Så går en avtalsrörelse till

En avtalsrörelse är hela den process som ska mynna ut i ett nytt kollektivavtal.

Ett kollektivavtal gäller endast en avgränsad period. När ett avtal är på väg att löpa ut börjar arbetet med att ta fram nästa. Det är en process i flera steg som utgår från medlemmarnas situation och vilja.

Lön, arbetsmiljö och arbetstid är exempel på ämnen som förhandlingarna i en avtalsrörelse kan handla om.

Vägen till ett nytt avtal

Sveriges Lärare har tre avtalsdelegationer och ledamöterna till platserna väljs av valkretsombuden på valkretsmöten.

Valkretsombuden är i sin tur valda av medlemmarna på föreningarnas årsmöten. 

  • Kommunalt avtalsområde, 99 platser
  • Privat avtalsområde, 49 platser
  • Statligt avtalsområde, 19 platser

Avtalsdelegationerna har till uppgift att följa utvecklingen inom förhandlingsvärlden, analysera och utvärdera olika kollektivavtal samt fatta beslut om att rekommendera förbundsstyrelsen att anta yrkande och avtal.

 

Delegationens ledamöter analyserar och inhämtar medlemmarnas vilja och situation. Hur medlemmarna har det diskuteras löpande med avtalsdelegation och förbundsstyrelse. De analyserar även bland annat det ekonomiska läget i landet och övriga avtal. 

 

Yrkandet, det vill säga det Sveriges Lärare vill driva i förhandlingarna föreslås av avtalsdelegationen och klubbas av förbundsstyrelsen. Därefter växlar vi yrkanden med vår motpart. Vår motpart, arbetsgivarna, har också frågor de vill driva.

 

Förhandlingarna med vår motpart inleds. I förhandlingsrummet finns förhandlingschef och ombudsmän som arbetar under ledning av Sveriges Lärares förbundsordförande och förbundsstyrelse.

Förhandling handlar om att hitta vägar till lösningar på de problem som vi lyfter. Det är inte självklart att parterna definierar samma problem och heller inte självklart att den ena partens lösning är acceptabel för den andra, även om båda parter skulle se samma problembild i en fråga.

Avtalsdelegationerna är hela tiden nära involverade och följer förhandlingarna.

Förhandlingarna pågår till det att ett avtalsförslag kan presenteras. Avtalsdelegationen kan rekommendera förbundsstyrelsen att antingen anta eller förkasta förslaget. 

 

Förhandlingarna pågår till det att ett avtalsförslag kan presenteras. Avtalsdelegationen kan rekommendera förbundsstyrelsen att antingen anta eller förkasta förslaget.  

Det är förbundsstyrelsen som slutligt tar ställning till avtalsförslaget. 

 

Det nya kollektivavtalet presenteras och löneprocesserna kan påbörjas eller avslutas (om de redan påbörjats). Du kan läsa samtliga kollektivavtal på vår webbplats.

 

När avtalet är klart ska innehållet omsättas till praktisk vardag. Det gör lokala förtroendevalda i Sveriges Lärare tillsammans med arbetsgivarna, med stöd av Sveriges Lärare nationellt och arbetsgivarorganisationen.  

Nu blir det möjligt att på lokal nivå avtala om ett lokalt kollektivavtal som utgår från det centrala kollektivavtalet, men med tillägg eller lokal anpassning. Det får dock inte bli några försämringar. 

Fredsplikt råder tills att det centrala avtalet går ut. Det innebär att parterna förbinder sig att inte strejka eller utlysa lockout så länge avtalet gäller. 

 

Om vi inte kommer överens med motparten 

Om förbundsstyrelsen inte antar avtalsförslaget kan förhandlingarna antingen fortsätta ytterligare eller stranda. Om parterna bedömer att det finns förutsättningar kan medlare ta vid för att se om det går att komma överens den vägen.

Det är den avtalade förhandlingsordningen som bestämmer vad som händer om förhandlingarna strandar och enligt Sveriges Lärares förhandlingsordningar är medling nästa steg. Först därefter kan det bli aktuellt med konfliktåtgärder, exempelvis strejk.  

Om förhandlingarna strandar

Är det förhandlingar med SKR är det parterna som gemensamt utser medlarna. I annat fall är det Medlingsinstitutet som utser medlare.

Efter att ha satt sig in i frågorna lägger medlarna ett bud till parterna. Medlarna sätter sig in i frågorna och lägger sedan ett bud, som konstrueras utifrån parternas ståndpunkter och vad parter på övriga arbetsmarknaden kommit överens om i liknande frågor, alltså märket.

Antas medlarnas bud har vi ett nytt kollektivavtal.

Under medling förlängs det tidigare avtalet fram tills nytt avtal finns på plats eller att konflikt utbryter.

 

Misslyckas medlingen kan Sveriges Lärare varsla om konflikt, exempelvis strejk. Man varslar två veckor i förväg och en konflikt kan endast träda ikraft när det gamla avtalet är uppsagt och löpt ut för att en konfliktåtgärd ska kunna inledas.

Varslet ska lämnas till motparten och Medlingsinstitutet. Medlarna har rätt att skjuta upp konflikten i ytterligare två veckor om de kommer fram till att de ändå vill göra ett medlingsförsök till.

Om parterna trots allt inte kommer överens kan det bli stridsåtgärder.

I texten nedan beskrivs konfliktvarsel inom ramen för en avtalsrörelse med en arbetsgivarorganisation.

En annan sorts konfliktvarsel är gentemot en enskild arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal med facket, eller som inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation och på det sättet omfattas av kollektivavtal. I sådana situationer kring företag utan kollektivavtal finns inte fredsplikt vilket gör att konfliktåtgärder kan vidtas. Exempel på sådana konfliktvarsel och konflikter på svensk arbetsmarknad är den pågående mot Tesla. Även Sveriges Lärares föregångare har tillsammans på det sättet tvingat privata skolarbetsgivare att teckna kollektivavtal.

Strejk

Strejk innebär att de anställda lägger ner arbetet. Arbetsgivarna kan i sin tur varsla om lockout. Då stängs de anställda ute från arbetet och får ingen lön.

De anställda får då, istället för lön från arbetsgivaren, ersättning från Sveriges Lärares strejkkassa. Hur stor konfliktersättningen ska vara beslutar förbundsstyrelsen om det blir aktuellt. Enligt lag kan fackförbund endast strejka när avtalslöst tillstånd råder.

Sveriges Lärare avgör vilka medlemmar som ska tas ut i strejk och kan välja att ta ut alla lärare eller bara vissa. Det gäller att agera strategiskt för att få maximal effekt.

Många svåra överväganden måste göras innan ett fackförbund påkallar strejk i en avtalsrörelse, till exempel om det verkligen kommer att ge ett bättre avtal eller om man faktiskt kommit så långt som det går i denna avtalsrörelse. 

Strejk är effektivt för att få det som andra har fått. Vill vi ha något mer än det måste vi hitta andra vägar till att komma överens med arbetsgivarna om det.

Målet är att genom kollektivavtalsförhandlingar flytta fram positionerna i de frågor som är viktiga för förbundet. Ofta är det ett arbete som sker över tid. En enskild avtalsrörelse löser inte alla problem, men kan bidra till att det tas viktiga steg  

Övertids- och nyanställningsblockad

Blockader av olika sätt är en annan möjlig stridsåtgärd. Då stoppas en viss typ av arbete eller nyanställningar.

 

Kurs för medlemmar

Högskola - övrigt

Lär dig mer om hur en avtalsrörelse fungerar

Få koll på den svenska modellen, hur det går till när vi tecknar kollektivavtal och hur kan du engagera dig. Webbutbildningen tar 15 minuter och du kan gå den när du vill. 

Frågor & svar