Kunskap kommer inte av sig själv. Kunskap kommer med lärare. För att vi ska kunna vända kunskapsutvecklingen och säkra Sveriges kompetensförsörjning behövs fler lärare.
Det kommer att saknas 79 000 lärare 2035. Men med rätt politiska beslut går lärarbristen att hejda. För att behålla de lärare vi har och locka nya till yrket måste lönerna upp och arbetsbelastningen ner.
Det finns orsaker till dagens lärarbrist.
- 1 av 4 högskolestudenter kunde tänka sig bli lärare, men avstod. Höjd lön och bättre arbetsmiljö kan locka fler (Källa: Perspektiv på lärarlöner, del 9, "Varifrån ska alla nya lärare komma?").
- 6 av 10 lärare överväger att lämna yrket. Lösning: Bättre arbetsmiljö & höjd lön kan få dem att stanna (Källa: Lärarförbundets undersökning från maj 2013).
- Lärarbristen gör att hälften av lärarna ibland eller aldrig får någon vikarie när de är borta (Källa: Novus undersökning: "Svårt att få tag på lärarvikarier")
- Det går 0,9 förstahandssökande per plats till utbildningen mot skolår 7-9. Höj statusen med ökad lön (Källa: UKÄ:s statistiska analys: Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna”)
- 38 000 lärare har övergett yrket. Högre löner är ett viktigt verktyg för att locka dem tillbaka (Källa: Perspektiv på läraryrket,” Höj lönen – hejda lärarkrisen”)
- Hälften av landets speciallärare pensioneras inom 10 år. Locka nya med en utbildning som lönar sig. (Källa: Perspektiv på läraryrket: ” Höj lönen – hejda lärarkrisen”)
- Varannan ung lärare tros inte jobba kvar till pension. Högre lön skulle kunna få dem att stanna (Källa: Novus undersökning - november 2014: ” Allt fler unga lärare överväger att lämna yrket innan pension”)
Det finns lösningar på lärarbristen
Lärarbristen är egentligen ingen svårlöst ekvation. Om fler ska söka sig till läraryrket, och lärare ska vilja stanna kvar, måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska. De låga lärarlönerna har blivit ett problem för hela samhället.
Ingen enskild åtgärd kan rätta till decennier av försämringar. Uppvärderingen av läraryrkets förutsättningar status och löner måste fortsätta under lång tid.
Det finns skäl till varför lärarlönerna måste höjas.
Det är bra för eleverna
Länder med högre lärarlöner har bättre skolresultat. För att eleverna ska ha de bästa lärarna krävs en statushöjning av läraryrket. Lönen en väsentlig del för att behålla duktiga lärare och att locka nya.
Det är bra för samhällsekonomin
Utbildning och kunskap, och därmed lärarna, är grunden för tillväxt och svenska framgångar. Sverige tjänar på att satsa på lärarna. Hade svenska elever samma kunskaper som de finländska skulle det ge ett årligt BNP-tillskott på 135 miljarder kronor enligt OECD.
Lärarbristen måste åtgärdas
Lärarutbildningen är lång och kvalificerad. Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner under ett yrkesliv. En investering i 3–5 år på universitet och högskola måste betala sig!
Bra lärare ska ha bra betalt. Idag lönar det sig betydligt bättre att byta arbete än att bli en ännu bättre lärare. Att göra ett bra jobb ska löna sig!
Förändringar tack vare Lärarförbundet
Efter Lärarförbundets påverkan på politiker har lärarnas löneutveckling vänt åt rätt håll igen. Men arbetet är långt ifrån över, lärarna tjänar fortfarande för lite för att locka tillräckligt många nya till yrket.
Kommunalt avtal vände lärarnas löneutveckling
Det kommunala löneavtalet, HÖK12, har gett lärarna som grupp högre löneökningar än andra jämförbara yrken. HÖK12 har inneburit en vändpunkt för lärarlönernas utveckling och därför förlängde vi i december 2015 avtalet med SKL, som gäller mellan 2012-2018. I april 2018 pågår fortfarande förhandlingar om det nya avtalet för skolan.
Statlig lönesatsning efter Lärarförbundets påverkan
Att staten ska ta ett större ansvar för lärarlönerna har länge varit ett krav från Lärarförbundet. Lärarlönerna blev en valfråga i riksdagsvalet 2014. Regeringen har valt att satsa 3 miljarder kronor årligen till höjda lärarlöner. Satsningen kallas för lärarlönelyftet och pengarna ska fördelas så att en tredjedel av lärarna får högre lön. Nu är det viktigt att fortsätta att arbeta så att lärares löner fortsätter att öka, till exempel i den vanliga löneöversynen.
Statlig satsning på skolledarlöner
Lärarförbundet har länge krävt höjda löner för Sveriges viktigaste chefer, skolledarna. Regeringen har beslutat om att satsa 34 miljoner kronor extra per år från 2016 för att höja lönerna för skolledare som jobbar i de mest utsatta områdena.
Hej
Lärarförbundet tror inte, Lärarförbundet vet att lärares löneutveckling är bättre på många sätt.
Under vårens avtalsrörelse på andra områden har det blivit tydligt att varsel och konflikt i bästa fall för de inblandade lett till smärre förändringar av hur märket ska tolkas, inte till uppgörelser på högre nivåer. Den fackliga organisation som har återinfört siffror i sitt avtal har gjort det för att de tappar i löneutveckling.
Lönerna på det kommunala området ökar mer än för arbetsmarknaden i allmänhet och inom sektorn har lärare haft en löneutveckling som är högre än den genomsnittliga. I alla kommuner har lärares löneutveckling varit bättre än för arbetsmarknaden generellt.
Att vissa arbetsgivare, bl a Mjölby, inte i löneöversynen satsar mer är bekymmersamt men inget som hjälps upp av en konflikt som resulterar i en siffra på märkets nivå, d v s lägre än vad alla fått i löneutveckling.