Sverige står inför en omfattande lärarbrist. 2025 kommer det att saknas över 65 000 lärare. Huvudorsaken till att unga väljer bort lärarutbildningen och många lärare överväger att lämna yrket är att lönen är för låg.
De låga lärarlönerna har blivit ett problem för hela samhället. För att vi ska kunna vända kunskapsutvecklingen och säkra Sveriges kompetensförsörjning behövs fler lärare. Höjda lärarlöner är helt avgörande.
Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner under ett yrkesliv. När vi frågar lärarna har 6 av 10 övervägt att lämna yrket, och huvudskälet är lönen. 1 av 4 högskolestudenter kunde tänkt sig att bli lärare, men lät bli, oftast på grund av den låga lönen.
Men lärarbristen är egentligen ingen svårlöst ekvation. Om fler ska söka sig till läraryrket, och lärare ska vilja stanna kvar, måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska. Här är våra förslag!
- Den statliga lärarlönesatsningen, lärarlönelyftet, behöver komma på plats.
- Kommuner och fristående skolor måste ta ansvar för den fortsatta uppvärderingen av läraryrket.
- Lärarlönerna måste fortsätta öka mer än arbetsmarknadens genomsnitt under många år framöver.
Hjälp till att förändra!
Var med och påverka politikerna att hålla sina löften om högre lärarlöner:
- Dela 8 fakta om lärarbristen på Facebook och Twitter.
- Behöver du fler argument? Här är 5 skäl till högre lärarlöner.
- Se och sprid filmen Vi behöver en lärare.
- Kontakta dina kommunpolitiker eller de riksdagsledamöter som tänker prioritera lärarnas löner.
- I Lärarförbundets rapportserie ”Perspektiv på lärarlöner” finns elva rapporter som belyser lärarlöner ur olika synvinklar.
Förändringar tack vare Lärarförbundet
Efter Lärarförbundets påverkan på politiker har lärarnas löneutveckling vänt åt rätt håll igen. Men arbetet är långt ifrån över, lärarna tjänar fortfarande för lite för att locka tillräckligt många nya till yrket.
Kommunalt avtal vände lärarnas löneutveckling
Det kommunala löneavtalet, HÖK12, har gett lärarna som grupp högre löneökningar än andra jämförbara yrken. HÖK12 har inneburit en vändpunkt för lärarlönernas utveckling och därför förlängde vi i december 2015 avtalet med SKL, som gäller mellan 2012-2018.
Statlig lönesatsning efter Lärarförbundets påverkan
Att staten ska ta ett större ansvar för lärarlönerna har länge varit ett krav från Lärarförbundet. Lärarlönerna blev en valfråga i riksdagsvalet 2014. Regeringen har valt att satsa 3 miljarder kronor årligen till höjda lärarlöner. Satsningen kallas för lärarlönelyftet och pengarna ska fördelas så att en tredjedel av lärarna får högre lön. Nu är det viktigt att fortsätta att arbeta så att lärares löner fortsätter att öka, till exempel i den vanliga löneöversynen.
Statlig satsning på skolledarlöner
Lärarförbundet har länge krävt höjda löner för Sveriges viktigaste chefer, skolledarna. Regeringen har beslutat om att satsa 34 miljoner kronor extra per år från 2016 för att höja lönerna för skolledare som jobbar i de mest utsatta områdena.
Det är viktigt att tänka på att ingen enskild åtgärd kan rätta till decennier av eftersläpning av lärares löner. Uppvärderingen av läraryrkets status och lönenivå måste fortsätta.
Hej
Lärarförbundet tror inte, Lärarförbundet vet att lärares löneutveckling är bättre på många sätt.
Under vårens avtalsrörelse på andra områden har det blivit tydligt att varsel och konflikt i bästa fall för de inblandade lett till smärre förändringar av hur märket ska tolkas, inte till uppgörelser på högre nivåer. Den fackliga organisation som har återinfört siffror i sitt avtal har gjort det för att de tappar i löneutveckling.
Lönerna på det kommunala området ökar mer än för arbetsmarknaden i allmänhet och inom sektorn har lärare haft en löneutveckling som är högre än den genomsnittliga. I alla kommuner har lärares löneutveckling varit bättre än för arbetsmarknaden generellt.
Att vissa arbetsgivare, bl a Mjölby, inte i löneöversynen satsar mer är bekymmersamt men inget som hjälps upp av en konflikt som resulterar i en siffra på märkets nivå, d v s lägre än vad alla fått i löneutveckling.