Senast uppdaterad

2021-06-22

Corona i skolan: frågor&svar

Här samlar vi frågor och svar om corona och skolan ämnesvis. Orientera dig genom menyn här under så länkas du vidare.

Meny

Graviditet i pandemin

Jag är gravid och räknas till en riskgrupp redan från vecka 20. Jag vet att det finns en förhöjd risk till för tidig födsel om jag blir smittad av covid-19. Jag känner mig ändå trygg med att gå till arbetet om jag har munskydd och visir. Min arbetsgivare vill trots detta ändå förbjuda mig från att jobba. Kan min arbetsgivare verkligen göra så? Det är ju ändå jag som tar risken.

Ja, men endast under förutsättning att det grundläggande arbetet med att bedöma risker är gjort och att det verkligen är övervägt och prövat olika alternativ till att säkra arbetsmiljön mot risk för smitta till exempel erbjuda hemarbete eller omplacering till annat arbete. Omplaceringsskyldigheten gäller för hela arbetsgivarens verksamhet och det finns också en skyldighet att fortlöpande under graviditeten pröva frågan om omplacering. Det räcker alltså inte att i vecka 20 konstatera att det finns en förhöjd risk och sedan skicka hem en gravid medarbetare som sedan ska ansöka om graviditetspenning

Socialstyrelsen har en lista på diagnoser som har en förhöjd risk för allvarlig sjukdom vid covid-19 smitta och dit hör graviditet från och med vecka 20. Gravida kan vid förbud mot att arbeta ansöka om graviditetspenning, Att listan och ersättningen finns beror på att det finns en förhöjd risk till för tidig födsel vid insjuknande i covid-19 och detta innebär risker för barnet, Graviditetspenning kan även ansökas på deltid för de fall där hemarbete är möjligt på tex 25,50 eller 75%.

Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar och i det ligger att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö, Om inte detta går att hitta sätt att säkra arbetsmiljön och arbetsgivaren bedömer att det inte finns säkert arbete att erbjuda måste arbetstagaren följa instruktionerna. Det kan innebära ett förbud mot att arbeta. Det går inte göra en egen bedömning om att det nog går bra…och att ”jag tar risken”.

Tag hjälp av ditt skyddsombud i dialogen med arbetsgivaren,

Jag är gravid och känner mig orolig för att bli smittad. Vad gäller för mig?

Kontakta din chef och för en dialog om hur du ska arbeta under graviditeten. Det är bra om det fackliga skyddsombudet involveras redan här.

Under samtalet görs en riskbedömning om riskerna som finns för dig som är gravid och när detta görs ska skyddsombudet delta. Utifrån riskbedömningen bestäms åtgärder som ska leda till att du skyddas från smitta och känner dig trygg.

Försiktighetsprincipen ska råda. Folkhälsomyndigheten pekar på en förhöjd risk för gravida och rekommenderar därför att gravida ska vara extra försiktiga.

En ny analys som Socialstyrelsen gjort visar att kvinnor i graviditetsvecka 22-36 som får en covid-19-infektion har en högre risk att föda för tidigt. Förtydligande: Eftersom det är upp till två veckors inkubationstid från smitta till sjukdom rekommenderar Socialstyrelsen att man inte utsätts för smitta från graviditetsvecka 20.

Därför har Lärarförbundet tryckt på kring att ersättning bör gå ut om inte arbetsgivaren kan ordna hemarbete eller smittsäkra arbetsmiljön för den gravida. Den 5 mars gav socialminister Shekarabi besked: gravida kan få graviditetspenning om arbetsgivaren inte kan ordna hemarbete eller smittsäkra arbetsmiljön.

Detta innebär en ytterligare förstärkt uppmaning att gravidas situation på arbetsplatsen ska riskbedömas. Försiktighetsprincipen ska råda - särskilt efter vecka 20.

Covid-19 är klassat i riskklass 3 enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det innebär att en riskbedömning ska göras utifrån alla arbetstagares situation. En gravid arbetstagares situation ska riskbedömas individuellt, eftersom konsekvenserna av att drabbas av covid-19 kan vara högre för gravida.

Om riskbedömningen visar att det ordinarie arbetet innebär en riskfylld arbetsmiljö ska arbetsgivaren:

  1. Undanröja risken.
  2. Går inte detta - omplacera till ett säkrare arbete – alternativt hemarbete.
  3. Går inte det kan arbetsgivaren förbjuda den gravida att fortsätta det riskfyllda arbetet. Arbetstagaren kan då ansöka om graviditetspenning. Läs mer om graviditetspenning här.

Förra veckan kom beskedet från Socialstyrelsen att kvinnor från och med graviditetsvecka 20 som får en covid-19-infektion löper en högre risk att föda för tidigt. Lärarförbundet har tryckt på regeringen för besked om vilken typ av ersättning som kan gå ut under perioden ifall inte arbetsgivaren kan ordna hemarbete eller på ett annat sätt smittsäkra arbetsmiljön för den gravida.

På Folkhälsomyndighetens webbplats rekommenderas gravida ta ut föräldrapenning från vecka 32 om inte det går att lösa situationen på arbetsplatsen. Detta tycker Lärarförbundet är fel.

Den enskilde ska inte lösa risken för smitta genom att knapra på sina föräldradagar. Som gravid kan du vara fullt arbetsför långt fram i graviditeten. Här måste arbetsgivaren ta ansvar för arbetsmiljön.

Läs mer om graviditetspenning här!

Vanliga frågor vinter/vår 2021

Får arbetsgivare kräva eller beordra mig att jag ska vaccinera mig mot Covid19?

Nej, enligt regeringsformen 2 kap 6 § följer att alla medborgare är skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp, såsom till exempel vaccinering, från det allmänna. Offentliga arbetsgivare kan inte beordra en arbetstagare att vaccinera sig. För privata arbetsgivare gäller inte regeln enligt regeringsformen utan där handlar det om att väga arbetsgivarens intresse i att vaccinera personal mot den anställdes rätt till sin personliga och kroppsliga integritet. Sannolikheten att de privata arbetsgivarna skulle göra annorlunda än de offentliga arbetsgivarna är inte stor, utan förväntas följa dem.

Jag är orolig för att bli smittad på jobbet och arbetsgivaren varken lyssnar eller agerar - vad ska jag göra?

Prata med ditt skyddsombud. Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning i samverkan med skyddsombudet och vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att ingen ska bli smittad i arbetet. Arbetsgivaren ska även planera för hur ett utbrott på arbetsplatsen ska hanteras.

Exempel på frågor att ställa när arbetsgivare ska bedöma och åtgärda risker:

  • Kan de grundläggande råden för att förhindra smittspridning följas?
  • Vilka arbetsmoment kan innebära en smittrisk?
  • Finns det arbetsmoment där arbetstagare inte kan hålla avstånd?
  • Finns det arbetsmoment där personlig skyddsutrustning ska användas?
  • Hur särskilda hygienåtgärder sköts?
  • Finns det personal i riskgrupp?
  • Finns det barn/elever i riskgrupp?
  • Arbetstagares oro för att smittas
  • Hur löser vi personalfrånvaro?
  • Hur klarar vi den ökade arbetsbelastningen?

Prioritering av arbetsuppgifter och en plan om vad som ska göras om en elev/ett barn eller personal uppvisar symptom på covid-19.

Riskbedömning är inget arbetsgivaren kan välja att göra, göra senare eller ignorera. Det här är något som SKA göras och det ska göras skyndsamt i samverkan med skyddsombud. Om situationer uppstår där lärares oro inte tas på allvar eller att riskbedömningen nonchaleras och inget händer kan skyddsombudet agera. Skyddsombudet kan med stöd av arbetsmiljölagen begära besked om vilka åtgärder arbetsgivaren planerar att vidta för att åtgärda riskerna, detta görs genom en så kallad 6:6a. Då kan Arbetsmiljöverket bli inkopplat om inte arbetsgivaren vidtar tillräckliga åtgärder. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret även under pandemin och åtgärdar man inte dålig arbetsmiljö kan det bli dyra viten. Finns akut fara för anställdas liv och hälsa kan skyddsstopp läggas, något som flera av Lärarförbundets skyddsombud gjort under 2020. 

Vi stöttar fortlöpande våra skyddsombud. Det är också viktigt att du på arbetsplatsen stöttar ditt skyddsombud. Det är tillsammans som vi är starka.

Arbetsbelastningen är oacceptabelt hög – hur jobbar Lärarförbundet med den frågan?

Även arbetsbelastning ska riskbedömas. Det är viktigt med aktiva medlemmar som larmar till skyddsombud när det blir för mycket. Vi ställer även flera krav på huvudmän och regering. Utgångspunkten för våra krav är att lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare inom alla skolformer måste kunna utöva sitt arbete utan att riskera att smittas eller att få för hög arbetsbelastning. Det övergripande ansvaret för detta ska ligga hos staten och regeringen. Staten måste skjuta till extra resurser så att varje kommun har tillräckliga resurser för att kunna göra alla de anpassningar som krävs för att lärare på ett säkert sätt ska kunna utöva sitt yrke under pandemin.

Arbetsgivaren måste säkerställa att det finns tillräckligt med personal så att inte alla extra arbetsuppgifter som pandemin medför landar i lärarnas knän. Vad gäller t ex krav på extra städrutiner och särskilda matrutiner.

Arbetsgivaren måste ta sitt arbetsmiljöansvar och se till att arbetsbelastningen hålls på en rimlig nivå och sätta in resurser för att motverka den ohälsosamma arbetsbelastningen som i nuläget finns på många förskolor, skolor och fritidshem. Undervisning är det lärare ska ägna sig åt, och är det viktigaste, just nu. Alla andra kringuppgifter får vänta - exempelvis föräldramöten, utvecklingsprojekt och samarbeten med andra aktörer.

Lärare ska bara ansvara för en undervisningsform åt gången, d v s antingen när- eller distansundervisning. Två undervisningsformer ska inte äga rum parallellt.

Antalet utvecklingssamtal och formen för dem ska helt få avgöras av lärarna själva.

Förutom att ställa krav på resurser, bemanning och rimliga uppdrag till politiker och arbetsgivare, måste vi hjälpas åt att tillsammans i vardagen hålla på de regler och ramar som gäller för arbetstid och arbetsmiljö. De gäller nu, även när förutsättningarna inte räcker till!

Borde lärare och skolledare prioriteras nu när vaccinationerna dragit igång?

Ja! Lärarförbundet kräver att lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare ska prioriteras och få vaccin mot Covid-19 så tidigt som möjligt. Det är en förutsättning för att förskolorna, skolorna och fritidshemmen ska kunna fortsätta vara öppna och lärare, syv:are och skolledare ska kunna fortsätta utföra sitt samhällsviktiga jobb. Riskgrupper går givetvis först, men därefter måste vård och skola prioriteras. Det borde vara en självklarhet för Sverige nu när vi haft förskolor, skolor och fritidshem öppna i så stor utsträckning

Lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare har en samhällsbärande roll och ska de förväntas fortsätta sitt arbete på plats i skolorna under pandemin är det en förutsättning att vaccinet tillgängliggörs för dem så tidigt som möjligt. Vi anser även att det är rimligt att vaccinering bör kunna erbjudas på arbetstid.

Vem har ansvar för att anpassningar görs?

Arbetsgivaren. Men staten måste ta det övergripande ansvaret. Lärarförbundet anser att:

  • Staten måste ta huvudansvaret för förutsättningarna att efterleva rekommendationerna genom att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser. Huvudmännen ska exempelvis kompenseras för de merkostnader som uppstår till följd av att man arbetar för att minska smittspridningen. Det kan handla om sådant som kostnader för fler lokaler och utökad bemanning.
  • Huvudmän för skolor, förskolor och fritidshem måste i möjligaste mån hyra in extra lokaler för att möjliggöra tillräcklig fysisk distansering i verksamheten.
  • Folkhälsomyndighetens riktlinjer kring distansarbete gäller även för lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare. Möten ska därför ske digitalt och arbetsuppgifter som inte behöver genomföras på arbetsplatsen ska genomföras på distans.
  • Det behövs tydligare samordning mellan de regionala smittskydden och Folkhälsomyndigheten så att skolorna vet vilka riktlinjer de ska gå efter.
  • Skyddsutrustning måste kunna erbjudas till dem som vill ha det.

Min arbetsgivare planerar ett stort fysiskt möte med hela arbetsplatsen – är det rimligt?

Nej! Det får vara slut med alla fysiska möten nu. Vi har sagt det mängder av gånger: lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare måste kunna jobba hemifrån när det inte krävs att de är på plats. De nödvändiga mötena får ske digitalt. Här har vi medhåll från regeringen, Skolverket och Folkhälsomyndigheten. Riskbedöm omedelbart om ett fysiskt möte är på gång. Vägrar arbetsgivaren lyssna på er oro – då är det dags för en 6:6a. Prata med skyddsombudet så snart som möjligt.

Riskbedömning

Vad är en riskbedömning?

Arbetsgivaren är skyldig att göra en riskbedömning i samverkan med skyddsombudet och vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att ingen ska bli smittad i arbetet. Arbetsgivaren ska planera för hur ett utbrott på arbetsplatsen ska hanteras, identifiera vilka arbetsuppgifter som måste utföras samt se till att personalen som utför arbetsuppgifterna arbetar under så säkra förhållanden som möjligt.

Smittsamma sjukdomar klassas i olika steg. Corona tillhör klass 3. Det skärper ansvaret hos arbetsgivaren att göra allt de kan för att minska smittspridningen. Det är viktigt att undersöka och bedöma riskerna i förskolan och skolan. Arbetsgivaren har alltid ett ansvar att undersöka, riskbedöma och åtgärda arbetsmiljöproblem. Nu när händelseutvecklingen är snabb behöver detta arbete göras ofta, t o m dagligen. Riskerna ska åtgärdas, de allvarliga först. Allt ska dokumenteras för att senare följas upp.

Frågor när arbetsgivare ska bedöma och åtgärda risker.

1. Vilka arbetsmoment kan innebära smittrisk?
2. Hur kan smittämnen orsaka infektion?
3. Vilka och hur allvarliga är konsekvenserna för den enskilde arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen?
4. Under hur lång tid riskerar arbetstagare att utsättas för smittämnen i arbetet?

Även den oro som många känner behöver undersökas och riskbedömas. Om du tillhör en riskgrupp ska du kontakta din rektor och ni ska riskbedöma på individnivå. Får du inte gehör för din oro, kontakta skyddsombudet.

Läs mer om Lärarförbundets krav här. Hör av dig till Lärarförbundet Kontakt om du känner dig osäker.

Vad händer om åtgärder inte sätts in efter riskbedömningen

Om situationer uppstår där lärares oro inte tas på allvar, åtgärder inte sätts in eller att riskbedömningen nonchaleras och inget händer kan skyddsombudet agera. Skyddsombudet kan med stöd av arbetsmiljölagen begära besked om vilka åtgärder arbetsgivaren planerar att vidta för att åtgärda riskerna. Finns akut fara för anställdas liv och hälsa kan ett så kallat skyddsstopp läggas. Skyddsombudet uppmanas att alltid kontakta huvudskyddsombudet, sin avdelning eller Lärarförbundet Kontakt innan en framställan om arbetsmiljöåtgärd läggs.


Åter till menyn

Tillbud och arbetsskada

Jag tror att jag blivit smittad på jobbet av covid-19 och sedan insjuknat. Ska det anmälas någonstans?

Ja det ska anmälas som arbetssjukdom både till Försäkringskassan och till AFA försäkring.

Din arbetsgivare ska göra anmälan till Försäkringskassan om arbetssjukdom. Du själv ska göra anmälan till AFA-försäkring. Ange arbetsskada på grund av smittsam sjukdom. Gör anmälan direkt till AFA-försäkring.

https://www.afaforsakring.se/privatperson/arbetssk...

Vad gör jag om min arbetsgivare inte vill anmäla till Försäkringskassan?

Om arbetsgivaren inte vill anmäla så kan du göra en egen anmälan. Det är försäkringsgivaren inte arbetsgivaren som avgör om det är en arbetsskada eller ej. Anmälan görs enklast på www.anmalarbetsskada.se

Hur är möjligheten att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen?

Som arbetsskadeförsäkringen är skriven idag finns en begränsning till ”annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person.” . Detta gör att de flesta lärare idag kommer ha liten möjlighet att få ut ersättning för sin skada. I vissa situationer händer det dock att lärare kan utföra omhändertagande arbetsuppgifter. Det finns också svårigheter att med säkerhet kunna säga att smittan kom från en situation på arbetet. Den kollektivavtalade försäkringen TFA kräver dessutom att besvären från smittan ska kvarstå i mer än 180 dagar. Lärarförbundet arbetar för att få till en förändring så att lärare som drabbats av Covid-19 ska kunna omfattas.

Varför ska jag då anmäla arbetsskada?

Covid- 19 är en ny sjukdom. Regelverket har inte varit anpassat till detta. Det sker just nu en utveckling av praxis hur AFA-försäkring ska hantera anmälningar kring covid-19. Lärarförbundets råd är att anmäla! Det är viktigt för att synliggöra ett stort arbetsmiljöproblem och att vi i dagens läge inte riktigt vet vad som kommer att hända inom arbetsskadeförsäkringen och den kollektivavtalade försäkringen.

Jag tog hand om en elev som senare visade sig vara smittad. Jag blev inte sjuk. Ska det anmälas?

Ja, det ska anmälas som ett allvarligt tillbud

Coronaviruset är en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Om du har exponerats för smittämnen från en allmänfarlig sjukdom i samband med arbetet är din arbetsgivare skyldig att utan dröjsmål anmäla det till arbetsmiljöverket. Anmälan om tillbud ska också ske om en arbetsgivare i efterhand får kännedom om att en arbetstagare har exponerats för coronaviruset i samband med arbetet

Din arbetsgivare ska anmäla allvarligt tillbud på

www.anmalarbetsskada.se

Om arbetsgivaren inte vill anmäla så kan du anmäla själv på samma länk som ovan.

Åter till menyn

Munskydd & skyddsutrustning

Kan jag kräva att ha munskydd/annan skyddsutrustning?

Det behöver göras en riskbedömning på din arbetsplats. Om den mynnar ut i att det finns arbetsmoment som kräver munskydd eller annan skyddsutrustning då är det arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla det. Lärarförbundets linje är att skyddsutrustning bör finnas för de som vill använda det – men det måste gjorts en riskbedömning först för att identifiera behov.

Om det inte finns på jobbet, kan jag ta med eget munskydd och egna engångshandskar? 

Arbetsgivaren ansvarar för att en undersökning och riskbedömning görs på arbetsplatsen. Om riskbedömningen visar att det finns risksituationer där skyddsutrustning behövs är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning av god kvalitet. Om riskbedömning inte görs på arbetsplatsen så vänd dig till ditt skyddsombud som har rätt att agera.   

Det är alltså arbetsgivaren som ska tillhandahålla skyddsutrustning inte du som arbetstagare. Arbetsgivaren har dessutom ansvar för att medarbetarna har kunskaper om hur de används och rengörs. Eftersom det är arbetsgivaren som tillhandahåller skyddsutrustning och beslutar vilka arbetskläder som ska användas på arbetsplatsen är det än viktigare att en riskbedömning görs och åtgärder vidtas. Det är arbetsgivaren enligt lag skyldig att göra.   

Kan arbetsgivaren kräva att jag ska ha munskydd/annan skyddsutrustning?

Ja, om en riskbedömning av arbetsplatsen utmynnar i att man vid visst arbete eller vissa arbetsmoment ska använda munskydd eller annan skyddsutrustning så har arbetsgivaren också rätt att kräva att det används. Det står i arbetsmiljölagen (3 kap 4 §) att du som arbetstagare är skyldig att medverka i arbetsmiljöarbetet och genomföra de åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Kan arbetsgivaren kräva att jag inte ska ha munskydd/skyddsutrustning?

Om arbetsgivaren får förbjuda sina anställda att använda munskydd, utöver de verksamheter eller situationer där riskbedömningen kräver det, är inte rättsligt prövad.

En kommunal arbetsgivare har ingen laglig grund för att fatta ett generellt beslut att förbjuda användning av munskydd eller andningsskydd inom sin verksamhet.

Om det sedan ligger inom arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, att vid en viss situation eller i en viss verksamhet, förbjuda de anställda att använda munskydd beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan t.ex. handla om vilket arbete det rör sig om och vilka personliga förhållanden som ligger bakom arbetstagarens önskan att använda skyddsutrustning i form av munskydd. Man får väga arbetsgivarens intresse för att förbjuda munskydd mot lärarens intresse för att använda munskydd.

Hur ska jag agera om jag vill ha skyddsutrustning/munskydd och arbetsgivaren nekar?

För arbetsmiljöns skull är det mycket viktigt att arbetsgivaren beaktar den oro som finns hos medarbetarna och bör även tillhanda hålla förutsättningar för användning av personlig skyddsutrustning och inte förbjuda detta.

Om du har förbjudits att använda skyddsutrustning i ditt arbete, ta kontakt med ditt skyddsombud eller annan facklig företrädare och kräv att en riskbedömning ska göras. Skyddsombudet ska då prata med arbetsgivare och tillsammans göra en riskbedömning där man exempelvis bör identifiera om det finns arbetsmoment som kräver munskydd eller annan skyddsutrustning. Kommer man fram till det så ska arbetsgivaren tillhandahålla skyddsutrustning. Händer ingenting finns fackliga verktyg att ta till – exempelvis en 6:6a.

Smitta och karantän

Jag är orolig för att bli smittad på jobbet. Vad är arbetsgivarens ansvar?

Lärarförbundets uppmaning till alla arbetsgivare är att ta oron på allvar! Du har dock ingen rätt att stanna hemma från jobbet med lön eller kräva att du ska arbeta hemifrån utifrån din oro. Men din arbetsgivare är ansvarig för att arbetsmiljön på jobbet är trygg och säker. I arbetsgivarens ansvar ingår också att vid behov göra riskbedömningar av situationer eller arbetsuppgifter som utsätter dig eller dina kollegor för risker.

Prata med din chef om din oro och om hur din arbetsgivare vidtar åtgärder. Vänd dig också till arbetsplats- eller skyddsombudet på din arbetsplats. Oro och risk för smitta är något som påverkar arbetet och ska riskbedömas.Vad gör jag vid symptom hos elev eller mig själv?

Arbetsgivaren är skyldig att planera för hur man hanterar ett utbrott på arbetsplatsen. I dessa rutiner bör det således ingå hur verksamheten ska hantera en situation med en elev som uppvisar symptom. Saknas sådana bör du omgående kontakta din rektor. I övrigt gäller att följa de ordinarie riktlinjerna vid sjukdom. Se även riskbedömning.

Vad säger jag till oroliga föräldrar?

Hänvisa elever och vårdnadshavare till elevhälsans medicinska insats, alltså Skolhälsovården. Den har ansvar för smittskydd och hygien i skolan och följer råden från smittskyddsläkarorganisationen. Hänvisa också till Folkhälsomyndighetens webbplats.

Kan föräldrar kräva ett få veta om andra barn visat symptom eller är sjuka?

Skolpersonal kan i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen och tystnadsplikten i skollagen inte delge den informationen om enskilda personer.

Om jag själv misstänker att jag är smittad, vad ska jag göra?

Om du uppvisar symptom – hosta, andningssvårigheter och feber – ska du stanna hemma och kontakta 1177 Vårdguiden, har du frågor om viruset men inte uppvisar några symptom finns nu en nationell linje, 11313 som svarar på frågor. Om du känner dig frisk och inte uppvisar symptom ska du omgående ta kontakt med din rektor för att diskutera situationen. Arbetsgivaren bör göra en riskbedömning innan du återvänder till arbetsplatsen.

Vad gäller om jag efter en utlandsresa blir ombedd av min arbetsgivare att stanna hemma från arbetet under en karantänperiod?

Utgångspunkten är att du och din arbetsgivare alltid kan och bör komma överens om du ska jobba hemifrån eller på annan plats. Det gäller även i den här situationen. Du får då lön precis som vanligt.

Karantän i dess tvångsmässiga form är strikt reglerad i smittskyddslagen och kan inte styras av arbetsgivaren. Däremot kan en läkare besluta att du inte får arbeta eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom, dit coronavirussjukdomen covid-19 räknas. Då har du rätt att få smittbärarpenning från Försäkringskassan.

FoHM rekommenderar alla resenärer, som inom de senaste sju dagarna innan ankomst till Sverige befunnit sig i ett land utanför EU/EES/Schengen/Storbritannien, att testa sig vid ankomst till Sverige och på dag fem efter ankomsten. Vidare rekommenderas resenärerna att isolera sig och undvika nära kontakt med andra under sju dagar från ankomsten till Sverige

Under loven har många lärare ledigt och en del kan sedan tidigare ha planerat för resor utomlands som inte är möjliga att boka av. Det kan innebära risker ur ett arbetsmiljöhänseende, när de anställda sedan ska återgå i arbete efter ledigheten. Arbetsgivaren har ett ansvar för alla anställdas arbetsmiljö som innebär en skyldighet att riskbedöma och utifrån identifierade risker vidta åtgärder. Det kan t.ex. innebära att anställda som varit utomlands ska erbjudas att arbeta hemifrån för att kunna iaktta den av Folkhälsomyndigheten rekommenderade karantänen. Lärarförbundets uppfattning är att alla lärare behövs i verksamheten och att det normalt finns arbetsuppgifter som går att utföra hemifrån oavsett skolform så som planering, uppföljning och dokumentation. Om det skulle vara omöjligt att arbeta hemifrån under de arbetsdagar som infaller under sjudagarsperioden, eller utföra något annat arbete på ett smittsäkert sätt, måste arbetsgivaren lösa den uppkomna situationen. Detta kan t.ex. ske genom att du erbjuds att vara hemma med lön, eller möjligen kommer överens med din arbetsgivare om ytterligare semester, tjänstledighet eller att ta ut kompledigt alternativt föräldraledighet om du har barn som också ska vara i karantän.

Om du arbetar inom kommunal verksamhet kan arbetsgivaren stänga av dig för att förhindra att smitta sprids med stöd av AB § 10. Arbetsgivaren kan besluta om sådan åtgärd om beslut av smittskyddsläkare inte föreligger eller kan förväntas enligt smittskyddslagen eller annan lagstiftning. Under sådan avstängning behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

Det är en ny och mycket ovanlig situation som vi befinner oss i och rättsläget är således oklart. Vi rekommenderar dig därför att omgående ta kontakt med din lokala förtroendevalda, skyddsombudet på arbetsplatsen eller Lärarförbundet Kontakt om din arbetsgivare beordrar dig att arbeta på arbetsplatsen eller stanna hemma utan lön efter ledigheten. Om du beordrats att stanna hemma utan lön rekommenderas du också att klart och tydligt meddela arbetsgivaren att du står till dennes förfogande för arbete.


Åter till menyn

Riskgrupper och ersättning

Jag hör till en riskgrupp men känner att jag trots förhöjd risk för svår sjukdom ändå vill arbeta. Kan min arbetsgivare förbjuda mig att arbeta?


Ja, men endast under förutsättning att det grundläggande arbetet med att bedöma risker är gjort och att det verkligen är övervägt och prövat olika alternativ till att säkra arbetsmiljön mot risk för smitta. Socialstyrelsen har en lista på diagnoser som kan ge rätt till riskgruppsersättning. Observera att riskgruppsersättningen även går att ta ut på deltid på ¼, ½ eller ¾. Uttag av deltidsersättning kan till exempel användas om det inte finns arbetsuppgifter som räcker till ett hemarbete på 100%. Att listan och ersättningen finns beror på att det finns en förhöjd risk för allvarlig sjukdom och död vid insjuknande i covid-19. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar och i det ligger att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma och undanröja risker. Exempel på åtgärd kan vara hemarbete Om inte detta går att hitta sätt att säkra arbetsmiljön och arbetsgivaren bedömer att det inte finns säkert arbete att erbjuda, detta inkluderar även att undersöka omplacering till annat arbete, måste arbetstagaren följa instruktionerna. Det kan innebära ett förbud mot att arbeta. Det går inte göra en egen bedömning om att det nog går bra…och att ”jag tar risken”.

Tag hjälp av ditt skyddsombud i dialogen med arbetsgivaren,

Jag är ferieanställd och har för tillfället riskgruppsersättning. Vad gäller på sport- och påsklovet för mig?

För att få riskgruppsersättning (viss förebyggande sjukpenning) krävs att du tillhör en riskgrupp och att din arbetsgivare inte lyckas ordna arbetsuppgifter på säker plats, till exempel hemifrån. Du måste också ha ett arbete att avstå ifrån. På loven finns inget arbete att avstå ifrån. Det innebär att du inte kan få riskgruppsersättning under lovet då du har arbetsfri tid. Du behöver därför kontakta arbetsgivaren och meddela att du återgår i tjänst.

Riskgruppsersättningen kommer att förlängas tills dess att vaccineringen av gruppen är färdig, berättar Sveriges Radio Ekot.

Exakt hur förlängningen kommer att se ut, men också hur avvecklingen av ersättningen sedan ska fungera, kommer regeringen att återkomma till.

Jag/en nära anhörig, tillhör en riskgrupp. Vad gäller?

Här är Försäkringskassans genomgång kring vad som gäller för att få ersättning om man eller en närstående tillhör riskgrupp och måste därför avstå arbete.

Tillhör jag en riskgrupp?

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om vilka riskgrupperna är. Läs här och gå till ”Vilka har ökad risk för allvarlig sjukdom vid smitta?” Om du har en sjukdom som generellt innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner bör du rådgöra med behandlande läkare kring behandling och vad du kan göra för att minska risken kopplad till sjukdomen covid-19. Belastningen på vården är i nuläget mycket hög och läkare kan vara svåra att nå och de hinner inte skriva medicinska intyg. Det är inget som kan prioriteras i den rådande situationen. Vi måste ha respekt för detta.

Åter till menyn

Fler arbetsuppgifter och arbetsbelastning

Vad gäller när lärare får fler arbetsuppgifter pga sjukdom eller för att elever studerar hemifrån?

Om det inte är möjligt att omprioritera gällande tid eller arbetsuppgifter och läraren måste arbeta mer än sin ordinarie arbetstid gäller regelverken i kollektivavtalen om övertid. Om en lärare blir beordrad att utföra arbete utanför sin ordinarie arbetstid uppstår övertid (alternativt mertid för deltidsanställda) vilken ska ersättas enligt kollektivavtalet. Läs mer om övertid här.

Åter till menyn

Distansundervisning

Vad gäller kring distansundervisning under pandemin? (2021-02-13)

Våren 2020 infördes en ny lag och en tillfällig förordning som syftar till att möjliggöra nödundervisning under coronapandemin Förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta Svensk författningssamling 2020:2020:115 t.o.m. SFS 2021:10 - Riksdagen. De tillfälliga bestämmelserna ger huvudmän möjlighet att ta beslut om hur de ska förlägga verksamheten utifrån det aktuella smittskyddsläget eller de lokala behoven. Utifrån bestämmelserna rekommenderar FOHM gymnasieskolornas huvudmän gradvis återgång till närundervisning från och med den 25 januari. FOHM rekommenderar att maximalt 80 procent av undervisningen ges i form av fjärr- och distansundervisning, och att varje elev gör ges minst 20 procent närundervisning. Rekommendationen gäller till och med den 1 april. I en förordningsändring den 11 januari gjorde regeringen det möjligt för högstadiet att bedriva distansundervisning även om skolenheten är öppen.

Förordningen innebär möjligheter för huvudmannen att vidta åtgärder om skolan är öppen eller om skolan är eller har varit stängd. Med undantagsåtgärderna kan huvudmannen välja att erbjuda distansundervisning till elever som i vanliga fall skulle ha varit i skolan. Även lärare som behöver stanna hemma kan få möjlighet att undervisa på distans trots att eleverna är på plats i skolans lokaler.

För utbildning för vuxna inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och den högre utbildningen rekommenderas undervisning i huvudsak på distans för att minska smittspridningen.

Vad är Lärarförbundets hållning?

Utifrån det rådande smittläget och lärares utsatthet i skollokalerna förordar Lärarförbundet fortsatt distansundervisning för de högre åldrarna. I lägre åldrar måste arbetsgivaren ta sitt arbetsmiljöansvar och se till att det går att bedriva en smittsäker verksamhet. Det regionala smittskyddet måste ge tydliga instruktioner för hur verksamheten ska kunna bedrivas.

Samtidigt visar undersökningar som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Lärarförbundet att de flesta lärare upplever att det varit svårare att lära eleverna det de ska under pandemin än innan. Lärarna har också haft en hög arbetsbelastning, och det gäller särskilt för de lärare som både undervisat på distans och i klassrummet. Regeringen måste därför rensa bland lärarnas arbetsuppgifter och ta bort sådant som inte är absolut nödvändigt för undervisning.

Om huvudmannen väljer att erbjuda distansundervisning för vissa elever samtidigt som skolenheten är öppen behöver detta organiseras på ett sätt som inte medför dubbelarbete för lärare. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att den uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivare och skyddsombud måste kontinuerligt göra riskbedömningar och jobba aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur till exempel lärares arbete ska organiseras om vissa elever ges distansundervisning medan andra elever får undervisning i skolenhetens lokaler är en fråga som behöver lösas inom ramen för arbetsmiljöansvaret.

Vad får jag som lärare för stöd för att bedriva distansundervisning?

Lärare och rektorer får samarbeta nära för att utarbeta hur detta ska gå till. På webbplatsen www.skolahemma.se finns information och tips för distans- och fjärrundervisning. Den enskilda läraren kan inte lösa uppkopplingsproblem eller it-strul. Huvudmannen måste säkerställa att skolenheten har tillgång till adekvat it-support.

Läs även Lärarförbundets krav för en bättre digital arbetsmiljö för lärare och skolledare i vår rapport om it-strulet: www.lararforbundet.se/itstrul

Vad händer om mitt jobb påverkas av att bedriva distansundervisning samtidigt som skolenheten är öppen?

Skyddsombud ska tillsammans med arbetsgivaren ofta riskbedöma arbetsmiljön. Åtgärder för en rimlig arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning ska finnas med i den handlingsplanen. Det ska också finnas prioriteringar av arbetsuppgifter vid arbetstoppar. Lärare jobbar normalt efter ett arbetstidsschema som återspeglar den reglerade arbetstiden. Ofta finns ett grundschema för vanliga veckor. Tid kan också ha förlagts på särskilda tider för kvällsmöten, nationella prov, sommarskola eller liknande. Detta ska ha överenskommits mellan chef och medarbetare och framgå av planering och schema.

Om något tillkommer efter årsplanering och schemaläggning, exempelvis distansundervisning, måste något annat med motsvarande arbetsinsats tas bort. Kan inte den nya arbetsuppgiften utföras inom det fastställda arbetstidsschemat behöver också det ändras, i samråd med läraren. Även det nya schemat ska följa arbetstidsavtalet. Görs schemaändringen med mindre än 14 dagars framförhållning ska den tid som ligger utanför ordinarie arbetstidsschema ersättas som övertid enligt avtal.

Det är viktigt att komma ihåg att arbetet inte får planeras så att övertid och mertid blir nödvändig. Blir den ändå det för att oförutsedda saker sker, ska givetvis ersättning utgå enligt avtal. Red ut frågor om övertid, mertid och hur den ska ersättas innan arbetet utförs!

Åter till menyn

Nya arbetsuppgifter

Det är oftast kommunala arbetsgivare med flera verksamheter på en ort som ber eller beordrar lärare att arbeta utanför den egna arbetsplatsen eller verksamheten. I det här avsnittet tar svaren därför mest sikte på kommunala anställningar.

Min rektor vill att jag hoppar in och hjälper till på en annan

skola i kommunen. Får arbetsgivaren göra så?

Ja det får du räkna med. Om du beordras att hoppa in för en lärarkollega ska arbetet rymmas inom ordinarie arbetstidsmått. Arbetsgivaren kan beordra övertidsarbete eller arbete på obekväm arbetstid mot ersättning enligt kollektivavtalet.

På min skola har man börjat tala om att anställda behöver arbeta inom vård och äldreomsorg. Kan arbetsgivaren göra så?

Lärarförbundet kan bara uttala sig i det som gäller våra medlemmar, dvs lärare och rektorer och Syv i alla skolformer. De behövs mer än någonsin i skolan för att stötta elever och bedriva undervisning och vägledning. Vi anser inte att lärare och syv kan tas i anspråk för arbetsuppgifter utanför skolans verksamhetsområde.

Jag arbetar som lärare men är även utbildad undersköterska och vill göra nytta inom vården i detta läge. Hur ser Lärarförbundet på det?

Om skolan kan avvara dig och om du själv vill är detta självfallet ok. Du måste dock reda ut villkoren (arbetstid och lön). Kom överens med rektor om att du i praktiken bara byter arbetsuppgifter för en tid, att detta inte förändrar din arbetsskyldighet i anställningen och att du behåller din lön och får ersättning för arbete på övertid eller obekväm arbetstid enligt avtal i den nya tillfälliga tjänsten. Om du är anställd med ferier och ska arbeta på en semestertjänst behöver det säkerställas att du tjänar in ferielön som om du hade arbetat på din vanliga anställning – annars kommer du inte ha tjänat in full ferielön sommaren 2020. Kontakta gärna Lärarförbundet Kontakt för att få hjälp.

Vad ska jag göra om jag får besked av rektor att jag tillfälligt ska arbeta inom t ex äldreomsorgen?

Lärare, rektorer och Syv i alla skolformer behövs mer än någonsin i skolan för att stötta elever och bedriva undervisning och vägledning. Vi anser inte att lärare och syv kan tas i anspråk för arbetsuppgifter utanför skolans verksamhetsområde.

Du ska i första hand fråga din rektor om vad arbetet innebär, varför du som lärare anses behövas mer i äldreomsorgen än i skolan och vilka villkor som gäller. Om du inte är bekväm med bytet av arbetsuppgifter ska du klargöra detta och förklara varför, t ex om det finns medicinska eller andra hinder som gör detta uppenbart olämpligt för just dig eller för att det inte ingår i ditt anställningsavtal. Om rektor inte beaktar dina invändningar: ta omgående kontakt med Lärarförbundet i din kommun eller med Lärarförbundet Kontakt. Du kan inte vägra arbeta såvida det du ombeds göra inte är olagligt eller innebär akut fara för liv eller hälsa. Du måste utföra det arbete som arbetsgivaren anvisar efter bästa förmåga. Arbetsvägran kan i värsta fall leda till att du mister din anställning.

Vad kan Lärarförbundet göra?

Lärarförbundet kan ta kontakt med arbetsgivaren för att påminna om att lärarna behövs i skolan när det finns utmaningar att genomföra verksamheten. Oavsett skolform ska man följa upp hur det fungerar för barn och elever, ett viktigt arbete som tar mer tid under dessa omständigheter. Lärarförbundet kan använda sig av ett så kallat tolkningsföreträde om att du inte är skyldig att utföra arbetet under det att den arbetsrättsliga förhandlingen pågår, eller så utför du arbetet och Lärarförbundet kan i efterhand påkalla förhandling med krav på skadestånd. Vad som är möjligt måste bedömas utifrån omständigheterna och vad som är praktiskt möjligt att hantera. Det har tyvärr visat sig att vi inte är överens om hur en viss reglering i gällande kollektivavtal ska tolkas. Skrivningarna i avtalet är gamla, men arbetsgivarens tolkning är ny och deras egen. Vi för diskussioner med SKR där vi är tydliga med att detta inte är rätt tidpunkt för arbetsrättsliga dispyter. Vår förhoppning är att frågan inte behöver ställas på sin spets. Vår uppfattning är lärare kommer att ställa upp frivilligt så långt som det är möjligt.

Varför aktiveras inte krislägesavtalet i detta läge?

Krislägesavtalet är tänkt att aktiveras i exceptionella situationer och händelser där den ordinarie verksamheten och bemanningen och frivilliga insatser inte längre räcker till. Vi har inte inflytande över själva aktiveringen. Beslut tas av SKRs styrelse efter begäran från kommunen / regionen / kommunalförbundet. Hur detta går till regleras i krislägesavtalet.

Åter till menyn

Så kan arbetstiden ändras

Varför kan min arbetstid behöva förändras?

För att underlätta för huvudmän att säkerställa elever den undervisning dessa har rätt till har regeringen fattat beslut om en särskild förordning som ska gälla i de fall huvudmannen fattar beslut om stängning av en skola. Förordningen möjliggör bl.a. förlängda skoldagar och förläggning av undervisning under lördag, söndag och lovdagar.

Förordningen talar inte om hur undervisning ska tas igen utan anger att det är huvudmannens ansvar att säkra att så sker. Syftet med att möjliggöra förlängda skoldagar liksom möjligheten till undervisning på helger och lov är att skapa möjligheter, inte att det ska ske så. Förordningen möjliggör också för huvudmannen att omfördela tid mellan ämnen och mellan skolår som ett sätt att hantera situationen. Förordningen gäller till juni 2021, vilket därmed också blir den bortre tidpunkten när förlorad undervisning ska vara hanterad.

Det är med andra ord en rad möjligheter som gör att helg och lovarbete inte behöver vara vare sig enda eller första alternativet för den lokala huvudmannen.

Skolverket informerar löpande kring detta

På vilket sätt kan min arbetstid förändras?

Det styrs framför allt av kollektivavtalet. Schemaförändringar bör meddelas senast 14 dagar i förväg, vid senare besked ska tid som går utanför tidigare meddelat schema ersättas för övertid, mertid eller förskjuten arbetstid.

Ferietjänst

Lärares reglerade arbetstid, 1360 timmar förläggs till 194 arbetsdagar (”A-dagar” i flera avtal). Om skolan stängs kan arbetsgivaren omfördela sådana dagar inom beräkningsperioden. En sådan förändring ska samverkas eller förhandlas.

Semestertjänst

För semesteranställda kan också arbetstidsschemat förändras, bland annat genom omreglering av arbetstidsmåttet från 40 till mindre antal timmar/vecka (i det kommunala avtalet 38,25) för att möjliggöra arbetstidsförläggning till lördag-söndag. Sådana ändring förutsätter dock förhandling med den fackliga organisationen på Almegas, IDEA:s och SKR:s avtalsområden.

Regler om arbetstid i kollektivavtalen hittar du i

  • Det kommunala avtalet i Allmänna Bestämmelser §13 och bilaga M.
  • KFO-avtalet i Allmänna Bestämmelser §4 Arbetstid
  • Arbetsgivaralliansens avtal i §7 Arbetstid.
  • Almegas och IDEA:s i Kollektivavtal Friskolor § 4 Arbetstid. Avtalet tillåter också lokala parter att ingå lokala arbetstidsavtal, med de begränsningar som anges i avtalet.

Kan jag bli tvungen att arbeta på röda dagar?

Det finns inget som förhindrar detta men flera avtal ger rätt till ersättning för arbete på obekväm arbetstid.

Regelverket om dygns- och veckovila säger att du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet per dygn och 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka. Avtalen ger möjligheter till undantag under vissa förutsättningar. Inom Arbetsgivaralliansen Skola/Utbildning och TRIA (Waldorfskolor) samt Almega/IDEA-avtalet ska detta ske genom att ett lokalt kollektivavtal tecknas.

Kan jag tvingas att undervisa på fortbildningsdagar?

  • Kommunala avtalet, KFO-avtalet, Almega/IDEA:

Ja, om elevernas läsår förlängs så kan planeringen ändras och undervisning förläggas till dessa dagar oaktat om du är anställd med ferie- eller semestertjänst. Arbetsgivaren måste dock säkerställa att den fortbildning som planerats för lärarna läggs ut vid ett annat tillfälle i minst den omfattning avtalet anger.

  • Almega/IDEA: Även om tiden för fortbildning inte är angiven på samma sätt som inom det kommunala avtalet är det samma grundprincip som gäller.

Åter till menyn

Lovskola

Definition av lovskola

Följande avses med lovskola.

Alla elever i 8:an och 9:an som inte nått, eller riskerar att inte nå behörighet till gymnasiet ska erbjudas att läsa upp sina betyg direkt efter skolavslutningen. Lärare kan då behöva jobba med undervisning efter slutet av elevernas ordinarie läsår.

Vilka villkor ska gälla om jag ska jobba på lovskola?

I den bästa av världar är det här redan avklarat i och med tjänsteplaneringen, du vet vad som gäller för arbetsåret och att en del av din arbetstid är förlagd för arbete med lovskola i juni.

Det kan också vara så att din arbetsgivare har ett lokalt kollektivavtal med Lärarförbundet där villkoren för hur det ska gå till regleras.


Skulle det vara så att du med kort varsel får frågan om att jobba på lovskola gäller vanliga övertidsregler. Om du får förslag på att göra en enskild överenskommelse – stäm av den med oss på Lärarförbundet innan du accepterar den.

Vad bör jag tänka på?

Är du heltidsanställd med ferieanställning arbetar du 194 dagar per år och har normalt jobbat den tid du ska, när det är dags för sommarledighet.

Principer för bemanningen av lovskola – kommunal ferieanställning

Frågan var aktuell i de senaste kommunala avtalsförhandlingarna. Lärarförbundet och SKR kom överens om att det finns principer att följa:

Inom planeringen

Med god framförhållning gör arbetsgivaren vid tjänsteplaneringen för kommande läsår en plan för hur många och vilka som ska jobba på lovskola. Arbetsgivaren har 194 arbetsdagar (så kallade A-dagar) per heltidsanställd lärare och år och kan då lägga upp planeringen så att lärarna är tillgängliga för lovskolan inom den tiden. Det betyder att du jobbar mindre en annan tid på året för att i stället jobba på lovskolan.

Enskild överenskommelse – bygger på frivillighet

"Överenskommelse kan träffas med arbetstagare om arbete inom lovskolan med upp till ytterligare sex A-dagar enligt något av följande alternativ”:

1. När arbetstiden inom lovskolan inryms inom ordinarie årsarbetstid ersätts arbetstagaren med 150% av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.

2. När arbetstiden inom lovskolan överstiger ordinarie årsarbetstid ersätts arbetstagaren med 200% av kalenderdagslönen per extra arbetsdag.

Vid en sådan överenskommelse utbetalas både din intjänade ferielön och den extra ersättningen.

Beordrad övertid

När ingen framförhållning finns återstår beordrad övertid, och då ska läraren ha kvalificerad övertidsersättning 240% lön/per timme (timlön = månadslön/165) enligt avtalet. Det ska kosta för arbetsgivaren att slarva med planeringen.

Vid en sådan överenskommelse utbetalas både din intjänade ferielön och den extra ersättningen.

Gäller det här på alla avtalsområden?

Att en årsarbetstid ska planeras med god framförhållning, att lokala kollektivavtal är förstahandsvalet om avvikelser behöver göras från arbetstidsavtalet och att övertid alltid ska ersättas enligt kollektivavtalet, även om arbetsgivaren kallar det frivillig överenskommelse, visstidsanställning vid sidan av din ordinarie anställning eller något annat.

Eftersom villkoren i centrala och lokala kollektivavtal ibland varierar rekommenderar vi dig att läsa just ditt avtal och kolla med ditt ombud eller Lärarförbundet Kontakt.

Vad ska göra om jag får frågan om att jobba på lovskola?

Om du är osäker på villkoren, prata med ditt ombud eller vänd dig till Lärarförbundet kontakt.

Semester och ferie

Kan min arbetsgivare avbryta min semester?

Ja, men bara om det finns tillräckligt tunga skäl. Ett exempel är om det inträffar något oförutsett som äventyrar verksamheten. Coronaviruset kan påverka bemanningen i verksamheten men också behovet av bemanning utifrån ändrade krav på verksamheten och en god arbetsmiljö.

Detta talar för att din arbetsgivare under vissa förutsättningar kan beordra dig att avbryta din semester. Kontakta Lärarförbundet om detta uppstår: 0770-330303.

Vid återgång i arbetet vid avbruten semester ska du få

  • Tillbaka de indragna semesterdagarna vid annat tillfälle (förstås)
  • Ersättning för övertid om du arbetar utöver ordinarie arbetstidsschema
  • Ersättning för övertid för dagar då du inte skulle ha arbetet enligt ordinarie arbetstidsschema
  • Ersättning för skäliga kostnader om du befunnit dig på annan ort när semestern avbröts

Det är också rimligt att ta upp frågan om ersättning för att andra kostnader som uppstår på grund av förändringen.

Hur du ersätts för andra kostnader eller för att du inte kan utnyttja något du betalat för, när semestern avbryts eller en beviljad semester återtas, regleras inte i lag eller avtal utan blir en förhandlingsfråga.

Jobbar du inom det kommunala avtalsområdet och din semester avbryts på begäran av din arbetsgivare ska du kompenseras med en EXTRA semesterdag för varje ordinarie arbetsdag under huvudsemester eller annan kompensation som du och din chef kan komma överens om. Du kan kompenseras med högst 5 EXTRA semesterdagar.

Kan arbetsgivaren återkalla redan beviljad semester?

Ja, även här bara om det finns tillräckligt tunga skäl. Och även här är det rimligt att du i så fall får ersättning för kostnader för exempelvis inställda resor och för övertid eller fyllnadstid för de återtagna semesterdagar som inte meddelats med tillräcklig framförhållning. Kontakta Lärarförbundet om detta uppstår på 0770-330303.

Övriga semesterfrågor

Vad gäller om arbetsgivaren vill att jag tar ut semester?

Att tvinga arbetstagare att ta ut semester kan endast göras vid sommarens huvudsemester. Det är både en rättighet och en skyldighet att ha fyra veckors sommarsemester. Om din arbetsgivare bestämmer att du ska ta din semester under exempelvis våren, kontakta Lärarförbundet!

Lärare, förskollärare och rektorer behövs i skolorna och förskolorna. Sällan har våra medlemmar varit så viktiga för att trygga undervisningen för landets barn och elever under extrema omständigheter. Det kommer fortsatt att finnas ett stort personalbehov och arbetsuppgifter.

Vad gäller om arbetsgivaren vill att jag tar ut semester då jag inte kan jobba hemifrån?

Om du blir ombedd av arbetsgivaren att stanna hemma så ska du vara tydlig och klargöra för din arbetsgivare att du står till förfogande att utföra arbete. Arbetsgivaren kan inte kräva att den anställde använder sin semester för att stanna hemma. Hävda med andra ord din rätt till lön.

Kan elevernas sommarlov kortas och vad innebär det i så fall för mig som lärare?

Ja, förordningen med anledning av Coronasmittan öppnar för att ändra läsårets längd och förläggning. För läraren är det avtalet som styr.

I kollektivavtal för lärare med ferieanställning är ferielönen för sommaren intjänad. Det innebär att lärare redan har fullgjort all arbetstid under året.

Hur stor del av sommarferien som tillika är semester enligt semesterlagen beror på vilket kollektivavtal som gäller för din anställning.

  • Kommunala avtalet: Avtalets konstruktion för ferieanställda gör att sommarferien måste vara minst 45 kalenderdagar lång.
  • KFO-avtalet: Sommarferien ska vara minst 36-45 dagar beroende på hur många semesterdagar du har.
  • Arbetsgivaralliansen Skola/Utbildning samt TRIA (Waldorfskolor): På Waldorfskolor förläggs semestern enligt kollektivavtalet till första delen av sommarferien, 36-45 dagar beroende på hur många semesterdagar du har. För övriga skolor med ferieanställning förläggs semestern enligt kollektivavtalet till arbetsfria perioder räknat från ferielöneårets början. § 11 mom 3:1 samt 3:2 om inte ni inte har ett lokalt avtal om annat.
  • Almega/IDEA: Semesterlagen ger rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti, vilket därmed också utgör en begränsning för möjlighet att lägga ut arbetsdagar. Det blir extra angeläget att, bl.a., förhandling om förläggning av huvudsemester förs.

Åter till menyn

Jour och beredskap

Det gäller olika regler beroende på vilket kollektivavtal som finns på din arbetsplats.

Normalt sett är varken jour eller beredskap arbetsuppgifter som ingår i lärare och skolledares arbete. Om arbetsgivaren vill beordra lärare och skolledarare anser Lärarförbundet att arbetsgivaren först måste förhandla frågan enligt § 11MBL.

Definitioner:

Jour = arbetstagaren befinner sig på sin arbetsplats och står till förfogande för arbete, utöver ordinarie arbetstid.

Beredskap = Arbetstagaren befinner sig i hemmet eller på annan plats och åker till arbetsplatsen för att arbeta, utöver ordinarie arbetstid, om behov uppstår.

Om arbetsgivaren vill att ni skall avbryta semester så är det andra regler som gäller.

Du kan läsa mer om det här: Semester och ferie

Anställda på SKR:s avtalsområde, alltså anställda av kommuner och regioner.

Gäller jour och beredskap Lärarförbundets medlemmar?

Nej, det har aldrig varit en del av lärares eller skolledares arbetsuppgifter.

Varför gäller inte jour och beredskap?

Lärares och skolledares arbetstid är förlagd till vardagar och dagtid då skol- och förskoleverksamhet pågår. Eftersom det inte normalt sett inte pågår verksamhet på helger eller nätter så finns det inte heller några arbetsuppgifter som skulle vara en anledning för Lärarförbundets medlemmar att ha jour eller beredskap. Skolverksamhet ska planeras med framförhållning och bemanningen ska vara klar i god tid. Sjukdomsfall hanteras på normalt sätt med vikarie.

Gäller jour och beredskap för skolledare?

Nej, det är samma svar som tidigare, eftersom verksamheten normalt sett inte pågår på helger eller nätter finns det inga arbetsuppgifter som skulle ge anledning till att skolledare skall ha jour eller beredskap.

Kan man beordra jour och beredskap under sommarferien?

Nej, Lärare, anställda på bilaga M (ferieanställda), har gjort hela sin arbetstid när vårterminen och de 194 A-dagarna är slut.

Gäller det andra villkor för semesteranställda lärare i förskola och på fritidshem?

Nej, det gäller samma villkor avseende jour och beredskap.

Anställda med Almega friskoleavtalet.

Kan arbetsgivaren beordra jour och beredskap?

Normalt sett är jour och beredskap inte en del av vare sig lärares eller skolledares arbetsuppgifter och i avtalet finns reglerat hur arbetsgivaren skall samråda/förhandla frågan med Lärarförbundet.

Var i avtalet finns detta reglerat?

I kollektivavtalet, Friskoleavtalet, bilaga 4 regleras villkoren för jour och beredskap regleras i bilaga 5.

Anställda inom FREMIA, fd KFO och fd IDEA skolavtalet

Kan arbetsgivaren beordra jour och beredskap?

Inom Fremia fd KFO regleras inte beredskapsarbete. Beredskap innebär att anställda ska vara anträffbar för att inom en viss angiven tid inställa sig i arbetet.

Arbetsgivaren kan beordra beredskap om verksamheten kräver det. Om arbetsgivaren vill införa beredskapsarbete är de skyldig att förhandla enligt 11§ MBL innan beredskapsarbete införs.

I förhandlingen diskuterar parter syftet, var/när/ hur ska arbetet utföras, inställelsetid, beredskapsschema, befattningar, kompensation för att stå beredskap samt ersättning vid inställelse och andra ersättningar.

Jour normalt förekommer normalt sett inte, förutom vid nattöppna förskolor. Jourersättningen regleras i bilaga 1 till avtalet.

I IDEA skolavtalet finns samma reglering som i Almega friskoleavtalet och även då hur arbetsgivaren skall samråda/förhandla med Lärarförbundet.

Jour regleras i bilaga 2 och beredskap i bilaga 3.

Gäller det andra regler för ferieanställda lärare?

Nej, reglerna för jour och beredskap är det samma oavsett arbetstidsavtal.

Anställda inom arbetsgivaralliansens kollektivavtal skola/utbildning.

Kan arbetsgivaren beordra jour och beredskap för lärare?

Avtalet reglerar att beredskap inte gäller för lärare.

Nej, normalt sett ingår inte jour i lärares eller skolledares arbetsuppgifter och frågan måste då först förhandlas enligt § 11 MBL.

Korttidsarbete

Tillväxtverket har mycket information på sin hemsida, med ett stort antal frågor och svar.

Vad innebär korttidsarbete?

Korttidsarbete innebär att arbetstagares arbetstid kan minskas med 20, 40, 60, eller 80 % av den ordinarie arbetstiden. Några andra nivåer är inte möjliga.

Är korttidsarbete något som kommer att kunna gälla för mig?

Korttidsarbete kommer att i mycket begränsad omfattning att kunna bli aktuellt för dig som medlem, utifrån det som gäller i nuläget. Detta även om tillfälligt undantag beslutas den 2 april förverksamhet, som huvudsakligen är finansierad med allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. Dessa verksamheter omfattas i vanliga fall inte av lagen, men nu blir det ett tillfälligt undantag. “Vanliga” skolor och förskolor kommer ändå inte att omfattas annat än i undantagsfall. Kommuner, regioner, samt staten omfattas huvudsakligen inte.

Kan min arbetsgivare införa korttidsarbete?

Utöver att det ska röra sig om verksamhet som omfattas av lagen så ska det finnas ett centralt kollektivavtal för avtalsområdet och utifrån det ska det tecknas ett lokalt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska dessutom ha drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem där orsakerna ligger utanför arbetsgivarens kontroll. Arbetsgivaren ska dessutom ha vidtagit alla möjliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraften.

Kan korttidsarbete införas retroaktivt?

För den förlängda perioden (1 juli – 30 sep 2021) kan avtal skrivas retroaktivt fram till och med 31 augusti. Därefter får avtal endast tecknas för tid framåt.

Min arbetsgivare har fått stöd under den maximala perioden om 9 månader, innebär det att de inte kan införa korttidsarbete längre?

Karensen föreslås inte gälla tillfälligt i samband med införande av särregleringen, så även en arbetsgivare som har erhållit stöd under nio månader kan alltså få stöd även 1 december 2020 till 30 juni 2021 (troligen även under perioden 1 juli – 30 sep 2021, arbetsgivaren rekommenderas kontakta Tillväxtverket).

Min arbetsgivare är under företagsrekonstruktion, kan vi omfattas av korttidsarbete?

Nej, företag som är på obestånd, under företagsrekonstruktion, eller som vid tidpunkten för ansökan är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning kan inte erhålla stöd.

Vad gäller för mig som anställd hos en arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal?

En sådan gång måste minst 70 % av de anställda godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Kan vi som anställda ha olika minskning av arbetstiden?

Ja, men endast inom verksamheter som omfattas av kollektivavtal och där det anges i den lokala överenskommelsen och endast med minskning i de fördefinierade stegen: 20, 40, 60, respektive 80 procent av den för medarbetaren ordinarie arbetstidsmåttet. Det kan även varieras på individnivå, vilket ska omregleras via lokal överenskommelse, i termer av de tillåtna stegen. Obs: viktigt att fastställa tidsperioden som snittet ska beräknas på.

Observera att det inte är möjligt att utjämna arbetstiden över månadsskiftet juni-juli.

Vad innebär det för mig personligen i lönehänseende, om jag omfattas?

En heltidsanställd arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid med 60 procent kommer att behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga drygt 30 200 kronor, före skatt. Arbetsgivaren får en sådan gång (60 %-steget) en minskad kostnad med 53 procent utifrån att staten går in och betalar en del av lönen. Staten står för 75 % av arbetstidsförkortningen. Fler exempel finns på Tillväxtverkets hemsida.

Hur länge gäller korttidsarbetet?

En arbetsgivare kan få stöd i sex månader och kan därefter ansöka om en förlängning i ytterligare tre månader. Arbetsgivare kan ansöka från och med den 7 april och ersättning kan begäras från och med den 16 mars. Den lokala överenskommelsen ska innehålla uppgifter om vilken tidsperiod som är aktuell, de arbetstagare som omfattas, minskningen av arbetstiden och korttidsarbetets förläggning.

Vad gäller om jag högre lön än 44 000?

Ersättningen som arbetsgivare får gäller endast upp till denna lönenivå. Lönenivåer över denna tröskel bör arbetsgivaren stå för.

Kan uppsägningar av anställda bli aktuellt?

Ja, det finns inget som hindrar att uppsägningar på grund av arbetsbrist kan bli aktuella enbart utifrån att regelverket om korttidsarbete kan vara aktuellt. Även i verksamheter där korttidsarbete kan uppsägningar komma att ske, med beaktande av regelverket i samband med uppsägningar.

Vad händer om jag blir uppsagd under perioden med korttidsarbete?

Korttidsarbetet gäller även under uppsägningstid, även fram till 30 sep 2021. (Obs: läs även nästa fråga)

Vilken lön gäller under uppsägningstiden?

Under uppsägningstiden bör lön och anställningsförmåner utgå i enlighet med 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, vilket innebär de villkor som gäller för arbete med ditt ordinarie arbetstidsmått. Arbetsgivaren kan dock fortsatt erhålla stödet från Tillväxtverket.

Vad händer om jag blir sjuk under korttidsarbetet?

Din SGI är oförändrad, men däremot baseras din sjuklön på den inkomst du har under ditt korttidsarbete. Arbetsgivaren kan dock inte erhålla stöd vid heltidssjukskrivning, hel föräldraledighet/vård av sjukt barn.

Påverkas mitt semesterintjänande av korttidsarbetet?

Nej, semester och semesterintjänande påverkas inte av perioder med korttidsarbete. Arbetsgivaren kan emellertid inte erhålla stöd under semester/ferie, då det räknas som frånvaro och då ska räknas av vid beräkningen om preliminärt stöd.

Får arbetsgivaren ersättning när det gäller tjänstepension, sociala avgifter, semesterersättning och andra lönekostnadspåslag?

Nej, ersättningen gäller endast kontant lön.

Hur påverkas min a-kassa/inkomstförsäkring om min arbetsgivare inför korttidsarbete om jag blir uppsagd?

Tiden med stöd för korttidsarbete är överhoppningsbar om man skulle ansöka om a-kassa efteråt. A-kassan räknas på den inkomst du hade före tiden med korttidsarbete.

Hur påverkas min pension vid korttidsarbete?

Den inkomst du har under ditt korttidsarbete ligger som grund för pensionsinbetalningar, vilket gör att den påverkas. Eftersom korttidsarbetet pågår under en begränsad tid är bedömningen att påverkan är relativt liten. Det här är en sak som parterna bör fundera över i samband med ingående av lokal överenskommelse.

Ges de förtroendevalda något stöd när det gäller de lokala överenskommelserna?

Ja, det finns en vägledning för dem, utöver att de precis som vanligt kan erhålla stöd via Lärarförbundet Kontakt. Efter den 1 juli 2020 är det vanligare att det är ombudsman från riksorganisationen som tecknar lokal överenskommelse.

Hur fungerar det med arbetstidsförkortningen och röda dagar?

Det beror på hur arbetstidsförläggningen görs i praktiken. Lärarförbundet anser att arbetstidsförkortningen ska anpassas under veckor innehållande röda dagar. Närvarokvoten utgår från hur du som arbetstagare skulle ha arbetat i normalfallet under månaden.

Vem är det som tecknar lokal överenskommelse om inte Lärarförbundet är part på det centrala kollektivavtalet?

En sådan gång är det de parter som bär det centrala avtalet som tecknar lokala överenskommelser. Ett sådant exempel är för dig som arbetar på ett företag som omfattas av kollektivavtalet mellan Almega Utbildningsföretagen och Unionen samt Sveriges Ingenjörer. Om de tecknar ett lokalt avtal där du personligen eller utifrån befattning/enhet är angiven så är det bindande för dig.

Får jag arbeta hos en annan arbetsgivare på den arbetsbefriade tiden?

Det måste du i sådana fall ha ett godkännande från din arbetsgivare om. I vissa fall kan detta vara reglerat i den lokala överenskommelsen.

Kan jag tacka nej till korttidsarbetet?

Nej, inte om det finns ett centralt och ett lokalt avtal. En sådan gång skulle det kunna leda till arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivarens sida om du vägrar. Detsamma gäller även inom kollektivavtalslösa arbetsgivare, om de har fått godkännande från minst 70 % av de anställda. En sådan gång kan de införa det för samtliga anställda, så länge de uppfyller kriterierna i övrigt.

Kan jag tacka nej till den kompetensutveckling som parterna överenskommit om i en lokal överenskommelse?

Nej, inte om det uttryckligen framgår av den lokala överenskommelsen att den inte är frivillig, eller dylikt.

Har det blivit någon förändring när det gäller just kompetensinsatser?

Ja, det nya är att arbetsgivare kan få ersättning med upp till 60 % av kostnaderna för kompetensinsatser. Observera att dessa kompetensinsatser tar sikte på den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete. Detta bör också framgå av den lokala överenskommelsen.

Vilka kollektivavtalsområden har tecknat centralt kollektivavtal om korttidsarbete?

1. Almega Tjänsteföretagen (Friskoleavtalet) - överenskommelse om förlängning till 2021-09-30.

2. KFO - ök t.o.m. 2021-06-30

3. IDEA (Studieförbunden; Skolavtalet; Folkhögskolor och utbildningsföretag) - ök t.o.m. 2021-06-30

4. ArbetsgivarAlliansen (Skola/Utbildning; Folkhögskolor; TRIA) - ök kommer att ingås efter årsskiftet

5. Staten

6. SKAO, alltså Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation - ök t.o.m. 2021-06-30 7. Almega Kompetensföretagen (ingen förlängning ens till 2021-06-30)

Åter till menyn

Då kan skolor stängas

Vilken verksamhet kan stängas?

Enligt en förordning från den 20 mars ska, om förskolor och skolor stänger på grund av Covid-19, verksamheten bedrivas så att vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet ska kunna arbeta i den omfattning som behövs. Det gäller även barn och elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov om omsorg. Hemkommunen ansvarar i egenskap av huvudman för att verksamhet anordnas och kan avtala om entreprenad. Hemkommunen kan även avtala med annan kommun om att bedriva verksamheten.

Verksamhet ska så långt som möjligt motsvara den som barnet eller eleven normalt skulle delta i. Undantag kan göras från t.ex. mål och riktlinjer i läroplanerna och från bestämmelser i skollagen om vem som får bedriva undervisning.


Räknas förskollärare och lärare som samhällsviktig funktion?

I exempel på samhällsviktiga funktioner nämns undervisning inom skolväsendet och omsorg om barn.

Läs förordningstexten i sin helhet här!


Under vilka förutsättningar kan skolor stängas?

Det råder fortfarande viss tolkningsskillnad om premisserna för att stänga en skola. Att det är huvudmannen som tar det faktiska beslutet är klarlagt, men vad som är acceptabla grunder diskuteras, till exempel om ett beslut förutsätter rekommendation av smittskyddsläkare eller om huvudmannen kan ta beslutet på eget initiativ i syfte att begränsa smittspridning.

Regelverket säger att en huvudman kan ta beslut om att stänga en skola eller förskola med kort varsel under vissa förutsättningar av exempelvis smittskyddsskäl eller arbetsmiljöskäl. Det är samma regler som gäller för andra arbetsgivare och regleras i smittskyddslagen och i arbetsmiljölagen. Om eleverna inte kan få ta del av utbildning under en kortare tid kan skolan ofta kompensera dem för detta genom olika åtgärder. Skolverket informerar löpande kring detta.

Den nya förordningen säger att en huvudman kan ta beslut om att stänga en skola med kort varsel under vissa förutsättningar. Förordningen får tillämpas under följande förutsättningar:
1. en huvudman har bedömt att en så stor andel av personalen vid en skolenhet är frånvarande med anledning av det nya coronaviruset (covid-19) att det under viss tid inte går eller har gått att bedriva verksamheten och huvudmannen därför håller eller har hållit skolenheten stängd.

2. en huvudman efter samråd med smittskyddsläkare håller eller har hållit en skolenhet stängd som en åtgärd för att motverka spridning av det nya coronaviruset.

3. en skolenhet ligger i ett område som Folkhälsomyndigheten har beslutat ska vara avspärrat enligt smittskyddslagen (2004:168).

4. en huvudman, med anledning av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten som berör skolområdet, håller eller har hållit en eller flera skolenheter stängda.

Om eleverna inte kan få ta del av utbildning under en kortare tid kan skolan ofta kompensera dem för detta genom olika åtgärder. Skolverket informerar löpande kring detta


Åter till menyn

Konsekvenser av skolstängning

Vad händer med mitt jobb om skolan/förskolan stängs? Blir jag utan lön då?

Riksdagen beslutat att tillföra pengar till kommunerna. Det innebär att kommunerna som arbetsgivare kommer att betala lön som vanligt även om de måste stänga skolor och förskolor. Detsamma bör gälla arbetsgivare vars verksamhet finansieras av offentliga medel från en kommun, staten eller på annat sätt. Om ett beslut om stängning fattas så ska du följa arbetsgivarens anvisningar om att åka in och arbeta trots att det inte finns barn eller utföra arbete hemifrån. Gör tydligt att du står till arbetsgivarens förfogande för att utföra det arbete som är möjligt hemifrån. Viktigt att det är arbete i enlighet med ditt anställningsavtal.

Kan arbetsgivaren förändra min arbetstid om skolan stängs?


  • Kommunala sektorn

För dig som har en ferieanställning gäller enligt arbetstidslagen att en arbetsgivare kan göra förändringar av utlagd arbetstid med två veckors varsel. Det innebär att ditt schema över reglerad arbetstid och A-dagar gäller de två första veckorna som skolan stängs. Efter det kan förändringar göras. Om arbetsgivaren vill göra en förändring så måste du få besked om det senast 14 dagar innan.

För dig som har en semesteranställning gäller ett arbetstidsmått på 40 timmar per helgfri vecka. Antalet arbetsdagar per kalenderår varierar beroende av hur många semesterdagar du har och beroende av hur helgdagarna fördelas över veckodagarna, men ligger mellan 225-230 arbetsdagar per år. Fördelningen av arbetstid kan se olika ut mellan veckor, men den schemalagda arbetstiden ska vara 40 timmar i snitt under en avstämningsperiod. Dessa avstämningsperioder kan vara maximalt 16 veckor och det är inom den ramen som snittet ska vara 40 timmar per vecka.

Arbetstiden kan förskjutas senast dagen innan men helst med 10 dagars varsel, och ersättning utgår enligt avtal för arbete på övertid och obekväm tid.

  • KFO
För dig som har en ferieanställning gäller enligt kollektivavtalet inom KFO

att det behöver finnas överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare alternativ mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation p arbetsplatsen för att den reglerade arbetstiden ska förändras. Kommer ni inte överens kan endera part påkalla lokal förhandling, kontakta din lokala avdelning!

För dig som har en semesteranställning gäller ett arbetstidsmått på 40 timmar per helgfri vecka. Antalet arbetsdagar per kalenderår varierar beroende av hur många semesterdagar du har och beroende av hur helgdagarna fördelas över veckodagarna, men ligger mellan 225-230 arbetsdagar per år. Fördelningen av arbetstid kan se olika ut mellan veckor, men den schemalagda arbetstiden ska vara 40 timmar i snitt under en avstämningsperiod. Dessa avstämningsperioder kan vara maximalt 4 veckor och det är inom den ramen som snittet ska vara 40 timmar per helgfri vecka. Vill arbetsgivaren förändra beräkningsperiod och den genomsnittliga veckoarbetstiden krävs det förhandling med den fackliga organisationen.

  • Arbetsgivaralliansen Skola/Utbildning samt TRIA (Waldorfskolor)

För dig som har en ferieanställning gäller enligt kollektivavtalet inom Arbetsgivaralliansen att förändringar av arbetstidens förläggning skall hanteras enligt gällande inflytanderegler. Frågan skall med andra ord förhandlas/samverkas lokalt innan förändring kan göras.

För dig som har en semesteranställning gäller ett arbetstidsmått på 40 timmar per helgfri vecka. Antalet arbetsdagar per kalenderår varierar beroende av hur många semesterdagar du har och beroende av hur helgdagarna fördelas över veckodagarna, men ligger mellan 225-230 arbetsdagar per år. Fördelningen av arbetstid kan se olika ut mellan veckor, men den schemalagda arbetstiden ska vara 40 timmar i snitt under en avstämningsperiod på sex månader.

  • Almega IDEA

För dig som har en ferieanställning gäller enligt kollektivavtalet inom Almega friskoleavtalet att det behöver finnas en överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare alternativt mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen (fram till och med den 30 juni utgör lokalavdelningen i normalfallet lokal part, förutom inom AcadeMedia, där riksavdelning finns). Arbetstiden kan förskjutas senast dagen innan men bör anslås senast två veckor innan nya schemat ska gälla och ersättning utgår enligt avtal för förskjuten arbetstid (avtalets 4:3), samt i förekommande fall för arbete på övertid och obekväm tid. Obs att OB- och övertidsersättning inte kan utges för samma tid (4:7:2).

För dig som har ferietjänst är det viktigt även att känna till att det vid förläggningen av de 1360 timmarna finns en gräns om att arbetstiden inte får överstiga 35 timmar per vecka i genomsnitt beräknat på en period om 6 månader, där beräkningsperioden i terminsbunden verksamhet inleds vid arbetsperiodens början i anslutning till respektive termin (4:4:1).

För dig som har en semesteranställning gäller ett ordinarie arbetstidsmått på 40 timmar per helgfri vecka Antalet arbetsdagar per kalenderår varierar beroende av hur många semesterdagar du har och beroende av hur helgdagarna fördelas över veckodagarna, men ligger mellan 225-230 arbetsdagar per år. Fördelningen av arbetstid kan se olika ut mellan veckor, men den schemalagda arbetstiden ska vara 40 timmar i snitt per helgfri vecka under en beräkningsperiod om maximalt 6 månader, alternativt enligt lokal överenskommelse (då oftast kortare beräkningsperiod).

Arbetstiden kan förskjutas senast dagen innan men bör anslås senast två veckor innan nya schemat ska gälla och ersättning utgår enligt avtal för förskjuten arbetstid (avtalets 4:3), samt i förekommande fall för arbete på övertid och obekväm tid. Obs att OB- och övertidsersättning inte kan utges för samma tid (4:7:2).

Slutligen är det viktigt att nämna avtalets 4:2, Längre arbetstid del av år, vilket innebär att arbetstiden får överskrida 50 timmar per vecka så länge:

  • Den genomsnittliga arbetstiden per kalenderår/arbetsår inte överstiger 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka, och
  • Det tecknas lokalt kollektivavtal om det. Arbetsgivaren får inte ensidigt besluta om detta.

Åter till menyn