Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Vi lever i en föränderlig tid - och just det faktumet tillhör syvs yrkesutövning.

Inför viktiga val har ALLA individer rätt till LIKVÄRDIG INFORMATION - oavsett kön. Och tänker vi inte så, ja hur ska vi då även få bukt med de alltför stora skillnaderna i elevernas olika val, utifrån social bakgrund, etnicitet e.t.c.?

Foto Jenny Ivarsson. Teckning som hängde uppe på en vägg en fritidsgård i Berlin, våren 2016.


Studie- och yrkesvägledaren arbetar med frågor som rör framtiden genom professionella vägledningssamtal utifrån evidensbaserade vägledningsmodeller och vetenskapligt grundad samtalsmetodik. Till det arbetar vi individanpassat, med respekt för individens integritet och person.

Syv arbetar till det med många frågor som hela tiden är föränderliga. B.l.a. vägledningen och informationen inför val till olika utbildningar, som är knutna till antagningsregler och även utbud. Dessa ändras ständigt över tid och till det så är arbetsmarknaden och dess olika yrken något som också är föränderligt över tid.

Vi arbetar också under olika lagar och förordningar, regler och mål utifrån i vilken verksamhet vi utövar vår profession.


Som syv kan man dock ifrågasättas, just för att man arbetar utifrån gällande regelverk och uppdrag. Inte sällan handlar det om missförstånd angående att syv ska gå in och ”påverka” individers val i olika (av olika intressenters önskvärda) riktningar. Det kan i bland även handla om ren ”felsökning” från vissa håll, varför skolan (i sin helhet, med dess syv, osv.) inte levererar ”duglig arbetskraft” – medan en ungdoms skolsituation, studieresultat, allmänna sociala kompetens, olika livsval etc. ju står i stark korrelans med en ungdoms hela livssituation.

Då man har ett pedagogiskt yrke och vägleder, är det viktigt att man hela tiden kan ifrågasätta sig själv. Det gäller yrkesuppdraget, mötena med eleverna samt den omvärld vi lever i: Jag tror, rent allmänt, att det tillhör många vägledares starkare sidor, att kunna ”se” saker från olika håll – för att sedan fånga upp de tankar som däri uppstår och utifrån det sedan få fram ännu fler aspekter och frågeställningar att ta ställning till. Och det handlar inte bara om de individer vi vägleder – det handlar även om oss själva. (Vi har det gamla ordspråket om att ”en av de värsta förutfattade meningarna om förutfattade meningar, det är att vi inte själva har några”).

Under den senaste tiden har jag i ökad grad kommit att ifrågasatta att jag i mitt arbete som syv ganska regelbundet kommer in i detta med att på uppdrag dela in elever i könoch att det känns fel. Uttrycket ”hen” har stött på kritik och många tycker att det är ”fånigt”. Jag tycker begreppet kan vara bra, då det kommer till tankesätt där man bör avidentifiera kön - och att då även lämna mönster av traditionellt könstänkande: Ibland kan nämligen vår- och samhällets vilja att vara ”könsmedvetna” få en helt motsatt effekt!

Jag ska ge exemplet om då jag fick i uppdrag att sprida ”tjejinformation” från en mansdominerad bransch. BRA! MEN… då jag öppnade länken med aktuell information, så var det ändå en bild av en tjej där med rosa hatt och lila nagellack…(ja det här ska vara ”tjejinformation” kanske de tänkte, de som sammanställt materialet). Missvisande blir också uttryck i könsinriktad gymnasieinformation om att ”tjejer kan också”, ”vi vill ha tjejer” – eller ännu värre; ”tjejer är också välkomna”…(?!)

Det kan också bli problematiskt då jag i egenskap av syv får material tillsänt till mig, som jag ”ska sprida vidare till skolans alla tjejer”:

  • Kring gymnasievalet kommer mycket extrainformation som ska gå ut till tjejerna – killar får då inte motsvarande mängd och mångfald i information. Det gäller även inbjudningar till studiebesök etc. Själva tanken är god - absolut - men för mångfald bör ALLA elever som ska göra t.ex. ett gymnasieval få se ALLT, utifrån att snedfördelningar i olika val inte bara handlar om snedfördelningar utifrån kön, det är också ett faktum att även social bakgrund påverkar de olika val som unga individer gör, vilket skolan har som uppdrag att motverka!
  • En annan sak att reflektera över, är då man som syv ska göra könsbedömningar utifrån namn, då man har fått i uppdrag att sprida vidare inbjudningar som "ska gå till skolans tjejer”: Plötsligt kan jag" i all hast” tveka angående de könsneutrala namnen i klasslistorna på den digitala plattformen för personliga meddelanden: Vilka elever är ”pojkar” och vilka är ”flickor”? Frågan kan finnas fånig och även onödig för en del. Men för det första så finns det en hel del namn som är könsneutrala . Det finns också många förnamn i dag som jag inte närmare känner till sedan tidigare och jag kanske inte vet om det är ett ”flick”- eller ”pojk”-namn (”Anna” och ”Pelle”-tiderna är förbi vad det gäller förnamn.)
  • Sedan slår det mig också att det finns elever som jag vet identifierar sig som ”det andra könet” - eller som ”mittemellan”. Ja, hur gör jag med dem, då de själva markerat att de tillhör ett annat kön än vad som står på klasslistan i dagsläget? Nu kanske en del kan tycka att det är ”särfall”, men vid t.ex. ett högstadium år 2017 är min upplevelse att de flesta av ungdomarna är långt före oss vuxna vid skolan, angående könstänkandet. Angående könsrelaterade inbjudningar till våra elever kanske det är befogat att fråga om "hen" också får komma? Frågan kan tas för kanske både onödig och ”obstinat” – men vid vidare eftertanke ändå befogad.

Ja könsindelning finns ändå i skolan, b.l.a. angående omklädningsrum e.t.c. för idrotten, ja det är ju självklart – men det är en helt annan sak, det är inte det mitt resonemang handlar om. (Däremot tycker jag att skolidrottens omklädningsrum med duschar ska ge mer möjlighet för elever att vara privata, men det är en helt annan diskussion och en helt annan debatt.)
Könsanpassad vägledning, med mål för ”vidgade vyer”, är också något som både skolan och vägledare redan arbetar med. Det jag har funderingar om är den allmänna informationen, med b.l.a. externa inbjudningar och aktiviteter inför t.ex. ett gymnasieval, att den bör vara så könsneutral som möjligt:

Inför viktiga val har ALLA individer rätt till LIKVÄRDIG INFORMATION - oavsett kön. Och tänker vi inte så, ja hur ska vi då även få bukt med de alltför stora skillnaderna i elevernas olika val, utifrån social bakgrund? Det handlar om att alla elever har rätt till samma information och en mångfald av information, oavsett kön!


För att säkerställa riktlinjerna för vårt arbetes innehåll och yrkesutövning bör syvfrågor komma mer i fokus, både vad det gäller de fackliga diskussionerna rent övergripande, samt på ett mer allmänt plan i skolans värld och i samhället i övrigt, rent generellt. Och de som kan jobba för detta, det är vi yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare: Därför är vi många Studie- och yrkesvägledare som har valt att vara med i Lärarförbundet – och därigenom ha möjligheten till utvecklande diskussioner med tillfällen att både synas och höras i olika forum.

Vi lever i en föränderlig tid - och just det faktumet tillhör ju syvs yrkesutövning!

Just i dessa tider är en ny årskull av åk 9-elever på väg att lämna grundskolan, vilka sedan ska tas emot av gymnasieskolan i augusti och en ny årskull tar studenten osv. – och samtidigt får vi nya ”kullar” av nyexaminerade Studie- och yrkesvägledare från de olika lärosätena för Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå- och Stockholms Universitet, samt Malmö Högskola: Jag vill välkomna er till ett mycket spännande yrke, där man hela tiden utvecklas! Ett yrke där tankar och funderingar, nutid och framtid ständigt möts!


/Jenny Ivarsson,

Studievägledare vid Grundskolan i Kalix och aktiv i Lärarförbundets Referensorgan för Studie- och yrkesvägledare.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här