Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Till syvende och sist är tankarna om framtiden en av de viktigare hörnstenarna i utbildningssystemet

Jenny Ivarsson, Lärarförbundets Referensorgan för studie- och yrkesvägledare

Jenny Ivarsson, Lärarförbundets Referensorgan för studie- och yrkesvägledare

Hur kan jag drista mig till att uttrycka mig så? Det är väl ändå utbildning och kunskap i de olika skolämnena som är det viktiga i ett barns och en ungdoms utveckling mot en vuxen individ ute i vårt samhälle. Ja, absolut! Det är ju det som är skolans kärna, syfte och uppdrag!

Bildning och utbildning i olika skolämnen är oerhört viktigt för en människas personliga utveckling. Men de unga i vårt skolsystem måste redan tidigt även få lära sig att förstå- och få veta varför de behöver gå i skolan: Varför- och när de behöver all denna kunskap i de olika ämnena. Många anser väl det som självklart, att barn och unga vet att de går i skolan för att de en dag ska ta plats som en vuxen medborgare i vårt samhälle – men vi som arbetar med de unga angående dessa frågor, vi vet- och ser att det inte alltid är så enkelt.

Ofta kommer debatter kring dessa frågor upp i samband med t.ex. det nationella gymnasievalet eller i tiden för valen till universitet och högskola - och då handlar det ofta om inslag där lobbyister för olika branscher initierat larmrapporter om bristande kompetens inför framtiden inom olika yrkesområden. Inte sällan kan även skolans studie- och yrkesvägledning ifrågasättas, bl.a. angående utbildningar ”som inte leder någonstans” – och det blir ju då lite märkligt, då det är politiskt styrt vad det är för utbud av nationella gymnasieprogram som ska erbjudas som sökbara för eleverna.


Det handlar om de regelverk som styr skolan och dess verksamhet, där studie- och yrkesvägledningen ingår. Det är också en komplex fråga att olika yrken och olika yrkesområden värderas så olika. Jag önskar i samband med sådana ”diskussioner” att alla öppnar ögonen för sin omvärld och ser sig omkring: Hur många yrkeskategorier är vi alla beroende av i vår vardag och i vårt liv, i både det mer snäva och vida perspektivet? Det är ju någonstans där de nationella gymnasieprogrammens olika innehåll och olika inriktningar kommer in. Och då är alla yrkesområden och jobb viktiga, i ett välfungerande och bra samhälle att leva i. Och det är där ALLA skolämnen TILLSAMMANS är viktiga – liksom HELA skolsystemet! Det i sin tur är en av orsakerna till att jag är aktiv som förtroendevald inom Lärarförbundet, både på lokal och nationell nivå.


Då det kommer till utbildningssystemets studie- och yrkesvägledning, allmänt förkortat syv, finns det tyvärr alltför ofta för lite kunskap hos dem som kan vara med att både styra-, påverka- och utveckla den. Och det gäller olyckligtvis alltför många delar då det kommer till skolans verksamhet, generellt sett. Det handlar om skolpolitiken – men även då kommer till delar av utbildningssystemets egen syn på sina studie- och yrkesvägledare, vad de gör, hur uppdraget ser ut och hur de kan värderas rent lönemässigt.


Jag har arbetat som examinerad studie- och yrkesvägledare inom skolan i snart 15 år och min upplevelse är att det ”talas” mycket om studie- och yrkesvägledning i dag. Om värdet av den. Om hur viktigt det är att eleverna får välgrundad och kvalificerad vägledning. Om hur viktigt det är för eleverna att få veta om möjligheterna och alternativen inför viktiga val – men samtidigt noterar vi studie- och yrkesvägledare hur vår lön släpar efter i alla övriga satsningar på skolan.


Studie- och yrkesvägledarna tillhör nu, rent allmänt och statistiskt, många gånger nu låglönedelen i lönelistorna då det kommer till skolans stab av pedagogisk personal. Flera år i rad har skolans studie- och yrkesvägledare kategoriskt exkluderats i både de nationella- och i kommuners enskilda satsningar på skolan - och nu frågar vi oss varför?


Ja vi frågar oss varför, då lön ska motsvara ett värde av utfört arbete och värdet för dess innehåll, men även utifrån efterfrågan av behörig personal: Vi vet att det råder nu en stor brist på utbildade studie- och yrkesvägledare och att en alltför stor del av de som arbetar som studie- och yrkesvägledare inom utbildningssystemet i dag saknar behörighet för det. Där finns t.om diskussioner om att obehöriga kan fungera- och vara minst lika bra som behöriga syv – men vad är det för en diskussion, om vi samtidigt ska diskutera hur vi bättre kan kvalitetssäkra- och utveckla skolans studie- och yrkesvägledning, som är viktig för våra elever inför deras viktiga val som rör deras framtid och yrkesval. Då är vi ju inne på en diskussionsnivå som är bunden till enskilda personer inom ett område som lätt kan bli personbundet - och det är ett faktum att ett område som till en för stor del kan påverkas av personbundenhet, det är ofta områden som kan vara alltför luddiga i sitt innehåll och i sitt uppdrag saknar mer tydliga ramar för verksamheten – och det är där som Sveriges studie- och yrkesvägledning måste utvecklas och det är därför Lärarförbundet kräver behörighet för en tillsvidareanställning som studie- och yrkesvägledare inom skolan.


Det handlar ytterst om elevernas rätt till studie- och yrkesvägledning, både i tid och innehåll. Det handlar om elevernas rätt till att få utveckla de verktyg som behövs för förmågan att tänka på framtiden och dess möjligheter på ett individuellt plan - och att i nästa steg då även kunna applicera sig själv i ett sammanhang där de är ”på väg” någonstans – med dess olika delar av delmål och slutmål.


Studie- och yrkesvägledarna är en liten yrkesgrupp inom skolsystemet och vi är dessutom utspridda i olika fackförbund. Vad som kan vara ett problem då det kommer till de fackliga frågorna för syv, det är att det är för få syv som är fackligt aktiva. Det i sin tur beror på många olika orsaker. Bl.a. har vi ofta ensamjobb och får ingen vik. vid frånvaro – och sådant kan påverka engagemang utanför yrkesutövningens uppdrag.


Vi får inte glömma att de fackliga frågorna är viktiga även för utvecklingen av yrkesutövningen i stort. De två sakerna hör samman – det är något man noterar bl.a. i samband med införandet av lärarlegitimationen och även lönesatsningen på lärarna i samband med lärarlyftet och även inför införandet av förstelärare. Inför dessa reformer gjorde Lärarförbundet ett viktigt arbete.


Jag är aktiv syv i Lärarförbundet på ett både lokalt och nationellt plan, utifrån att jag anser att syv är en viktig instans i skolan och att studie- och yrkesvägledningen är en viktig del i elevernas utbildning parallellt med skolämnena. Det är viktigt att det kan ske en regelverksstyrd sjösättning av ”studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar” och det både för skolans- och samhällets-och elevernas- och utbildningssystemet skull. Och då handlar det inte om en ökad arbetsbelastning för lärarna, med ytterligare arbetsuppgifter som ”läggs på” – nej, det handlar om en ökad tydlighet i regelverken som rör studie- och yrkesvägledningen som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. I skolans värld är vi alla olika personalgrupper viktiga för varandra – och det även i de olika stadierna vi verkar. Det är ytterligare en orsak till att jag valt just Lärarförbundet som mitt fackförbund.


Jag har valt Lärarförbundet då det är det största av facken för pedagogisk personal inom utbildningssystemet. Jag ser det som en väg att sprida kunskap om syv ut till alla lärarkategorier, då studie- och yrkesvägledning innefattar kunskap som bör integreras i undervisningen och finnas med genom hela utbildningssystemet.

Det kan bl.a. handla om att frågor som rör arbetslivet är något som även förskolelärare och fritidspedagoger arbetar med – och då även ska premieras för det inom ramen för lönekriterier. Det handlar alltså INTE om att pedagoger ska gå in i vägledningens- och vägledarens område. Vad det handlar om ytterst är också att syv och skolans studie- och yrkesvägledning måste få en tydligare roll i den övergripande skolverksamheten.


Mina elever vid skolan jag arbetar vid har rätt till god studie- och yrkesvägledning av bra kvalitet. Jag som yrkesutövare måste få premisserna för att utföra mitt uppdrag: Det kan handla om elevantal, innehållet i ”övriga arbetsuppgifter” – men även lönen kommer in som en viktig del, då jag genom den bör få känna att jag som syv också är en viktig och betydelsefull personalgrupp inom skolan. Lönerna för syv kan variera stort – det samtidigt som det ofta är ett mindre kollegium i en kommun eller stadsdel.


Då syv stått utanför de övriga lönesatsningarna för skolan de senaste åren kan en lönesättning då ofta utgå utifrån att man som enskild syv påvisar och visar för rektor/chef hur bra och välfungerande vårt arbete är – men då är det lätt att det stannar där och inte kommer ut i offentlighetens fokus, vilket är viktigt för studie- och yrkesvägledningens utveckling. Det är då även en stor risk att skolors syvverksamhet blir mycket personbundna. Därför är det viktigt att kunna flytta fokus från de personliga "lösningarna" i vårt eget arbete till ett helt annat plan och en helt annan nivå – så att frågor som rör skolans syv i en ökad omfattning kommer upp till en nationell nivå och en nationell debatt – där även syvs viktiga roll kan bli mer synlig i skolplaner och styrdokument som rör skolan.


Det som behöver utvecklas för syv, det är att allmänheten – men även vårt eget skolkollegium utanför den krets som vet om- och uppskattar vårt arbete - att även de får en större kännedom om vikten av bra studie- och yrkesvägledning. Jag talar här om nivåer i medier och debatter, då skolfrågor allmänt diskuteras, i politiken osv., men också ute i de olika skolenheterna utanför vår egen. Om skolan just vi arbetar vid utvecklat bra arbetsmetoder inom området för syv, då stannar det ofta där och däromkring och det kan i sin tur vara en orsak till att syvs löner (på ett allmänt plan) släpar efter och exkluderas i de olika allmänna extrasatsningarna på skolan.


Jag avslutar detta blogginlägg med min senaste tweet:

Det är viktigt att individer får överblick över utbildningssystemet för att utvecklas och för att lära sig till olika yrken. Det är viktigt för att samhällets motor ska snurra. Varför har då syvlönerna hamnat helt i bakvattnet de senaste åren?

/Jenny Ivarsson, Lärarförbundets referensorgan för studie- och yrkesvägledare och syv vid grundskolan i Kalix.

JennyIvarssonSyv

Kommentarer:

Inga-Lena
Inga-Lena Lagergren Eklund

Jättebra skriver håller med dig Jenny i allt du skrivit här ovan.

  • Skapad 2018-03-13 13:05
Inga-Lena

Om Inga-Lena Lagergren Eklund

Skriv en kort presentation om dig själv.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här