Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Tankar kring vägledning på Vägledningens Dag den 8 oktober

I dag den 8 oktober är det Vägledningens Dag, vilket får mig att stanna upp och tänka kring vägledningens betydelse och värde - både på individnivå, men även för samhället i stort. Studie- och yrkesvägledarna i alla de olika enheterna inom utbildningssektorn utför- och utgör ett viktigt arbete!

Plötsligt raderade jag ett utkast för ett blogginlägg som var redo att publiceras här på Lärarförbundets syvblogg i dag på Vägledningens Dag den 8 oktober. Det stod plötsligt klart för mig att det blir att jag ofta skriver om närliggande ”samma” punkter som rör vårt yrkesuppdrag, med mål om- och med hopp om att vi studie- och yrkesvägledares i en större utdträckning måste få våra röster hörda -- och det under parollen att våra viktiga yrkesfrågor måste tydliggöras om och om igen, där en förändring och utveckling behövs!


Nu tar jag spontant ett annat ”grepp”. Blev nämligen sittande med funderingar angående vägledningens innebörd och individers behov av att få vägledning - och det under olika delar av livet.


Vi har skolsystemets vägledning som måste utvecklas till att bli mer vid. Där ingår den viktiga frågan som rör elevernas medvetande att från en tidig ålder förstå varför man går igenom ett obligatoriskt skolsystem som ju grundskolan är – och vilka vägar det sen finns att gå, kopplat till egna individuella val. Från grundskolan är slutbetyget viktigt utifrån att det är det som är av betydelse i samband med gymnasieantagning - men framför allt "vart vill jag" och "hur gör jag"?!

Efter grundskolan kommer gymnasieskolan som är en frivillig skolform, vilket betyder att aktiva individuella val krävs. Vid gymnasieskolan förbereds gymnasieeleverna för sitt inträde i vuxenlivet, med allt vad därikring ingår i form av jobbsök och sökningar mot högre utbildningar o.s.v. Alla elever har individuella studieplaner och slutbetyget från gymnasieskolan är viktigt, inte bara utifrån antagningsprocesser till högre utbildningar, även privatekonomin för en ungdom kan påverkas utifrån om ungdomen har betyg som gett till en gymnasieexamen – eller inte. Ett slutbetyg från gymnasiet ska också innehålla rätt behörighet på ett individuellt plan för sökning mot högre studier och en gymnasial yrkesexamen kräver slutbetyg för att vara just en yrkesexamen.

Sedan har vi det kommunala aktivitetsansvaret, vilken är en viktig instans, inte minst utifrån att ”fånga upp” ungdomar som riskerar ett framtida utanförskap i samhället. Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år. Som en röd tråd genom dessa verksamheter är studie- och yrkesvägledning en viktig del och något att bygga vidare på.

Även vuxna individer i vårt samhälle är beroende av studie- och yrkesvägledning. Vi har dem som av olika anledningar vill byta arbetsbana – det kan handla om flytt, individer som hamnat i arbetslöshet. eller vill uppnå en övergripande livsförändring. Det är även viktigt med studie- och yrkesvägledning för invandrade i individer, för deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Det kan också ha sina medicinska orsaker, men även komma utifrån en psykosocial historik då vuxna behöver studie- och yrkesvägledning: Det gemensamma är att det handlar om individer som vill förändra sina liv – och där kan utbildning göra en avsevärd skillnad för individers fortsatta liv. Vägledning är en viktig instans inom Komvux och Folkhögskolorna.

Vid universiteten och högskolorna har även där studie- och yrkesvägledarna en betydande roll, då det kommer till studenternas studier och tankarna kring studierna och vägarna vidare. Det kan handla om anpassningar i de löpande studierna med målet att nå upp till en examen, trots olika omständigheter som kan påverka studierna, där kan studenterna behöva stöd och hjälp i samband med studieavbrott och missade kurser o.s.v. – vilket är viktigt att kunna sortera i.


Sveriges studie- och yrkesvägledare gör ett viktigt och fantastiskt jobb ute i sina olika verksamheter. Syv som yrkesgrupp måste få bli mer synlig och vårt yrkes innehåll måste komma upp till en högre medvetandegrad hos dem som både styr- och ansvarar för vårt yrkesuppdrags innehåll. Och för dem som sätter våra löner.


I samband med den stora vägledarkonferensen i Göteborg i förra veckan, blev jag sittandes en stund inne på Göteborgs Centralstation. Där började jag att fundera över detta om hur viktigt det är med information, samt var man kan vända sig för att få information – och plötsligt poppade metaforer upp i mitt huvud angående ”livets resa”, rent allmänt – och det då kopplat till studie- och yrkesvägledning.


Olika individer har olika individuella både drömmar och planer som rör framtiden. De kan utgå utifrån ålder och vara oklara - och som individ behöver man få hjälp med att utveckla dessa tankebanor, speciellt inför livets olika övergångar, kopplade mot arbetslivet. Förutom individers utveckling handlar det om samhällets utveckling. Därför är studie-och yrkesvägledning viktigt!


Vad finns det att välja av (destinationer…), vilka vägar finns det att gå (hur ser sträckorna ut, med dess olika delar, vilka kan jämföras med mål och delmål) och vad är ”kostnaden” – det individuella kapital som behövs, för att ta sig vidare i- och mot den riktning man önskar, i form av behörigheter och jämförelsepoäng utifrån betyg. Det är viktiga fakta att få veta.

På t.ex. en större järnvägsstation. som Göteborgs C som jag nyligen besökte, kan dessa frågeställningar vara väl tydliggjorda i form av informationstavlor, upprop och informationsdiskar samt lättillgängliga- och ständigt uppdaterade websidor med tydliga kommunikationskartor, priser och valalternativ. Inom utbildningssystemet är det inte lika enkelt.

Lek med tanken angående en större järnvägsstation helt utan information eller med information om var man kan vända sig för information. Det skulle ju bli ganska märkligt, eller hur. Nu lever vi ju i ett informations- och IT-samhälle, så visst skulle det kunna ”fungera” ändå, om än lite mer omständligt och förmodligen med fler passagerare som missar tåg. Vid spårförändringar (läs ändrade förutstättningar - inom utbildningssystemet ändrade lagar och regler) så skulle kaos lätt uppstå - och det med ofta tråkiga konsekvenser.


Inom utbildningssystemet är IT-samhället med dess ständigt brusande och löpande informationsflöde ett av våra viktiga yrkeduppdrag: Det kan skapa frågor som våra elever och vuxna individer behöver hjälp med att kunna sortera ut, då det handar om alternativ som rör utbildning och arbetsliv


Det handlar även om vilka parallellspår indvider kan ta, samt det faktum att man kan ta olika vägar för att nå samma – eller liknande – mål. Och det kan då också ta olika tid: Det i sig utgår utifrån vad man har med sig i form av tidigare betyg och examen, även ev. valideringar kan även komma i fråga.

Nu kommer vi till den del av Sveriges studie- och yrkesvägledning där det florerar flest missförstånd – nämligen om att vägledning främst skulle handla om informationsbitar. Det i sin tur kan vara en av anledningarna till att syvtjänster kan vara utformade på ett så olyckligt vis att antalet elever och yrkesuppdragets innehåll gör att alla elever inte får den vägledning de har rätt till, det ryms helt enkelt i vägledarens arbetstid – och det är allvarligt!


För högt elevantal i förhållande till tjänst leder till en dålig arbetsmiljö för studie- och yrkesvägledaren. Det handlar även om området "övriga arbetsuppgifter". En stor stress uppstår hos vägledaren då elever inte får den syvtid de är i behov av, inte ens på en lägsta nivå – och det samtidigt som studie- och yrkesvägledning handlar mycket om processer som utvecklar individens tankar angående framtiden.


Ofta kan synen på vår yrkesutövning utgå från att våra uppdragsgivare/arbetsgivare inte har riktigt klart för sig vad som är skillnaden mellan vägledning och information.


Information är bara faktabitar, som ska finnas med i de olika ställningstaganden som kommer fram via professionell vägledning. Gissar att det är en bidragande orsak till att det är så svårt att diskutera vägledning med dem som inte är insatta i begreppet och yrkesområdet i sin helhet.


- Därför finns det alltför många syvtjänster med alltför stora elevantal samt med otydliga "övriga arbetsuppgifter".


- Därför florerar det jobbannonser som absolut inte kan garantera elevers rätt till studie- och yrkesvägledning av ”god kvalitét”, såsom det står i de ganska luddiga regelverken som rör elevers rätt till vägledning.


- Därför diskuteras studie- och yrkesvägledares löneutveckling inte i de sammanhang och i den omfattning som sig bör.


- Därför är det svårt att sjösätta tydligare regelverk som rör individers rätt till vägledning - de kan tyvärr bli alltför tolkningdbara.


I dag - och alla dagar - vill jag hylla alla ni studie- och yrkesvägledare/kollegor ute i landets olika enheter, ni gör ett fantastiskt jobb! En liten yrkeskår kan ha svårt att göra sig hörd och synlig i de mer allmänna debatterna - men tillsammans blir vi starkare! Vi jobbar mot framtiden - även för oss själva som yrkeskår!


/Jenny Ivarsson, Lärarförbundets Referensirgan för syv och syv för grundskolan i Kalix.

Denna bild togs i samband med den stora internationella vägledningskonferensen, "A Need For Change", i Vägledarföreningens regi i Göteborg i förra veckan. Jag var där som Lärarförbundets representant för syv. Det var fantastiskt att få träffa så många vägledare, på både nationell- och internationell nivå. Ett stort tack till Vägledarföreningen för en eminent konferens.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här