Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Syvs position och profession i det svenska skolsystemet

I en artikel på Dagens Nyheters ledarsida avhandlades delar av den svenska skolans studie- och yrkesvägledning. Artikeln saknade dock research angående dagens studie- och yrkesvägledning - och det inte bara då det kom till att den ålderdomliga yrkesbenämningen syokonsulent genomgående användes.


Av en engagerad syvkollega inom Lärarförbundet fick jag länken till Dagens Nyheters artikel där svenska skolans studie- och yrkesvägledning avhandlades i ett kortare debattinlägg. Artikeln hade rubriken "Syokonsulenterna är ett mystiskt släkte" (DN, Lisa Magnusson 2017-12-04). Första reaktionen var en bestörtning över att som syv med ett viktigt - och många gånger ett krävande -yrkesuppdrag, bli kallad för "ett mystiskt släkte".


I artikeln beskrivs journalistens egen "syo" (den gamla benämningen för studie- och yrkesvägledare), vilken mestadels inte alls fanns tillgänglig för eleverna: M. a. o. var elevernas studie- och yrkesvägledning obefintlig på högstadiet och innan det viktiga gymnasievalet. Citat från artikeln:


/"Han hette Benny, och man såg honom ibland hasta förbi i korridoren på min högstadieskola. Men anträffbar var han aldrig. På dörren till hans arbetsrum ackompanjerades skylten "SYOKONSULENT" ständigt av olika post it-lappar som förkunnade att han var i väg på än det ena, än det andra.

En gång försökte en klasskompis och jag anlägga ett bakhåll: Vi smög dit en kvart innan den senaste lappen förkunnat att han skulle komma tillbaka. Men då hade han redan hunnit ersätta den med en ny. Var han lat och förslagen, eller bara väldigt upptagen? Jag lär aldrig få veta."/


Vi vet inte i vilket årtionde artikelförfattaren gick på högstadiet och orsakerna till den då inte fungerande vägledningsverksamheten vid hennes skola. Var det en yrkesvalslärare som var "syokonsulent", parallellt med att denne undervisade i något skolämne? Arbetade personen i fråga som outbildad "syo" och kanske även då hade andra arbetsuppgifter "vid sidan om"? En minst lika viktig fråga är hur satsade aktuell skolas ledning och huvudman på skolans vägledning - kanske skolans "syo" bara hade en 10% tjänst vid skolan och även arbetade vid andra skolor?

Artikelförfattaren har dock en stor poäng i att ifrågasätta syvverksamheten i det svenska skolsystemet, utifrån att det på sina håll kan vara ett oklart yrkesuppdrag, både vad det gäller personbundenhet, där enskilda syvare kan arbeta så olika, samt då det kommer till skillnaderna mellan olika skolor. Det samtidigt som studie- och yrkesvägledning är en viktig del av ungdomars utbildning. Elevers rätt (och även samhällets rätt) till vägledning och syvares rätt till tydligare yrkesuppdrag kan endast säkerställas med ett tydligare regelverk för detta område.
Ett färskt exempel från verkligheten som kan ges, är då syvstuderande erbjudits tjänst på 10% som obehörig syv vid en skola, som innebar att denne skulle "sitta i skolans café och tala med elever" inför deras gymnasieval: Kan det då "checkas av" som vägledning? Ja så kan det "se ut" i Sverige i dag år 2017!

Artikeln är på sina ställen raljant och även t.om. lite arrogant till vissa delar (ja vad är vi vägledare för "ett släkte" - och till det verkar artikelförfattaren inte ha tagit del av vad dagens studie- och yrkesvägledning innebär och har för innehåll). Men hennes slutsummering är viktig, citat:


/"...Och så borde vi hyfsa till den mystiska syoverksamheten. Hur kan det fortfarande inte finnas en nationell plan för uppdraget och dess syfte? Hur kan eleverna fortfarande inte ha reell rätt till vägledning" / D.N. 2017-12-04.


Hur ser elevernas rätt till vägledning ut? Hur ser studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation och arbetsbeskrivning ut? Det är viktiga frågor. Det finns t.ex enorma skillnader i elevantalet mellan olika syv vid olika skolor, men även då det kommer till olika syvtjänsters utformning i tid: Det finns syv med över 1000 elever och de som har mer än hälften färre. Samtidigt är det inte alltid antalet elever som styr väglednings- och informationskvalitén inom studie- och yrkesvägledningen, utifrån hur olika olika syvs arbetsplaner och dess uppdrag kan se ut. Det finns exempel på studie- och yrkesvägledare som i sin tjänst har parallelluppdrag som inte alls har med vägledning att göra, såsom ex. schemaläggning, digitala skoluppdrag, ledningsstöd, uppdrag inom elevhälsan samt andra adminstrativa uppdrag, vilka inte alls är kopplat till områden som berör skolans studie- och yrkesvägledning,


Den viktiga frågeställningen utifrån artikeln är, hur ser studie- och yrkesvägledningen ut i den svenska skolan i dag - och hur kan den utvecklas så att det säkerställs att den blir likvärdig (både i tid och innehåll) för alla elever? Ytterst handlar det även om studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation och premisserna för att kunna ge eleverna den vägledning de behöver, för att kunna göra bra och relevanta val angående fortsatta studier och val av framtida yrke/yrkesbransch/yrkesbana. Det handlar om de viktiga frågorna som rör skolans studie- och yrkesvägledning och vars problematik bara kan åtgärdas genom ett tydligare regelverk.


/Jenny Ivarsson, Lärarförbundets Referensorgan för studie- och yrkesvägledare och syv vid grundskolan i Kalix.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här