Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Nya lagförslag för skolan kan kräva sina resurser

En rad nya förslag angående skolans studie- och yrkesvägledning har lagts i en ny rapport från SOU. På samma sätt som att dagens undervisning måste anpassas för att matcha framtidens behov av utbildade medborgare, måste skolans studie- och yrkesvägledning matcha individers behov av vägledning.

SyvJenny

Bloggartikel av Jenny Ivarsson,

Lärarförbundets Referensorgan för syv och syv vid grundskolan i Kalix.


Skolans studie- och yrkesvägledning står för en liten- och många gånger alltför snäv verksamhet inom vårt utbildningssystem. Till det kan kunskaperna om vad studie- och yrkesvägledning kan bestå av rent innehållsmässigt, även ha ett alltför snävt synsätt. Det kan tyvärr också gälla för en del av dem som är satta att styra över verksamheten på ett nationellt plan, men även för en del av dem som är satta att ansvara för verksamheten på såväl en arbetsplatsnivå, kommunivå och regional nivå.

Syvtjänster kan se oacceptabelt olika ut mellan olika skolor, bl.a. då det kommer till elevantal per syv: Hur många elever kan en studie- och yrkesvägkedare ansvara för, då det kommer till ett säkerställande av att alla elever får den vägledning de är i behov av? Och varför har Sveriges elever inte rätt till behöriga studie-och yrkesvägledare?


Det var några av utgångspunkterna till varför den nya rapporten "Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle" /SOU 2019:4 var både efterlängtad och viktig.

Tyvärr kvarstår många viktiga frågor, efter det att man har läst igenom den, det är de flesta inom syvkåren överens om och det är en genomgående reflektion i artiklar och debatter kring denna rapport.


Sedan rapporten blev offentlig i januari 2019 har en rad olika debatter - främst inom syvkåren och i sammanhang där skolfrågor rent allmänt florerar - diskuterat dess innehåll och förslag. En av de största diskussionsfrågorna har varit punkten med förslaget om "syv på schemat", i form av schemalagd undervisning som ska ingå i läroplanen - och förslaget säger att den som undervisar då ska vara studie- och yrkesvägledaren.

Samtidigt saknas helt förslag om att det ska krävas behörighet för att arbeta som studie- och yrkesvägledare. Då man läser utredningen misstänker man tyvärr att orsaken till att skippa kravet på behörighet för studie- och yrkesvägledare, kommer sig från att det råder en brist på studie- och yrkesvägledare, både nu- och i den närmaste framtiden. Där bör man snarast se över den gamla- och den bäst fungerande metoden för att göra ett yrke mer attraktivt, så att fler vill utbilda sig mot aktuellt yrke - och det är genom att höja statusen för yrket: Det handlar om behörighetskrav och löneutveckling - men även om yrkets allmänna arbetssituation och karriärmöjligheter.

Jag har tidigare berört den nya syvrapporten i en bloggartikel här på Lärarförbundets syvblogg 2019-02-05.


Vilka nya lagförslag kommer man nu att välja, för att individer bäst ska få veta hur de ska göra då de väljer - men även: Vem kommer att välja att bli studie- och yrkesvägledare, om inte behörighetskrav finns för yrket?


Inom professionell vägledning arbetar man med evidensbaserade metoder och vägledningsmodeller, samt genom beprövad samtalsmetodik. Där vet vi att många som inte är insatta inom området tyvärr lätt kan blanda i hop vägledning med information. Information ingår bl.a. inom området vad det finns att välja av, men även då det kommer till frågor som berör "var" och "när" och "hur", samt olika inför- och kring valet andra faktabaserade påverkansbara faktorer som rör viktiga val av olika slag. Vägledning däremot, är via samtal en djupdykning i individers både personliga egenskaper och egen verktygslåda, att både fylla på, men även att inventera och göra synlig - och det med målet att både "fånga upp" och utveckla nya tankebanor.

I Sverige är det Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 p), som ges av lärosätena Malmö Universitet, Stockholms Universitet och Umeå Universitet, som examinerar studie- och yrkesvägledare. Till det kan även valideringar göras utifrån examina från annat land, men även nås genom olika skräddasydda "snabbspår", som både både har förekommit- och kan förekomma, utifrån tidigare examina.


Förslaget om att syv ska ut och undervisa om 80 timmar i åk 7 - 9 kommer att bli resurskrävande. Men det råder brist på utbildade studie- och yrkesvägledare - och då det inte krävs behörighet för att anställas som syv, kan även outbildade anställas för detta.


De befintliga studie- och yrkesvägledarna ute vid Sveriges skolor är alltför många av oss redan överhopade av arbetsuppgifter, vilket har lett till en arbetsmiljö som varken är- eller blir hållbar i längden. Det saknas riktlinjer för hur många elever en syv kan ansvara för per %-tjänst. Utifrån förslaget om undervisning om 80 timmar i åk 7 - 8 handlar det, som ett exempel, om 800 timmar vid en 10-parallellig skola. Är det så att man väljer att lösa det med att inte kräva behörighet för att vägleda och undervisa Sveriges skolelever?


I dagsläget har de allra flesta av skolans studie- och yrkesvägledare redan lektioner ute i klasser: De sker då i de sammanhang som faller sig naturliga i sitt sammanhang, såsom inför gymnasievalet i årskurs 9, men även genom förberedande lektioner i åk 8. Det kan även handla om samarbeten inom området med olika lärare i olika ämnen. Kunskaper om yrken- och arbetsliv ingår som en del ämnet samhällskunskap men även i ämnet svenska, där elever bl.a. kan få träna sig i att skriva ett CV etc.

Sedan många år har det även pågått ett viktigt utvecklingsarbete i den svenska skolan under rubriken "studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar". Det arbetet har pågått i en massa herrans år, men har under den senaste tiden intensifierats genom både utbildningspaket och skrifter från Skolverket. Skolverket har också skapat en digital plattform kallad "Syvspindeln", som är en metodbank med idéer och arbetssätt att förankra ute på skolorna, genom olika förtydligade arbetsmodeller inom området.

Det viktiga begreppet "studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar" handlar om att skolan hittar arbetssätt där all personal vid skolan har elevernas framtida vägar med dess olika val, samt det kommande arbetslivet, med sig i ett tankesätt som genomsyrar all undervisning vid skolan. En viktig fråga kring införandet av "syv på schemat"med egen undervisningstid, är hur man då bäst säkerställer att inte "golvet blir tak"; d.v.s. att det i huvudsak bara blir där och då de syvrelaterade frågorna ska avhandlas.

Den nya syvutredningen lägger förslag om att föra in ”karriärperspektiv” i alla ämnen i grundskolan och även i lärarutbildningen - de förslagen måste verkligen lyftas upp.

Kunskapen- och vetskapen om de olika skolämnenas nytta i olika former ute arbetslivet (hur det tydligare kan kopplas i hop), kan påverka den generella synen på utbildning i en positiv riktning hos individen - vilket i sin tur är positivt för motivationen för skolarbetet. Motivation är en viktig faktor då det kommer till inlärning, som i sin tur även är kopplat i hop med en personlig utveckling. Det är fakta. Därför är studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse lika viktig som i en snäv bemärkelse - vilket betyder att allmän information och utbildning om arbetslivet, samt kunskaper om olika yrken, de är viktiga komplement till studie- och yrkesvägledarens professionella- och även individuella vägledningssamtal.

syv_val

Hur man gör då man väljer är någonting man kan lära sig. Olika val är kopplat till både självkännedom och en utveckling av det abstrakta tänkandet. Det är bitar och områden man bl.a. inventerar och kartlägger i professionella vägledningsamtal. Information är en annan viktig del inför viktigare val. Information kan man få via olika kanaler: Genom undervisning, information via nätet, via besök på utbildningsmässor etc. Vägledning och information kompletterar varandra - men kan inte ersätta varandra. Foto Jenny Ivarsson, Sundbybergs T-station.


Röster från de som i dag arbetar som studie- och yrkesvägledare ute vid olika skolor i Sverige är mycket frågande angående det faktum att behörighet inte krävs för att anställas som syv och att det inte heller finns med som förslag i den nya syvrapporten SOU 2019:4. Ovanpå det finns förslaget om fast lektionstid - och förslaget säger att det är syv som ska undervisa: Det kommer i så fall kräva både mass-nyanställningar, vilket ju är bra i och för sig - men det kommer att krävas resurser, ekonomiska resurser, men även omorganiseringar av olika slag:. Tiden för det nya ämnet, som i rapporten benämns som "Framtidskunskap", ska enligt förslaget tas från skolans Elevens val-tid.

Det handlar även om anställningsformer, då många studie- och yrkesvägledare ute vid skolorna har semestertjänst och undervisande lärare har ferietjänst. Det i sin tur kan bero på anställningens art och yrkesuppdragets innehåll: Många syvare hinner inte införskaffa information, vare sig för eget bruk eller för att upprätta länksamlingar som rör utbildningsvägar etc. för spridning till elever och vårdnadshavare. Det kan gälla uppdateringar angående utbildningar men även nya eventuella regelverksändringar, som det ingår i vårt uppdrag att vi vidare kan förmedla ut till dem det berör. Tiden för det får oftast ske under skolans lovdagar, då inga elevsamtal eller möten är inbokade. Sedan kommer lite av en arbetstopp efter varje läsårsslut, då många behöver få tala med sin studie- och yrkesvägledare utifrån att olika frågor av olika karaktär dyker upp i samband med antagningsförfarandet - det handlar även om individuella överlämningar och övergångar till gymnasieskolans IM-program. Jag arbetar själv vid en grundskola med ca 500 elever och får ofta en arbetstopp kring detta i månadsskiftet juni /juli.


Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har haft en av de viktigaste reflektionerna kring det nya förslaget om undervisning i ett nytt skolämne med namnet ”Framtidsval”. I en artikel på SKL's hemsida frågar Per-Arne Andersson, avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKL, om förslaget om att syv ska ut och undervisa på fastställd lektionstid, verkligen går att genomföra? Enligt beräkningar skriver han att närmare 450 personer måste anställas för ämnet Framtidsval. Och det inom ett yrke som redan är ett bristyrke.

Ja, en utveckling behövs inom området studie- och yrkesvägledning i den svenska skolan. Det är viktigt för att säkerställa att alla elever får den information och den kunskap om olika yrken och arbetsliv, som de behöver på sin väg mot framtiden och de olika val som då ska göras. Men man löser inte det med att inte kräva behörighet för att anställas som studie- och yrkesvägledare.


Sveriges elever har rätt till utbildade studie- och yrkesvägledare. Det är de som ska vägleda - och även, om förslaget om fast undervisningstid går igenom - undervisa. Att inte kräva behörighet för studie- och yrkesvägledare utvecklar inte området syv i skolan – det underminerar det. Om man vill utveckla studie- och yrkesvägledningn i den svenska skolan, då måste man säkerställa att fler utbildar sig till det. Då kan man sjösätta nya lagförslag som kräver ett högt antal nyanställningar.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här