Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Grattis alla nyexaminerade syvare, ni är viktiga: Ni ska arbeta med framtidens framtid!

En ny årskull av syvare har tagit sin examen vid Malmö-, Stockholms- och Umeå Universitet. Ni är varmt välkomna till ett yrke inom ett viktigt område: Ni är framtidens studie- och yrkesvägledare, som bl.a. ska arbeta med de viktiga områdena som rör framtidens framtid och individers tankar kring den!


Syv

Bloggartikel av Jenny Ivarsson, aktiv syv i Lärarförbundet och syv vid grundskolan i Kalix.


Att arbeta som studie- och yrkesvägledare utgår mycket från att få individer att tänka efter - och det då att tänka efter före (inför viktiga val kopplade till studier och yrkesliv). För det kräver det att man i sin yrkesprofession - ja rent allmänt - har tiden att vara en reflekterande person. För reflektion krävs det att man får tiden för de olika arbetsuppgifter som ingår i yrkesuppdraget - det är också en av grunderna för förmågan att reflektera; att man får tiden för det.


Det är en av flera viktiga fackliga frågor för oss studie- och yrkesvägledare och vår arbetssituation just nu: Vad ska rymmas i arbetstiden och hur ser de yrkesmässiga premisserna ut för att utföra vårt yrkesuppdrag? Andra viktiga fackliga frågor för syv är hur anställningarna (anställningsformerna) ser ut, samt lönerna och löneutvecklingen. Tyvärr kan det se väldigt olika ut mellan olika arbetsplatser, t.o.m. inom samma kommun. Inte sällan kan dessutom studie- och yrkesvägledaren vara ensam i sin profession, eller i alla fall vara inom en avsevärd minoritet, vid aktuell arbetsplats /skola. Det i sin tur skapar situationer där vi behöver stöd av varandra inom kåren. Det gäller på såväl arbetsplats-, kommunal-, regional- och nationell nivå, utifrån olika mer- eller mindre svåra saker som kan dyka upp kring arbetssituationen.


En del av er "nybakade" syvare har kanske i all ruljans kring er syvexamen och i livet i övrigt (och speciellt nu då det är sommar), inte hunnit ta ställning kring de frågor som rör de mer konkreta arbetsrelaterade områdena.

Vilka fackförbund finns det för syv - det finns ju flera - och vilket ska man välja? Då kommer ju även frågan upp HUR ska man välja det? Och där kommer ju faktiskt lite av vår egen yrkesprofession upp: Hur gör man då man väljer? Ja, det kan ju vara högst individuella faktorer och orsaker som gör att man väljer att vara medlem i ett visst fackförbund - eller inte (och det är ju också ett val att inte vara med i något fackförbund alls - detta är ju ett område som handlar om individuella ställningstaganden och val).

Man kanske går med i det fackförbund som är störst vid den arbetsplats man jobbar vid. Man väljer att gå med i det förbund som man finner är mest attraktivt utifrån ens egna tankar kring vad man vill ha ut av sitt fackförbund - och det ligger ju på ett individuellt plan; vad man eftersöker, vad man är "ute efter": Hur arbetar de oliks fackförbunden med de fackliga frågorna? Det kan även handla om vilka ideologiska tankar kring skolsystemet man har, samt synen på vägledning som ett viktigt incitament genom hela skolsystemet.

Sedan kan olika fackförbund ha olika förmåner: Det kan handla om olika medlemstidningar och informationsbrev, men även om olika fackliga utbildningar som kan erbjudas. Många tycker också att det är viktigt med tillgängligheten då fackrelaterade frågor dyker upp och man behöver fackligt stöd i olika frågor av olika karaktär - både stora som små.

En annan viktig del kan vara hur- och via vilka plattformar och nivåer de viktiga fackliga frågorna drivs. Inom olika fack finns också olika förmånliga försäkringar att välja till, vilket många tycker är attraktivt och kan även det både vara- och bli en av flera anledningar till att man väljer att vara medlem i ett visst fackförbund. Anledningarna för hur individer väljer facktillhörighet kan alltså se olika ut, beroende på olika omständigheter. Och som framförallt vi vägledare vet, så är olika val oftast grundade utifrån olika personliga preferenser, vilka kan skifta från person till person - men även över tid.

För många kan det vara mer- eller mindre en slump vilket fackförbund de väljer att ansluta sig till - och sedan kan det vara en del som byter "under resans gång", utifrån olika (ovan nämnda) orsaker, vilket faller sig helt naturligt utifrån att då man är medlem i en förening, en organisation eller en klubb av något slag, då är ju det vanliga att man under tid kontinuerligt utvärderar sitt medlemskap.

Som sagt kan orsakerna till att en individ väljer ett visst fackförbund utgå från en mängd olika orsaker och faktorer - vilka både kan vara personliga, men också kopplade till vad man kan benämna som omständigheter - men även slump.


Nu vill jag berätta lite om hur det både kom sig - och kommer sig - att jag har valt att vara aktiv inom Lärarförbundet, som är ett av de största fackförbunden för studie- och yrkesvägledare:

Jag fick jobb som studie- och yrkesvägledare ganska direkt efter min syvexamen för 16 år sedan. Det skolkollegium jag då kom till var rutinerade lärare med lång yrkeserfarenhet. Och det bästa av allt var att de var "syvvänliga", d.v.s. jag kände redan från början att jag hade en viktig roll i skolan och i kollegiet. Det hade yrkesskickliga och rutinerade studie- och yrkesvägledare före mig banat väg för. Jag valde då medlemsskap i det fackförbund där de dåvarande (numera pensionerade) syvkollegorna i kommunen var medlemmar - och det var Lärarförbundet. Det var också det största fackförbundet i mitt skolkollegium vid de två högstadieskolorna där jag då jobbade (jag delade på den tiden tjänst mellan två olika skolor.)

Ganska snart blev jag utan tidigare erfarenhet av fackligt arbete invald i den lokala styrelsen för Lärarförbundet (dock hade jag erfarenhet av ideellt föreningsarbete inom kulturområden, bl.a. för Riksteatern). Med tiden stod det klart för mig hur positivt detta med att vara med i Lärarförbundets lokala styrelse även var för min yrkesutövning, parallellt med det viktiga fackliga arbetet: Jag fick ett ovärderligt kontaktnät med personer kopplade till alla olika skolformer. Jag fick också en tydligare bild av skolans värld rent organisatoriskt och jag fick en ovärdeligt tydligare bild av skolsystemet i sin helhet, då vi var - och fortfarande är - en lokal styrelse med en yrkesmässig spännvidd: Vi i vår lokala styrelse arbetar inom utbildningssystemets olika stadier och nivåer, från förskolan och upp till gymnasiet och komvux. Styrelsen är representerad av syv, ämneslärare vid gymnasiet, grundskolelärare, förskollärare, lärare från komvux, ämneslärare vid högstadiet och även yrkeslärare vid gymnasiet. Det finner jag oerhört gynnsamt och konstruktivt i de fackliga diskussionerna - men även i den viktiga dynamik det ger angående förståelsen och insynen i skolans olika enheter och arbete, utifrån våra specifika yrkesroller - och framförallt i gemenskspen i att vi vill skapa den bästa skolan och jobba för att skolan ska bli- och vara - en attraktiv arbetsplats.


Ofta då det kommer till mina tankar till vårt yrke som studie- och yrkesvägledare, så relaterar jag till författaren och Nobelpristagaren Tomas Tranströmmers bevingade ord:

"Två sanningar närmar sig varann.
En kommer inifrån,
en kommer utifrån
och där de möts har man en
chans att få se sig själv"


Att arbeta i skolan och inom utbildnigssystemet är att vara del av någonting större. Vi är alla olika, men vi jobbar för samma sak.


Syv är, förutom ett yrke med professionella samtal, ett eget kunskapsområde inom utbildning. Det handlar om kunskaper som är viktiga för framtiden: Vi vet att framtiden kräver olika kunskaper av framtidens vuxna och skolan blir mer meningsfull om dagens skolelever har detta klart för sig - och det med det viktiga individuella perspektivet. Utbildning och utveckling hör i hop.

Vår utbildning ger behörighet att arbeta inom skolans alla enheter: Vi kan handleda vägledningsrelaterade arbetssätt för förskolans-, lågstadiets- och mellanstadiets personal (vägledning handlar mycket om ett förhållningssätt i dessa verksamheters övriga arbete). Vi är utbildade i att vägleda högstadieelever inför deras mer viktiga val inför deras framtid. Vi är utbildade i att vägleda gymnasieelever genom deras viktiga gymnasieår och inför deras framtid därefter. Vi är utbildade att vägleda vuxna individer inom universitet, högskola, folkhögskola och komvux. Till det är studie- och yrkesvägledarnas kunskaper attraktiva inom andra områden ute i samhället där vägledning kan efterfrågas, samt utifrån vad utbildningen vid studie- och yrkesvägledarprogrammet innehåller.


Jag delar Lärarförbundets kunskapssyn för hur utbildningssystemets alla olika delar är lika viktiga. Pedagogik och utveckling hör i hop och är något som byggs på hos våra skolbarn och skolungdomar år för år, från förskolan upp till gymnasieskolan och sedan vidare mot- och inom högre studier och mot yrkeslivet: Vi är alla beroende av varandra, samt av att skolan har en bra kvalité - och där ingår att skolsystemets personal har rätt utbildning för sitt uppdrag.

Detta faktum känns speciellt viktigt nu då det i studie- och yrkesvägledningskretsar och från samhället i övrigt nu talas mycket om vägledning från yngre år.


Lärarförbundet är ett stort fackförbund med bredd, vilket är en tillgång i de fackliga diskussionerna. Då det gäller syv är det viktigt att både de som är satta att styra skolans verksamhet samt lärarkollegiet är kunniga om syvs uppdrag och arbetssituation - men även angående de regelverk som övergripande styr skolans studie- och yrkesvägledning inom begreppet "syv hela skolans ansvar". Där har kommunen jag arbetar vid bl.a. haft det som ett lönekriterium för lärare (hur de jobbar med området "syv, hela skolans ansvar"), vilket borde spridas till fler kommuner! Arbetslag med lärare från kommunens grundskolor och gymnasieskola har även gått Skolverkets utbildning om skola och arbetsliv och det på skolchefens uppmaning. Det är viktigt att vi syvares röster kan tränga in i alla de rum och nivåer där skolutveckling diskuteras. Lärarförbundet är det största fackförbundet (och det äldsta) som är kopplat till utbildningssystemets olika yrkeskategorier. Det gör Lärarförbundet till en stark organisation med gott om resurser och hög kompetens i både yrkes- och villkorsfrågor - och det till en låg medlemsavgift, utan att det ger vika på kvalitén (utifrån att vi är många medlemmar).


När vi diskuterar frågor kring de olika fackförbundens innehåll, då är det även viktigt att veta vad för kritik det kan finnas angående olika fackförbunds sätt att arbeta (jag är däremot till min personlighet inte så intresserad av att ägna tid och kraft åt att kritisera andra individers val av facktillhörighet) - däremot är ju jämförelser intressanta i alla ställningstaganden. En fråga som jag kan få är detta med varför rektorer finns med som en egen grupp inom Lärarförbundet. Även där kommer min syn på skolans uppdrag och övergripande tankesätt in. Jag tror inte att man kommer lika långt i konstruktiva och utvecklande samtal med ett tänk som man kan sätta under rubriken "vi-och-dom". Dessutom, många lärare, bl.a. i vår kommun - även syv - har gått vidare till rektorstjänster och de som har den bakgrunden har ju ofta den både största och bredaste och djupaste kunskapen om skolans verksamhet och uppdrag. Vilken bakgrund har oftast förbundskaptenerna för våra landslag inom olika sporter? Jo, de har alltsom oftast tidigare själv varit framgångsrika utövare inom sporten: Det handlar ytterst om en förståelse och respekt för varandras uppdrag. Jag har haft bra dialoger med representanten för skolledarna inom Lärarförbundet, då de har önskat att få mer information om studie- och yrkesvägledarnas arbetssituation - däremot har jag inte tagit del av om någon representant för Sveriges Skolledarförbund arbetat på samma vis?

Vi ska vara medvetna om att i vårt yrke kan olika fallanger av "vi-och-dom" dyka upp. Från skolans håll kan det handla om varför näringslivet med dess företagare inte organiserar ett bättre samarbete med skolan och med det även erbjuder praoplatser etc: De är ju i behov av sin framtida arbetskraft. Näringslivet kan å sin sida tycka att skolan är svår att samarbeta med, då det lätt blir till en stor apparat, både utifrån att det handlar om ungdomar - men även för att arbetsgivare parallellt har sin verksamhet att sköta som hela tiden också måste löpa på. Vi vet även att samhället rent övergripande kan tycka att elever gör "fel" gymnasieval... = d.v.s. att utfallet inte blir såsom just en viss grupp som är kopplade mot ett visst område vill.

Då det kommer till att det finns en viss kritik från samhällets sida att elever gör "fel" gymnasieval, då måste det tydliggöras hur syvs uppdrag ser ut och att även gällande regelverk kan styra både individers omval, avhopp och det faktum att folk faktiskt kan ändra sig under "resans gång", då det kommer till utbildnings- och yrkesval. Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill ha - om fria val, men även om "rätt hen på rätt plats". Ett samhälle är ju som en myrstack i miniatyr, där alla drar sitt strå till stacken - och alla är där beroende av varandra: Ett samhälle som är välfungerande kräver en mängd olika yrkeskategorier. Då det kommer till olika exempel på vi-och-dom-tänkande, som jag tidigare exemplifierade, då är dialoger, debatter och att man samtalar konstruktivt med varandra av yttersta vikt:


Samarbete inom området studie- och yrkesvägledning inom både skolkollegiet, men även externt med representanter från arbetslivet, är ett område som tar tid i anspråk från båda hållen - och därför måste tid (=resurser) avsättas för detta. Samarbeten kommer inte av sig själv. Kunskaper om yrken och arbetsliv kommer inte av sig själv!



När jag läser om exempel med rektorer som sätter studie- och yrkesvägledare på en allsköns olika helt icke syv-relaterade arbetsuppgifter av adminstrativa slag, då tänker jag att 1) aktuell rektor inte har kollen på studie- och yrkesvägledarens yrkesuppdrag och då även skolans skyldighet och uppdrag inom området och 2) är det i dessa fall då säkerställt att yrkesuppdraget som syv kan utföras med alla dessa pålagda områden? En annan viktig fråga är 3) är fackliga representanter inkopplade i de fall aktuell studie- och yrkesvägledare lyft att denne inte hinner med sitt yrkesuppdrag, p.g.a. dessa övriga arbetsuppgifter? Där är det är av största vikt att berörda fackförbund också går in och diskuterar de helt makalösa anställningar och jobbannonser som florerar då det kommer vår yrkesgrupp: Kan det vara så att det inte finns någon facklig representant som är facklig kontaktperson för syv, då sådana anställningar kan ske? Därför är det viktigt att syv "tränger sig in" i de stora lärarfackens diskussioner och rum!


En annan anledning till att jag valt Lärarförbundet är för att jag vurmar för Lärarförbundets internationella arbete, vilket är unikt. Utbildning och individers rätt till utbildning är en globalt viktig fråga - utbildning och demokrati står ju i nära förbund med varandra: Utbildning gör skillnad!

(Läs mer om Lärarförbundets internationella arbete på internationella lärarbloggen.)

Många lokala Lärarförbundsstyrelser ute i landet har etablerat kontakt med skolpersonal i andra länder och sedan besökt landet för att etablera en djupare kontakt: Ett mycket värdefullt och viktigt arbete. Lärarförbundets uppgift är att göra skillnad i Sverige och i världen. Därför samarbetar Lärarförbundet med andra fackliga organisationer och aktörer - såväl lokalt, nationellt som internationellt.

Som syv i Lärarförbundet har jag varit på två olika studieresor till Tyskland, till Lübeck och Berlin, tillsammans med vår lokala styrelse. Det genom TCO-stipendium. Det har varit ett samarbete med Tyska skolor, då även ett tyskt lärarkollegium besökt oss i Sverige. Det var ett givande utbyte för min profession som syv, utifrån att skolan i Tyskland inte har samma system med studie- och yrkesvägledare, såsom vi har i Sverige. I Tyskland är det lärare som har detta yrkesuppdrag i sin tjänst. Jag samtalade med en av dessa lärare och de tydliggjorde det faktum att studie- och yrkesvägledare är en yrkesprofession som saknas i det tyska skolsystemet. Vad vi från Sverige har att lära av dem, det är hur kunskap om arbetsliv och yrkesval på ett naturligare sätt då integreras i den löpande undervisningen. Vid våra besök i Tyska skolor besökte vi också motsvarande FBG-grupper (förberedelsegrupper) för nyanlända elever från andra länder: De betonade vikten av att så snabbt som möjligt lära sig det tyska språket och det är ju även något som vi vet är viktigt: Att så fort som möjligt lära sig språket för det land man kommit till.


Vad som har känts tråkigast i det fackliga arbetet som gäller våra syvfrågor, det är att en del diskussioner kan ha en tendens till att lätt hamna fel - få fel fokus: Det gäller bl.a. införandet av lagen om obligatorisk prao vid högstadiet, där jag som facklig representant, men även som yrkesverksam syv vid ett högstadium, även innan lagens införande lyfte upp att prao kan lätt tillskrivas ett alltför stort värde i förhållande till hur verkligheten ser ut med praoplatsbrist och då enskilda syvare ska bolla med praoplatsbanker på en arbetstid som inte finns, samt att det finns elever som blir utan plats (och då har vi inte en demokratisk skola, vilket är ett uppdrag som skolan har, att vara demokratisk). Dessa viktiga diskussioner kan tyvärr då ha uppfattats som att vi som lyfter dessa frågor - som ytterst även handlar om vår arbetsmiljö; att hinna våra yrkesuppdrag inom vår befintliga arbetstid - att vi skulle vara emot praon som idé, vilket inte alls är fallet: Prao är en ypperlig skolverksamhet för att ge elever inblick om arbetslivet - om den fungerar. Och där har vi mönsterkommuner som banar väg för hur det ska fungera; kommuner som satt till resurser i form av praoplatssamordnare. (Se mer om hur en fungerande prao kan organiseras på Gävle Kommuns hemsida om prao.)

Ett annat område där missförstånd har poppat upp är olika fackliga diskussioner kring "syv på schemat", utifrån lagförslag i rapporten "Framtidsval -- karriärvägledning för individ och samhälle" från Statens Offentliga Utredningar / SOU 2019:4. Ett annat fackförbund gick snabbt ut med att de var för förslaget: Ja vem som är mer insatt inom området vill inte få in mer av studie- och yrkesvägledning för våra elever? Men vi får i sammanhanget inte glömma att till ett fackförbunds viktigaste huvuduppgifter hör att se över hur olika lagförslag kan komma att påverka sina medlemmars arbetssituation: Finns arbetstiden inom befintliga resurser? Och om inte, kan behörighetsfrågan för att utföra nya lagförslag då säkerställas? Om inte, då blir det en resursfråga som måste lösas innan man sjösätter dylika större lagförslag - för inte kan det väl vara så att våra elever ska undervisas och vägledas av obehöriga?!


En orsak till att yrkesrelaterade diskussioner och inte minst då fackliga diskussioner, kan hamna snett (man hamnar i "för- eller emot"-debatter istället för att fokusera på de viktiga resursfrågorna som avgör premisserna för utförandet) tror jag kan bero på det enorma informationsflöde vi hela tiden "utsätts" för, inte minst digitalt. Jag noterar att många vill få ut uttalanden och artiklar snabbt, snabbt - så snabbt att alla hinner inte alltid tänka klart. Man ska snabbt ta ställning, snabbt ut och debattera - och fokuserar då främst på "för- eller emot", men missar det viktiga analystänkandet, vilket är viktigt i det fackliga tänkandet.



I övrigt vill jag lyfta Lärarförbundets medlemsmagasin Pedagogiska Magasinet. Jag vet medlemmar som t.om kan säga att det är därför de är medlemmar, för att få det magasinet hemsänt till sig, för att det är så bra. Parallellt med Lärarförbundets Lärarnas Tidning, som mer har en nyhetsrapportering av aktuella skolfrågor, är Pedagogiska Magasinet ett fullmatat tidningsmagasin med mycket intressanta och djupgående och analyserande repotage om aktuell forskning, skolutveckling och pedagogik i vid bemärkelse e.t.c. och det presenterat i högkvalitativa artiklar. Professionell studie- och yrkesvägledning är, förutom att det är en yrkesutövning baserad på samtalsmetodik och olika evidensbaserade vägledningsmodeller, även kopplat till pedagogik, då pedagogik är kopplat till utveckling - och det utveckling i tid.

Pedagogiska Magasinet


Jag vill med denna artikel tacka för mina 3 år som ordförande för Lärarförbundets Referensorgan för syv. Det har varit oerhört givande och roliga år för mig - inte minst då det kommer till nätverkande med andra studie- och yrkesvägledare ute i landet, samt andra fackliga representanter - ingen nämnd ingen glömd! Sedan får vi inför framtiden se var- och när och hur vi ses igen.

Vill avsluta med att önska alla en riktigt skön och trevlig sommar!

/Jenny Ivarsson

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här