Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

Den viktiga vägledningen och vägledarnas viktiga frågor

Vi studie- och yrkesvägledare utför ett viktigt arbete: Det handlar om individers vägar vidare. Det handlar om att alla individer ska ha rätten till- och även verktygen - att kunna välja mellan olika vägar att gå, kopplat till yrke- och arbetsliv – och för det krävs det kunskap.

Studie och yrkesvägledning är viktigt för individers personliga utveckling och livsväg, likväl som för samhälles utveckling. Det är också en viktig del i det allmänna måendet för en individ, att få veta vilka möjligheter som finns angående framtiden – och det oavsett var de i dagsläget befinner sig på livets väg.


Genom professionell vägledning kopplas individers nuläge ihop med framtiden, därför är vägledningen en viktig del i vårt utbildningssystem.Tyvärr förekommer det en del oklarheter kring skolans studie- och yrkesvägledning, som måste komma upp till en mer allmän debatt. Det är viktigt att se över studie- och yrkesvägledarenas premisser för att kunna utföra yrkesuppdraget. Det är bl.a. där de fackliga frågorna för syv är viktiga!


Har den svenska skolans elever rätt till obligatoriska vägledningssamtal? Det spontana svaret på frågan är väl Ja – men hur ser det ut i verkligheten? Man borde inte behöva ställa frågan, men den är ändå befogad och relevant, då själva vägledningssamtalet för våra elever inte är instiftat i någon lagtext i de regelverk som styr skolan. I dagsläget är inte vägledningssamtalet obligatoriskt, varken att det sker eller hur det sker, då det kommer till frågor angående formen för samtalet (om det t.ex. ska vara fysiskt - eller inte), men även då det kommer till innehåll. För många av eleverna handlar det om att de behöver flera samtal, spritt över tid - och då är det viktigt att säkerställa att det finns tid för det.

Borde inte vägledningssamtalet ingå i elevernas utbildning och då lyftas upp till en helt annan nivå, så att det blir obligatoriskt, precis som skolsköterskans hälsosamtal och de övriga skolämnena som ingår i utbildningen man har skolplikt i? Hur säkerställer man annars elevernas rätt till det? Precis som skolsköterskans vaccineringar, där det ingår att elever kommer till sköterskemottagningen på skolan för att få det, så borde det vara självklart att alla elever kommer till skolans studie- och yrkesvägledare för vägledningssamtal. Det för att bli ”vaccinerade” mot att de inför de val som rör deras framtid, inte ska sakna den kunskap de behöver för att göra relevanta val och sakna de verktyg- och den valkompetens som kan krävas, för att kunna välja mellan olika individuella alternativ, då det kommer till vidare utbildningsmöjligheter samt yrkes- och arbetsliv.


Det florerar allmänt sett tyvärr en hel del missförstånd angående vad vägledning är, rent innehållsmässigt. Det händer ofta att vägledning blandas ihop med information, men det är viktigt att man skiljer på vägledning och information: Information är den ”bas” man kan bygga vidare på, då det kommer till den vägledningen – som i vidare steg handlar om hur man väljer, men inte nödvändigtvis vad: ”Vad” är det som kommer fram mer synligt i vidare processer.

Det är olyckligt då många olika utomstående ”intressenter” vill gå in och peta i vägledarens uppdrag, utan att ha den kunskap som krävs för att se helheten i vägledningen som process, vilket tyvärr kan vara en ganska vanlig företeelse då det gäller skolans alla olika yrkesprofessioner och något som skolans pedagoger brukar lyfta som en viktig yrkesfråga att belysa i olika sammanhang.


Vägledning och information går hand i hand - men det är vitt skilda saker. Information innefattar vad det finns att välja, med kunskaper om dess innehåll. Hur man tar sig i vidare i olika riktningar ingår också till informationsbitarna. Vägledning däremot, handlar om hur man gör då man väljer och dyker ned i de individuella faktorer som kan påverka valet: Hur man gör då man väljer - och det med frågeställningar som innefattar Varför. Individuell vägledning är också viktigt då det kommer till det "personliga kapitalet", för att nå de olika vägarna att ta mot framtiden. Dit tillhör bl.a betygen och den allmänna studiesituationen, såsom den ser ut i dagsläget. Därför är studie- och yrkesvägledning även viktigt för elevers motivation för skolarbetet "här och nu".syvaa

I vägledning ingår också att man kartlägger olika sätt att ta sig vidare på. Det finns "snabbspår" och så har vi "kringelkrokarna" som leder rätt. Vägledning handlar bl.a om att tydliggöra att det tillhör det valbara, hur man tar sig vidare - de olika "sätten" som i slutändan kan ta eleverna vidare mot ett delmål och/eller ett slutmål (och även vad som kan finnas mellan nutidsläget och de uppsatta målet/målen).syvbb

Foton Jenny Ivarsson


I vår profession som vägledare tänker vi både bakåt och framåt och åt sidorna – och även då det gäller det som inte är synligt. Därför är helheten kring studie- och yrkesvägledningen viktig och det är därför det individuella vägledningssamtalet är viktigt. Men i olika frågor som rör studie- och yrkesvägledning diskuteras det tyvärr allt mindre om dessa samtal - och där måste vi studie- och yrkesvägledare vara vaksamma: Det handlar om kärnan i vårt yrkesuppdrag, den individuella vägledningen, som vi ser- och vet är det som mest kan påverka och synliggöra individers tänkande om den egna framtiden, mer än någonting annat. Samtidigt är det just de individuella vägledningssamtalen som i vårt yrkesuppdrag kan kräva mest av oss som vägledare i fråga om kunskap, erfarenhet, rutin, fokus och energi: Därför är det viktigt att tiden och resurserna säkerställs för den individuella vägledningen.


I tider då det i de viktiga diskussionerna som handlar om ökad vägledning för eleverna, då fokuseras det oftast på fel saker. Dit hör t.ex tendenserna om fler "syvlektioner" ute i klass. Jag tror dock inte att det finns någon syv som arbetar inom skolans värld, som inte är ute på lektionstillfällen angående viktig information och kunskap som rör skolans studie- och yrkesvägledning – men det är fel att ställa de bitarna mot den individuella vägledningen och det blir fel om det ska ske utanför relevansen för varför- och när vi ska ut i klass.


Det är viktigt att komma i håg att den individuella vägledningen sker på det individuella planet och man varken ska- eller kan "bunta ihop" flera elevers både tankar, förutsättningar, utvecklingsnivå, drömmar om framtiden och nuvarande studiesituation: Därför är det fel att tro att sådana lektionstillfällen skulle handla om en "ökad vägledning": Lektionstillfällen på klassnivå står mer under informationsområdet inför olika val, än under rubriken vägledning.

Däremot är det viktigt att införa begreppet "Studie - och yrkesvägledning, hela skolans ansvar" till lektionstid. Men det är inte syv som till priset av tiden för de individuella vägledningssamtalen ska ut och hålla lektioner, likväl som det ju är självklart att inte lärare ska gå in och studie- och yrkesvägleda på det personliga elevplanet. Vad det ska fokuseras på är utvecklingen mot att viktig kunskap om arbets- och yrkesliv ska vara en naturlig del i läroplanen för de olika skolämnena.

Det är viktigt att skolans studie- och yrkesvägledning - alla de olika bitarna - kommer in i läroplanen och det med mer tydliga direktiv i form av lagstadgade delar. Det behövs en ökad tydlighet i läroplanen och i regelverken då det kommer till innehållet av ”Studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar”. Och det kan inte vara i texter som i sin utformning är för luddiga och kan upplevas som oklara och komplicerade - det är bl.a. därför begreppet har varit svårt att sjösätta i den svenska skolan. ”Studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar” kan handla om så ”enkla saker” som att skolan i den dagliga undervisningen, kopplar olika moment i de olika ämnena till olika yrken och till arbetslivet.

Ett annat ”parallellspår” kopplat till skolans studie- och yrkesvägledning är diskussionerna angående förslaget om den obligatoriska praon. Det är lätt hänt att skolans prao belyses som en syvfråga, även bland oss syvare - medan det i själva verket är en allmän utbildningsfråga och hela skolans ansvar, utifrån vad skolans huvudman och ledning kan ge skolan för premisser för att genomföra förslaget. Ska en obligatorisk prao genomföras för högstadiet så är det viktigt att tydliggöra resurser, syfte, planering, genomförande, samt för- och efterarbetet med eleverna.

Jag har själv fastnat i ”tänk” som utgått från att jag känner en oro över att frågor kring att skolans obligatoriska prao ska ”hamna i studievägledarens knä”, till det att en klok och erfaren syvkollega påminde mig att frågor som rör obligatorisk prao, det är en allmän skolfråga som ska vara kopplat till undervisning om arbetslivet. Man bör också tänka i mer vidgade perspektiv än på ”bara” prao, då det kommer till omvärldskunskap och fakta angående innehåll i olika yrken och yrkesbranscher. Det är ett faktum att elever ofta väljer en praoplats inom de egna referensramarna, samtidigt som det är viktigt att elever inför sina olika val som har med framtiden att göra och som är kopplade till utbildnings- och yrkesval, får en mångfald i kunskaperna angående olika yrkesområden: Det är det som är den stora utmaningen. Därför kan bl.a. studiebesök vara viktigt.


I det allmänna flödet som handlar om studie- och yrkesvägledning måste själva vägledningen nu få komma mer i fokus. Den hamnar alltför lätt i skuggan av andra syvrelaterade frågor och allmänna skolfrågor i övrigt. Det talas allt mindre om den viktiga vägledningen i det allmänna rummet: Det handlar ytterst om vilka förutsättningar vi studie- och yrkesvägledare får för att utföra vårt uppdrag, samt vad som ryms i vår arbetstid. Som aktiv studie- och yrkesvägledare i Lärarförbundet har jag tillsammans med andra fackligt aktiva studie- och yrkesvägledare nu lyft upp olika syvfrågor som är viktiga i förbundets grundskolepolitik. Och det finns många viktiga punkter att lyfta.

Ett problem då syvfrågor diskuteras på ett allmänt plan inom- eller om skolan (eller ute i samhället i övrigt), det är att det saknas grundläggande kunskap om vad vägledning egentligen handlar om (innehållet), samt dess position och vägledningen som process. Studie- och yrkesvägledning är i dagsläget ett alltför oreglerat område i vårt utbildningsystem.


Lärarförbundets fackliga frågor som rör studie- och yrkesvägledare är bl.a dessa:

  • Behörighetskrav för anställning av studie- och yrkesvägledare.
  • Syvs löner har släpat efter i alla lönesatsningar i skolan de sista åren. Nu måste det komma en satsning på Studie- och yrkesvägledarna som yrkeskategori.
  • Syvs uppdrag: Vad ska rymmas inom vår arbetstid – både vad det gäller innehåll och omfattning.
  • Säkerställ tiden för vägledning innan viktiga val och det i process.
  • Mer tydlighet i regelverk angående elevers rätt till vägledning och vägledning som en naturlig del av elevernas utbildning.

Hoppas vi ses på årets Vägkedarkonferens i Lärarnas Hus den 26 - 27 oktober!

/Jenny Ivarsson, Referensorganet för studie- och yrkesvägledare och syv för grundskolan i Kalix.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här