Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Syvbloggen

De viktiga samtalen där vid och snäv vägledning kompletterar varandra

I diskussioner om studie- och yrkesvägledning på schemat, bör man vara medveten om att det inte på något sätt kan ersätta de individuella vägledningssamtalen. Däremot kan innehåll inom området gruppvägledning samt informationsbitar som kan kopplas ihop med val och en valprocess, då planas ut.


I tankar och förslag som florerar angående syv på schemat, med studie- och yrkesvägledning som egna schemalagda lektioner som finns med i läroplanen, är det viktigt att inte glömma att det blir ett komplement (och då ett viktigt komplement) till de individuella vägledningssamtalen innan bl.a gymnasievalet som görs i åk 9. Varför schemalagda lektioner måste kategoriseras som ett komplement till individuell vägledning är för att vägledning i det vida perspektivet i form av information, utbildning och lektioner inom området, på intet sätt kan ersätta vägledning i det snäva perspektivet - där det personliga individuella samtalet med en vägledare ingår.


Min upplevelse som syv vid ett högstadium, är att mina klassrumspass ÖKAR behovet av individuell vägledning - vilket är BRA: Men därför är det något som också måste planeras in i tid. Klassrumsinformation ger ofta "ringar på vattnet" ang. behovet av vägledning på ett individuellt plan.

Det är viktigt att elever får den vägledning de efterfrågar- och behöver på ett individuellt plan.

Klassrumsinfo./gruppvägledning hamnar ofta i- och kring informationsbitar och vissa elever har lättare att öppna upp än andra i ett klassrum - samtidigt som det ofta är de mer tysta eleverna, de som vid första anblick kan uppfattas som de "ointresserade" eleverna, som kan ha de största behoven av den individuella vägledningen i det personliga mötet.


I dessa tider diskuteras det inom skolvärlden mycket om vägledning i de vida perspektiven (BRA och NÖDVÄNDIGT!) Det är verkligen på tiden att det kommer upp till en högre nivå och in i skolornas inre arbete och där har Skolverket under senare tid gjort en rejäl satsning och ett fantastiskt jobb i form av informationsmaterial och utbildningar riktade direkt till skolorna ute i landet. Ytterst handlar det om att både säkerställa och öka elevernas valkompetens.
Men i dessa viktiga diskussioner hamnar lätt de individuella vägledningssamtalen alltför ofta i periferin, vilket är oroande. Det handlar om tiden och innehållet i vårt yrkesuppdrag: Jag vill aldrig hamna i situationer där jag i min yrkesroll blir tvungen att neka individuellt vägledningssamtal med en elev, p.g.a att övriga arbetsuppgifter tar över. Redan nu är bristen på tid i yrkesuppdraget kontra syvtjänsters utformning i fråga om tid och elevantal många studie- och yrkesvägledares största arbetsmiljöproblem.

Som studie- och yrkesvägledare kallar jag alla elever till obligatoriska individuella samtal angående gymnasievalet (och där kommer även tankar om arbets-och yrkesliv in på ett mer personligt plan, än då man är ute i klass och talar och undervisar kring det.) Jag ser de individuella vägledningssamtalen som en viktig del av elevernas utbildning och skolgång vid grundskolans sista år - och noterar väldigt tydligt hur alla elever både behöver- och även värdesätter det.

I flödet av allt det "övriga" kring vägledning i vägledningsdebatterna, det man kan kategorisera in under vägledning i det vida perspektivet (med alla skolämnen på ett för eleverna naturligt sätt kopplat till yrken och arbetsliv och undervisning mot utbildningsvägar och arbetslivet samt studiebesök både till skolan och utanför skolan e.t.c.) , så måste de individuella samtalen få ha sin givna plats och ställning inom det minst lika viktiga området syv i snäva perspektivet, där vägledning ges på det individuella planet, både i innehåll men även i omfattning och behov.


Att studie- och yrkesvägledning behöver få sin tydligare del- och koppling i skolsystemet och det från tidigare år, samt med koppling mot de olika skolämnena, det står klart. Och det handlar inte bara om att höja våra elevers kunskaper om arbers- och yrkeslivet och de krav som kommer att ställas på eleverna då de som vuxna individer ska etablera sig i samhället - det handlar även om motivation för skolan och skolarbete och att kunna koppla i hop det man får lära sig i skolan till var, när och hur man inför framtiden kommer att behöva dessa kunskaper - samt ett tänkande därom.


Deltog härförleden i en Twitterdebatt som bl.a handlade om syv från yngre år, men även angående syv i det viktiga vida perspektivet. Bl.a ett par lärare, men även rektorer, ifrågasatte där dessa tankegångar - och debatten hamnade även bitvis på en ironinivå, om det var så att studie- och yrkesvägledare nu skulle ut till förskolorna för att vägleda förskolebarn och även diskutera yrken som t.ex biomedicinskanalytiker med 6-åringar: Det är ett faktum att området studie- och yrkesvägledning från tidigare år, samt begreppet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, kan vid första anblick upplevas som både "suspekt", anmärkningsvärt - men även t.o.m. befängt och även som en hotfull "tidstjuv" i det dagliga löpande skolarbete, vilket vi som är mer insatta i området både är varse om - men även måste ha en förståelse för, då dessa frågor diskuteras och även ska genomföras.


Vad det gäller t.ex yrket biomedicinskanalytiker som ett känt yrke i en 6-årings omvärldsanalys, så gäller det då främst de barn som har föräldrar som jobbar som det - och det är utifrån det och enkla förhållningssätt med ett pedagogiskt "tänk", man kan utveckla saker man i dag redan gör inom olika stadier och även skolämnen: Inom förskolan har barn lekar som berör vuxenliv, men även yrkesliv: Mindre barn kan leka Superwoman i cape, men även sina föräldrars yrken - och har ett barn en förälder som arbetar som biomedicinskanlytiker, så kan det barnet behöva få vidgade perspektiv angående andra yrken som hen inte känner till: Det ingår i hela skolans ansvar att vidga kunskaper inom detta och även då det viktiga med att vidga kunskaperna inom detta område utanför individens egna referensramar och det kopplat till både kön, etnicitet och social bakgrund. I förskolan gör man det oftast genom lek och det är något som förskolepersonal redan jobbar med - men det behöver tydliggöras för att säkerställa en tydligare likvärdighet olika skolor emellan.


Under denna vecka då eleverna har höstlov är en av mina arbetsuppgifter att upprätta en plan för hur skolan jag arbetar vid, hur vi med befintliga medel kan skapa- och sjösätta arbetssätt som kan uppfylla de riktlinjer och krav som finns i regelverken och styrdokumenten för området studie- och yrkesvägledning - även i det vidgade perspektivet som hela skolans ansvar.

Det handlar egentligen inte om ett påläggande av ytterligare arbetsområden utanför de befintliga, utan om ett förhållningssätt inom det som en stor del av den pedagogiska personal redan gör - men med förtydligande. Detta är punkter som jag kommer att ta med:


- Inför varje nytt läsår tar lärarna i varje ämne vid första lektionen upp de olika arbetsområdena för läsåret och varför- och när man behöver kunskaper inom detta, kopplat till yrkeslivet. Jag som syv åtar mig att upprätta ämneskopplade yrkesbanker: Exempelvis matematik är kopplat till bl.a. kock, snickare, svetsare, elektriker etc. - men även privatekonomin o.s.v. (privatekonomin är ju i sin tur ihopkopplad med yrkeslivet). Kemi kan kopplas till tillverkningsindustrin och tekniska yrken, men även kopplas till ex. frisöryrket och dess kemiska processer etc. (Det var bara exempel).

- Det ultimata är att varje skolämne kopplas till något studiebesök: I det ingår även att yrkesverksamma besöker skolan. Där kan jag som syv upprätta färdiga kontaktbanker till lärarna inom- och för varje ämnesområde och läraren kan fritt sätta in sådana besökstillfällen då det bäst passar under läsåret.

- Skolan måste få in den obligatoriska praon som en skolverksamhet i ett större- och mer betydelsefullt sammanhang för eleverna: Hur kan man planera- och förbereda inför praon i de olika skolämnena? Gäller även det viktiga efterarbetet. Det finns många bra idéer att utveckla inom området.

- Hur kan externa skolaktiviteter kopplas till elevers kunskaper om arbets- och yrkesliv, men även mot viktiga framtida val. Det ska tydliggöras i en fast satt årsplanering där även externa aktiviteter ingår (framtids- och yrkesmässor, men även gymnasieprograminformation), vilket i sin tur kan säkerställa en likvärdighet av information oavsett läsår /arbetslag / personbundna aktiviteter etc. Där behövs ett gott samarbete på kommunivå, angående skola - arbetsliv och huvudmannen har där ett viktigt ansvar.

- Övningar med mål att träna upp elevers egen valkompetens. Kan göras i alla ämnen under olika rubriker och "spår". Gärna med redovisning som arbetssätt: Varför valde eleven det arbetsområdet, samt med ytterligare tankar kring det, kopplat till själva redovisningen.


Det var exempel på punkter som for genom mitt huvud, samtidigt som varningsklockor ringde att om allt detta sätts som syvs ansvar, att på egen lektionsbasis genomföra - då stannar det lätt därinom, även om tanken bakom idén inte alls ser ut så - men verkligheten ute på en skola kan bli så...Och då riskerar det viktiga utvecklingsområdet och begreppet "syv, hela skolans ansvar", med bred vägledning även i det vida perspektivet, att få en helt motsatt effekt, än vad som var tänkt. Det riskerar att bli smalt och snävt, hänvisat till ett par lektionspass under syvs ledning. Därför bör man noga tänka igenom alla de olika alternativ man kan finna kring detta!


I övrigt vill jag tipsa om att kommunen jag jobbar i, Kalix Kommun, satte området "syv, hela skolans ansvar" som ett eget lönekriterium för hela pedagogkollegiet. Och vad det gäller lektionstid för mig som syv att få ute i klasser, så är det inget problem då skolan har på alla klassers veckoschema något som heter "Arbetspass", med lektionstid för det som det kan behövas extra lektionstid för under de olika veckorna: Den lektionstiden ger tid för aktuell information inför kommande aktiviteter och områden etc. utanför den ordinarie undervisningen samt mentorstiden, som också den är schemalagd.


/Jenny Ivarsson, Referensorgan för syv i Lärarförbundet och syv vid grundskolan i Kalix.

Syv

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här