Lärarförbundet

Hur ska individers rätt till kvalificerad vägledning se ut i framtiden?

Foto Jenny Ivarsson

Foto Jenny Ivarsson

”Var är jag och vart vill jag (vilka yrken och utbildningar finns det) – och hur når jag dit?”

Det är utgångspunkterna för vårt utbildningssystems studie- och yrkesvägledning. Det finns” bevingade ord” om det, såsom att ”om man inte kan se bakåt och inte kan se framåt – då måste man se upp!” (Jag tror det var Tage Danielsson som sa det, angående framtiden.)

Om en individ varken vet eller förstår var denne befinner sig i nuläget (och varför man t.ex. går i skolan) och inte heller har egna tankar om framtiden som går att utveckla (att med en stigande ålder få en ökad kunskap angående ”vägar vidare” i livet), det kan påverka en individs allmänna hälsotillstånd: Därför är kvalificerad studie- och yrkesvägledning en viktig faktor i vårt utbildningssystem och samhälle! Då är det olyckligt att studie- och yrkesvägledningen i dag är ett ganska ”luddigt område” i de regelverk som styr det svenska utbildningssystemet. Det kan bero på att finns svårigheter i att formulera lagtexter angående studie- och yrkesvägledning och vad som ska ingå i individers/elevers rätt till kvalificerad studie- och yrkesvägledning.

En alltför stor del av de som i dag är anställda som syv i Sverige saknar en formell examen för att arbeta som studie- och yrkesvägledare, det är fakta. För Lärarförbundet är det en viktig och högt prioriterad facklig fråga: Vi kräver att de som anställs som syv ska ha en examen* från syv-utbildningen, som ges vid lärosätena i Malmö, Stockholm och Umeå (*eller ha en likvärdig utländsk utbildning som kan valideras). Det handlar ytterst om individers rätt till likvärdig och kvalitetssäkrad studie- och yrkesvägledning.

Till det kan den allmänna synen på studie- och yrkesvägledning ha svårt att skilja på begreppen ”information” och ”vägledning”. Det är också där den största skillnaden mellan en examinerad syv och den som inte gått syv-utbildningen, kan finnas. Att notera är också att det inte finns så mycket svensk forskning om vägledning – och en följdfråga blir då vad det beror på?


Nu i maj månad var tre representanter från Lärarförbundet inbjudna till Riksdagens Utbildningsutskott i Stockholm och gavs då möjligheten att få ge synpunkter på förslag som rör syv, då kommande skolplaner ska utformas. Det var Lars Ullén, tjänsteman vid Lärarförbundet centralt och som bl.a. jobbar med syvfrågor inom förbundet, samt Ann-Kristin Steen, yrkesverksam och fackligt aktiv syv från Göteborg och Jenny Ivarsson, yrkesverksam och fackligt aktiv syv från Kalix.

Då det handlar om förslag för nya lagtexter angående syv, finns många olika parametrar att beakta och ta hänsyn till:

  • Det handlar om syvs uppdrag.
  • Det är ett faktum att lobbyverksamhet förekommer från branscher till politiker, då det kommer till missförståndet att det är syv som genom sin studie- och yrkesvägledning kan påverka och styra över individers val, för att på så sätt för framtiden ”fylla på” med arbetskraft i olika specifika branscher.
  • Det förekommer även ”villfarelser” om att vissa gymnasieprogram är ”sämre” eller ”bättre” än andra, men som studie- och yrkesvägledare värderar vi inte så, utifrån att ett gymnasieprogramutbud är något som är beslutat på politisk nivå.

Ytterst handlar det om en förståelse och en ökad kunskap för vad studie- och yrkesvägledning är, samt vårt uppdrag (utifrån hur det ser ut i dag i lagar, skolplaner och styrdokument).

Då det kommer till lagtexter är det viktigt att se över vad individer ska ha rätt till, då det kommer till studie- och yrkesvägledning, både i fråga om tid och innehåll.

Studie- och yrkesvägledning handlar till största delen om att utveckla en individs möjligheter till att kunna se- och utveckla sina förmågor, för att på ett bättre sätt i planering och tanke kunna applicera sig själv som individ i vårt samhälle. Där är ett enskilt val bara en del av en längre och större process. Skolgången och yrkeslivet är en stor del av en människas liv och då gäller det att få verktygen att utveckla sina tankebanor angående detta.


Då det handlar om lagförslag angående det som ska ingå i studie- och yrkesvägledning, är det viktigt att titta på förutsättningarna och skillnader som kan finnas, bl.a. mellan landsbyggd och städer. Ett exempel är att det nu finns förslag om att det ska införas obligatorisk prao vid gymnasiets yrkesprogram för högstadieelever som ska välja till gymnasiet. En mindre kommun som t.ex. Kalix, med ca 170 elever per årskurs och ca 16 500 invånare, har ett mindre utbud av gymnasieskolans yrkesprogram. I Kalix erbjuds i dagsläget inte Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, Handelsprogrammet, Hantverksprogrammet (de elever som önskar gå dessa program får t.ex. åka till Luleå, som ligger ca. 7,5 mil bort från centralorten)– och hur genomförs då en sådan ”Yrkesprogram-prao”, för att den ska få en rättvis mångfald?

Kalix har förut försökt få tillstånd ett genomförande av en fungerande gymnasieprogram-prao, men problem finns, inte minst utifrån arbetsmiljöregler angående hur många elever som får vistas i en yrkesprogramslokal mot aktuellt yrke, samt de ansvarskrav på handledare som då gymnasielärare får – som parallellt med handledarskap har ansvar för sina redan befintliga elever. Är en sådan yrkesprogram-prao genomförbar? (Samtidigt är sökbilden i Kalix gymnasieval så, att det är inte är svårt att fylla yrkesprogrammen: Det uppstår ofta en poängkonkurrens om dess platser och som ett exempel är Vård- och omsorgsprogrammet det populäraste gymnasieprogrammet att söka till för nyanlända pojkar i Kalix Kommun.)

Då det kommer till olika lagförslag kan tanken bakom var mycket god. Absolut. Men då det handlar om genomförandet av förslagen, då behöver de yrkesverksamma inom de olika enheterna få sin röst hörd: Är det något som kan genomföras – och i så fall kanske det behövs en organisation bakom, för att det ska kunna sjösättas som en lagförd verksamhet. Det är viktiga frågor i diskussionen. Där är Lärarförbundet är en viktig diskussionspartner!

Då det gäller grundskolans prao finns nu tankar om att den ska återinföras som en obligatorisk del av undervisningen. Här kommer också många funderingar och frågor upp hos oss som är yrkesverksamma: Det handlar om att skolan ska vara likvärdig och demokratisk, både utifrån kön, bakgrund och sociala skillnader i hemmiljön. Praon är bra - om den fungerar. Men som praon ser ut i dag så är den inte demokratisk, utifrån att de flesta kommuner saknar en platsbank för praoplatser. Det i sin tur beror på att arbetsplatser oftast vill att den som ska ha en praoplats hos dem själv ska komma och ansöka om detta, då arbetsplatserna – av förklarliga skäl - vill ha mer ”självgående” praoelever och elever som ”verkligen vill” komma just till den arbetsplatsen: Det är en av anledningarna till varför det är svårt med uppförandet av en fungerande platsbank.

Till det är det ett oerhört stort tryck på arbetsplatser i dag att ta emot praktikanter från olika enheter i samhället och då även ansvara för att bistå med handledare. Då kan en 14-årig elev från högstadiet komma längst ned i prioriteringslistan för en praktikplats: Gymnasieprogrammens APU-elever och lärlingselever går före (deras praktikveckor ingår i deras gymnasieutbildning) och praktikplatser behövs för nyanlända som ska komma ut i arbetslivet genom praktik. Gymnasiets IM-program jagar också praktikplatser till deras elever och de elever som går en yrkesintroduktion är beroende av att få en praktikplats för sin utbildning. Till det behöver även AF praktikplatser osv.

Om praon ska återinföras måste detta tas i beaktning och det betyder också att det måste finnas en organisation bakom, då det t.ex. kommer till anskaffandet av praktikplatser. Viktigt är också att komma ihåg att en 14-årig praoelev mest bara får titta på de olika arbetsuppgifterna då de är ute på prao. Detta utifrån de olika arbetsuppgifternas art, samt utifrån Arbetsmiljöverkets regelverk angående ungdom ute på en arbetsplats.

Det är ett problem då skolans prao blir odemokratisk; då det är de elever som har egna kontakter som kan ordna attraktiva praoplatser, som andra elever inte har en chans att få, just p.g.a. att det handlar om egna kontakter. Jag ska ge exempel: ”Kalle” som har egna kontakter är på en datafirma under sin praovecka – och veckan fungerar fantastiskt bra, just utifrån det faktum att platsen ordnats via egna kontakter. Men ”Anna” som är relativt nyanländ till Sverige och - vad det kan upplevas från vissa håll i samhället, tyvärr, - bär en avvikande klädsel, hon går runt i samhället och frågar efter praoplats och får även hjälp att etablera kontakter via skolans syv, men hon får Nej överallt. Till slut, om hon har ”tur”, får hon vika secondhand-kläder på Röda Korsets Second Hand-butik 4 timmar om dagen. Är det demokratiskt utifrån kön, etnicitet, social bakgrund o.s.v.? Då är det bättre med välorganiserade studiebesök för grundskoleelever, där alla elever får se ”allt”: Då minimeras också detta med luckor i information och i kunskaperna om olika yrkesbranscher utifrån elevers olika bakgrund, vilket är en stor risk med prao.

En viktig frågeställning är också vad praons syfte ytterst ska vara? Ett exempel att lyfta är eleven som inte fick tag i någon praoplats och till slut frågade sin skolbusschaufför, som han åkte med en timma varje dag till skolan och så en timme hem från skolan, varje dag under sin skolgång. Under sin praovecka satt han sedan och åkte samma sträcka, fram och tillbaka. Vad är det egentliga syftet med det? Där finns mycket luddiga svar om att ”elever ska lära sig passa tider” o.s.v. - men ska inte en elev som går i 9-årig grundskola ha fått chansen att lära sig det? En annan viktig fråga är, finns undervisningstiden för en sådan verksamhet? Det är en diskussionsfråga som går att utveckla i en tid då det arrangeras lovskolor av olika slag inom grundskolan – och även där ser vi tyvärr att de sociala skillnaderna är för stora, angående vilka elever som får lediga skollov och vilka elever som arbetar i skolan under sina skollov.


Detta var bara några av flera punkter som kom upp till diskussion i samband med att Lärarförbundets representanter besökte en av utredarna vid Riksdagens Utbildningsutskott, inför eventuellt kommande riksdagsförslag angående nya skolplaner.


/Jenny Ivarsson, Referensorganet för studie- och yrkesvägledare i Lärarförbundet.

Obehörig personal i skolan skapar gungfly i utbildningssystemet.

Det har nyligen kommit larmrapporter angående den ökande andelen av obehöriga lärare inom Sveriges utbildningssystem. Minst lika alarmerande är det för yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare. Statistik angående detta presenteras av Skolverket.


Medier rapporterade dessutom nyligen att var femte yrkesverksam lärare lämnar sin tjänst vid skolan, för att jobba inom andra yrkesbranscher. Vad det gäller Studie- och yrkesvägledare, som har en bred utbildning både inom samtalsmetodik och ”coachning” samt inom informationsområdet, så vet vi att många som tar examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet, som är en lärarutbildning, väljer att inte söka jobb inom skolan. Det är oroande. Det är också alarmerande att det har kommit fram att det är en klassfråga om eleverna har examinerade pedagoger under sin skoldag: Hur länge ska detta få fortgå?


I dag saknar ca ¼ av Sveriges yrkesverksamma Studie- och yrkesvägledare behörighet. Ödets ironi är att det är de som vägleder individer om vägar vidare och mot högre utbildning och rätt examina för olika yrken. Nu kanske många funderar om det måste krävas ”rätt” examen och en examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet för detta - och behövs verkligen lärarlegitimation för att garantera en bra och likvärdig utbildning för alla, oavsett bakgrund och social klass?

Svaret på frågan borde ses som självklar – JA: Ytterst handlar det om synen på utbildning och synen på alla individers rätt till likvärdig utbildning.

Demokratin ska vara en grundbult i vårt samhällssystem

Andelen av obehörig personal inom vårt utbildningssystem är en fara för demokratin: Demokratin ska vara en grundbult i vårt samhällssystem, vilket vi inte får ge vika för och utbildning blir inte likvärdig i jämförelsen mellan de som får behöriga lärare och Studie- och yrkesvägledare och de som inte får det. En yrkesexamen och en lärarlegitimation är ju en garant för en kvalitetsnivå som nu sätts ur spel, då våra skolor har en allt större andel av obehörig personal.


Skolan och Sveriges utbildningssystem är viktigt: Utbildning är en grund för demokrati - och demokrati och utbildning hör nära samman. Utbildning och frihet hör också nära samman. Utbildning leder till större frihet för individer i ett nästa steg, på samma sätt som frihet också innebär att ha rätt till bra och likvärdig och en kvalitetssäkrad utbildning.


Synen på vad som eftersöks då en kommun nu söker lärare till sin skolverksamhet blir tydlig i ett nyligen publicerat YouTube-klipp, där man försöker få personer som vill jobba som lärare att söka sig till aktuell kommun och lärarjobb: Inte ett ord nämns i klippet om behörighet eller examen. Däremot lyfter man upp de personliga egenskaper som man anser är viktiga för att jobba som lärare. Det är ord som ”Yes!” , ”Cool!”, ”Snäll”, ”Rolig”, ”Glad”.


Faksimil/pint screen från ett YouTube-klipp, där en kommun söker personer som vill söka som lärare till kommunen. Inte ett ord nämns dock i klippet om examen och behörighet. Däremot tar man upp dessa önskade egenskaper.

rektrytering

Jag som har varit yrkesverksam i många år i min yrkesprofession som Studie- och yrkesvägledare inom skolan, blir mycket fundersam: Vad är en lärares uppdrag? (Syv ingår i yrkesområdet lärare - syv är en lärarutbildning). Ja visst ska man som anställd personal inom skolan besitta ovanstående personliga egenskaper – men huvuduppdraget för all pedagogisk personal vid våra skolor är ju utbildning och kvalitén för utbildningen måste kvalitetssäkras. Bl.a. därför infördes ju lärarlegitimationen.


Vi lever i ett samhälle vars strukturer snabbt förändras och skolan är en viktig del av vårt samhälle. Vi har t.ex. fått en markant ökad andel av elever som kommer från andra länder och det tillhör Studie- och yrkesvägledarens arbetsområde att informera dem om vårt utbildningssystem, bl.a. alla de yrken som kräver examina från universitet- och högskola o.s.v. Däremot får en alltför stor del av dessa nyanlända träffa på obehöriga pedagoger under sin skoldag, då många bor i områden och kommuner där klasskillnader kan vara påtagliga. Detta med elevers rätt till behöriga lärare och en likvärdig utbildning för alla, måste nu bli en högt prioriterad fråga!


För oss Studie- och yrkesvägledare inom Lärarförbundet är behörigheten en av våra viktiga fackliga frågor!

God Jul & Gott Nytt År önskar vi syv:are i referensgruppen för Lärarförbundet!

​År 2016 går nu till sin ände och vi i Referensgruppen för Studie- och yrkesvägledarna inom Lärarförbundet vill passa på att önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

Ett nytt år – och än så länge, utanför planeringarna, okänt år står framför oss. Framtiden är ju lite av en huvudarbetsuppgift för oss som arbetar som studie- och yrkesvägledare. I det ingår det ju även att summera: För om man inte kan se bakåt, då kan man ju oftast inte heller se framåt på ett konstruktivt sätt. Detta gäller även det fackliga arbetet.

Arbetet som studie- och yrkesvägledare är ofta ett ganska ensamt yrke. Inte sällan kan man arbeta ensam inom sin profession vid en skola. Vi måste då komma ihåg att tillsammans är vi starka och för att förbättra vår arbetssituation måste vi både höras och synas: Det handlar om att synliggöra vårt arbete i sin helhet. Det handlar om lönerna. Det handlar om arbetsbelastningen. Det handlar om vårt krav på studie- och yrkesvägledarexamen för tillsvidareanställning. Det handlar om arbetets innehåll och uppdrag.

Då vi studie- och yrkesvägledare träffas, brukar vi nickande bekräfta för varandra att det som kan upplevas som de tyngre bitarna av vårt arbete, där har vi ofta likartade referensramar. Det kan röra skolans prao, som ska genomföras trots avsaknad av en fungerande platsbank. Det kan handla om då externa intressenter vill att vi ska ”vägleda åt ett viss håll”. (Läs: Mot en viss bransch och att vissa utbildningar skulle vara ”bättre” än andra o.s.v.).

Mest uppmärksamhet får vår yrkeskår i samband med viktiga nationella val, såsom i samband med valen till högskola och universitet, samt i samband med gymnasievalet. Tyvärr är delar av denna uppmärksamhet inte alltid så positiv, då det kommer till synen på oss Studie- och yrkesvägledare: Det kan vara yrkesbranscher som tycker att ungdomar väljer ”fel” och till det vill ju alla branscher ha ”de bästa eleverna”. Ja det är ju självklart. Men från vår sida handlar det också om hur samhället i sin helhet presenterar sig för våra unga. Det handlar om skolan i sin helhet. Det handlar också om kunskap om vägledningens innehåll och etik, utifrån de regelverk som styr vårt uppdrag. Ytterst handlar det också om att vårt uppdrag egentligen inte handlar om VAD en elev i slutändan själv väljer (även om vi följer det med stort intresse) - utan HUR denne GÖR och går till väga, då de gör ett viktigt val. Det är där vi studie- och yrkesvägledare kommer in. Det är vi som ska ge dem de rätta verktygen för det, genom vår profession och det mer långsiktiga arbete som står bakom ett viktigt val. Det handlar om processer, vilka kan vara högst individuella för varje individ.

Lärarförbundet har samlat fem av oss studievägledare som är aktiva inom Lärarförbundet i en Referensgrupp, där vi representerar studie- och yrkesvägledarna inom förbundet. Vi kan vara referenser i frågor som rör vägledningen i skolutredningar och inför nya lagförslag. Ett mål är också att vi ska synas mer "utåt" och att syv-relaterade frågor hamnar mer i fokus, på alla plan. Det kan handla om forskningen inom vägledningsområdet och att även göra jämförelser internationellt. Lärarförbundet är ett fackförbund som på ett unikt sätt även arbetar globalt och med internationella frågor.

I mitt aktiva arbete inom Lärarförbundet har jag bl.a. varit på två fackliga utbytesresor till Tyskland, tillsammans med vår lokala styrelse, Tyskland har ett annat vägledningssystem än vårt svenska, vilket var intressant att få ta del av. Själva ansåg de att de inte har kommit lika långt som oss vad det gäller utvecklingen av studie- och yrkesvägledning inom deras skolsystem. I det tyska skolsystemet är det en lärare som har aktuell skolas vägledningsbitar som en del i sin tjänst och denne står oftast ensam som huvudansvarig för detta på skolan. De lärare jag talade med i både Lübeck och i Berlin, ansåg att avsaknaden av utbildade studie- och yrkesvägledare var en stor brist i deras skolsystem och för deras elever. Däremot kunde jag då notera att de hade ett mycket mer utvecklat arbete angående ”studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar”, vilket är en viktig pusselbit för elevers kontinuerliga process angående sina framtida val kopplat till utbildningsvägar och yrken: Varför ska man gå i skolan? Varför- och när behöver man i framtiden de olika kunskaperna inom de olika ämnena? Vad har jag som elev för styrkor i mina inlärningsprocesser?

Jag har valt att vara aktiv i Lärarförbundet då jag arbetar inom skolan och är intresserad av skol- och utbildningsfrågor. Lärarförbundet arbetar för- och har medlemmar från utbildningssystemets alla pedagogiska yrkesprofessioner, från förskolan och vidare - och vägledning ska vara en process som finns med genom hela utbildningssystemet, som hela skolans ansvar.

Syv är ett pedagogiskt yrke och Studie- och yrkesvägledarprogrammet, med sina lärosäten i Umeå, Stockholm och Malmö, är en lärarutbildning. Som syv är jag en viktig del av utbildningssystemet och syv's roll måste stärkas! Vi är viktiga för individers fortsatta utveckling - och det ska även synas i lönekuvertet. Det är ett faktum att det råder brist på examinerade studie-och yrkesvägledare!


Publicerar ett par bilder från ett tyskt studiebesök Lärarförbundets lokala styrelse från Kalix gjorde i mars 2016. Nedan på skolbesök vid en högstadieskola i centrala Berlin.

1Berlin_mars2016

2Berlin_mars2016

Jag fick vara med på en lektion i tyska för nyanlända elever. Vi besökte även det tyska lärarfackets huvudkontor i Berlin.

3Berlin_mars20164Berlin_mars2016


Nu till "syvende och sist" (kan inte låta bli att vara ordvitsig...), vill jag passa på att önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Låt oss nu se fram emot att år 2017 kommer att ge många spännande- och utvecklande diskussioner angående det viktiga vägledningsarbetet - och det på alla nivåer i vårt utbildningssystem samt vid alla de externa instanser där viktig vägledning pågår!

Två dagar i Mälargången

Mälargången när föreläsning pågår.

Mälargången när föreläsning pågår.

I slutet av förra veckan under Sveriges vägledarföreningens konferens var ungefär 250 vägledare samlade i Lärarnas hus. I Mälargången fanns vi i Lärarförbundets referensorgan med som utställare för att samtala med studie- och yrkesvägledare.

Det var två trevliga dagar för mig som Lärarförbundets utställare. Framför allt var det intressanta samtal som fördes i gången och att dessutom återse gamla kurskamrater är bara en bonus. Två frågeställningar dominerade vid mitt bord. Att bristen på studie- och yrkesvägledare blir allt tydligare och problemen som uppstår när man har en obehörig kollega. Det var också flera medlemmar som ville diskutera att det blivit svårare att känna igen sig och känna sig inräknad i begreppet lärare så som Lärarförbundet använder det. När det t ex görs satsningar från regeringen där vi inte tillhör de prioriterade grupperna känns det konstigt när förbundet skriver om detta som en satsning på lärare. Hur ska vi veta vad som gäller oss och när vi är inräknade var den återkommande frågan. Samtidigt gled ofta samtalet över på oron och besvikelsen över att tillhöra en grupp som det tydligen inte är värt att satsa på.

En annan fråga som diskuterades vid bordet var vilken organisation huvudmännen bör ha för studie- och yrkesvägledare. Vad fungerar bäst att vara anställd av skolan med rektor som chef eller att tillhöra en avdelning utanför skolan där också chefen finns. Något bestämt svar hade inte de diskuterande vägledarna och det har heller inte Lärarförbundet. Vi brukar komma fram till att det beror på lokala förhållanden när frågan är uppe. Ett tydligt uppdrag och goda förutsättningar att utföra det är avgörande hur organisationen än ser ut.

Det är alltid intressant att representera Lärarförbundet i samband med konferenser och mässor. Spännande att höra vilka frågeställningar som är aktuella i olika delar av landet och som jag också får med mig att föra in i förbundet. Tack för att ni stannar till och pratar en stund.

Ja och till nästa gång lovar jag att försöka få med en innehållsförteckning till godiset.

Som avslutning kommer ett lösryckt citat från Åsa Sundelins föreläsning som var den enda jag smög in på.

"Inte utan min vägledare"

Viktiga punkter för bra studie- och yrkesvägledning

Vi som arbetar inom skolan har yrken som står under en ständig utveckling. Detta kräver - förutom det dagliga löpande arbetet - även tid för reflektion, vilket det måste finnas tid för inom vår arbetstid,

Vårt arbetes innehåll som syv, vad vi ska hinna inom ramen för vår arbetstid, är en ständigt aktuell fråga. Det kan handla om elevantal, att man arbetar vid flera skolor och då premisserna- och förutsättningarna för det. Det handlar även om olika ”övriga” arbetsuppgifter som kan läggas på oss studie- och yrkesvägledare (ja det gäller för alla yrkeskategorier som arbetar inom skolan).

Förr var innehållet i en studie- och yrkesvägledares arbete till stor del baserat på att de satt inne med information och kunskap om yrken och utbildningsmöjligheter. Ja det ska man kunna som studie- och yrkesvägledare. I dag, då man hittar all världens information bara ett par klick bort via internet och eleverna har egna datorer i skolan, då kan syv's arbete även vara på ett mer filosofiskt plan: Att kunna föreställa sig hur framtiden kan kännas mer inom räckhåll för den som är ung och fortfarande går i skolan - och det i en värld som i dag är så mycket "här och nu" (och det speciellt i tonåren och tyvärr ofta även i skolvärlden). Vi vägledare kan bl.a. arbeta med olika metaforer och kartläggningsmodeller för att komma dit och då krävs de professionella vägledningssamtalen.

"Coachdelen" ingår för oss alla som arbetar med utbildning, men det kan även innebära att vi ska få en individ att dämpa negativ stress: Under negativ stress tänker en individ inte alltid så klart, vilket är en av grunderna och ett av målen för all utbildning: Att kunna tänka klart och kunna sortera och utveckla olika tankebanor - även om framtiden.

Här kommer kravet på profession kommer in. Det handlar om de viktiga professionella samtalen utifrån evidensbaserade vägledningsmodeller. En av de viktigare fackliga frågorna för oss studie- och yrkesvägledare inom Lärarförbundet är bl.a. kravet på en vägledarexamen för anställning, vilket inte finns i dag - och det är märkligt utifrån yrkets innehåll och krav, samt då det kommer till individers rätt till kvalificerad vägledning.

Vår värld är också ständigt föränderlig och det gäller att anpassa sitt arbete till det. Glömmer inte då den kanadensiska vägledargurun Norman Amundson (en vägledarförebild för många vägledare; han är filosofisk och arbetar mycket med metaforer och har skrivit böcker om vägledning som används vid våra olika lärosäten) vid en vägledarkonferens i Stockholm, bad oss att ta fram bilden av en ambulans i våra huvuden och rita en ambulans. Sedan tillade han att i test visar det sig att lärare och vägledare som arbetar med ungdomar, oftast då ritar en vit skåpbil med ett rött kors på - men ambulanser är ju sedan en herrans massa år faktiskt gula med ett blått kors på (det är bara ett exempel.)

Det gäller att man som vägledare även kan ifrågasätta sig själv, då ungdomar kan vara väldigt känsliga för nyanser. Professionell studie- och yrkesvägledning har inte informationsbitarna i fokus – de är bara en del av vägledningen. Nej, det handlar ju om att lära- och visa individer HUR man tar reda på saker och finner information, samt hur man gör då man väljer, vilket är en viktig kunskap genom hela livet, samt i det samhälle vi lever i. Studie- och yrkesvägledning handlar också om ett processarbete där vägledaren arbetar tillsammans med eleven mot en ökad självkännedom, vilket är en viktig hörnsten då det kommer till i stort sätt allt vi företar oss i livet. Och det – vem man är, var man är och vem man vill bli – det är inte alltid så lätt att ta reda på, då allsköns information och hela världen ständigt ”flashar förbi”, i det enorma informations- och påverkansflöde som vi lever med idag.

För att kunna tänka framåt måste man också kunna sortera i "här och nu" - och för att kunna tänka ”här och nu”, då måste man också kunna titta bakåt då det gäller en del saker - för att sedan kunna "summera" saker och ting: ”Vem är jag, vad vill jag, vad kan jag – och vad kan jag lära mig”. Det är viktiga frågor genom hela utbildningssystemet.

Ny Studie- och yrkesvägledarstudent? Välkommen till Lärarförbundet!

Johanna Jaara Åstrand möter ny student (Bild lånad av avdelningen i Malmö)

Johanna Jaara Åstrand möter ny student (Bild lånad av avdelningen i Malmö)

Nu har det varit uppropstider på högskolor och universitet runt om i landet. Uppropet till studie- och yrkesvägledarprogrammet i Malmö var på tisdagen i förra veckan och jag var där och hälsade välkomna tillsammans med förtroendevalda från avdelningar runt om i Skåne.

Många mötte vi när de var på väg in och överlämnade mapp med information om Lärarförbundet. De som var tidiga fick vi också en kort pratstund med och ytterligare några bytte vi några ord med när de var på väg ut. Den som ville kunde gå med i Lärarförbundet direkt och fick då en snygg välkomstkasse med användbart innehåll. Kassen får du självklart även om du lämnar in din medlemsanmälan senare.

Alla medlemmar är viktiga i Lärarförbundet och i Malmö var vi både glada och stolta över att hälsa välkomna tillsammans med våra tre ordförande Johanna Jaara Åstrand, Maria Rönn och Robert Fahlgren. Tänk att sin första dag på en ny utbildning bli hälsad välkommen av en ordförande i Lärarförbundet.

Det är bra att tidigt under utbildningen gå med i fackförening, få information och kunna delta i de aktiviteter som anordnas. Redan under studietiden kan du som student använda de resurser vi har och som vi erbjuder alla medlemmar. Läs på vår hemsida om allt du kan ta del av som student. Jag vill särskilt peka på Min kollega som du kan kontakta och diskutera yrkesfrågor med redan under utbildningen. När det sedan är dags att söka jobb kan vi ge dig stöd både när det gäller löneanspråk och vad du ska tänka på innan du skriver på anställningskontrakt. Jag ska heller inte glömma att du dessutom kan delta i alla aktiviteter avdelningen på din studieort anordnar.

Vill också gratulera dig till ditt utbildningsval! Studie- och yrkesvägledare är ett fantastiskt yrke!

Brist på studie- och yrkesvägledare

Skolstarten närmar sig och vi läser nästan varje dag om den stora lärarbristen. Då är det lätt att undra hur det ser ut när det gäller andra yrkeskategorier i skolan.

Tittar vi på studie- och yrkesvägledare kan vi konstatera att det redan läsåret 2015/16 saknades behöriga på många skolor. I skolverkets statistik läser jag att i grundskolan hade 73% utbildning till studie- och yrkesvägledare och jämför jag det med gruppen lärare ser jag att där var det 80% som hade lärarutbildning. I gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen såg det lite bättre ut med 82% och 81% som hade studie- och yrkesvägledarutbildning. Lite bättre innebär inte att vi ska vara nöjda.

Sedan våren 2015 har jag då och då sökt i arbetsförmedlingens platsbank med lediga jobb dels med sökordet studie- och yrkesvägledare och dels under yrke, pedagogiskt arbete, studie- och yrkesvägledare. Notera att träffarna är antalet annonser och att varje annons kan innehålla flera tjänster eller bar del av en tjänst. Träffarna blir fler vid sökordssökning och är idag 200 jämfört med 140 annonser. Och det är nu två veckor före skolstart! Det är lite fler annonser än det var i vintras och lite färre än det var i våras men vi kan konstatera att efterfrågan på studie- och yrkesvägledare är större än utbudet.

Vi kan konstatera att det är brist på studie- och yrkesvägledare i landet och att en del av de som anställt obehöriga att utföra uppdraget gjort det eftersom de inte fått tag i någon behörig utbildad studie- och yrkesvägledare.

Självklart vill vi att elever i landets skolor ska möta utbildade behöriga studie- och yrkesvägledare! Självklart vill vi ha utbildade behöriga kollegor!

Men vad gör man när den man söker inte finns att få tag i? Jag hoppas att arbetsgivare/huvudmän förstår vikten av att ha behöriga utbildade studie- och yrkesvägledare och därför ger den som försöker fullgöra uppdraget möjlighet att utbilda sig. Tyvärr finns inget studie- och yrkesvägledarlyft där skolverket underlättar för individen och huvudmannen att nå behörighet men det finns ändå möjlighet genom att gå överbryggande kurs.

Min uppmaning till arbetsgivare som har svårt att hitta utbildad behörig studie- och yrkesvägledare att ge den som fått uppdraget möjlighet att utbilda sig med goda villkor.

​Här och nu – mot framtiden

Hur många val gör vi på vägen mot vuxenlivet? Och vilka av dem kommer att vara avgörande för vår framtid? Jenny Ivarsson, studievägledare vid grundskolan i Kalix, lyfter studie- och yrkesvägledarens viktiga betydelse för att vägleda ungdomar vid exempelvis gymnasievalet.

Genom hela skolsystemet är huvuduppdraget utbildning och där ingår även vägledning. Målet med skolgång och utbildning är att eleverna senare ska vara redo att bli en del av samhället som en vuxen individ – med både de krav, förväntningar, åtaganden och plikter som där tillhör. Vägen mot vuxenlivet innefattar också en mängd viktiga individuella val för den enskilde eleven.

Det är bl.a. där en viktig del av studie- och yrkesvägledarens yrkesuppdrag kommer in:

Vägledning inför avgörande val, såsom exempelvis gymnasievalet är för våra ungdomar, är ett processarbete där många olika faktorer påverkar och där ingår även viktiga informationsbitar.

Långsiktiga mål och behovet av vägledning

Mycket i skolans värld kan vara ”här och nu” – samtidigt som vi hela tiden måste ha det långsiktiga arbetet och uppdraget för våra ögon. För oss som arbetar i skolan handlar det bl.a. om allas rätt till likvärdig utbildning och vägledning i fråga om innehåll och mål, på samma gång som den ska vara individanpassad – och då måste vi ha förutsättningarna för detta.

Behovet av vägledning – både tidsmässigt och innehållsmässigt – kan vara mycket individuell. Grundförutsättningen för en bra vägledning är att evidensbaserade metoder används i samtalen samt förtroende, respekt, lyhördhet, kunskap och trygghet. För en del elever kan det handla om ett mindre antal vägledningssamtal där eleverna på ett konstruktivt sätt kan se olika möjligheter och vägar för att nå olika mål, både vad det gäller yrkesval och tankar om högre utbildning. I andra fall kan det handla om ett längre och djupare arbete där vägledaren måste börja med att bygga upp ett förtroendefullt samarbete med eleven (och vårdnadshavare), innan man kan börja bygga broar med tankegångar mot framtiden.

Trygghet i vägledande situationer utvecklar och ökar en självkännedom, vilket är en grundläggande hörnsten i all vägledning - men även för inlärning och utbildning.

"Skapa en kikare mot framtiden"

Som en metafor (som kan vara ett verktyg i vägledning, för att lättare kunna ”se” olika utfall och scenarier som ligger i framtiden), kan man säga att professionell vägledning tillsammans med en elev, det är att tillsammans ”skapa en kikare” mot framtiden. Denna ”kikare” kan även liknas med ett kalejdoskop, där alla regnbågens färger av pärlor kan stå för en individs erfarenheter (både bra och dåliga), förutsättningar, skolgång, referensramar, personlighet, drömmar, önskningar och målbilder. Hur ett samtal mynnar ut kan ha en så individuell karaktär, att man kan göra en jämförelse med ett kalejdoskop även där:

De olika mönstren som dyker upp i "kikaren" kan tydliggöras - och nästa steg blir då att välja vad, i en rangordning, som kan upplevas som mest attraktivt för aktuell elev.

Förutsättningarna för vägledning ser olika ut

Vägledning för eleverna ingår i skolans styrdokument och skolplaner, samtidigt som den av olika anledningar kan vara svår att på ett tydligt sätt lagstadga i fråga om tid och innehåll (och ”var, när, hur”). Vi lever också i ett mer komplext samhälle i dag, med bl.a. en rad olika yrkesområden som inte var kända för ett par år sedan. Förutsättningarna för vägledare kan dessutom se väldigt olika ut. Det kan handla om elevantal och hur anställningarna ser ut.

Studievägledaren är en av lärarprofessionerna vid skolan och tillsammans har vi många viktiga frågor att belysa: Därför har jag valt att vara aktiv inom Lärarförbundet: Inom Lärarförbundet får jag möjligheten att diskutera fackliga frågor och utvecklingsfrågor med alla olika pedagogiska yrkesutövare – och det dessutom genom hela utbildningssystemet!

Jenny Ivarsson
studievägledare vid grundskolan i Kalix