Lärarförbundet
Bli medlem

Johanna Jaara Åstrand har ordet: Ställ krav på din arbetsgivare

När det är svårt att hitta kompetens måste kommuner och fristående skolor erbjuda bättre löner och villkor för att kunna rekrytera, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När det är svårt att hitta kompetens måste kommuner och fristående skolor erbjuda bättre löner och villkor för att kunna rekrytera, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarbristen slår över hela landet. För alla lärare som nu ­återvänder till skolorna kan det innebära större klasser — men också högre lön.

Med hösten kommer nystart, nya barn och elever, nya kolleger, nya arbetsuppgifter eller kanske till och med nytt jobb. Att tillhöra ett bristyrke innebär både möjligheter och utmaningar. Det finns fler valmöjligheter, men på många håll är kollegerna för få.

Nu när höstterminen drar i gång saknas ­rekordmånga lärare. Nya siffror från Arbetsförmedlingen visar att det fanns 32 procent fler lediga lärarjobb första halvåret i år jämfört med förra året. Ökningen gäller alla lärarkategorier, över hela landet.

Värsta lärarbristen på 20 år

I Dalarna vittnar man om den värsta lärarbristen på 20 år inom förskola, grundskola och gymnasium. I Gävle hoppas man att bemanningsföretag ska kunna lösa vikariefrågan. I Torsås tar man in pensionerade lärare för att fylla luckorna. Runt om i landet finns det skolor som riskerar nedläggning på grund av lärarbristen. Exemplen är många. Inte minst tvingas legitimerade lärare täcka upp för olegitimerade kolleger och därmed riskera ännu högre arbetsbelastning.

Legitimationsreformen har nu trätt i kraft fullt ut och endast legitimerade lärare får ansvara för undervisningen och sätta betyg. Samtidigt har regeringen avsatt pengar för att anställa fler och minska klasser och grupper. Men efter många år av för få nyexaminerade och stora pensionsavgångar går ekvationen inte ihop. Lärarna räcker helt enkelt inte till för att alla elever ska kunna gå i lagom stora klasser och ha behöriga lärare.

Vi i Lärarförbundet har gång på gång krävt kraftfulla insatser för att få fler att vilja bli och vara lärare. Vi har sagt att varje satsning på skolan som ökar lärarbehovet måste matchas med lärarsatsningar. Det går inte att ha mindre klasser och grupper, fler matematik­timmar eller sommarskola om det inte finns lärare som kan göra jobbet. Det är tydligt att det politikerna hittills gjort inte är tillräckligt.

Bättre löner och villkor för att kunna rekrytera

När det är svårt att hitta kompetens måste kommuner och fristående skolor erbjuda bättre löner och villkor för att kunna rekrytera. Det är bra — det behövs för att läraryrket ska bli mer attraktivt. Många lärare tar chansen att utvecklas, få upp sin lön och testa något nytt. Men lärarbristen löses inte genom att arbetsgivare tar lärare av varandra. När en ny kollega börjar uppstår en lucka någon annanstans. Bättre löner och villkor behövs, men det behövs också andra åtgärder för att klara lärarbristen här och nu.

När var tredje lärare saknar behörighet i ämnena han eller hon undervisar i krävs insatser som möjliggör för lärare att bredda sig och skaffa behörighet. Det är inte läge att hoppas att tillräckligt många ska kompetensutveckla sig på sin fritid. Lärare måste få praktiska och ekonomiska möjligheter att kombinera arbete med studier.

Det är också viktigare än någonsin att lärare får ett bättre stöd, exempelvis genom att avlastas administrativt och med en stärkt elevhälsa. Kommuner och fristående skolor måste försäkra sig om att de lärare de har får en hållbar arbetssituation. Och du som kommer tillbaka från semestern utvilad och fulltankad med energi: Ställ krav. Samarbeta med varandra. Och fortsätt göra skillnad ­genom världens viktigaste yrke!

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/15


Jag förväntar mig mycket av politikerna

Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrands krönika handlar om förväntningar på politikerna i höst. Att de släpper prestigen och jobbar tillsammans. Vi har varit tydliga med att Sverige behöver fler lärare och att det behövs en palett av åtgärder som borde ha varit på plats igår.

Under sommaren har Svenska Dagbladet samlat in Sveriges vackraste ord. Ett av mina är favoritord är ”förväntan”. Förväntan. Jag associerar till nyfikenhet, upptäckter och lust. Att ta ut goda saker i förskott och njuta.

Förväntan är ett ord som passar i början av hösten när vi drar igång vardagen igen. Du kanske tycker att det passar bättre till semestern. Men det är en annan förväntan på avkoppling och dagar i solen.

Nu händer det nya. Det är nya kollegor på jobbet, nya barn och elever i gruppen och klassen, nya föräldrar. Alla har sina förväntningar. Eleverna på sina lärare, vi lärare på våra elever. Vi på vår chef och föräldrarna på oss. Många skolor och förskolor formulerar vad föräldrar och elever kan förvänta sig och vad de i sin tur förväntar sig av elever och föräldrar. Det är tydligt och bra.

Förväntningar ska vara höga, positiva och möjliga att leva upp till. Eleverna ska känna att vi lärare tror på dem. De ska kunna tro på oss. För att åstadkomma det måste samhället helt enkelt se till att matcha förväntningarna med full uppbackning. Med tillit och förtroende, med gott om lärare som har tid och resurser för varje barn och elev.

Jag förväntar mig mycket av politikerna i höst. Att de släpper prestigen och jobbar tillsammans. Vi har varit tydliga med att Sverige behöver fler lärare och att det behövs en palett av åtgärder som borde ha varit på plats igår. Det handlar om höjd lön, minskad arbetsbelastning, mer resurser till särskilt stöd. Politikerna har lyssnat och mina förväntningar är höga. Jag förväntar mig leverans av tidigare löften och en beredskap att göra mer.

Vad kan politikerna förvänta sig av mig och Lärarförbundet? Mycket. Vi bidrar mer än gärna med förslag och lösningar. Med 230 000 lärare är vi experterna på hur vardagen ser ut och vad som behövs!

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Politikernas beslut måste göra skillnad i din vardag

I sin krönika skriver Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrands att även om en hel del hänt på lärarnas område, måste mycket hända därtill för att du ska få vara den lärare du vill vara.

"Mamma, snart är det lördag”, sa min dotter en måndag. Och visst går tiden fort ibland? Så tycker jag det känns med det här senaste halvåret, mitt första som ordförande i organisationen för Sveriges mest engagerade yrkesgrupp.

Jag får göra många spännande saker. Som att träffa lärarorganisationer från andra delar av världen och diskutera gemensamma utmaningar. Samtala med regeringen om den statliga lärarlönesatsningen. Göra tv-intervjuer – om exempelvis läraren Stina som tog jobb i Norge och fick 24 000 kronor mer i månaden. Det är häftigt!

Men det bästa med mitt jobb är att få möta dig och dina kollegor – oavsett om det är i ett lärarrum, på SETT-mässan eller på Twitter. Samtal med er ger energi och viktiga insikter om vad som behöver hända. Sverige har en oerhörd kompetens i sin lärarkår!

I lärarrummet på Västra skolan i Hudiksvall svarade lärarna unisont ”eleverna” på min fråga om vad som är det bästa med att arbeta på skolan. På St Olofsskolan i Sundsvall svarade lärarna ”att vi måste fortsätta utvecklas” på samma fråga. Många älskar sitt yrke. Och samtidigt sätter lärarna fingret på vad som behöver förändras: arbetssituationen måste bli bättre, detaljstyrningen måste minska och det måste löna sig bättre att vara lärare.

Mycket har hänt och mycket går åt vårt håll: de nationella provens omfattning utreds, en skolkommission är på plats och regeringens lärarlönesatsning kan bli verklighet nästa år, för att nämna något. Men det är så mycket mer som måste till för att du ska få vara den lärare du vill vara. Politikernas beslut måste göra skillnad i din och dina kollegors vardag.

Men först: en sommar då du förhoppningsvis får en skön ledighet och chans att fylla på batterierna. Tack för det här halvåret!



Johanna Jaara Åstrand har ordet: Lärarbristen i skarpt läge

Det går inte att lägga på nya arbetsuppgifter om inte andra samtidigt tas bort. Det sista svensk skola behöver är en än mer ansträngd arbetssituation i ett läge då fler måste lockas till läraryrket, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det går inte att lägga på nya arbetsuppgifter om inte andra samtidigt tas bort. Det sista svensk skola behöver är en än mer ansträngd arbetssituation i ett läge då fler måste lockas till läraryrket, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Högre lön är avgörande för läraryrkets framtid men löser inte bristen här och nu. Det är hög tid för huvudmännen att sätta in kraftåtgärder.

Vårterminen närmar sig sitt slut och lärarbristrapporterna avlöser varandra. Ingen kan längre blunda för de oerhörda utmaningar som väntar om bara några månader. När skolorna drar i gång igen har legitimationsreformen trätt i kraft fullt ut och endast legitimerade lärare får ansvara för undervisningen och sätta betyg.

Skolverkets nya siffror visar att var femte anställd saknar lärarexamen och var tredje grund- och gymnasielärare är obehörig i ämnena de undervisar i. I 120 kommuner har behörighetsläget försämrats sedan förra läsåret.

Risk för att klasserna blir större

Huvudmännen kliar sig förmodligen i huvudet för att hitta kreativa lösningar. Det är dock troligt att klasser blir större om inte obehörig personal ska öka. Hur som helst blir förutsättningarna för samarbeten lärare emellan och mellan lärare och obehöriga avgörande för kvaliteten. Kanske får vi se prov på alternativa organisatoriska lösningar, där legitimerade lärare i praktiken blir coacher åt dem som undervisar, samtidigt som de ­ansvarar för ett stort antal elever.

Legitimationsreformen är viktig för att säkra kvaliteten i undervisningen, men den förutsätter fler lärare med rätt behörighet.

Ett förslag som bör skickas direkt i graven är stafettlärare. En lärare kan inte bara »hoppa in och skriva på«. Rättssäker och god­tagbar betygsättning kräver att läraren har insyn och påverkan på hela undervisningsprocessen. Att bara sätta en kråka på ett papper kan aldrig vara acceptabel myndighetsutövning.

Läraryrket måste bli attraktivt

Hur huvudmännen än löser den akuta situationen kommer många legitimerade lärare att få ett större ansvar. Ett ansvar som givetvis måste matchas med tid och resurser. Det går inte att lägga på nya arbetsuppgifter om inte andra samtidigt tas bort. Det sista svensk skola behöver är en än mer ansträngd arbetssituation i ett läge då fler måste lockas till läraryrket.

Jag brukar ofta påpeka vikten av att kommuner och fristående skolor är goda lärararbetsgivare. Den som inte ser om sitt hus får svårt att rekrytera. Men ingen ska tro att lärarbristen löses genom att huvudmännen drar lärare ifrån varandra. Då rör vi bara runt i samma gryta och problemet flyttas någon annanstans. Det är från andra yrken det måste dras. Läraryrket måste bli attraktivt så att unga vill söka utbildningen och de som lämnat kan tänka sig att komma tillbaka.

Högre lön och lägre arbetsbelastning är viktigast

Det överlägset viktigaste för ett mer attraktivt yrke är högre lön och lägre arbetsbelastning. Viktiga politiska steg har tagits, men väldigt mycket mer måste göras. Den utlovade statliga lönesatsningen måste komma på plats och arbetsgivarna måste ta sitt ansvar i kommande avtalsrörelser.

Högre löner är avgörande för läraryrkets framtid, men det löser tyvärr inte bristen här och nu. Sedan lärarlegitimationen beslutades har huvudmännen haft fyra år på sig att ge sina lärare kompetensutveckling med rimliga villkor. Hade de gjort sitt jobb hade bristen inte varit fullt lika stor i dag. Till hösten får kommuner och fristående skolor se verkligheten i vitögat. Det är hög tid att sätta in kraftåtgärder för kompetensutveckling och behörighetskomplettering.

Eleverna kommer inte att ställas på kö. De har rätt till undervisning av legitimerade lärare. Det är deras och Sveriges framtid det handlar om.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 10-11/15

Johanna Jaara Åstrand har ordet: Karriärreform måste vässas

När man sjösatte reformen hade man chansen att slå två flugor i en smäll men man brydde sig inte om att sikta. Skolutveckling ägnade man inte mycket tankemöda. Karriär­tjänsterna skulle med relativt små medel kunna bli en betydligt starkare motor för lärarsamarbete och utvecklad undervisning, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När man sjösatte reformen hade man chansen att slå två flugor i en smäll men man brydde sig inte om att sikta. Skolutveckling ägnade man inte mycket tankemöda. Karriär­tjänsterna skulle med relativt små medel kunna bli en betydligt starkare motor för lärarsamarbete och utvecklad undervisning, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Regeringen har ett ansvar för att karriärtjänsterna fungerar väl på skolorna. Förstelärare behövs även i förskolan och på fritidshem.

Möjligheten att utvecklas i sin profession är en avgörande pussel­bit för läraryrkets attraktivitet. Karriärreformen har bidragit till att ta tillvara skickliga lärares kompetens och gett en positiv injektion till lönerna. Men systemet har långt ifrån nått sin fulla potential.

När man sjösatte karriärreformen var lärarlönerna i fokus. Det var bra. Men det är synd att reformen på alltför många ställen stannat vid en lönereform när den hade kunnat bli både en löne- och utvecklingsreform. Det, tillsammans med ett halvdant genomförande, har lett till att skepsisen blivit stor och frågetecknen många.

Skepsis hos kolleger

Av de undersökningar Lärarförbundet genom­fört bland medlemmar framgår att det finns en positiv grundsyn på karriär­reformen men att legitimiteten är svag. Ett skäl är att det på många håll saknas transparens i hur tjänsterna tillsätts och vilka meriter och ­vilken kompetens som premieras. Ett annat skäl är att förstelärarnas och lektorernas tjänster ofta inte skiljer sig nämnvärt från ­andra tjänster eller är otydliga i sitt innehåll.

Konsekvensen är skepsis hos kollegerna, svårig­heter att samarbeta och konflikter.

Regelverket behöver skärpas

Det är beklagligt men det är inte försent att göra något åt det. Det vore en enkel sak för regeringen att ge Skolverket i uppdrag att skärpa regelverket. Staten behöver ta ansvar för att den reform man har genomfört fungerar väl ute i verksamheten. Det behövs rikt­linjer för utnämningarna och utformningen av tjänsterna.

Det skulle ge reformen högre legitimitet och förstelärare och lektorer mycket bättre förutsättningar att lyckas i arbetet.

Karriärreformen har potential att bidra både till ett mer attraktivt yrke och skol­utveckling. När man sjösatte reformen hade man chansen att slå två flugor i en smäll men man brydde sig inte om att sikta. Skolutveckling ägnade man inte mycket tankemöda. Karriär­tjänsterna skulle med relativt små medel kunna bli en betydligt starkare motor för lärarsamarbete och utvecklad undervisning.

Tid för uppdraget

En förutsättning är givetvis att förste­lärare och lektorer får tid för uppdraget. Ska dessa lärare ha möjlighet att exempelvis ta ett större ansvar för kollegialt lärande måste tiden finnas. Det är inte rimligt att bara öka arbetsbördan. Att karriärlärarna får tid för uppdraget får dock inte leda till att redan arbets­tyngda kolleger får ännu mer att göra.

En annan viktig faktor för en bättre fungerande karriärreform är varaktighet och långsiktighet. I dag är drygt 70 procent tillfälliga förordnanden. Galet, eftersom visstidsanställningar knappast leder till vare sig utveckling eller ett mer attraktivt yrke.

Förstelärare även i förskolan och på fritidshem

Den förra regeringen var tydlig med att de var beredda att vidta åtgärder om ingen förändring skedde. Nu måste den nya rege­ringen ta vid där den gamla slutade.

I ett sammanhållet skolsystem måste det givetvis finnas incitament för utveckling inom hela systemet. Karriärtjänster inom förskola och fritidshem behövs. För att stärka den vetenskapliga grunden är lektorerna ­oerhört viktiga och borde kunna bli många fler.

Karriärreformen har potential att betyda så mycket mer. Regeringen, kommuner och fristående skolor kan göra så mycket bättre än så här.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 9/15

Förskolläraren lägger grunden

Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand skriver att om man slösar med förskollärarens kompetens så går det ut över barnen. Förskollärare måste få gott om tid och resurser för det som är allra viktigast – att göra förskolan så bra och utvecklande som möjligt för alla barn samt att jämna ut sociala

Rapport: Satsa tidigt - satsa på förskolanAtt få vara med och packa barnens ”ryggsäck” på deras resa genom livet.

Så beskriver en förskollärare i Lärarförbundets undersökning vad som är det bästa med yrket. ”Förskolläraren lägger grunden” säger vi i Lärarförbundet med lite andra ord.

Det är inte något som vi hittat på, utan det är belagt med all möjlig forskning. De insatser som görs under förskoleåren ger bäst avkastning av alla utbildningsinsatser. Det har Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman visat. OECD:s Pisa-studie visar dessutom att elever som gått i förskolan får högre kunskapsresultat än andra elever.


Men hur har förskollärarna det på jobbet? Resultaten i Lärarförbundets nya undersökning visar att det finns mycket som behöver bli bättre. Många upplever problem med för stora barngrupper, för många arbetsuppgifter utanför läraruppdraget och för lite tid till planering. Samtidigt är förskollärarna för få och i flera kommuner finns det inte ens en förskollärare per barngrupp.

Bristen på förskollärare gör det extra allvarligt att de lärare som finns får ägna en stor del av sin arbetstid åt att vara administratörer, lokalvårdare och vaktmästare – arbetsuppgifter som inte kräver lärarutbildning.

När man slösar med förskollärarens kompetens går det ut över barnen. Förskollärare måste få gott om tid och resurser för det som är allra viktigast – att göra förskolan så bra och utvecklande som möjligt för alla barn samt att jämna ut sociala skillnader.

Sedan förskolan blev en del av utbildningssystemet har utvecklingen varit snabb och positiv. Svensk förskola med sina engagerade förskollärare ses ofta som en förebild för andra länder, inte minst för att lärande och omsorg är förenade.

Den förra regeringen gjorde förskolan till en skolform, förtydligade uppdraget och gav förskollärare ansvaret för undervisningen. Detta var efterlängtat. Men de höjda ambitionerna matchades inte med resurser vilket kan ha bidragit till att förskollärare är en av de yrkesgrupper som oftast är sjukskriven för utbrändhet.

I flera viktiga skol- och lärarsatsningar, inte minst karriärtjänsterna, har förskollärarna lämnats utanför. Vi förväntar oss att regeringen rättar till detta och att vi får en skolpolitik som ser utbildningssystemet som en helhet.

Förskollärarna lägger grunden och Sverige behöver fler förskollärare. Att förbättra förskollärarnas arbetssituation och att göra förskolläraryrket mer attraktivt är en smart utbildningspolitik. Satsa tidigt – satsa på förskolan!

Här är våra förslag till nya investeringar

  • Öka lärartätheten
  • Minska gruppstorlekarna
  • Rensa bland förskollärares arbetsuppgifter
  • Lägg mer resurser på barn i behov av särskilt stöd
  • Inför karriärtjänster i förskolan
  • Satsa på kompetensutveckling
  • Höj lönerna för att rekrytera och behålla förskollärare

Johanna Jaara Åstrand har ordet: Gör läraryrket attraktivt

Lärarbristen drabbar hela samhället. OECD har varnat för att om vuxnas kun­skaper sjunker, kan tillväxten bli mindre och kunskapsintensiva branscher få svårt att utvecklas. Om det saknas lärare, vem ska då utbilda framtidens läkare, ingenjörer och sjuksköterskor, undrar Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarbristen drabbar hela samhället. OECD har varnat för att om vuxnas kun­skaper sjunker, kan tillväxten bli mindre och kunskapsintensiva branscher få svårt att utvecklas. Om det saknas lärare, vem ska då utbilda framtidens läkare, ingenjörer och sjuksköterskor, undrar Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

OECD listar en rad åtgärder för att vända resultaten i skolan. Läraryrkets attraktivitet hamnar i topp. Därför krävs nu krafttag mot lärarbristen.

I måndags presenterades OECD-rapporten som regeringen beställde efter Pisa-chocken. Delar av innehållet var redan känt och OECD:s rekommendationer ligger i linje med tidigare analyser om vad som måste göras för att vända kunskaps­utvecklingen.

OECD pekar bland annat på behovet av ett starkare pedagogiskt ledarskap, bättre styrning av resurser och en nationell strategi för att utveckla skolan. Men i topp på åtgärds­listan står läraryrkets attraktivitet.

Matematiken är enkel. Utan lärare är det omöjligt att åstadkomma några som helst förbättringar på de andra områdena. Lärarna är helt enkelt en grundförutsättning.

OECD bekräftar bilden

OECD:s recept för ett mer attraktivt läraryrke är högre löner, bättre möjligheter till karriär och kompetensutveckling och bättre förutsättningar att samarbeta. Det är förstås inget nytt, men det är bra att OECD bekräftar bilden.

I Lärarförbundets nya rapport Sverige behöver fler lärare visar vi hur det faktiskt ser ut med läraryrket. Den lärarbrist vi länge har varnat för är här. I vår undersökning svarar sju av tio lärare och föräldrar att de märker av bristen. Var fjärde lärare uppger att de har obehöriga kolleger. Var tredje uppger att det finns vakanta tjänster på arbetsplatsen. 6 procent av 7—9-lärarna och 7 procent av gymnasielärarna sätter betyg på elever de aldrig har undervisat. Sju av tio lärare får inte en vikarie när de behöver det.

Alarmerande lärarbrist

Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på samtliga yrken inom utbildnings­sektorn 2015. SCB höjde nyligen prognosen över lärarbristen till 65 000 år 2025. Var tredje yrkeslärare och speciallärare/pedagog och var fjärde lärare i fritidshem kommer att saknas. SKL bedömer att huvudmännen måste rekrytera 113 000 lärare fram till 2022. Det ser inte bra ut.

Lärarbristen drabbar hela samhället. OECD har varnat för att om vuxnas kun­skaper sjunker, kan tillväxten bli mindre och kunskapsintensiva branscher få svårt att utvecklas. Om det saknas lärare, vem ska då utbilda framtidens läkare, ingenjörer och sjuksköterskor?

Det märks i klassrummen när lärare ­saknas. Antingen måste undervisning be­drivas av obehöriga, eller så måste barn­grupper och klasser bli större. Samtidigt ökar trycket ännu mer på de lärare vi har. Lärarbristen måste helt enkelt lösas.

Skolan och lärarna måste prioriteras

Flera viktiga steg har tagits, men decennier av nedprioritering kan inte rättas till på ett år eller två. Politiker och huvudmän måste våga prioritera lärarna och skolan varje år, vid varje budget, och hela tiden ställa sig frågan: Har vi gjort tillräckligt? Och så länge svaret är nej måste de vara beredda att göra mer.

Det som gäller nu är att regeringen måste få den statliga lönesatsningen på plats, värna läraruppdraget och skapa bättre möjligheter till utveckling i yrket. Kommunerna och de fristående skolorna måste göra skillnad i lärares vardag med högre löner, minskad arbetsbelastning och bättre förutsättningar.

När lärare i hela skolsystemet upplever att deras arbetsinsats är högt värderad och de får förutsättningar att göra skillnad kan de med stolthet berätta om sitt yrke. Då kommer fler att vilja bli och vara lärare.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 8/15

Johanna Jaara Åstrand har ordet: Inspiration behöver tid

Det är en oerhörd förmån att få arbeta med en människas utveckling och lärande. En av de bästa upplevelserna man kan ha som lärare är när man tar sig an ett område på ett nytt sätt — och eleven som har kämpat så länge plötsligt tar ett rejält skutt framåt, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är en oerhörd förmån att få arbeta med en människas utveckling och lärande. En av de bästa upplevelserna man kan ha som lärare är när man tar sig an ett område på ett nytt sätt — och eleven som har kämpat så länge plötsligt tar ett rejält skutt framåt, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Läraryrket toppar nya undersökningar om ökad arbetsbelastning. Trots politiska beslut stjäl pappersarbete tid från undervisningen.

Förra veckan presenterade tidningen Du&Jobbet ny SCB-statistik som visar att skolan är det område där arbets­belastningen har ökat i särklass mest de senaste fem åren. På en beklaglig första­plats hamnar grundskollärare, där 84 procent upplever att arbetsbelastningen har ökat. På andra plats kommer gymnasielärare med 74 procent. Bland förskollärare och fritidspedagoger anser 69 procent att arbetsbördan har ökat.

Undersökningen är tyvärr inte den enda i sitt slag. Lärare toppar så gott som varenda lista över stress och hög arbetsbelastning.

Problemet är hög­aktuellt

Trots att både den förra och den nuvarande regeringen har gjort flera förändringar för att förbättra situationen är problemet hög­aktuellt. De individuella utvecklingsplaner­na skulle bli färre. Men när Lärarförbundet skickade ut en enkät till landets avdelningar visade det sig att det i var tredje kommun inte hade blivit någon skillnad.

De nationella proven i SO och NO för årskurs 6 blev frivilliga, men bara 40 av 100 skolor avstår från dem i år, enligt Lärarnas tidnings undersökning. Förändringarna i regel­verket har inte nått lärarnas vardag.

Detta är förstås inte hela förklaringen till lärares höga arbetsbelastning. Läraruppdraget har svällt över alla bräddar.

Lärarens kärnuppdrag måste få vara i fokus

Barns och elevers behov, budgetkrav och omvärldens förväntningar är ofta oförenliga. Många lärare har blivit oerhört skickliga på alltifrån pappersarbete till marknadsföring och tekniksupport. För att inte tala om att trolla fram resurser som inte finns. Dessa färdigheter kan man förstås ha nytta av som lärare. Men det stjäl tid och fokus från kärnuppdraget.

Förra veckan besökte jag SETT-mässan, om det moderna och innovativa lärandet. Det fullkomligt kokade av kreativitet och engagemang när lärare delade med sig av metoder och erfarenheter.

Lika sprudlande önskar jag att lärares vardag vore. Att det fanns tid och möjligheter att förkovra sig, dela med sig och lära av andra. Att undervisningen var i fokus.

Tiden måste räcka till

Det är en oerhörd förmån att få arbeta med en människas utveckling och lärande. En av de bästa upplevelserna man kan ha som lärare är när man tar sig an ett område på ett nytt sätt — och eleven som har kämpat så länge plötsligt tar ett rejält skutt framåt. När man har möjlighet att använda sin kompetens fullt ut och ser vilken effekt det har.

Läraruppdraget måste handla mer om att få göra skillnad. Och att göra skillnad handlar sällan om att laga kopiatorn eller fylla i mallar. Tvärtom gör vi ofta skillnad genom att göra det som inte finns i mallarna.

Att vara lärare är att stå stadigt på en vetenskaplig grund, med fötterna fast förankrade i professionens beprövade erfarenheter. Men det är också att bygga sociala relationer. Att inspirera och få andra att utvecklas. För att det ska vara möjligt måste självklart tiden räcka till. Vi lärare måste själva få känna inspiration och att vi utvecklas.

Läraruppdraget måste värnas. Arbetsgivarna måste göra verklighet av fattade politiska beslut. Politiker måste fortsätta vända på varje sten och inte tveka att göra mer.

Läraryrket är på många sätt ett konstnärligt yrke. De bästa alstren skapas sällan under tidspress.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 7/15

Johanna Jaara Åstrand har ordet: Reformer spär på lärarbrist

Lärarbristen är redan en realitet och kurvan går brant uppåt. Om tio år beräknas 65 000 lärare saknas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarbristen är redan en realitet och kurvan går brant uppåt. Om tio år beräknas 65 000 lärare saknas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Regeringens utbildningssatsningar riskerar att köra in i väggen. Alla ­bygger de på att det finns lärare som kan undervisa.

Inför valet haglade löftena över skolan och nu ska några av dem bli verklighet. Det är bra, men för varje ny satsning blir det allt tydligare att lärarbristen utgör ett svårforcerat hinder.

Nyligen meddelade regeringen att man vill återinföra högskolebehörigheten på gymnasiets yrkesprogram. Det är en oerhört viktig förändring för att locka fler till yrkesprogrammen och ta bort återvändsgränderna. Men det krävs förstås lärare som kan sköta undervisningen.

Det måste finnas lärare att anställa

Regeringen vill också göra det obligatoriskt med estetiska ämnen på gymnasiet. Jättebra! Alla elever ska ha rätt att utveckla sin kreativitet och förmågan att skapa är en eftertraktad kompetens i arbetslivet. Men det måste förstås finnas lärare att anställa.

Svenska för invandrare, SFI, ska bli en del av komvux. Det är bra eftersom de studerande därmed kan få sina utbildningsbehov tillgodosedda inom en och samma skolform.

Fler invandrar till Sverige och förväntningarna på SFI kommer att öka markant. En ofrånkomlig konsekvens är att behovet av SFI-lärare ökar.

Alliansen vill öka elevernas mattekunskaper genom fler matematiktimmar. Men ­effekten kan bli motsatt eftersom lärarna är för få. Fler matematiktimmar i ett läge där lära­re saknas, leder till större klasser och mindre chanser till individuell hjälp. Plus­tiden riskerar att leda till minusresultat.

Skolsatsningar behövs — men de måste matchas med investeringar i läraryrket.

Hela skolsystemet måste finnas med

Regeringens tremiljarderssatsning på höjda lärarlöner håller i skrivande stund på att ta form. Vi i Lärarförbundet arbetar för att hela skolsystemet ska finnas med, så att satsningen leder till ett mer attraktivt yrke och en bättre skola för alla barn och elever. Tre miljarder kronor är mycket pengar och satsningen kommer att ge lärarlönerna en skjuts. Men felavlöningen är stor.

Vi har varit tydliga med att alla måste ta ansvar, inte bara staten. Kommuner och fristående skolor får inte luta sig tillbaka. Det finns goda exempel på kommuner som satsat under avtalsperioden såsom Pajala, Oskarshamn, Kristinehamn, Lekeberg och Fal­köping. Det finns också exempel på kommuner som borde ha satsat betydligt mer.

Stenhård kamp för att sätta lärarbristen på agendan

Lärarbristen är redan en realitet och kurvan går brant uppåt. Om tio år beräknas 65 000 lärare saknas. Förra veckan kunde vi läsa om att Kiruna tvingas stänga flera skolor på grund av lärarbrist. I Hudiksvall saknas 64 lärare. Runt om i Sverige befinner sig lärare, skolledare och elever i en vardag där lärarbristen ständigt gör sig påmind. Det är svårt att rekrytera lärare, det saknas vikarier, det finns inte tillräckligt med speciallärare och specialpedagoger.

Lärarförbundet har kämpat stenhårt för att sätta lärarbristen på agendan. Men vi har också jobbat för förändringar såsom högskole­behörighet och estetiska ämnen för alla i gymnasieskolan, att SFI ska integreras i komvux, att det ska finnas tillräckligt med stödresurser till alla elever som behöver det och att grupperna i förskolan och fritidshemmen ska bli mindre. Detta är helt nödvändiga satsningar men paradoxalt nog ökar de lärarbehovet.

Vi måste ha flera bollar i luften samtidigt. En av dem är en förutsättning för de andra. Tappar vi fokus på ett mer attraktivt läraryrke åker de andra i backen automatiskt.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 6/15


Vi är många i Lärarförbundet som brinner för läraryrket

Förbundsordförande Johanna Jaara Åstrands krönika handlar om att ju fler vi är i förbundet desto mer kan vi påverka, från riksdagen ända ut till arbetsplatserna.

Ett vanligt argument för att gå med i facket är att det är bra att vara med om det skulle hända något. Som en försäkring. Jag blev medlem i Lärarförbundet för att det skulle hända något. För att rätt saker ska hända. Jag vill att fler ska upptäcka vilken enorm kraft vi är. Det är bara möjligt om vi berättar om det och ställer frågan: Vill du bli medlem?

Vi som är med i Lärarförbundet har valt det häftigaste yrke man kan ha. Oavsett om vi jobbar med små eller stora barn, elever eller studenter vill vi göra det bästa för var och en. Vi är många som brinner för läraryrket och lärandet.

Det betyder inte att vi tycker att allt är bra med att vara lärare i Sverige idag. Men vi förändrar tillsammans. Om var och en ropar på sitt håll hörs det inte lika bra. Tillsammans blir vi den där kraften som kan påverka och förändra.

Det finns stora utmaningar – kunskapsresultaten sjunker, lärarna toppar stresslistor och för få är eller vill bli lärare. Många har idéer om vilka åtgärder som behövs. Men det är vi lärare som vet vilka förändringar som kan göra skillnad.

Ju fler vi är desto mer kan vi påverka, från riksdagen ända ut till arbetsplatsen. Lärarna har haft en bättre löneutveckling än många andra de senaste åren tack vare att vi är många som efterlyst högre löner. Vi har visat på konsekvenserna när lärare inte får vara lärare och nu vill alla partier förbättra lärarnas arbetssituation. Senaste beskedet är att de nationella proven i år 6 blir färre och att riktlinjer för gruppstorlekar återinförs.

Så: Du som också älskar att vara lärare. Du som vill förändra till det bättre. Du som vill utvecklas och som vill göra det tillsammans med andra. Du som vill vara med ifall det händer något och för att det ska hända något. Du ska såklart vara med i Lärarförbundet, Sveriges i särklass bästa organisation!

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Frågor & Svar