Lärarförbundet
Bli medlem

Min kommentar till M:s budgetmotion

Det är välkommet att Moderaterna i sin senaste budgetmotion tydligt satsar på skolan. De föreslår också nolltolerans mot dåliga skolor. Vi anser att alla skolor ska vara bra skolor. Receptet är att göra satsningar på lärarkåren och ge dem de bästa förutsättningarna att kunna göra ett bra jobb.

Vi välkomnar att moderaterna så tydligt visar på vikten av att satsa på skolan och lärarna. Det är också en mycket viktig signal till kommunerna att man återigen bekräftar att man står bakom lärarlönelyftet. Det innebär att det nu är svart på vitt att det finns en partimajoritet för den helt nödvändiga uppvärderingen av lärarnas löner.

"Dåliga skolor" är skolor med tuffa förutsättningar

När Moderaterna talar om dåliga skolor är det egentligen skolor med tuffare förutsättningar. Det är ofta skolor där elevernas föräldrar har kort utbildning och skolor som har svårt att rekrytera behöriga lärare och ledare. För att alla skolor ska få vara bra skolor måste resurser riktas bättre dit de bäst behövs och professionens bedömningar väga tyngre- det kräver modiga politiska beslut.

Mindre administration och mer elevhälsa

För att säkra alla elevers rätt till stöd krävs insatser som stärker kvaliteten i undervisningen och möjliggör ett gott lärarskap. Lärare måste få tid att vara lärare och förutsättningar att få utveckla undervisningen tillsammans med sina kollegor. Politiker måste rensa på lärares bord och avlasta lärarkåren med hjälp av förstärkt elevhälsa och administrativa lärarassistenter.

Bättre förutsättningar viktigt för att behålla lärare

Det känns sorgligt att Per Kedland väljer att lämna läraryrket i frustration, som han skriver i SvD. Det stärker mig dock i min övertygelse om att Lärarförbundets roll aldrig varit viktigare. Beslutsfattare och föräldrar måste lyssna på lärare så att vi tillsammans kan fortsätta att utveckla skolan.

Per Kedland har skrivit en uppmärksammad text på SvD Debatt om varför han med sorg lämnat läraryrket. En artikel som väckt en hel del debatt i sociala medier där många inte känner igen sig och andra känner sig bekräftade.

Jag har förmånen att som ordförande åka runt i Sverige och besöka många olika skolor- jag kan bekräfta att båda bilderna är sanna- samtidigt. Jag möter stor lärarstolthet, fantastisk verksamhet, höga förväntningar och elever som håller tider, lyssnar uppmärksamt och intresserat, är vetgiriga och motiverade. Jag möter också elever som tappat lusten, blir hemmasittare, tappar tron på sig själv och samhället.

Som lärare räds du inte de stora utmaningarna, tvärtom. Det finns många exempel på där man med gemensamma krafter vänt en negativ utveckling. Men ska vi skapa den bästa skolan för varje elev kräver det samhällets fulla uppbackning och en kraftsamling kring vikten av bildning, skola som nyckeln till att förverkliga drömmar och förutsättningar för lärare att ta vid där kollegorna tidigare i skolsystemet lämnade över.

Det känns sorgligt Per Kedland väljer att lämna läraryrket i frustration. För även om de individuella anledningarna skiljer sig åt så finns det en gemensam nämnare i att det ofta är lärare som ser vilken skillnad man kan få göra när rätt förutsättningar finns på plats och som också ser de förödande konsekvenser det får när förutsättningar brister.

För att tillsammans bygga en stark kunskapsgrund, ta kommandot över skolans utveckling och undervisningens kvalitet krävs tid till kollegialt samarbete, lärande och större professionellt inflytande.


Ändå stärker Per Kedlands berättelse mig i att Lärarförbundets roll aldrig varit viktigare. Beslutsfattare och föräldrar måste lyssna på Sveriges lärare så att vi tillsammans kan fortsätta att utveckla skolan så att varje individ ska kunna nå sin fulla potential. Vi vet att det finns utmaningar kvar, men jag vet också att vi lyckats åstadkomma förbättringar i många olika frågor och jag ser många goda exempel och möter en stor lärarstolthet och stort engagemang på mina resor i Sverige. Men vi kan såklart aldrig vara nöjda förrän alla skolledare, lärare och elever har rätt förutsättningar att utveckla och utvecklas!

Personligt anpassade lösningar lyfter gymnasieelever i Angered

Specialpedagog Samuel Engelhardt, ombudet Farhang Mati och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand utanför Angeredsgymnasiet.

Specialpedagog Samuel Engelhardt, ombudet Farhang Mati och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand utanför Angeredsgymnasiet.

Jag besökte Angeredsgymnasiet och möttes av en oerhörd stolthet bland både lärare och elever. Här har man med stor beslutsamhet jobbat stenhårt för att hitta lösningar som passar just de egna elevernas förutsättningar. Elever som ofta har kommit sent under skoltiden till Sverige.

Ordet ”utmaning” börjar kanske bli ett slitet ord. Oftast används det synonymt med ”problem” snarare än för att beskriva en uppgift som man känner sig peppad att ta itu med trots att den kräver en ansträngning.

Angeredsutmaningen är dock en utmaning av den senare kategorin. På Angeredsgymnasiet i Göteborg går 1100 elever. På skolan finns alla de utmaningar som brukar finnas på så kallade utanförskapsskolor. Men på Angeredsgymnasiet har man med stor beslutsamhet jobbat stenhårt för att hitta lösningar som passar just de egna eleverna. Elever som ofta har kommit sent under skoltiden till Sverige. Som har stora drömmar om det nya livet, men har glapp i sin utbildning och ett obefintligt nätverk.

På Angeredgymnasiet får ungdomarna jobba utifrån sina förutsättningar, oavsett om de måste börja med att lära sig att skriva på sitt modersmål eller om de ska komplettera en utländsk gymnasieutbildning och nå högskolebehörighet. Genom Kunskapsportalen och Guidning på skolan får eleverna stöd att nå sina mål. Samarbeten med näringslivet ger praktikplatser, läxhjälp, mentorer, stipendier – och inte minst – framtidsdrömmar och nätverk.

När jag besökte Angeredsgymnasiet slogs jag av den oerhörda stoltheten bland både lärare och elever. Trots att skolan är gammal och färgerna på väggarna omoderna finns inte ett klotter så långt ögat når. En kille kommer fram och klappar om sin lärare Fahrang, tar i hand, säger ”vad snygg du är i dag”. Shakiv som går på handelsprogrammet vet vad han drömmer om och svarar tvärsäkert när jag frågar: ”Idrottslärare.”

Samuel Engelhardt, grundare av Angeredsutmaningen, berättar om en elev som drömde om att bli fotbollsproffs. Han hade ingen plan B, förrän han fick göra praktik på ett arkitektkontor. Nu läser han till arkitekt i Örebro.

Angeredsexemplet är ett fantastiskt exempel som förtjänar att synliggöras. Därför lyfter vi i Lärarförbundet fram det under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Men det finns förstås också många, många fler exempel på framgångsrikt och engagerat arbete på våra skolor runt om i landet.

Jag är fast i min övertygelse om att vi kan lyfta varenda elev.

Skandal att inte utnyttja alla chanser till höjda lärarlöner

- Massor av pengar riskerar att skickas tillbaka till Magdalena Andersson i stället för att gå till lärarna, om inte alla huvudmän tar chansen att söka de statliga pengarna för höjda lärarlöner, bloggar Johanna Jaara Åstrand.

- Massor av pengar riskerar att skickas tillbaka till Magdalena Andersson i stället för att gå till lärarna, om inte alla huvudmän tar chansen att söka de statliga pengarna för höjda lärarlöner, bloggar Johanna Jaara Åstrand.

Alla huvudmän måste utnyttja alla pengar som finns för att höja lärarlönerna. I höstbudgeten riskerar 600 miljoner kronor att frysa inne för att huvudmännen inte sökt pengar från lärarlönelyftet. Det är inget annat en skandal!

I regeringens budgetproposition går det att läsa att av 2016 års budget om 2,88 miljarder till höjda lärarlöner är prognosen att bara 2,28 kommer att användas. 600 miljoner kan alltså frysa inne!

Det är en skandal om huvudmännen inte nyttjar de pengar som finns för att öka lärares löner. Nästan 20 000 lärare riskerar att missa stora löneökningar i år om regeringens prognos stämmer. Det handlar om nästan 2000 karriärtjänster som inte inrättas och långt över 17 000 lärarlönelyft som huvudmännen inte nyttjar.

Jag utgår ifrån att alla huvudmän som ännu inte sökt eller planerat för hur dessa lönesatsningar ska gå till omedelbart går till sitt skrivbord och börjar fylla i ansökningsblanketterna.

Men än är det inte för sent. Rekvireringstiden för lärarlönelyftet går ut den 1 november och jag utgår ifrån att alla huvudmän som ännu inte sökt eller planerat för hur dessa lönesatsningar ska gå till omedelbart går till sitt skrivbord och börjar fylla i ansökningsblanketterna. Jag förväntar mig också att huvudmännen väljer att följa intentionerna och att de därmed väljer att göra permanenta satsningar för att så att de leder till den skola vi vill skapa. Vi kommer som förbund att noggrant följa hur huvudmännen sköter sig i den här frågan.

Vi vill också att regeringen förlänger rekvireringstiden så att alla huvudmän hinner begära ut pengar till sina lärare. Regeringen bör också se till att de lärare som senare får del av satsningen kan få löneökningen retroaktivt från 1 juli. Annars riskerar massor av pengar att skickas tillbaka till Magdalena Andersson i stället för att gå till lärarna.

Så här var det inte tänkt

Lärarbristen är en gemensam utmaning som kräver ett långsiktigt helhetsgrepp om lärares löneutveckling och arbetsvillkor, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarbristen är en gemensam utmaning som kräver ett långsiktigt helhetsgrepp om lärares löneutveckling och arbetsvillkor, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är en skam att lärarlönelyftet inte förvaltas bättre av arbetsgivarna. Men än är det inte för sent att göra om och göra rätt.

Just nu pågår diskussioner runt om i landet om lokala principer för lärarlönelyftet. Tyvärr tvingas jag konstatera att det som sker i många kommuner och fristående skolor är ren misshandel av en viktig satsning.

Ansvarslös hantering

Lika hårt som vi i Lärarförbundet har jobbat för att få fram mer pengar till löner, lika besviken är jag över den ansvarslösa hanteringen som ett stort antal huvudmän står för. Aldrig någonsin har en yrkesgrupp fått miljardbelopp av staten öronmärkta till löner. Aldrig någonsin har det funnits så starka skäl att göra en sådan unik satsning. Det är en skam att den inte förvaltas bättre.

Det som ska bidra till en större total lönesumma och därmed också mer pengar att fördela till alla lärare i kommande lönerevisioner, lägger nu många huvudmän i en separat, tillfällig påse. Det innebär att den som får ta del av satsningen får ett temporärt lönetillägg i stället för en permanent ökning. Det blir tillfälliga gratifikationer i stället för att pengarna bidrar till att få ordning på lönesättning och uppvärdering av lärarprofessionen. Steget mot uppvärdering blir ett myrskutt i stället för ett tigersprång.

Huvudmännen måste också bidra

Jag är fullt medveten om den kritik som finns mot att satsningen rör till lönesättningen och inte räcker till alla. Men min övertygelse har varit att dessa tre miljarder i slutändan kommer alla till del, genom att ribban för vad en lärare kan tjäna höjs, lönesumman växer snabbare, och att lärares ansvarstagande i särskilt avancerade uppdrag och utvecklingsarbete värderas högre. Och eftersom lärarlönelyftet inte räcker till alla som uppfyller kriterierna, tvingas huvudmännen bidra själva för att få till en bra lönestruktur.

Det bristande ansvarstagandet är särskilt bedrövligt eftersom huvudmännens avtalsparter har varit med och utformat kriterierna för satsningen. Alla kommuner och fristående skolor borde vara smärtsamt medvetna om svårigheten att rekrytera behöriga och legitimerade lärare. Ändå tycks vissa inte vilja ta ansvar för sambandet mellan lön och lärarbrist.

Vi i Lärarförbundet har varit med och påverkat reformen. Vårt fokus har varit att lönelyftet ska stimulera utveckling och ansvarstagande och bidra i den så viktiga uppvärderingen av yrket. Vi har jobbat för en transparent reform där det viktiga lärararbetet står i fokus och tillämpningen ska kunna anpassas efter lokala förutsättningar.

Gör om och gör rätt

Lärarbristen är en gemensam utmaning som kräver ett långsiktigt helhetsgrepp om lärares löneutveckling och arbetsvillkor. I det är regeringens tillskott en del — en viktig del — men inte allt.

Huvudmännen måste aktivt jobba för att vara attraktiva lärararbetsgivare, bidra till läraryrkets attraktivitet och därigenom säkra lärarförsörjningen.

Med tanke på att det nu finns en bred politisk uppslutning bakom lärarlönelyftet finns det inga som helst skäl att göra tillfälliga löneökningar. Pengarna till lärarlönelyftet är inte ett dugg mer osäkra än statsbidragen till kommunerna överlag.

Jag förväntar mig ett betydligt bredare och större ansvarstagande för Sveriges viktigaste yrke. Det är hög tid att alla parter gör sin del. Än är det inte för sent för skolans huvudmän att göra om och göra rätt.


Johanna Jaara Åstrand

Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstran


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/16


Vi efterlyser ett gymnasielöfte!

Vår nya enkät bland 700 medlemmar som är lärare i gymnasieskolan visar att många gymnasielärare i grunden trivs med sitt arbete. Arbetet med eleverna och undervisningen känns meningsfullt.

Men vår undersökning visar också att arbetsbelastningen och stressen fortsätter att öka. Högst på listan över vad som behöver minska står administrationen.

Eleverna blir fler och många gymnasielärare jobbar på skolor som tagit emot nyanlända elever det senaste året. 1 av 3 lärare uppger att förutsättningarna för mottagandet inte varit de bästa. Samtidigt uppger 1 av 5 gymnasielärare att de under förra läsåret behövt sätta betyg åt obehöriga kollegor. När lärarbristen slår igenom på landets gymnasieskolor hotar det kvaliteten.

Körkortet till arbetsmarknaden är en gymnasieexamen, och den går många miste om. Vi vill att politikerna ska höja ambitionerna och avge ett gymnasielöfte: Alla, oavsett var man är född, ska få de möjligheter som en avklarad gymnasieutbildning ger. Nyckeln är att ge lärarna i hela utbildningssystemet de allra bästa förutsättningarna.

Det handlar om satsningar på specialpedagoger , och modersmålslärare. Och framför allt: Sverige behöver fler lärare.Yrket måste bli mer attraktivt både för den som är lärare idag och den som funderar på att bli det. Minskad arbetsbelastning tillsammans med höjda löner är helt avgörande.

De förutsättningar elever och lärare får idag avgör hur långt Sverige kan nå imorgon. Därför borde varje politiker ställa sig bakom gymnasielöftet


Gymnasiet — alla elevers rätt

Jag blir mycket illa berörd när jag hör röster som hävdar att nyanlända unga inte »kan« klara gymnasiet. Jag bär en stark grund­läggande övertygelse om allas rätt till ut­bildning och alla barns förmåga att tillgodogöra sig kunskap, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Jag blir mycket illa berörd när jag hör röster som hävdar att nyanlända unga inte »kan« klara gymnasiet. Jag bär en stark grund­läggande övertygelse om allas rätt till ut­bildning och alla barns förmåga att tillgodogöra sig kunskap, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla ska ha samma chans, oavsett var de är födda. Därför efterlyser Lärarförbundet ett gymnasielöfte från politikerna.

En grundbult i det svenska skol­systemet är en likvärdig och ­sammanhållen skola. Alla barn och elever har samma rätt till högkvalitativ undervisning från förskola hela vägen upp i vuxen ålder. Skolans alla delar bygger på varandra och blir tillsammans en kunskapsresa för livet. Idén om utbildningskedjan — där det blir en kedja först när alla dess länkar sitter ihop — illustrerar min och Lärar­förbundets ideologiska övertygelse om vad skolan och läraryrket är och ska vara. Det är vad vi lärare tillsammans kan åstadkomma som är summan av kardemumman.

Idén om det sammanhållna utbildningssystemet ska värnas och stärkas. Men vi måste samtidigt komma ihåg att alla unga i Sverige inte går igenom hela systemet. De som kommer hit senare under skoltiden passar inte in i mallen och många hamnar av förklarliga skäl i skolmisslyckanden. De får helt enkelt inte förutsättningar att ta igen det de har missat.

70 000 asylsökande barn och unga

Förra året sökte 70 000 barn och unga asyl i Sverige. Omkring hälften av dem var ensamkommande. Av de elever som kommer till Sverige efter skolstart klarar mindre än hälften grundskolans kunskapsmål. Bara omkring 30 procent av dem som påbörjar språkintroduktion har gått vidare till ­nationellt program i gymnasieskolan efter tre år. Endast 9 procent av dem som påbörjar språkintroduktion avslutar ett nationellt gymnasieprogram inom fyra år.

Vi riskerar därmed att halka 50 år bakåt i tiden, där gymnasieexamen inte var en självklarhet utan ett privilegium.

För 50 år sedan gick det bra att få ett jobb även utan att ha gått gymnasium. Så är det inte i dag. LO har tydligt visat att arbetslös­heten är flera gånger högre för dem som endast har grundskoleutbildning jämfört med dem som har gymnasieexamen. En gymnasieexamen är själva körkortet till ­arbetsmarknaden.

Vi efterlyser ett gymnasielöfte

Jag blir mycket illa berörd när jag hör röster som hävdar att nyanlända unga inte »kan« klara gymnasiet. Jag bär en stark grund­läggande övertygelse om allas rätt till ut­bildning och alla barns förmåga att till­godogöra sig kunskap. Jag vet att vi har en ­driven och skicklig lärarkår i vårt land. Självklart måste vi ha en skola som kan möta nyanlända tonåringars behov och ge dem samma chans som barn som fötts i Sverige ­eller kommit hit tidigt.

Detta är bakgrunden till att vi i Lärarförbundet har efterlyst ett gymnasielöfte. Gymnasielöftet är Sveriges löfte till alla unga som bor i vårt land, oavsett var de är födda: Vi lovar att ge dig de allra bästa förutsättningarna för att klara en gymnasieexamen. Vi tror på dig och din förmåga. Vi nöjer oss inte med mindre än att vi gjort allt för att du ska klara av det.

Vi lärare har höga ambitioner

Gymnasielöftet är också ett löfte till alla ­lärare och ledare i utbildningssystemet: Du ska ha de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen. Det löftet vill jag att hela professionen känner sig träffade av. Bakom varje lycklig ungdom med studentmössan på huvudet står alla skickliga och engagerade lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare som varit med på resan.

Jag vet att vi lärare har höga ambitioner för våra elever. Det är dags att politikerna har lika höga ambitioner för utbildnings- och integrationspolitiken.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstran


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 11/16

Därför är jag lärare. Du?

"Vi som är lärare har valt det häftigaste yrke man kan ha."

"Vi som är lärare har valt det häftigaste yrke man kan ha."

Att vara lärare är att tro på framtiden, sig själv och andra. Att vara lärare är att vara del av någonting större. Johanna Jaara Åstrand berättar om hur hennes lärarkarriär startade, sitt driv och hur resan fram till idag har sett ut.

I början av min lärarkarriär arbetade jag i en 3-4 på Geneskolan i Örnsköldsvik. Det var en ny klass och vi höll till i en tillfällig barack ute på skolgården. Jag lade ner mycket tid på att arbeta med gruppen genom forumspel, kompissamtal och värderingsövningar och vi arbetade tillsammans fram fasta rutiner och tydliga regler. Jag minns att en förälder på ett föräldramöte ifrågasatte mitt val att jobba med gruppstärkande övningar- med argumentet att det var ju inte det som skulle synas i betygen. Jag svarade lugnt att jag var övertygad om att det var just precis där det skulle synas.

Att jag skulle bli lärare var inte självklart, men någon gång under gymnasiet bestämde jag mig. Det var faktiskt inte bara de bästa lärarna jag haft som gav mig inspirationen, utan även den som inte lyckades med att nå fram till oss elever. Jag minns att jag tänkte: Så här skulle jag göra i stället.

Förändra, engagera, påverka

Det där med att förändra, engagera sig och kunna påverka är viktigt för mig. Att med sin egen kompetens, kunskap och engagemang så påtagligt få bidra till andras utveckling är fantastiskt. Att jobba med utveckling av undervisningen samtidigt som man själv hela tiden måste utvecklas är otroligt berikande, särskilt när det sker i ett kollegialt sammanhang.

Ett vanligt argument för att gå med i facket är att det är bra att vara med om det skulle hända något. Jag blev medlem i Lärarförbundet för att få rätt saker att hända. Tänk när varje lärare får vara den bra lärare hen vill vara. När tiden till kollegialt samarbete är en självklarhet och varje elev får det stöd eller utmaning den behöver.

Mycket måste hända

Nu är mitt fokus att förändra politiken i rätt riktning –så att alla lärare får de allra bästa förutsättningarna att utvecklas och utveckla. Så mycket mer måste hända på den fronten. En hel del är på gång som uppvärdering av lärarlönerna, avlastning för lärare och rektorer, insatser för kompetensutveckling och en digitaliseringsstrategi.

För mig är det tydligt: Vi som är lärare har valt det häftigaste yrke man kan ha. Oavsett om vi jobbar med små eller stora barn, elever eller studenter. Vi vill göra det bästa för var och en och inser stolta vikten av vårt yrkesval. Att vara lärare är att vara en del av något större.

Vi förändrar tillsammans

Vi vet att allt inte är bra med att vara lärare i Sverige idag. Men vi förändrar tillsammans, varje dag i stort och smått. Tillsammans är vi den där kraften som kan påverka och göra skillnad för enskilda elever och för varandra.

PS. Varför är du lärare? Läs mer och berätta under taggen #viärlärare

Ingen har monopol på lärare

Det råder inget tvivel om att höstens stora skolutmaning handlar om att fylla vakanta tjänster. Skolledarna sitter med ett svårlöst och på många håll omöjligt pussel, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det råder inget tvivel om att höstens stora skolutmaning handlar om att fylla vakanta tjänster. Skolledarna sitter med ett svårlöst och på många håll omöjligt pussel, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

För att lösa lärarbristen räcker det inte med att locka nya lärare. Det handlar lika mycket om att värna och behålla dem som finns.

Välkommen tillbaka till jobbet! Och välkommen till en ny termin då din kompetens, utbildning och erfarenhet är mer eftertraktad än någonsin. I höst fortsätter vi att göra skillnad för våra barn och elever och ta ansvar för skolans och yrkets utveckling.

Medan vi gör vårt jobb förväntar vi oss att kommuner och fristående skolor gör sitt. Det handlar givetvis om att skapa de bästa förutsättningarna för lärare och elever genom att vara bra lärararbetsgivare. Det behöver inte vara så svårt: Säkra upp tiden till undervisningen, möjligheterna till kollegialt samarbete, den kontinuerliga kompetensutvecklingen och självklart att lärares arbete värderas tillräckligt. Det finns inga genvägar till ett bra arbetsgivarskap. Den som inte tar detta på allra största allvar kommer att få problem att rekrytera och behålla behöriga och legitimerade lärare, om den inte redan har det problemet.

Lärare högvilt på arbetsmarknaden

Det är nämligen så att lärare är »högvilt på jobbmarknaden«. Det kunde vi för några veckor sedan läsa i en nyhetsartikel som rapporterade om den dramatiska ökningen av utlysta lärartjänster runt om i Sverige. I sommar har vi också kunnat läsa att »kommuner bjuder över varandra för att klara lärarkrisen« och att »lärare saknas inför terminsstarten«. Den som gör en Googlesökning bland nyhetsartiklar på ordet »lärarbrist« får massvis med träffar från medier i hela landet om svårigheten att hitta lärare. Det råder inget tvivel om att höstens stora skolutmaning handlar om att fylla vakanta tjänster. Skolledarna sitter med ett svårlöst och på många håll omöjligt pussel.

Lärarbristen driver upp lönerna

Om lärarbristen var »akut« hösten 2015 krävs starkare ord för att beskriva årets situation. I juli i år var antalet utlysta lärartjänster 22 procent fler än förra året. Sammanlagt sökte landets kommuner och fristående skolor efter 28 000 lärare under vårterminen.

Den som är villig att byta arbetsgivare får inte sällan en löneökning på 5 000 kronor per månad och ibland till och med mer. Det är 5 000 starka skäl att byta jobb och det är inte konstigt att allt fler tar klivet. Arbets­givarna kan inte förlita sig på att vårt starka engagemang för den egna arbetsplatsen håller oss lärare kvar. Vi vet vad vi är värda och ska aldrig någonsin skuldbeläggas för att vi står upp för vårt värde eller fyller en vakans någon annanstans.

Om att värna och behålla lärare

Att lärarbristen driver upp lönerna är bra. Men det borde förstås inte vara nödvändigt att byta jobb för att få en marknadsmässig lön. Berättelserna är många om arbetsgivare som inte vill matcha lönebud när deras lärare får attraktiva erbjudanden i grannkommunerna. Jag är övertygad om att det är ett fenomen på utgående. Arbetsgivarna kommer inte bara behöva ha konkurrenskraftiga löner för att locka till sig nya lärare. De kommer också att behöva ha konkurrenskraftiga löner för att behålla dem de redan har. Ingen kommun eller fristående skola har monopol på sina lärare.

Lösningen på lärarbristen handlar lika mycket om att värna och behålla lärare som att locka nya till yrket. Det går inte att bara fokusera på de lärare som inte finns. Fokus måste också vara på oss som faktiskt finns. Som gör ett oerhört bra och viktigt jobb och som vill fortsätta med det.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 10/16

Skolan kan förverkliga drömmar

Det är något magiskt med skolstart. Minns du din första skolryggsäck? Min var orange och blå med två stora spännen. Den doftade nylon och gummi och idag förknippar jag den doften med förväntan, nyfikenhet – och en stor dos nervositet.

En del av dem som börjar skolan nu har en ryggsäck lastad med hemska minnen från krig och förföljelse, förutom med drömmar om ett bra liv i Sverige.

Förra året kom så många som 70 000 barn och unga till vårt land och många fler lärare än tidigare läsår välkomnar nyanlända elever i sina klasser. Kanske du är en av dem som gör det?

De handlar om vilka möjligheter lärare får

För oss är det självklart att Sverige ska ha ett ansvarsfullt och solidariskt flyktingmottagande, och att alla delar av landet ska dela på det ansvaret. Lika självklart är det att vi i vår yrkesroll är nyckelpersoner i mottagandet. När skolan fungerar som bäst kan den förverkliga drömmar. Mycket handlar om vilka möjligheter vi lärare får.

Många lärare berättar om behov som finns, och som fanns redan innan eleverna blev fler. Lärare måste få avlastning för att hinna vara just lärare, rektorn behöver ges förutsättningar att fokusera på det pedagogiska ledarskapet och elevhälsan behöver många gånger byggas ut. Men framför allt behövs det fler lärare – vilket märks särskilt mycket nu i terminsstarten.

Fler elever måste betyda mer resurser

Det är fantastiskt med fler elever, och fler elever måste betyda mer resurser. Kommunerna har fått miljarder i extra bidrag från staten för merkostnader i samband med flyktingmottagandet. Jag förväntar mig att en betydande del av detta går till skolans olika delar.

De förutsättningar elever och lärare får idag avgör hur långt Sverige kan nå imorgon. För ansvariga politiker borde valet vara enkelt:

satsningar på skolan ger alla elever nyckeln till att förverkliga drömmar.

Se vår nya film om Mahids resa från Syrien

Missa inte vår nya film på temat Allt börjar med en bra lärare! Den handlar om Mahids resa till Sverige från Syrien och vad skolan, du och dina kollegor, kan betyda.

Frågor & Svar