Lärarförbundet
Bli medlem

Moderaterna vilse i fråga om en likvärdig skola

Moderaterna gör sitt bästa för att lagom mycket utmana Liberalerna om att vara skolpartiet inom alliansen. Partiet föreslår utökade skoldagar med en timme om dagen, obligatorisk läxhjälp och ”skärpt kvalitetskontroll med skräddarsydda åtgärdspaket till skolor med dåliga resultat”.

Men samtidigt som Moderaterna väljer att driva en egen politik, backar de när det väl kommer till omröstningar i riksdagen. Moderaterna var för bara något halvår sedan för regeringens förslag om att gymnasiets yrkesprogram skulle ha högskolebehörighet som standardval med möjlighet att välja bort behörigheten, men för några veckor sedan röstade de emot det förslaget i riksdagen. Så frågan är hur stort inflytande den egna moderata utbildningspolitiken kommer kunna ha över en eventuell alliansregerings utbildningspolitik?

Lärarbristen som bortblåst

Det som är det mest intressanta med den moderata skolpolitiken är att partiet tycks ha hur gott om lärare som helst. Verklighetens lärarbrist är som bortblåst inom den bubbla där partihögkvarteret verkar vara lokaliserat. Redan idag fattas cirka 60 000 behöriga lärare och Skolverket spår att lärarbristen kommer att växa om inte kraftfulla insatser görs. Men Moderaterna tycks sitta inne med ett stort överskott med lärare som kan rycka in och ta alla lektioner som ska tillföras

Partiet föreslår utökade skoldagar med en timme om dagen, vilket är detsamma som en utökning av antalet timmar med knappt 20 procent. Det betyder alltså att moderaterna behöver nära 20 procent fler lärare. Är det någon som tror att det är möjligt i verkligheten utanför det skrivbord vid vilket partiets valbudskap har konstruerats?

Risken är stor att ett sådant förslag snarare än att förstärka lärareffekten kommer att försvaga den. Antingen medför förslaget att dagens lärare måste undervisa mycket mer eller att andelen obehöriga kommer öka kraftigt.

Moderaterna vill också skapa ett åtgärdspaket till skolor med dåliga resultat. För att göra det anser partiet att det åtgärdspaket som Skolverket har idag med den uppgiften, Samverkan för bästa skola, ska läggas ned. I mina ögon verkar det lite kontraproduktivt att lägga ned en insats för att skapa en ny likadan, men sådant brukar ju politiker ägna sig åt för att få sätta sitt eget signum på reformer när man inte har bättre egna idéer själv.

M vill avskaffa statsbidraget för likvärdig skola

Ett än större problem är att partiet för att finansiera detta tänker avskaffa det av den nuvarande regeringen införda riktade statsbidraget för ökad likvärdighet. Det är skapat för att skolor och huvudmän som har större skolutmaningar ska få mer resurser att röra sig med än de som har mindre utmaningar. Förslaget arbetades fram av Skolkommissionen och är väl förankrat bland profession och skolexperter.

I praktiken är detta statsbidrag ett sätt att hantera att det kommunala utjämningssystemet inte beaktar huruvida de elever som bor i en kommun är mer eller mindre lättutbildade. Det är hög tid att vi gör något åt detta missförhållande. Därför tycker jag att det statsbidrag som införts är bra och bör förbli.

Att göra som moderaterna vill är att gå över ån efter vatten. Först ska det granskas om varför en skola inte når så bra resultat och sedan ska ett stöd sättas in. Men om rikspolitikerna kräver att kommunerna ska fördela sina resurser socioekonomiskt, då bör också det stöd som går från staten fördelas socioekonomiskt

Utveckling och tillit?

Moderaterna hamnar mer rätt när det kommer till frågor som handlar om att utveckla lärarprofessionen. Partiet är positiva till professionsprogram för lärare, det vill säga att öka lärares möjligheter till kompetens- och karriärutveckling, och till skillnad från en del andra allianspartier har Moderaterna också medverkat till att förskolechefer nu kommer att ges ställning som rektorer.

Partiledaren Ulf Kristersson uttalade redan vid sitt tillträde som partiledare att större tillit behöver visas till lärarprofessionen än vad som varit fallit under ett par decennier. En viktig insikt, eftersom olika propåer som ökar detaljstyrningen av lärarkåren alltid verkar hamna på regeringens bord. Vi lärare behöver en skolpolitik som visar tillit till vår profession.

moderaterna almedalen 2018

Låt oss prata om lärareffekten!

I år åker Lärarförbundet till politikerveckan i Almedalen med ett enda överordnat syfte. Vi ska prata om effekten av lärares arbete och vad som krävs för att vi ska bli fler som väljer att bli och förbli lärare.

Jag är säker på att de allra flesta vill att Sverige ska vara ett land där det finns jobb och framtidstro. Ett land som möjliggör livschanser, bygger gemenskap, trygghet och förverkligar drömmar. Morgondagens företagsledare, sjuksköterskor, idrottsstjärnor, musiker och poliser – ja, de sitter i skolbänken nu. Vi vet att allt börjar med en bra lärare. En bra skola – det är den bästa framtidssäkring som ett land kan ha.

Effekten av lärarens arbete märks på individnivå varje dag i klassrummet och uttrycks i varje elevs kunskaper, arbetsglädje och utveckling. På samhällsnivå märks effekten av lärarens arbete först långt senare – på arbetsmarknaden, i samhällsklimatet, i kulturlivet, för forskning och innovation.

Lärarbristen växer

Men idag saknar Sverige över 60 000 lärare. Jo, det är sant. 60 000! Lärarbristen är akut ute i skolor och förskolor. Och den slår hårt mot såväl elever som nuvarande lärare.

Skolverket menar att lärarbristen kommer fortsätta öka till nära 80 000 fram till början på 2030-talet – om inget görs. 80 000! Det är så stora siffror så man häpnar. Hur kunde vi hamna här?

Lärarförbundet har varnat för lärarbristen under hela 2000-talet. Vi såg att antalet pensionärer i förhållande till antalet lärarstudenter inte gick ihop. Därtill har vi fått fler elever och dessutom är det nästan 40 000 lärare som lämnat yrket i förtid. Orsaken till lärarbristen är att Sverige inte har klarat av att värna och värdera sin lärarkår vilket lett till låga lärarlöner, hög arbetsbelastning och för mycket detaljstyrning. Lösningen på lärarbristen är att åtgärda dessa.

Negativ spiral

Ironiskt nog så leder lärarbristen i sig till ytterligare brist på lärare. Redan nu märker vi lärare av lärarbristen i vår vardag. Vi märker det när det inte går att rekrytera nya kollegor när någon slutar. Vi märker det genom att det inte går att hitta vikarier när någon är sjuk eller föräldraledig. Vi märker det på en ökande arbetsbelastning på alla behöriga lärare som finns i skolor och förskolor och som får dra ett extra tungt lass med att handleda obehöriga kollegor och täcka upp för vakanta tjänster. Bristen i sig riskerar leda till en negativ spiral.

Det här, det är inte hållbart.

För att bygga ett starkt Sverige måste vi börja med skolan. Lärarförbundet åker till Almedalen för att berätta för politiker och andra makthavare vad som krävs och att vi lärare är beredda att göra vårt jobb. I klassrummet. På förskolegården. I fritidshemmet.

Vi behöver bli fler lärare som får arbeta med goda resurser, så att Sverige kan fortsätta vara en kunskapsnation i framkant. Vi säger: med fler kollegor, högre lön och rimliga arbetsvillkor för att ta vårt yrkesansvar, så kan vi lärare framtidssäkra Sverige.

Framtidssäkra Sverige

Vi kommer att fråga er som är politiker och beslutsfattare: Är du beredd att göra ditt jobb för att vi lärare ska få de förutsättningar vi behöver? Är du beredd att göra allt du kan för att vi ska bli fler lärare? Vill du vara med och framtidssäkra Sverige?

Vi kommer att prata med er som är i Almedalen om hur mycket en utbildad lärare betyder för varje barn och elev, för skolans utveckling och för vår gemensamma framtid. Lärares självklara drivkraft är mötet med barnen och eleverna. Vi har valt vårt yrke för att vi vill bidra till framtiden, men vi behöver din hjälp för att den ska bli riktigt ljus.

Vi ska göra allt vi kan för att få ett Skolavtal som gör skillnad

Den 19 juni gav medlarna ett uppdrag till parterna i förhandlingarna om ett nytt skolavtal: att analysera förutsättningarna för turordningsreglerna.

Frågan om förändrade turordningsregler har hittills blockerat möjligheten att hitta bra lösningar som tar hand om de riktiga problemen inom vårt avtalsområde. De som handlar om orsakerna till den akuta och eskalerande lärarbristen; hög arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal, ett löneläge och lönestruktur som är avrekryterande, brister i arbetsorganisation och bristande möjligheter till utveckling.

Därför är det bra att parterna nu tillsammans ska analysera vad andra turordningsregler kommer få för konsekvenser inom vårt avtalsområde. Vi behöver ett avtal och regler som gör läraryrket attraktivt och säkerställer villkor som garanterar barn och elever den undervisning de har rätt till, av utbildade, behöriga lärare. Läs mer om uppdraget

Här är mitt budskap till dig som är medlem utifrån det nya läget i avtalsrörelsen:

Fel väg för gymnasieskolans yrkesprogram men rätt väg för fritidshemmen

Yrkesprogrammens attraktionskraft har minskat sedan högskolebehörigheten togs bort för sju år sedan. Näringsliv, fackförbund och elever säger unisont att den bör återinföras. Ändå säger Alliansen nej till regeringens förslag att yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet.

Idag var det final för riksdagens behandling av utbildningspolitiska frågor den här terminen. Riksdagens talman fällde klubben för avgörande i fyra frågor som vi i Lärarförbundet länge kämpat för. Vi kan glädjas åt två viktiga segrar men tvingas konstatera bakslag i de andra två.

Lärarlegitimation för fritidshemmet

Äntligen fattades beslut om att endast den som har lärarlegitimation med behörighet för fritidshemmet ska få ansvara för undervisningen på fritidshemmet. Många års påtryckningar ger nu utdelning. Kravet är ett viktigt erkännande av fritidspedagogikens betydelse och kommer kunna höja statusen för lärare i fritidshem samt leda till bättre villkor. En seger för både lärare och elever!

Även frågan om förskolechefernas titel och utbildning avgjordes idag. I fortsättning ska de benämnas rektorer och genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Lärarförbundet och inte minst Lärarförbundet Skolledare har länge drivit på för den här reformen som är en bekräftelse på förskolechefens ansvar och kompetens och kommer bidra till såväl statushöjning som förbättrad undervisningskvalitet.

Estetiskt ämne naturlig del i bildningsuppdraget

Så långt goda nyheter. Men dessvärre röstade riksdagen också ner två förslag som vi kämpat för. Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade mot regeringens förslag om att återinföra obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan och mot förslaget att återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen som norm.

De estetiska ämnena har en viktig roll i gymnasieskolans breda bildningsuppdrag och det är ingen tillfällighet att de estetiska ämnena har en stark ställning i skolan i de länder som brukar toppa olika internationella rankinglistor. Bedrövligt att insikten om de estetiska ämnenas betydelse fortfarande inte fått fäste hos alla partier i Sveriges Riksdag.

Politiskt spel om yrkesprogrammen

Lika trist är utgången vad gäller frågan om gymnasieskolans yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Propositionen som skulle återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen hade tills för bara några månader sedan majoritet i riksdagen. Men sedan ändrade sig plötsligt Moderaterna på grund av Alliansens positioneringar inför valet.

Taktik och politiskt spel har gått före sakfrågan, tyvärr. Såväl näringsliv, elever som fackförbund är eniga om de stora fördelarna med att yrkesprogrammen ger högskolebehörighet och att det skulle stärka yrkesutbildningarnas status och kvalitet. Jag har tidigare argumenterat mer ingående i frågan här.

Alliansens position besynnerlig

På många sätt är halsstarrigheten om att yrkesprogrammen inte ska ge högskolebehörighet besynnerlig. Sedan 2011, när möjligheten att läsa in kurser för högskolebehörighet försvårades, har antalet elever minskat med en tredjedel. Det borde vara uppenbart att frågan om högskolebehörigheten är en viktig del för att vända den negativa trenden – även om den inte är den enda.

Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar och jobben utvecklas och förändras. Ska skolan inte rustas inför detta faktum? Tror Alliansen att det är genom minskad kompetens som Sverige ska klara konkurrensen från länder med en välutbildad arbetskraft?

Skapa inte återvändsgränder

Yrkesprogrammen behöver innehålla teoretiska ämnen som till exempel engelska och svenska. Goda teoretiska kunskaper är ofta nödvändigt redan i dagens arbetsliv. Än mer så i framtiden. Till det kommer att högskolebehörighet öppnar dörren till att senare kunna sadla om och studera vidare. Varför ska en 15-åring som väljer ett yrkesprogram behöva riskera att hamna i en återvändsgränd senare i livet?

Lärarförbundet kommer fortsätta kämpa för rätten till grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det är uppenbart att vissa partier har intagit sin nuvarande position emot bättre vetande.

Ny fas i avtalsförhandlingarna

Förhandlingarna om ett nytt avtal för landets alla kommunalt anställda lärare går nu in i en ny fas. Medlarna styr nu processen och vi går in i ett avgörande skede.

Måndag mitt i medlingen och en intensiv vecka framför oss. I ryggen ett fantastiskt medlemsengagemang med nästan 68 000 namnunderskrifter som jag överlämnade till SKL tillsammans med Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i förra veckan. I ryggen också en rapport från Skolverket som de redovisade på DN-debatt där de intervjuat ett stort antal skolchefer om vad som behövs.

Medlarna har bollen

Medlemsengagemanget känns oerhört starkt när vi nu går in i det som väl kan kalla andra perioden i medlingen. Den första perioden, med inläsning och klargöranden är förbi. Nu i den andra perioden förs diskussioner som grund för att medlarna ska bestämma sig för hur de ska agera inför ett avgörande och slutligt förslag från dem. Arbetet ligger nu i medlarnas händer och de styr när saker sker.

Avtalet måste leda till förbättring

Vår utgångspunkt är naturligtvis fortfarande det yrkande vi inledde förhandlingarna med. Det betyder i korthet att:

1. SKL och kommunerna måste ta ett rejält steg fram och visa att de är beredda att göra vad som krävs för att komma tillrätta med lärarbristen.

2. SKL och kommunerna måste hålla i löneambitionerna och se till så att erfarenhet lönar sig även på den skola eller förskola man jobbar. Det krävs krafttag för att få ordning på lönestrukturen.

3. SKL och kommunerna måste ta arbetsmiljö, arbetsbelastningen och sjuktalen på fullaste allvar och komma överens med oss om tydliga åtgärder i varje kommun. Åtgärder som gör skillnad i våra medlemmars vardag.

4. SKL och kommunerna måste acceptera att en turordning för övertalighet inte kan byggas så att den riskerar att putta ut behöriga lärare. Det är ju de behöriga lärarna som är lösningen på lärarbristen. Vi måste anpassa turordningsreglerna efter skolan – inte tvärt om. Och vi måste satsa på att göra obehöriga behöriga.

Fortsatt tryck avgörande

Det och mycket mer har vi med oss inför den avgörande tredje perioden. Hur det fungerar med medling och förhandlingar liksom hur avtal antas inom Lärarförbundet finns utförligt beskrivet på vår webbplats.

Det viktiga nu är att vi tillsammans fortsätter att sätta tryck på arbetsgivare lokalt såväl som nationellt. Vi är många och det är många som stöder våra krav. Det är tillsammans vi kan få gehör för våra krav.

De skarpa förslagen om lärarna saknas

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är 100 dagar kvar till valet. Valrörelsen hittills har rymt en del skolpolitiska utspel, men än saknas de skarpa förslag som på riktigt stärker oss i lärarprofessionen.

Den politiska debatten har bytt skepnad. Från att tidigare ha handlat om framtidens jobb, välfärd och utveckling, övertrumfar nu politikerna varandra med utspel om hårdare tag och tuffare krav på alla möjliga samhällsområden – med migration och ­integration i topp.

Var är de skarpa förslagen om lärarna?

Som lärare undrar man var för­slagen är som rensar bort onödig rapportering och administration från lärarna, så att vi får ägna sig åt det som har betydelse för eleverna. Eller förslagen som öppnar möjligheter att läsa in behörighet och komplettera för dem som är yrkesverksamma lärare, men som saknar behörighet i något ämne de undervisar i.

Visst. Många partier erkänner att ­läraryrket måste bli mer attraktivt. Men ingenstans ser jag de konkreta förslagen som ger oss lärare förutsättningarna att göra ett ännu bättre jobb. Förslagen som förstår att det är lärareffekten som avgör framtiden.

Var är förslagen som minskar lärarbristen?

Vissa förslag tycks inte låtsas om lärarbristen, som exempelvis Moderaternas om att utöka undervisningstiden i grundskolan. Fler undervisningstimmar kräver fler lärare. Lärare som inte lär finnas inom överskådlig tid. Hellre förslag som minskar lärarbristen än åtgärder som ökar lärarbristen.

Såväl socialdemokrater som ­moderater och liberaler har visat stort intresse för frågorna om trygghet och studiero. Moderaterna vill utöka lärares och rektorers rätt att ingripa vid en ordningssituation och Liberalerna vill göra det lättare att ta itu med elever som stör lektionerna. Socialdemokraterna trumfar med att fler personalgrupper ska ges rätten att vidta disciplinära åtgärder.

Svenska elever - de tryggaste i världen

Intresset för trygghet och studiero är i sig inte fel. Det är viktiga frågor. Men det är bra att ha i åtanke att internationella jämförelser visar att svenska elever tillhör de tryggaste i världen. Det finns heller inget som tyder på att det är mer disciplinära åtgärder som fattas. Men det är typiskt i rådande samhällsklimat att partierna poängterar just dessa.

Vad som föranlett S-ledningen att föreslå att fler yrkesgrupper ska få besluta om till exempel kvarsittning är oklart. Det är endast lärare som kan göra den professionella bedömning som krävs enligt skollagen.

Ett avtal som bidrar till ett mer attraktivt läraryrke

Det är absolut bra att Social­demokraterna lovar fler administrativa ­lärarassistenter, men att mota ­lärarbristen genom ett modernt skolavtal är bättre medicin mot stök än kvarsittning utfärdad av lärarassistenter.

S-toppen borde vara mer oroad över om deras ledande ­kommunala företrädare i SKL verkligen säkrar ett avtal med oss lärare som på allvar ­bidrar till ett mer attraktivt läraryrke.

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar. Vi lärare och skolledare förväntar oss att partierna använder den återstående tiden till att precisera sin skolpolitik i syfte att stärka lärarprofessionen och lärareffekten.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 8/18

​100 dagar kvar till valet – berätta om lärareffekten!

Idag är det 100 dagar kvar till valet. Berätta om en lärare som betytt mycket för dig och den du är. Berätta hur lärareffekten påverkat dig. Berätta om hur mycket en lärare kan betyda. Ta chansen att påverka politikerna.

Det vi kallar lärareffekten är vad eleverna faktiskt lär sig och bär med sig från skolan genom hela livet tack vare lärares arbete.

Lärares självklara drivkraft är mötet med barnen och eleverna. Elever, som har fått möta lärare med rätt utbildning och förutsättningar att kunna ge det stöd och utmaning eleven behöver, kan nå sina drömmars mål. De kan bli läkare, lärare, musiker, klimatforskare, politiker, byggnadstekniker eller kanske till och med astronauter. På det sättet påverkar lärareffekten hela arbetsmarknaden och Sveriges förmåga att stå sig i den internationella konkurrensen. Lärareffekten märks också på samhällsklimatet, genom medvetna och engagerade samhällsmedborgare som tar ansvar och bryr sig om varandra.

Drömmar och framtidshopp

Varje dag märks lärareffekten på förskolor, i klassrum och på skolgårdar över hela landet, med lärare som undervisar, stöttar, vägleder och ger eleverna kunskaper, drömmar och framtidshopp. Men för att vi lärare ska hinna se alla elever, ge dem stöd utifrån deras egna förutsättningar och den undervisning de behöver, måste vi ha rätt förutsättningar.

Det handlar om arbetsmiljön och arbetsbelastningen, att ha utbildade kollegor och att inte överlastas av administrativa uppgifter. Med konkurrenskraftiga löner som lockar fler att vilja bli lärare, med tid för elever och kollegor och för det som utvecklar undervisningen, liksom möjlighet att ta del av och bidra till relevant forskning, ja då ökar effekten av lärararbetet.

Inget Spotify utan musikläraren

Vi är många som upplevt lärareffekten själva. Lärare som inspirerat, utmanat och bekräftat. Som lyssnat och förklarat. Som satt gränser och hjälpt till att spränga gränser.

Se till exempel Spotifys grundare och VD Daniel Ek, om engagemanget hos hans musiklärare Tony Kinberg. Utan Tony hade det kanske inte ens blivit något Spotify!



Eller Lina Hultkvist, ordförande i Sveriges elevkårer, om hur språkläraren Gunilla inspirerade till intresset för engelska och svenska. Lärareffekten har så många ansikten.

Lärareffekten avgör

Genom att prata om lärareffekten kan vi alla visa att skolfrågan är valets viktigaste fråga och att alla andra valfrågor påverkas av lärareffekten. Politikerna måste satsa på skolan och lärareffekten.

När vi som lärare får bättre förutsättningar att göra vårt jobb och lägga vår tid på rätt saker ökar lärareffekten. Då kan vi ägna oss åt det vi är bäst på – att undervisa och förbereda eleverna inför livet. Framtiden börjar i skolan och lärareffekten avgör vilken framtid det blir!

Framtidens kompetensförsörjning börjar i förskolan

Panelsamtal på Kompetensriksdagen 2018 mellan Mattias Varén, Academy, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Thomas Persson, Myndigheten för Yrkeshögskolan

Panelsamtal på Kompetensriksdagen 2018 mellan Mattias Varén, Academy, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Thomas Persson, Myndigheten för Yrkeshögskolan

För att bygga Sverige starkt som kunskapsnation måste man börja från grunden. De kunskaper och förmågor som ges av en bra förskola och skola bär vi med oss hela livet.

Sveriges kompetensriksdag samlar varje år riksdagsledamöter och deltagare från hela den svenska arbetsmarknadens många olika branscher. Tanken är att föra en bred dialog om framtida vägval för hur vi bäst kompetensförsörjer Sverige.

Hur minskar vi kompetensglappen framöver? Det var frågan när jag fick möjlighet att delta på kompetensriksdagen i veckan. Och det är ju en bra fråga.

Gymnasieexamen körkortet in på svensk arbetsmarknad

Något vi vet är att en gymnasie­examen är körkortet in på svensk arbetsmarknad i dag. Utan ett gymnasiebetyg är det svårt för en ung människa att få fast anställning. Den tid då du kunde välja att gå till bruket eller jobba inom långvården i stället för att läsa vidare efter nian är förbi.

Utan en gymnasieexamen blir man beroende av korta påhugg och löper stor risk att hamna i arbetslöshet. Det är självklart tufft för dem som inte kan planera familjeliv, köpa bostad eller på olika sätt hamnar i återvändsgränder, därför att de inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden.

Men det blir också dyrt för samhället när 3 av 10 elever på gymnasieskolan inte har klarat av en examen inom fem år efter påbörjade gymnasiestudier.

Och 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2017, blev inte ens behöriga till gymnasieskolan.

Bakom de här siffrorna ligger naturligtvis en mängd faktorer. En faktor som det inte går att bortse ifrån är förstås lärarbristen. Bristen på utbildade lärare gör att mötet mellan elev och lärare tappar i kvalitet. Arbetsbelastningen när utbildade kollegor saknas tar ofrånkomligen ut sin rätt. Det betyder att elever riskerar att inte rustas med tillräckligt bra kunskaper för sin fortsatta kunskapsresa genom livet.

Grunden läggs tidigt

För grunden läggs tidigt. Det finns starkt forskningsstöd för att kvalitetsförstärkningar i skolsystemen ger störst effekt tidigt. Morgondagens sjuksköterskor, byggnadsarbetare och ingenjörer sitter i skolbänken, springer på förskolegården och bygger samarbetsförmåga på fritids i dag. Deras resor mot en examen och jobb börjar med en bra lärare där. Kanske orsakar dagens lärarbrist till och med att vi förlorar en eller annan nobelpristagare redan i förskolan?

Vi ska självklart ha ett utbildningssystem som klarar av att kompensera föräldrars olika utbildningsnivåer och elevers olika behov och det är tveklöst så att framtidens arbetsmarknad behöver bättre system för alla att såväl fylla på med aktuell yrkeskunskap som möjligheter till att ställa om och växla karriär. Även lärares möjligheter och villkor till kontinuerlig och relevant kompetensutveckling måste förbättras.

Men det bästa sättet att försäkra sig om att svensk arbetsmarknad har goda förutsättningar att försörjas med rätt kompetens är faktiskt att den grundläggande utbildningen är riktigt bra. Det är en ruta man inte kan hoppa över. För med den ges verktygen för såväl ytterligare lärande som starkare självkänsla.

Lärarbristen: Framtidssäkra nu!

Lärarbristen är ett hot vars effekter riskerar bli stora i ett längre perspektiv. Desto viktigare att i tid börja göra läraryrket mer lockande och konkurrenskraftigt i relation till andra yrkesval. Vi vet vad det handlar om: lönen, arbetsvillkoren och inflytande över yrkesutövandet.

När vi lärare har rätt förutsättningar, tillräcklig tid för våra elever, tid för samarbete med våra kollegor och får ta del av och driva den senaste forskningen, då möjliggör vi innovation, tillväxt och export under kommande decennier. Att investera i lärarkåren är att täppa till kompetensglapp och framtidssäkra Sverige.

Lärares höga sjukskrivningstal misslyckande för arbetsgivarna

De höga sjukskrivningstalen för lärare vittnar om en arbetssituation som inte är hållbar. Arbetsgivarna har misslyckats med att skapa en sund arbetsmiljö där lärare inte behöver riskera sin hälsa för att göra ett bra jobb.

Lärares sjukskrivningstal är höga jämfört med många andra yrkesgrupper. Psykiska diagnoser är den främsta anledningen till sjukskrivning inom skola, för både män och kvinnor. Det visar den senaste statistiken från Försäkringskassan.

Många av Lärarförbundets medlemmar signalerar att de saknar tid för återhämtning. Det är ingen tvekan om att kraven på lärare och skolledare har ökat samtidigt som tillgången till behöriga och legitimerade kollegor minskat på grund av lärarbristen. I lärarbristens Sverige blir alltför många lärare sjukskrivna, något som i sig ytterligare spär på lärarbristen. Enligt Skolverkets prognoserriskerar lärarbristen fortsätta att öka.

Fortfarande höga sjuktal för lärare

Sjuktalen går visserligen ner något. Anledningen kan vara en förändrad handläggning och hårdare tillämpning av Försäkringskassan.

Men de olika lärargrupperna har fortfarande mycket höga sjuktal. Risken för sjukskrivning är högst inom förskole- och grundskoleutbildning. Personal i förskolan löper 63 procent högre risk att bli sjukskrivna än genomsnittet på arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för grundskolan är 24 procent.

När vi ser till diagnosen psykiska sjukdomar, där stressrelaterade diagnoser ingår, är risken för den som arbetar i förskolan 81 procent högre att drabbas av en sådan sjukdom än för övriga arbetsmarknaden. För grundskolan är motsvarande siffra 48 procent, för gymnasieskolan 22 procent och för vuxenutbildningen 18 procent.

Orsaken: Obalans mellan krav och resurser

Försäkringskassan pekar på att hög sjukfrånvaro sannolikt beror på generella arbetsmiljöproblem. På obalans mellan krav och resurser. Resultatet för oss lärare blir ofta att fritid måste ägnas till jobb, vilket till slut ökar risken för sjukskrivning. När ekvationen inte går ihop leder det ofta till en enorm samvetsstress. Samvetsstressen förvärras förstås av lärarbristen. Lärare får täcka upp för varandra och det saknas vikarier att sätta in.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att arbetsgivare och politiker inte gjort mer för att bryta den negativa trenden. Det kan inte betecknas som något annat än ett misslyckat personalansvar.

Ytterst drabbas eleverna

Det finns starka samband mellan lärares sjuktal och elevernas resultat. För varje procentenhet som lärares sjuktal ökar i en kommun, sjunker andelen elever som inte tar gymnasieexamen.

Inte minst för barnens och elevernas skull behöver beslut fattas som möjliggör för oss lärare och skolledare att öka lärareffekten och säkra rätten till en utbildning av hög kvalitet:

  • Rensa bort onödiga administrativa arbetsuppgifter från lärares och skolledares bord.
  • Avlasta oss lärare med annan kompetens exempelvis socialpedagoger, administrativa lärarassistenter, IT-stöd och elevhälsa.
  • Renodla uppdraget och säkra en arbetsorganisation där vi lärare och skolledare kan fokusera på kärnuppdraget, att bedriva och utveckla undervisningen och det pedagogiska ledarskapet.
  • Se till att Försäkringskassans bedömningar inte styrs av ekonomiska ramar och sparbeting. Vi måste kunna lita på att försäkringen finnas där när vi behöver den.
  • Se till att rehabiliteringsinsatser sätts in, så att lärare får rätt förutsättningar att återgå till det yrke vi med stolthet och glädje valt.

Minskad arbetsbelastning ger positiv spiral

Arbetsgivarna måste rikta all sin kraft på att värna de lärare som finns och att se till att arbetsbelastningen minskar. Då kommer sjukskrivningarna minska, vilket leder till bättre skolresultat. En rimligare balans mellan krav och resurser bidrar i sin tur till ett mer attraktivt yrke som lockar fler att vilja bli, och förbli lärare.

Det är hög tid för arbetsgivare och politiker att göra mer för att säkra ett hållbart, utvecklande och attraktivt läraryrke!


SKL prioriterar fel i avtalsrörelsen

Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på lärarbristen, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på lärarbristen, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Arbetsgivare och lärare borde kunna enas kring skolans utmaningar. Tyvärr är det oklart om den största lärararbetsgivaren, SKL, är ­beredd att medverka till ett handslag om de avgörande frågorna.

Avtalsförhandlingarna med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är i ett bekymmersamt läge. Nu har vi kommit till en situation där medlare måste tillkallas. I förhandlingarna har lärarorganisationerna mött en motpart som tagit som sin viktigaste ­fråga att ändra turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Det är knappast vad skolans utmaning handlar om. Skolan lider inte av arbetsbrist, men däremot av en enorm lärarbrist. En brist som riskerar att öka ytterligare under de kommande åren.

Läraryrket - ett av de mest stressande

Arbetsmiljöverkets statistik visar att läraryrket är ett av de mest stressande och psykiskt påfrestande. 84 procent av grundskollärarna och 73 procent av gymnasielärarna uppger att de har för mycket att göra. Snittet för samtliga yrken är 53 procent. Dessa fakta borde föranleda ljudande alarmklockor på högsta volym hos våra ­arbetsgivare.

På varje förskola och skola behöver lärares arbetsinnehåll och arbetsbelastning gås igenom i syfte att skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Tillräcklig tid behöver säkras till långsiktig planering, för- och efterarbete, uppföljning och utveckling.

Stressen och den psykiska påfrestningen gör lärare sjukare än andra ­yrkesgrupper. Försäkringskassans statistik visar att lärare ligger långt över arbetsmarknadens genomsnitt i antalet sjukfall. Detta borde arbetsgivarna i rent egenintresse ge högsta prioritet.

Löneuppvärderingen måste få fortsätta

Trots de lönesatsningar som gjorts för lärarna under senare tid är livs­lönen föga attraktiv jämfört med andra akademiska yrkesval. Ur ett rekryteringsperspektiv borde arbetsgivarna inse det ohållbara i situationen.

De senaste årens löneuppvärdering måste få fortsätta och förstärkas. Inte minst har det sätt på vilket de statliga lönesatsningarna genomförts medfört negativa konsekvenser i form av omotiverade löneskillnader. Dessa måste hanteras. Alla erfarna och skickliga lärare behöver garanteras en löne­utveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas ­resultat.

Även Skolkommissionens slutsatser och förslag är en färdriktning som vi parter centralt och lokalt borde ta ansvar för. Bland annat genom att bidra till utvecklingen av ett fungerande system för lärares och skolledares kompetens- och karriärutveckling.

Lärarbristens orsaker

Men högst på SKL:s dagordning står alltså turordningsreglerna. Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på den allt överskuggande utmaningen – lärarbristen. SKL borde kunna bättre.

Om förmågan inte finns att gripa tag i lärarbristens orsaker kommer oundvikligen fler elever att stå utan behöriga lärare. Det hotar i sin tur Sveriges förmåga att förbli en ledande kunskapsnation och utvecklas som samhälle.

Olika kommuner må ha olika förutsättningar att hantera det kritiska läge som skolan befinner sig i. Desto viktigare att vi centralt enas kring ett avtal som får spela roll överallt. Det är vi tillsammans som måste bemästra lärar­bristen. Det är vad avtalsrörelsen framför allt borde handla om.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand



Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 7/18
Frågor & Svar