Lärarförbundet
Har du fått dubbla fakturor för maj månads avgift? Bortse från en av fakturorna och betala endast en avgift. →
Bli medlem

Stolt profession i stark organisation

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När Lärarförbundets kongress samlas i nästa vecka är ett avgörande steg att stärka vår identitet som ett professionsförbund.

Begreppet profession brukar definieras som att en yrkesgrupp förfogar över vissa kunskaper som gör att yrket utförs med ett stort mått av självständighet. Ett kännetecken brukar vara att det finns en stark vetenskaplig kunskapsgrund och en yrkesetik som professionen själv tar ett stort ansvar för.

Lärar­yrkets status

Ska läraryrket då ses som en profession? Mitt svar är ett rungande ja. För vem vet bättre än vi hur elevernas lärande och utveckling bäst understöds och utvecklas? Vi har en gedigen utbildning i lärande. Vi drivs av att utveckla vårt yrke. Vi vet att när vi självständigt får använda det kunnande vi besitter blir kvaliteten för eleverna och verksamheten den allra bästa.

Vår stora utmaning är att få andra att fullt ut se oss som en profession. Vi behöver med än större kraft hävda lärar­yrkets status baserat på vår yrkesskicklighet och knyta yrket ännu starkare till forskning.

För i vardagen tenderar vårt uppdrag att svälla ut till någonting annat än ansvaret för elevernas lärande. ­Lärare får i dag vara administratörer, vaktmästare, kuratorer och mycket mer. Det är ett slöseri med vår kompetens och skapar en ohållbar arbets­situation. Arbetsbelastningen har ökat, samtidigt som större tyngd ges till nationella kunskapsprov och fler obligatoriska moment. Att tydligare ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till är att tydligare ta ställning för vår arbets­miljö och kvaliteten i vårt uppdrag.

Utbildning spelar roll

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog.

Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och välja den väg som bygger på att utbildning spelar roll och att varje elev har rätt till behöriga lärare. I tider av lärarbrist och stora utmaningar för skolan är det viktigare än någonsin att vi står upp för vad som faktiskt krävs för att kunna vara lärare eller skolledare – och dit hör att man har relevant utbildning. Vår identitet, vilka vi säger att vi är, blir avgörande för vår trovärdighet.

Vi ska gå i bräschen för att alla som arbetar som lärare erbjuds möjlighet att i olika former och i olika studietakt genomföra den utbildning som lärartjänsten kräver. Som professions­förbund blir vi än mer offensiva för att den som saknar relevant utbildning ska kunna utbilda sig och som lärarstudent bli en del av professionen och Lärarförbundet.

Engagemang för yrkets utveckling

Ett professionsförbund bygger på att vara nära och i ständig dialog med medlemmarna. Genom att fler förtroendevalda har en fot kvar i läraryrket skapas möjligheter för fler att engagera sig. För det är utifrån professionens engagemang för yrkets utveckling som vi som förbund ska agera.

I Lärarförbundet har vi gått från att kalla oss ett fackförbund till att kalla oss ett fackligt yrkesförbund. Jag hoppas att kongressen är redo för nästa avgörande steg på denna resa och beslutar att vi är ett professionsförbund. Så blir vi en stoltare profession i en starkare organisation.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/18

Fler och friskare lärare

Behovet av fler och friskare lärare är uppenbart för alla som intresserar sig för svensk skola. Att konkreta krafttag krävs blir återigen tydligt i ljuset av den nya arbetsmiljöstatistiken från 2017 som Arbetsmiljöverket nyligen publicerade.

Där framgår att läraryrket uppfattas som stimulerande och givande, samtidigt som arbetsbelastningen och stressen är mycket hög. Inom utbildningssektorn som domineras av lärare och förskollärare ansåg drygt 80 procent att de i hög grad har ett intressant och stimulerande arbete, tio procentenheter fler än för arbetsmarknaden totalt.

Obalansen mellan krav och resurser

I grunden är läraryrket alltså ett attraktivt yrke, men det finns negativa arbetsmiljöaspekter som syns tydligt i den aktuella statistiken. Omkring var tredje medarbetare inom utbildningssektorn hade ett i hög grad psykiskt ansträngande arbete. Detsamma gäller inom vård och omsorg samt sociala tjänster medan det inom övriga sektorer ”bara” var drygt var femte eller färre.

Läraryrket är krävande, men det skulle i sig inte vara något problem om det fanns tillräckligt med resurser och bra villkor. När rätt förutsättningar saknas blir dock arbetsbelastningen alldeles för hög. Drygt 60 procent angav i undersökningen att de har alldeles för mycket att göra, vilket är den högsta på arbetsmarknaden och tio procentenheter högre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Det visar en tydlig brist på balans mellan krav och resurser för Sveriges lärare.

Arbetsmiljöfrågorna prioriterade i Skolavtal18

Att lärares arbetsbelastning är för hög och att lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som tar tid från eleverna och undervisningens utveckling är knappast någon nyhet för vare sig arbetsgivare eller beslutsfattare. Tvärtom är det något som idogt diskuterats såväl på utbildningsdepartementet arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet som med SKL och de fristående skolaktörerna och jag har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett helhetsgrepp kring lärares arbetssituation. Det räcker uppenbarligen inte med en tydlig arbetsmiljölagstiftning, politiker som uttrycker att lärare måste få vara lärare, larmrapporter från Arbetsmiljöverket, miljardsatsningar för fler lärare. Alldeles för många lärare vittnar ändå om en enorm samvetsstress, över att ständigt brottas med vetskapen om vad som behöver göras och tvingas konstatera att tiden eller resurserna inte räcker till.

Dessa brister är också bakgrunden till att arbetsmiljöfrågorna är så viktiga i skolavtal18 som nyss tecknats. Med avtalet tar vi nödvändiga steg mot konkreta åtgärder på varje skola och förskola, för att förbättra arbetsmiljön och skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Avtalet innehåller tydliga förstärkningar av arbetsmiljöarbetet som parterna tillsammans arbetat fram:

  • att varje kommun måste förstärka sitt arbete med lönebildning, arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation
  • att varje kommun ska analysera lönestrukturen tillsammans med oss och i det arbetet fokusera påatt erfarenhet ska premieras så att lönestrukturen bidrar till stabilitet och kontinuitet
  • att varje arbetsplats ska analysera sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö med stöd av Skol-OSA
  • att varje arbetsplats ska synliggöra arbetsuppgifter inom arbetstiden och vidta de gärder som krävs för att skapa balans i uppdraget för den enskilde.

Lärarbristen ger dubbla arbetsmiljöproblem

Avtalet innehåller konkreta och tydliga uppdrag som förstärker vårt arbetsmiljöarbete väsentligt. Men avtalet slår inte fast exakt hur det ska gå till – men att det ska göras. Avtalet säkrar inte heller finansieringen för arbetsgivaren. Finansieringen är inte en kollektivavtalsfråga, den är politikens ansvar. Det är politiker nationellt och lokalt som har det yttersta ansvaret att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för att vi till fullo ska kunna ta vårt yrkesansvar. Det är därför vårt påverkansarbete är så viktigt på alla nivåer.

Den stora och ökande lärarbristen har präglat hela arbetet med avtalet. Och lärarbristen slår igenom på många sätt. I arbetsmiljöverkets siffror sticker till exempel utbildningssektorn ut när det gäller hur många som anger att kraven överstiger kunskaper och färdigheter. Lärarbristen skapar därmed ett dubbelt arbetsmiljöproblem:för de obehöriga lärarna som saknar kunskap och kompetens för att undervisa i enlighet med styrdokumenten, men också för de behöriga lärarna som saknar utbildade behöriga lärare och därför får dra ett tungt lass för att täcka upp, stötta och kompensera.

Kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga

Obalansen mellan krav och kompetens kan dessutom vara ett tecken på att kompetensutvecklingen för behöriga lärare är otillräcklig. Forskning som arbetsmiljöverket refererar till visar att jobb där kraven är högre än de kunskaper och färdigheter man har innebär risk för stress och ohälsa. Det är ett problemområde som vi med hjälp av det nya avtalet kan få bättre kartlagt och åtgärdat.

Med stöd i avtalet kan vi sätta tryck på varje kommun. Såväl tillsammans med övriga centrala parter som i Lärarförbundets egna arbete kommer vi jobba aktivt med detta och nog­grant följa upp vilka satsningar som görs. På sikt krävs det också andra sorters insatser för att minska lärarbristen och undanröja orsakerna bakom den. Därför är den påverkan som Lärarförbundet driver för att förstärka behörighetsgivande utbildningar och att få ett professionsprogram på plats också en satsning på lärares arbetsmiljö.

Dags att inspektera Skolinspektionen?

Det är inte genom verklighetsfrämmande lagar som skolan förbättras. Vad det handlar om är vilka reella förutsättningar som ges för oss lärare och skolledare att göra ett bra jobb.

Inför det här läsåret ändrades skollagen gällande en elevs övergång från en skola eller en skolform till en annan. Tidigare har detta bara varit formulerat i läroplanen, men eftersom regering och riksdag ansett att detta inte efterlevdes i tillräcklig utsträckning, så skärpte man kravet genom att skriva in det i skollagen.

Trollkonster eller verkliga förutsättningar?

En ändring i lagstiftning åtföljs självklart av resurser och verkliga förutsättningar för skolledningar och lärare att kunna följa lagstiftningen, eller hur? Det kan man tycka – men nej. Det här sättet att istället skruva åt tumskruvarna används alltför ofta av våra makthavare för att svära sig fria och förtydliga att det här minsann är något som åligger skolorna. Problemen löses genom att det som redan står i läroplanen upphöjs till lag. Eftersom det inte innebär någon ytterligare arbetsuppgift ska det därför inte kosta något. Men politikerna kan två sina händer – lagen finns ju där.

Alla kan nog skriva under på att det är viktigt att elevernas övergångar sker på ett ordnat och tryggt sätt. Men hur ser de praktiska förutsättningarna ut för skolor och lärare att klara detta? Riksdagens nyvalda talman har nyligen uttalat att han inte är någon trollkarl, men hela den riksdag han förestår brukar lite för ofta tro att deras beslut på något magiskt sätt ska bli verklighet utan att några som helt förutsättningar ges. Simsalabim!

Omöjlig kravnivå

Nästa steg i kedjan är att Skolinspektionen sedan granskar efterlevnaden av de krav som åläggs skolan. Det har myndigheten gjort i den här rapporten om elevers övergångar till årskurs 7.

Skolinspektionen visar hur alltför få skolor samverkar strukturerat med avlämnande skolor, vad gäller nivå och omfattning. Detta har lett till att många elever varken upplever sammanhang eller progression i undervisningen, menar myndigheten. Kontentan av granskningen leder fram till en förväntad kravnivå som på många skolor är helt omöjlig att leva upp till.

Myrstack under attack

Visst kan man få till gedigna samverkansmöten mellan frånträdande och tillträdande lärare när merparten av eleverna har haft en eller två lärare tidigare. Men vilka praktiska förutsättningar finns det när det börjar handla om elever från fem, tio eller trettio olika skolor? Och tänk då att det ska gälla i alla ämnen! Med den multiplikatorn kan det ganska snabbt bli en logistik som för tanken till en myrstack under attack.

En aspekt av det här är också att många skolor har årskursvisa arbetslag. Som till exempel SO-lärare kan du då ta emot fem nya klasser med 30 elever i varje. Som lärare ska du då se till att du samverkat med deras tidigare lärare för att veta var du ska ta vid i undervisningen med var och en av de 150 eleverna i de fyra olika SO-ämnena. Skolinspektionen förstår säkert det orimliga i detta, men ribban är lagd, förväntningarna på vad övergångar ska innebära är satta. Inspektionens roll är inte att förklara några omständigheter. Lärare ska verkställa och inspektionen inspektera. Punkt slut.

Skolinspektionen lägger ansvaret på lärare och rektorer

Men hur ska skolorna manövrera efter denna skärpning av lagen? Hur mycket tid och arbete ska krävas? Hur ska lärares arbetsbelastning i stort förenas med kraven på att samverka vid alla övergångar i de fall uppgiften blir mycket tidskrävande? Från Skolinspektionens sida finner man inga svar. Bara att lag är lag.

Skolinspektionen trycker på att huvudmannen visserligen har ett ansvar, men betonar skolledare och lärares skyldigheter. Myndigheten skriver ” Skolinspektionen vill betona att behovet av att huvudmannen tar ett större ansvar vid övergången inte innebär att rektorers och lärares ansvar minskar. Skollagen är tydlig med att rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och att lärarna ansvarar för den undervisning de bedriver. I det ligger att undervisningen ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

Stöttning eller skuldbeläggning?

Så ensidigt är Skolinspektionens uppdrag. Ingen analys om förutsättningarna för att hantera den lagstadgade skyldigheten. Ingen diskussion om varför vissa skolor inte klarar hanteringen av övergångarna på det sätt som är föreskrivet.

För Skolinspektionen ska bara granska. Men att granska utan att på riktigt visa förståelse för varför saker ser ut som det gör, leder bara till skuldbeläggande och fördömande. Lärare och skolledare blir inte hjälpta av granskande blickar och röda prickar i protokoll. Däremot skulle vi vara hjälpta av stöttning i att förändra skolans uppdrag och ansvar till en rimlig nivå utifrån förutsättningarna. Dags att inspektera Skolinspektionens uppdrag?

​Idag är det Världslärardagen!

I dag den 5 oktober firas Världslärardagen, World Teachers’ Day, över hela världen. En dag då lärares betydelse och arbetsvillkor uppmärksammas genom den otroligt viktiga insats som lärare gör varje dag för att ge utbildning åt världens barn och elever.

Världslärardagen instiftades 1994 av Unesco och firas i över 100 länder.

Runtomi landet bidrar Lärarförbundet till firandet. Men dagen uppmärksammas självklart över hela världen. I Zimbabwe lyfter den fackliga föreningen ZIMTA sina krav till deras makthavare och påminner om att kvalitativ undervisning är en mänsklig rättighet: Kanada firar genom att påminna om att lärarna är "the heartbeat in education". Education internationals twitterkonto finner man olika aktiviteter från världens alla hörn.

För egen del firade jag med lärare och elever på Karsby International School i Botkyrka, som är en internationell skola med lärare från hela världen. Där har eleverna möjlighet att lära på både svenska och på engelska och internationella kontakter och perspektiv är en viktig del i undervisningen. Just idag arbetar de yngre eleverna med vad som kännetecknar deras drömlärare och vad som är viktigt för att de ska lära sig så mycket som möjligt. Ord som rättvisa, snälla, tydliga, omtänksamma, tålmodiga, hjälpsamma och roliga fyller elevernas pappersark. De äldre eleverna framför en teater för andra elever, lärare, politiker samt specialinbjudna gäster.

världslärardagen Karsby

2 700 000 lärare fattas

Världslärardagen är en dag då vi verkligen ska passa på att hylla lärare för det viktiga arbete som utförs varje dag världen över. Men också för att påverka så att vikten av skola, utbildning och lärarfackligt engagemang ges större genomslag i vårt land, såväl som i alla världens länder.

Det handlar om att uppmärksamma att villkoren för läraryrket måste bli bättre. För lärarbristen är ett stort internationellt problem. I Sverige beräknas 79 000 lärare saknas år 2035. Globalt saknas det mer än 2,7 miljoner lärare världen över – en fullständigt ohållbar situation som betyder att många barn får växa upp med stora brister i sin grundläggande utbildning.

Miljontals barn saknar skolgång

Ändå är det 70 år sedan som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs och där utbildning räknas som en grundläggande rättighet. Trots det saknar drygt 60 miljoner barn i världen tillgång till skolgång över huvud taget. Räknar man in möjligheten att gå i högstadiet och gymnasiet handlar det om totalt 264 miljoner barn och ungdomar.

världslärardagen 3

Agenda 2030

Därför är FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030,så viktigt och något som måste engagera fler. Lärarförbundets arbete fokuserar på målet om utbildning för alla.Vi arbetar därför för att utbildningsmålet ska uppfyllas här i Sverige, liksom för att utbildning ska bli en större del av Sveriges bistånd.

FN har räknat ut att det skulle krävas 39 miljarder dollar för att ge alla barn utbildning till år 2030. Det kanske kan låta mycket, men motsvarar faktiskt bara runt en halv procent av världens samlade BNP.

Solidaritet lärare till lärare

rarförbundet arbetar sedan lång tid aktivt med att ge stöd till andra lärarorganisationer runt om i världen. I många länder har vårt stöd betytt att lärarorganisationerna blivit framgångsrika i sitt arbete och att lärarna har fått det bättre – och då har även skolan och utbildningen blivit bättre för eleverna.

För många av världens stora utmaningar är lärare en väldigt viktig del av lösningen. Inte minst för att skapa hållbara, demokratiska och jämställda samhällen utan krig, svält och fattigdom. Kunskap och utbildning är svaret på så mycket.

världslärardagen karsby 2

Framtidssäkra Sverige

Lärare med rätt förutsättningar är även svaret på hur Sverige ska kunna framtidssäkras. Vår framtid hänger intimt samman med hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag, vilket i sin tur beror på de förutsättningar vi lärare får för att göra vårt jobb och ta vårt ansvar. Varje elev som lämnar skolan behöver göra det med den kunskap, trygghet och förmåga som gör att de med full kraft kan delta i samhällsbygget och bidra till att göra vår gemensamma framtid bättre.

Så låt Världslärardagen påminna dig om vilken skillnad lärare gör världen över varje dag och om hur viktigt det är att vi är många som påverkar våra politiker att investera i sin lärarkår. Bara så kan vi stärka rätten till en bra utbildning, i vårt land och över hela världen.


Nytt avtal för fler och friskare lärare

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Genom det nya avtalet med SKL har vi lärare och skolledare fått ett tydligt åtagande från arbetsgivarsidan om fortsatta insatser för ett mer attraktivt läraryrke.

Förhandlingarna med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sobona har varit utdragna, men i förra veckan antog parterna medlarnas slutbud. Avtalet innehåller viktiga förbättringar. Samtidigt kommer resultaten inte att synas på arbetsplatserna i morgon eller nästa vecka och det är förstås frustrerande.

Lärarbristen i centrum

Utmaningen har varit att få ett avtal som sätter lärarbristen i centrum. Fler måste vilja bli och förbli lärare. Nu har vi till slut ett avtal som fokuserar på att få fler och friskare lärare.

De centrala parterna ålägger i ­avtalet de lokala parterna att ­förstärka arbetet för att trygga kompetens­försörjningen. Särskilt viktigt är hur utformningen av arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning påverkar kompetensförsörjningen. Parterna centralt avsätter särskilda medel i ett större gemensamt samrådsprojekt för att stötta och följa upp de lokala parternas arbete.

Sjuktalen och arbetsmiljön

Det vi lyckats med är att förmå SKL att förbinda sig till ett avtal som ska göra avtryck i varje kommun och på varje enskild förskola och skola. Att skapa balans i den enskilde medarbetarens uppdrag betonas, liksom åtgärder i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet för att sänka sjuktalen och förbättra arbetsmiljön.

Den lönemässiga eftersläpningen

Vi lärare har under de senaste åren hämtat ikapp något av den lönemässiga eftersläpningen i förhållande till andra jämförbara grupper. Med det nya avtalet har vi bundit arbetsgivaren så långt möjligt för att den utvecklingen ska fortsätta. Sedan 2012 har vi arbetat utan centralt angivna nivåer. Det har tjänat lärarkåren väl och därför är även det nya avtalet utformat så. Omotiverade löneskillnader ska bort och erfarenhet, kompetens och kontinuitet ska premieras i lönesättningen.

Turordningsreglerna

Vi har kunnat föra undan arbets­givarnas ingångskrav om att förändra turordningsreglerna. Nu delar SKL vår uppfattning om att ­turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist måste utgå från skolans unika förutsättningar: behörighetsregler, årlig tjänstefördelning och skollagen. Regelverket är alltså oförändrat kvar på samma sätt som tidigare.

Det har varit viktigt att säkra att de avtalade förbättringar som ska möta lärarbristen verkligen leder till förändring och inte blir papperstigrar. Det är därför avtalet är utformat med krav på ett samråd mellan parterna lokalt och med stöd från parterna centralt.

Avtalade skyldigheter

Att arbetsgivarsidan över en natt skulle vara beredd att vidta alla de åtgärder som förbättrar våra för­utsättningar är nog ett önsketänkande. Genom nötande och förhandling,
medling och kompromiss har vi nu förflyttat arbetsgivarens ­prioritering och fått till en avtalad skyldighet för de lokala och centrala parterna att göra läraryrket mer attraktivt för ­nuvarande och kommande lärare. Det är en utveckling åt rätt håll.

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola – den arbetsgivare som inte tar sitt kommer märka det på både kort och lång sikt.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 11/18

Fortsatt fackligt arbete med #skolavtal18 i ryggen

I samtal om skolavtal18 tisdag 25/9 med Stefania Hjerpe Ottosson, ombud på Tallbohovsskolan.

I samtal om skolavtal18 tisdag 25/9 med Stefania Hjerpe Ottosson, ombud på Tallbohovsskolan.

Det nya avtalet för över 200 000 kommunalt anställda lärare fokuserar på att säkra kompetensförsörjningen i skolan. Lärarbristen ska tryckas tillbaka och med avtalet i ryggen startar nu ett intensivt fackligt arbete lokalt och centralt.

Det nya avtalet mellan lärarorganisationerna och de kommunala skolarbetsgivarna innehåller viktiga steg framåt för att möta lärarbristen. Betyder det att avtalet blivit så bra som vi hade velat? Svar: nej – ett avtal är alltid ett resultat av förhandlingar där man tar och ger och det här avtalet är dessutom ett resultat av medlares arbete.

Vägen till ett mer attraktivt läraryrke

Vi har under hela processen kämpat för ett skolavtal som ska göra skillnad innanför kommungränserna och på varje arbetsplats. Vi hade givetvis helst tagit oss betydligt längre för att förbättra läraryrkets villkor. Resan till ett nytt avtal har varit både lång och knölig och under förhandlingstiden har varken problemen som behöver åtgärdas eller förväntningarna på vad som måste hända blivit mindre – snarare tvärtom.

Det skolavtal vi nu har på plats har dock rätt fokus; ett mer attraktivt läraryrke. För att nå det måste vi givetvis ha lärararbetsgivare som visar att de värnar och värderar sina nuvarande lärare högt. Det visar arbetsgivaren tydligast genom att försäkra sig om att varje lärare får använda sin kompetens till det som gör skillnad för barn och elevers lärande, erbjuda arbetsvillkor som rymmer en stor portion friutrymme, yrkesansvar och utveckling samt genom en lönesättning som premierar kompetens, erfarenhet och kontinuitet. Det är nödvändiga åtgärder för att göra yrket attraktivt och för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Det är emellertid ett faktum att resan mot ett mer attraktivt läraryrke behöver ske stegvis.

Ett helhetsgrepp kring arbetsmiljöarbetet

Oavsett hur vägen till ett avtal ser ut så innebär ett färdigt avtal ett handslag om viktigt arbete som ska ske. Om åtgärder som ska på plats och överenskommelser som måste genomföras. Det nya avtalet innehåller viktiga förstärkningar jämfört med vårt gamla avtal och i linje med lärarorganisationernas yrkande. Det handlar inte minst om skyldigheten för varje kommun att genomföra ett särskilt arbete för att identifiera sina orsaker bakom sjukskrivningar, hög arbetsbelastning och obalans mellan arbetsuppgifter inom arbetstid. Och det handlar om att efter analysen partsgemensamt identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas och vilka förändringar som måste göras för att få fler och friskare lärare.

Med det nya avtalet i ryggen får fackligt förtroendevalda i varje kommun ett viktigt verktyg för att tillsammans med arbetsgivaren vidta det som krävs för att göra läraryrket mer attraktivt – både att söka sig till och stanna kvar i. Arbetet ska ske på varje arbetsplats, där parterna ska genomlysa, analysera, målsätta och koppla åtgärder till varje skola och förskola. Arbetet kommer att stöttas och följas upp av såväl lokala som centrala parter. Uppföljningen kommer att göras kontinuerligt och sätter press på den arbetsgivare som inte gör tillräckligt för att ta sin del av ansvaret för sina medarbetare och för Sveriges totala lärarförsörjning.

Erfarenhet, kompetens och kontinuitet ska premieras

Vi har också fått med SKL på att det krävs konkurrenskraftiga löner för att motverka lärarbristen. Avtalet säger att den lokala arbetsgivaren, för att kunna säkra kompetensförsörjning av lärare, måste kunna erbjuda en positiv livslöneutveckling och en lönestruktur som premierar erfarenhet, kompetens och kontinuitet. Du som lärare ska inte behöva byta arbetsgivare för att få en bra löneutveckling.

Under den sista avtalsperioden har vi haft fyra år utan en fastställd siffersatt nivå för löneutvecklingen. Inte i någon kommun under perioden har löneutvecklingen för lärare sammantaget varit lägre än det så kallade märket, utan i de flesta fall påtagligt högre. Sammantaget har lärarnas löner ökat mer jämfört med arbetsmarknaden i övrigt. I den nuvarande situationen med lärarbrist skulle den nivåsatta siffra som går att åstadkomma i ett centralt avtal istället riskera att hålla nere löneutrymmet. Därför är även det nya avtalet sifferlöst.

Avtalets genomförande börjar nu

Fram till år 2031 är SKL:s totala rekryteringsbehov av lärare 187 000 heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor behöver rekrytera 77 000 lärare och förskollärare. Varje kommun kommer att behöva ta ett större ansvar för att värdera sina lärare högre i lön och försäkra sig om en rimlig arbetsbelastning.

Jag kommer inte vara nöjd förrän varje medlem märker skillnad i sin vardag och har de förutsättningar som krävs för att tillfullo ta sitt läraransvar. Men jag är glad att vi har fått till stånd ett avtal som tar viktiga steg för att få konkreta åtgärder på plats på varje skola och förskola för att förbättra arbetsmiljö och lönestruktur och skapa en bättre balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Allt annat är ett stort resursslöseri!

Förhandlingsresan till ett nytt avtal

Diskussionen mellan parter och medlare om #skolavtal18 är nu inne i ett tufft men intensivt skede. Vi lärarorganisationer ser det som ett måste att få till stånd ett avtal som adresserar orsakerna till lärarbristen. Det är vad en samlad lärarkår kräver.

Och Sverige har egentligen inte råd med något annat. Förhandlingarna om ett nytt avtal mellan lärarorganisationerna och SKL har dragit ut på tiden. Det är vi de första att beklaga. Det pågår intensiva diskussioner mellan parter och medlare för att kunna komma vidare. Vi fortsätter kämpa för bättre villkor för våra medlemmar

Vi kräver åtgärder som gör skillnad

Vi menar att SKL och kommunerna måste göra vad som krävs för att komma tillrätta med lärarbristen. De måste hålla i löneambitionerna och se till så att erfarenhet lönar sig så att man inte ska behöva byta arbetsgivare för att höja sin lön.De måste ta arbetsmiljö, arbetsbelastningen och sjuktalen på fullaste allvar och bidra till ett avtal som gör att kommunerna verkligen vidtar kraftfulla åtgärder.

Turordningsregler anpassade för skolans behov

Under förhandlingsresans gång har vi varit tvungna att ägna mycket tid åt en grundlig genomgång av vad förändringarna av turordningsreglerna skulle betyda i skolans värld. Turordningsreglerna måste anpassas efter skolans behov – inte tvärt om.

Arbetsmiljön och arbetsbelastningen – vi kräver verklig förändring

Vi vet att våra medlemmar väntar på avtal och retroaktiva löneökningar – och vi vill alla bli klara – men vi vill också att det blir ett avtal som gör konkret skillnad i våra medlemmars vardag. Vi vet att medlemmarna har höga förväntningar på ett nytt avtal. Som parter i detta avtal är vi beredda att ta ansvar och tillsammans med SKL vara en mycket aktiv central partner till det som behöver ske lokalt.

Vi ser att många lärare dignar under krav som inte står i relation till resurserna. Det är därför vi ihärdigt hävdar och driver att frågorna om arbetsmiljö, arbetsbelastningen och sjuktalen för lärare måste leda till verklig förändring i varje skola, i varje kommun.

Den som med stolthet och engagemang har valt läraryrket behöver få förutsättningar att göra sitt allra bästa. Det vinner hela samhället på. Fler barn och elever måste få behöriga lärare.

Detta är vad kampen för #skolavtal18 handlar om.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund


Läs mer om #skolavtal18

Efter valet: Time out eller uppvärmning?

Nyckeln till att stärka svensk skola är ett mer attraktivt läraryrke. I såväl regering och riksdag som i landets kommuner förväntar vi lärare och skolledare oss att politikerna samarbetar för att fatta de beslut som måste till för att vända lärarbristen. De besluten måste vara hållbara över tid.

För några veckor sedan inleddes ett nytt läsår. Flera hundratusen lärare och skolledare går till jobbet som vanligt. Flera hundratusen elever går till skolan som vanligt. I klassrum och barngrupper över hela landet pågår arbetet med att säkra framtidens Sverige.

Väl förankrande och hållbara beslut behövs

Igår var det val. Resultatet verkar vara precis så oklart som alla förutspått på förhand. Det finns med andra ord ingen anledning att stå handfallen. Partierna bör rimligen vara förberedda på en politisk situation som fordrar samarbete och kompromissvillighet.

Just idag har partiernas ledningar dragit sig tillbaka för att reflektera över stegen framåt. Det är bra och klokt som uppvärmning, men ingen kan ta time out från sitt ansvar. Beslutfattarnas arbete med att säkra framtidens Sverige kan inte stanna av.

Jag är övertygad om att den insikten finns hos våra demokratiskt valda beslutsfattare. För oss lärare och skolledare, som varje dag jobbar med barn och unga, är det så viktigt att rätt beslut fattas om skolan. Beslut som är väl förankrade i professionen, men som också är stabila över tid.

Lärarbristen är en samhällsutmaning

Det vi önskar oss minst av allt är att skolan förvandlas till ett politiskt slagfält där de beslut som fattas hotas att rivas upp så fort majoriteter skiftar. Det komplicerade parlamentariska läge som vi nu kan räkna med i riksdagen, såväl som i väldigt många kommuner, fordrar därför bred samverkan – också mellan politiska partier som inte brukar samarbeta.

För utmaningen har sällan varit större för svensk skola. Det hävdas ibland att brett politiskt samarbete behöver kriser och stora samhällsutmaningar som katalysator. Den rådande lärarbristen utgör en sådan.

Ökad attraktionskraft för läraryrket är nyckeln till framgång för skolan. Och ingen annan än politikerna sitter inne på makten att göra de insatser som förbättrar läraryrkets dragningskraft. Paradoxalt nog så är en del av lösningen att inte använda skolan som tillhygge för politiska utspel. Bara genom att slippa den utspelsbaserade skolpolitiken är mycket vunnet i skolans vardag.

Ge inte SD inflytande

Men politikerna kan aldrig ta time out ifrån sin viktigaste uppgift som förutsättningsgivare. Det behövs en skolpolitik som verkligen försäkrar sig om att ge oss lärare och skolledare tiden, befogenheterna och konkurrenskraftig lön för att göra det jobb vi med stolthet valt.

Lärarförbundet är partipolitiskt obundet och har självfallet inga synpunkter på vilka partier som bildar Sveriges nästa regering eller vem som blir statsminister. Lärarförbundet har däremot vissa grundläggande värderingar som utgår från principer som är centrala för ett demokratiskt och humant samhälle.

Samtliga riksdagspartier, så vitt vi kan bedöma, delar denna värdegrund. Med ett undantag. Sverigedemokraterna har tydligt visat att de inte delar vår syn kring värdet av mångkultur och jämställdhet. Därför förväntar vi oss att de övriga politiska partierna hanterar regeringsfrågan på ett sätt som inte öppnar för inflytande från Sverigedemokraterna.

Med kompromissen som kompass

Det åligger därför de rödgröna partierna och alliansens företrädare att med viljan till kompromiss som kompass i aktivt samarbete ta ansvar för skolan. Det är dags att lämna hård polemik och låsta positioner, dags att sluta att bråka om frågor som vinster för friskolor, lottning, timplanen, betygen, 10-årig grundskola och så vidare.

Istället är det nu tid för det breda, långsiktiga samtalet över partigränserna om ett gemensamt ansvar för skolan— det har länge saknats. För det skolan behöver är konstruktiva samtal, breda överenskommelser och långsiktiga spelregler. Jag hoppas att det är det vi får se när uppvärmningen är avklarad.

Samverkan behövs för skolans bästa

Trenden behöver vändas genom en utveckling som stärker läraryrkets attraktivitet. Med fler kolleger, högre lön och rimliga arbetsvillkor kan lärar­effekten framtidssäkra Sverige, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Trenden behöver vändas genom en utveckling som stärker läraryrkets attraktivitet. Med fler kolleger, högre lön och rimliga arbetsvillkor kan lärar­effekten framtidssäkra Sverige, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Efter valet måste partierna lägga det taktiska spelet åt sidan och kompromissa om skolan. För Sveriges bästa krävs en konkret politik som gör läraryrket mer attraktivt.

På söndag väljer svenska folket inriktning för Sverige de närmaste fyra åren. För oss lärare och skolledare är det avgörande att politikerna prioriterar behoven i skolan och fattar de rätta besluten. Fel beslut gör vår lärarvardag tuffare.

Det verkligt stora problemet

Under våren tävlade partierna i utspel om mer ordning och studiero i skolan. Efter sommaren har skoldebatten dessbättre kommit att riktas mer mot det verkligt stora problemet — bristen på utbildade lärare.

Förståelsen för hur viktigt det är att höja läraryrkets status är utbredd i alla politiska läger, men partiernas förslag till lösningar är ofta otydliga. En sak är klar — den konkreta politiken som får köerna att ringla långa till lärarutbildningen och som stoppar avhoppen från ­läraryrket återstår att utforma.

Lärarbristen

Att råda bot på lärarbristen är nyckeln till många av skolans stora utmaningar, som ökad likvärdighet och strävan efter ännu bättre kunskapsresultat. Därför har Lärarförbundets slogan i valrörelsen varit att satsa på vad vi kallar lärareffekten. Med det menar vi allt det som påverkar en lärares arbete. Det kan vara arbetsmiljön, att ha utbildade kolleger, att hinna med sina arbetsuppgifter och mycket annat. Ytterst handlar det om vad eleverna faktiskt lär sig och bär med sig från skolan.

Varje dag påverkar lärareffekten hundratusentals elever till nya framsteg och bakom lärareffekten ligger så mycket insatt lärarenergi. Men precis som med annan energi gäller det att sträva efter att effekten blir förnybar.

Läraryrket är ett av de yrken som har allra högst sjuktal. Det säger en hel del. Vår arbetsbelastning har ökat. Våra löner är klart under andra jämförbara akademikergruppers. Vårt utrymme att själva förfoga över arbetstiden har steg för steg inskränkts genom ökade krav på dokumentation och fler obligatoriska moment.

En utveckling som stärker läraryrkets attraktivitet

Trenden behöver vändas genom en utveckling som stärker läraryrkets attraktivitet. Med fler kolleger, högre lön och rimliga arbetsvillkor kan lärar­effekten framtidssäkra Sverige. Men det går inte om politiken är en skyttegrav där olika läger drar åt olika håll och där ingenting som beslutas någonsin får verka i mer än ett par år.

Många talar om att det blir svårt att få till stånd en handlingskraftig regering efter valet. Men det parlamentariska läget borde inte tillåtas spela så stor roll. Inriktningen för skolpolitiken borde under alla förhållanden – precis som är fallet med Sveriges energi­försörjning – vara att nå breda och långsiktiga överenskommelser. Annars går så mycket lärar­energi till spillo och så mycket lärareffekt förlorad. Ingen vinner på tröttkörda lärare som ständigt brottas med kval om att orka.

Så låt partistrategerna kliva tillbaka och släpp fram kompromissvilliga och eftertänksamma utbildningspolitiker. I stället för taktiskt spel måste politikerna i brett samförstånd leverera besluten som gör läraryrket mer attraktivt. Vi lärare och skolledare kräver det. Och Sverige har egentligen inte råd med något annat. Lärareffekten måste bli förnybar.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 10/18

Nytt om avtalsförhandlingarna

Idag måndag 3 september har medlarna fått en redovisning av den analys av turordningsreglerna som de efterfrågat. Vi förutsätter att medlarna nu kommer att koncentrera sina krafter på att lösa de för våra medlemmar mer angelägna frågorna.

Vi kan anta att tempot i deras arbete blir högt då de redan arbetat med frågorna i fyra veckor under våren.

Avtalsförhandlingarna med SKL har pågått i stort sett hela året. I början av maj blev det tydligt att parterna stod så långt ifrån varandra att medlare behövde tillkallas.

Lärarorganisationernas fokus är lärarbristen

SKL, Sveriges kommuner och landsting, ville diskutera turordningsfrågan. Det vill säga hur övertalighet ska hanteras. Vi, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, såg det som ett ganska märkligt inspel och vi ville naturligtvis att förhandlingarna borde fokusera på det som är det verkliga problemet: Att hitta lösningar på den redan stora och dessutom växande lärarbristen.
Därför har förhandlingarna dragit ut på tiden.

Analysen av turordningsreglerna klar

I mitten av juni begärde medlarna att parterna skulle analysera förutsättningarna för turordningsreglerna och vad de får för praktiska och juridiska konsekvenser ute i kommunerna. Analysen av turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist är nu klar och har kommunicerats till medlarna.

Förslag från medlarna nästa steg

Vi vet att våra medlemmar bildligt talat skriker efter lösningar som sänker arbetsbelastningen, höjer lönerna och bidrar till att lösa lärarbristen. Nu behöver arbetsgivarna lyfta blicken och diskussionen föras till de frågorna.
När medlarna nu har fått den analys de efterfrågar så återupptar de arbetet. Vi vet att ni medlemmar väntar på ett avtal som tar hand om orsakerna bakom lärarbristen. Det är hög tid för SKL att kliva fram som lärararbetsgivare och föra en verklig diskussion med oss om hur fler barn och elever ska få möta behöriga lärare och hur de lärare som finns ska värnas och värderas.


Kommentarer:

Anonym
Anonym

När betalas nya lönen ut det är tyst ?

  • Skapad 2018-09-10 19:26
Maud
Maud Vall

Kommentaren har tagits bort...

  • Skapad 2018-09-10 19:25