Lärarförbundet
Bli medlem

Tillsammans gör vi vision till verklighet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vägledande för Lärarförbundets arbete är professionens vision – en framtid med ett hållbart arbetsliv, en mer likvärdig skola och ett mer attraktivt läraryrke.

Framtiden är den delen av tids­linjen som ännu inte inträffat. Så lyder ­definitionen på Wikipedia. Ingen kan ­säkert säga vilken framtid vi går till mötes. Det finns något hoppingivande i det. Framtiden är möjlig att påverka.

Dessa rader skrivs alldeles efter att klubban slagit i bordet och Lärarförbundets kongress avslutats. Kongressen har dragit upp riktlinjerna för den kommande fyraårsperioden och även antagit en långsiktig åttaårig plan för förbundets arbete. Vad vi vet, vad vi tror på och vad vi vill – det är våra drivkrafter för att vara med och verkligen forma framtiden.

Professionella yrkeskunniga lärare

Vi vet att framtiden börjar i skolan. Varje elev som lämnar skolan för att delta i samhällsbygget gör det med den kunskap, trygghet och självkänsla undervisningen gett dem. Vi vet att professionella yrkeskunniga lärare och skolledare varje dag höjer kvaliteten på undervisningen och skapar de bästa förutsättningarna för varje elevs lärande. Vi vet också att digital kompetens och utvecklingen av digitala resurser bara blir viktigare för att leda elevernas lärande i en digitaliserad omvärld.

Vi tror på starka kollektivavtal och trygghetssystem som förbättrar medlemmarnas villkor och bidrar till läraryrkets attraktivitet. Vi tror på en stark lärarprofession som uppbär stor tillit från samhället och som ges en ökad professionell autonomi. Vi tror på vår egen yrkesetik och vi vägleds av vår professions forsknings- och kunskapsbas.

Konkurrenskraftiga löner och villkor

Vi vill att många blir och förblir ­lärare och att många lärare och skol­ledare återvänder till yrket. Vi vill se en framtid där varje läraruppdrag innehåller tillräcklig tid till för- och ­efterarbete, planering och ­reflektion, liksom en kontinuerlig och ­behovs­styrd kom­petensutveckling för alla ­lärare och skolledare. Stat och huvud­män behöver försäkra oss om en bättre arbetsmiljö med rätt organisatoriska förutsättningar för vårt uppdrag.

Våra löner och villkor måste vara konkurrenskraftiga jämfört med ­andra akademikeryrken. Lönernas positiva utveckling behöver ske samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Lärare och skolledare ska ges större inflytande över skolans utveckling och över hur resurserna används. Det ska finns gott om personal i skolan som kan avlasta och komplettera lärarprofessionen, så att lärare får vara ­lärare.

Likvärdig utbildning av god kvalitet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas.

En fin vision – tänker någon – men hur omsätter vi den framtiden i verkligheten? Svaret är att det gör vi tillsammans i Lärarförbundet. I förhandlingar, medlemsaktiviteter, opinionsbildning och påverkansmöten. Och vi är många som hjälps åt. I Lärarförbundet jobbar man inte ensam. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 13/18

Bra skolkommuner renodlar läraruppdraget

För 17:e året i rad presenterar Lärarförbundet, rankningen Sveriges bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas avgörande roll för skolan.

Särskilt grattis till Orust som har säkrat andraplatsen för andra året i rad. Grattis även till Vadstena som är ny på tredje plats. Och, förstås, ett stort grattis till Sveriges bästa skolkommun 2018, nämligen Vellinge kommun. Sex av tio bland rankningens topp-tio placeringar är faktiskt nya kommuner. Grattis till er!

Här är årets rankning i sin helhet.

Kommuner kan lära av varandra

Lärarförbundet har rankat Sveriges alla skolkommuner varje år sedan 2002 Varför fortsätter vi att göra det? Jo, helt enkelt för att kommunerna är våra viktigaste förutsättningsgivare. Kommunernas uppdrag är att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för oss lärare och skolledare att göra det jobb vi med stolthet valt – nämligen att bidra till att varje barn och elev får den undervisning och det stöd den behöver för att nå toppen av sin förmåga. Ambitionen är att rankningen ska inspirera kommuner att lära av varandra.

Vi vill att vår ranking ska driva skolutveckling och öppna upp för nödvändiga och konstruktiva samtal mellan lärare och beslutsfattare. Samtal som leder fram till viktiga beslut. Och Bästa skolkommun har på många orter blivit en årlig dörröppnare till viktiga diskussioner med lärarnas största arbetsgivare om vad som leder till goda skolresultat och vilka åtgärder som krävs.

Sverige behöver attraktiva lärararbetsgivare

Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället tittar vi på hur kommuner har satsat på skolfrågor utifrån 13 olika kriterier. Oavsett kommunens placering i undersökningen har lärare rätt att kräva bra villkor och förbättringar för att kunna göra ett bra jobb.

Vi har en fantastisk lärarkår som med hårt arbete har vänt kunskapsutvecklingen. Men lärarbristen är akut och står i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt.

Skriv på för att renodla läraruppdraget

Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder. Vi vet att lärare varje dag gör uppgifter som inte tillhör kärnuppdraget – allt från administrativa pålagor för att rapportera och dokumentera, till att städa, fixa vikarier och kopiera.

Därför startar vi uppropet #renodlaläraruppdraget. Vi vill uppmana landets huvudmän att försäkra sig om att lärarkompetensen används till det som spelar roll för elevernas lärande och utveckling. Här kan du skriva på uppropet.

Lyssna och lita på lärarna

De kommuner som lyckas med lärares förutsättningar, brukar också lyckas som skolkommun. En nyckel till framgång är just att lärarkompetensen används till det som har betydelse för elevernas lärande. För att undervisningen ska hålla hög kvalitet och kunna anpassas och utvecklas i relation till elevernas behov av stöd och utmaning så krävs det tid till för- och efterarbete, uppföljning och utveckling. Lärare behöver även tillgång till varandra och andra yrkeskategorier för kollegialt samarbete och lärande samt avlastas arbetsuppgifter som inte tillhör läraruppdraget. Läraruppdraget måste renodlas så att lärare får vara just lärare.

För det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner. Lyssna och lita på att vi lärare tar vårt yrkesansvar bara vi får använda vår tid och kompetens till det som spelar roll för eleverna. För det är så vi gör läraryrket till ett attraktivt yrkesval. Det är så kommunerna lyckas som arbetsgivare. Det är så vi får fler som både vill bli och förbli lärare och skolledare.

Ta vara på läslovet!

Läsning kan vara så lustfyllt, så omskakande och så lärorikt på så många olika plan. Ta chansen att läsa och att uppmärksamma läsningens betydelse under läslovsveckan!

För två år sedan meddelade regeringen att höstlovet skulle bli läslovet. Den ideella föreningen Läsrörelsen hade då drivit projektet "Läslov vecka 44" tillsammans med ett stort nätverk med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett nätverk med i dag drygt 80 medlemma, bland annat Lärarförbundet. Målet var just att ersätta höstlovet med läslovet.

Syftet med läslovet är förstås att få unga att läsa mer. Alla aktiviteter som äger rum runt om i landet vecka 44 hittar man här och i år är det en större bredd på aktiviteterna än någonsin.

Från potatislov till läslov

Förr fanns för barn på landsbygden ett så kallat potatislov, som gav eleverna ledigt från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Potatislovet var antagligen ganska logiskt i en tid då en stor del av befolkningen hade sin utkomst av jordbruket.

Böcker och läsning har naturligtvis alltid varit viktigt, men kanske kan man säga att vårt samhälle idag är mer beroende av kunskap, kreativitet och reflektion. På det sättet är läslovet faktiskt lika logiskt i vår tid som potatislovet var i sin.

Lässtimulerande arbetssätt året om

Vi vet att eleverna har väldigt olika förutsättningar med sig hemifrån. Insatser från samhällets sida, gör att barn inte blir lika beroende av vilka som har föräldrar som läser med dem eller inte. Läslovet är en av de insatser som gör att fler barn kan ges chansen att upptäcka lusten till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former.

Självfallet behövs ett lässtimulerande arbetssätt året runt, men läslovet kan vara en avgörande start för många. En naturlig och självklar del i alla skolors arbete borde vara att det finns tillgång till bra böcker och tid för samtal om böcker. Och visst finns det på många håll. Men tyvärr inte alltid.

Likvärdig skola ger lika läsglädje

Vi lärare behöver ges arbetsmässiga förutsättningar för att kunna utveckla vår undervisning – inte minst i form av tid för de elever som behöver extra mycket stöd och stimulans. Den bristande likvärdigheten i svensk skola är tyvärr väldigt synlig i frågan om läsglädje och att hitta fram till böckernas värld.

Jag tror och hoppas att läslovet och andra projekt som Läsrörelsen bedrivit kan hjälpa till att påverka undervisningssituationen i rätt riktning. Vi behöver se till att tid och resurser finns för att fördjupa och verkligen nå fram tillsammans med eleverna.

Boktips!

För mig har böcker, berättelser och samtal om dessa alltid berikat mitt liv och gett mig nya intryck och lärdomar, upplevelser och huvudbry, nyfikenhet och glädje. När läslovsveckan är slut hoppas jag att fler barn och unga fått erfara detta.

Hemma hos mig så djupdyker jag och min 8-åriga dotter just nu i böckerna om ”Dunne” som är skriven av Rose Lagercrantz. Och på nattduksbordet ligger även ”Det fina med Kerstin” skriven av Helena Hedlund och väntar samt en hög med Lasse-Maja böcker, ärvda av storebrorsan och skrivna av Martin Widmark. Min 12-årige son har precis avslutat den sista delen av Pax-serien, skriven av Åsa Larsson och Ingela Korsell och siktar nu in sig på Ingelin Angerborns mebeltriologi och Jonas von Essens bok ”Så får du ett superminne”.

Själv läser jag ”Den tyska flickan” av Armando Lucas Correa och ser fram emot att diskutera den med mina bokklubbsvänner om några veckor. Så öppna en bok och låt dig fångas och tveka inte att dela med dig av dina läsupplevelser till din omgivning. Tillsammans kan vi öppna dörrarna till böckernas värld för så många fler!

Allt börjar med bra lärare – tillsammans

Nu har Lärarförbundets kongress fattat besluten som lägger fast riktningen framåt för Lärarförbundet de kommande åren.

Tänk att en kongress kan innehålla så mycket skratt, så många ord, möten kompromisser, klokskap och framsteg. Ja, så mycket demokrati.

Under fyra intensiva dagar har kongressombud från hela landet överlagt och diskuterat. Nu är vi i mål och besluten om Lärarförbundets kurs framåt är fattade. Beslut om budget och sänkt medlemsavgift, likväl som om mer principiella frågor som rör Lärarförbundets vision och identitet.

Kongressombuden har mejslat fram kloka beslut och visat prov på imponerade kraft och hängiven arbetsglädje. Det har varit ärliga samtal, bra diskussioner, inspirerande möten och ett stort och berikande utbyte av idéer och ståndpunkter. Tack alla kongressombud för en fantastisk insats!

Lärarförbundet är nu ett fackligt professionsförbund

Kongressen har tagit tydlig ställning för att läraryrket fordrar en gedigen utbildning. Det är inte ett yrke vem som helst kan utföra på ett bra sätt, utan utbildning spelar roll.

Kongressen har därför beslutat att Lärarförbundet ska vara ett fackligt professionsförbund, som går i bräschen för professionens utveckling och för barn och elevers rätt till utbildade och behöriga lärare. Är man inte utbildad och ändå arbetar som lärare, så måste vi pressa på så att arbetsgivarna ser till att det ges förutsättningar att skaffa sig den relevanta utbildningen.

I en situation där fler obehöriga och fler som helt saknar relevant utbildning verkar som lärare, är det viktigare än någonsin att vi lärare och skolledare slår vakt om vår yrkesstatus. Genom kongressbeslutet om att kalla oss fackligt professionsförbund och betona vikten av relevant utbildning för lärare och skolledare, så stärker vi vår yrkesidentitet och vår status och roll i samhället – en stolt profession i en stark facklig organisation.

Kongressen har fattat beslut om ändringar i Lärarförbundets medlemsparagraf. För att bli medlem ska man vara lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstudent. Stadgeändringen gäller från den 1 januari 2020. Under perioden fram till dess kommer Lärarförbundets förbundsråd ta ställning till hur förändringarna ska tolkas.

Dialogen med medlemmarna i fokus

Kongressen har visat att den ser att det är medlemmarnas samlade engagemang, kraft och kompetens som bygger, driver och utvecklar Lärarförbundet. Därför ska en levande medlemsdialog i förbundet utgöra grunden och kraften för Lärarförbundets påverkansarbete på arbetsplatsen och för de beslut och åtgärder vi förväntar oss av arbetsgivare och politiker.

För att nå vår vision och våra mål behöver vi växa och bli fler medlemmar. För att göra det behöver vi vara attraktiva, finnas i medlemmarnas vardag, lyssna och bygga verksamhet utifrån medlemmarnas engagemang.

Jag kan också passa på att nämna att kongressen fattat beslut om att en särskild riksorganisation ska bildas för medlemmar inom fristående verksamhet, det vill säga för de medlemmar i Lärarförbundet som inte har kommunerna som huvudman. Ett viktigt steg för att stärka organisationen för den här medlemsgruppen.

Tillsammans vrider vi politiken rätt

Lärarförbundet står nu väl rustat med kongressbeslut som möter framtiden och vägleder oss i det prioriterade arbetet för en bättre arbetsmiljö och för en löneutveckling som fortsätter gå åt rätt håll, med beslut som stärker vårt påverkansarbete och ett medlemsnära arbetssätt. Lita på att Lärarförbundet kommer att göra allt som står i förbundets makt för att vrida politiken rätt och få våra arbetsgivare att ge oss rätt förutsättningar.

Med medlemmarna i ryggen ska vi nu se till att det kongressen beslutat också blir det som genomförs i praktiken. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Lärarförbundets kongress tar ut rätt kurs för framtiden

Under fyra dagar samlas Lärarförbundets kongress för att staka ut riktningen framåt för förbundet och för skolans och läraryrkets utveckling.

Vart fjärde år håller Lärarförbundet kongress och den 23–26 oktober är det äntligen dags igen. Många beslut ska fattas om vilka frågor förbundet ska prioritera. Lärare och lärarvänner från när och fjärran gästar kongressen, liksom många ledande politiker och företrädare från andra fackförbund.

Kongressombuden står i centrum

Men framför allt är det de 259 kongressombuden som står i fokus under fyra intensiva dagar. Engagerade och beslutsamma ombud som på kongressen ska diskutera och nagelfara vägen framåt. Vad som ska göras för att trycka tillbaka lärarbristen, säkra ett mer hållbart lärararbetsliv, stärka en fortsatt positiv löneutveckling, gå i bräschen för en professionsutveckling som stärker lärarnas inflytande och status, liksom besluten som måste till för att få en likvärdig skola. Bara för att rada upp några av den stora mängd frågor som ligger på kongressens bord. Dessutom kan nämnas det fortsätta arbetet med att förnya Lärarförbundet som organisation och utveckla det medlemsnära och rekryterande arbetssättet ytterligare.

Hållbart arbetsliv minskar lärarbristen

Två frågor som definitivt kommer att ta stort utrymme under kongressen är lärares och skolledares ökade arbetsbelastning, liksom att skapa en starkare professionsidentitet för hela lärarkåren. Frågorna har många aspekter och hänger också ihop.

Arbetslivet måste bli mer hållbart för oss som arbetar inom skolans värld. Lärares och skolledares arbetstid tar ofta slut långt innan arbetsuppgifterna. Det håller inte långsiktigt och syns i höga sjukskrivningstal och i karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Det här kommer Lärarförbundet, med massivt medlemsstöd, göra allt vi förmår för att ändra på.

Jag räknar med att kongressen under kompakt enighet kommer stå bakom en dagordning för Lärarförbundet som jämte lön toppas av frågan om en rimligare arbetsbelastning. När sjukskrivningarna minskar för lärare, leder det i sin tur till bättre skolresultat. Och en bättre balans mellan krav och resurser är en förutsättning för ett mer attraktivt yrke som lockar fler att vilja bli, och förbli lärare.

En stolt profession

Samtidigt som arbetsbördan ökat, har friheten i läraryrket kringskurits steg för steg. Större tyngd har getts till nationella kunskapsprov, ökad dokumentation, styrande matriser och fler obligatoriska moment. Trots att våra politiker upprepade gånger uttrycker att lärare måste få vara lärare. Lärarförbundet behöver gå i bräschen för att rensa upp i den byråkrati som kringskär läraryrket, så att vi får fokusera på det vi är utbildade för: undervisning och lärande.

Jag hoppas att kongressen tydligt ska ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till. Det vill säga att öka respekten för att vi lärare och skolledare är professionella på det vi gör. Det ett ställningstagande som betyder mycket för såväl vår arbetsmiljö som kvaliteten i vårt uppdrag. Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och driva på för en mer tillitsbaserad styrning.

Medlemmarna Lärarförbundets styrka

En sak är säker: Trots att vi lärare ofta har en tuff arbetssituation och en hög arbetsbelastning, så rymmer läraryrket så fantastiskt mycket glädje. Tänk vad vi kan åstadkomma när förutsättningarna är de rätta. Det är för att fler ska få chansen att dela denna glädje och göra skillnad, som det måste bli mer lockande att bli lärare.

Därför handlar det om hur vi värnas och värderas. Men det handlar också om friheten i yrket – att politiker måste sluta detaljstyra. Det är först när den här treenigheten fogas samman som kön till lärarutbildningen kommer att ringla lång.

Och lita på att vår kongress kommer att visa på lösningarna för hur det ska kunna bli så. Med medlemmarna i ryggen kommer Lärarförbundet gör allt för att öka trycket på våra arbetsgivare och vrida utbildningspolitiken rätt för ett starkare och mer attraktivt lärar- och skolledaryrke.

Följ det som händer och sker via Lärarförbundets hemsida och sociala medier. Tillsammans stakar vi ut rätt kurs för framtiden!

Stolt profession i stark organisation

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När Lärarförbundets kongress samlas i nästa vecka är ett avgörande steg att stärka vår identitet som ett professionsförbund.

Begreppet profession brukar definieras som att en yrkesgrupp förfogar över vissa kunskaper som gör att yrket utförs med ett stort mått av självständighet. Ett kännetecken brukar vara att det finns en stark vetenskaplig kunskapsgrund och en yrkesetik som professionen själv tar ett stort ansvar för.

Lärar­yrkets status

Ska läraryrket då ses som en profession? Mitt svar är ett rungande ja. För vem vet bättre än vi hur elevernas lärande och utveckling bäst understöds och utvecklas? Vi har en gedigen utbildning i lärande. Vi drivs av att utveckla vårt yrke. Vi vet att när vi självständigt får använda det kunnande vi besitter blir kvaliteten för eleverna och verksamheten den allra bästa.

Vår stora utmaning är att få andra att fullt ut se oss som en profession. Vi behöver med än större kraft hävda lärar­yrkets status baserat på vår yrkesskicklighet och knyta yrket ännu starkare till forskning.

För i vardagen tenderar vårt uppdrag att svälla ut till någonting annat än ansvaret för elevernas lärande. ­Lärare får i dag vara administratörer, vaktmästare, kuratorer och mycket mer. Det är ett slöseri med vår kompetens och skapar en ohållbar arbets­situation. Arbetsbelastningen har ökat, samtidigt som större tyngd ges till nationella kunskapsprov och fler obligatoriska moment. Att tydligare ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till är att tydligare ta ställning för vår arbets­miljö och kvaliteten i vårt uppdrag.

Utbildning spelar roll

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog.

Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och välja den väg som bygger på att utbildning spelar roll och att varje elev har rätt till behöriga lärare. I tider av lärarbrist och stora utmaningar för skolan är det viktigare än någonsin att vi står upp för vad som faktiskt krävs för att kunna vara lärare eller skolledare – och dit hör att man har relevant utbildning. Vår identitet, vilka vi säger att vi är, blir avgörande för vår trovärdighet.

Vi ska gå i bräschen för att alla som arbetar som lärare erbjuds möjlighet att i olika former och i olika studietakt genomföra den utbildning som lärartjänsten kräver. Som professions­förbund blir vi än mer offensiva för att den som saknar relevant utbildning ska kunna utbilda sig och som lärarstudent bli en del av professionen och Lärarförbundet.

Engagemang för yrkets utveckling

Ett professionsförbund bygger på att vara nära och i ständig dialog med medlemmarna. Genom att fler förtroendevalda har en fot kvar i läraryrket skapas möjligheter för fler att engagera sig. För det är utifrån professionens engagemang för yrkets utveckling som vi som förbund ska agera.

I Lärarförbundet har vi gått från att kalla oss ett fackförbund till att kalla oss ett fackligt yrkesförbund. Jag hoppas att kongressen är redo för nästa avgörande steg på denna resa och beslutar att vi är ett professionsförbund. Så blir vi en stoltare profession i en starkare organisation.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/18

Fler och friskare lärare

Behovet av fler och friskare lärare är uppenbart för alla som intresserar sig för svensk skola. Att konkreta krafttag krävs blir återigen tydligt i ljuset av den nya arbetsmiljöstatistiken från 2017 som Arbetsmiljöverket nyligen publicerade.

Där framgår att läraryrket uppfattas som stimulerande och givande, samtidigt som arbetsbelastningen och stressen är mycket hög. Inom utbildningssektorn som domineras av lärare och förskollärare ansåg drygt 80 procent att de i hög grad har ett intressant och stimulerande arbete, tio procentenheter fler än för arbetsmarknaden totalt.

Obalansen mellan krav och resurser

I grunden är läraryrket alltså ett attraktivt yrke, men det finns negativa arbetsmiljöaspekter som syns tydligt i den aktuella statistiken. Omkring var tredje medarbetare inom utbildningssektorn hade ett i hög grad psykiskt ansträngande arbete. Detsamma gäller inom vård och omsorg samt sociala tjänster medan det inom övriga sektorer ”bara” var drygt var femte eller färre.

Läraryrket är krävande, men det skulle i sig inte vara något problem om det fanns tillräckligt med resurser och bra villkor. När rätt förutsättningar saknas blir dock arbetsbelastningen alldeles för hög. Drygt 60 procent angav i undersökningen att de har alldeles för mycket att göra, vilket är den högsta på arbetsmarknaden och tio procentenheter högre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Det visar en tydlig brist på balans mellan krav och resurser för Sveriges lärare.

Arbetsmiljöfrågorna prioriterade i Skolavtal18

Att lärares arbetsbelastning är för hög och att lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som tar tid från eleverna och undervisningens utveckling är knappast någon nyhet för vare sig arbetsgivare eller beslutsfattare. Tvärtom är det något som idogt diskuterats såväl på utbildningsdepartementet arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet som med SKL och de fristående skolaktörerna och jag har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett helhetsgrepp kring lärares arbetssituation. Det räcker uppenbarligen inte med en tydlig arbetsmiljölagstiftning, politiker som uttrycker att lärare måste få vara lärare, larmrapporter från Arbetsmiljöverket, miljardsatsningar för fler lärare. Alldeles för många lärare vittnar ändå om en enorm samvetsstress, över att ständigt brottas med vetskapen om vad som behöver göras och tvingas konstatera att tiden eller resurserna inte räcker till.

Dessa brister är också bakgrunden till att arbetsmiljöfrågorna är så viktiga i skolavtal18 som nyss tecknats. Med avtalet tar vi nödvändiga steg mot konkreta åtgärder på varje skola och förskola, för att förbättra arbetsmiljön och skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Avtalet innehåller tydliga förstärkningar av arbetsmiljöarbetet som parterna tillsammans arbetat fram:

  • att varje kommun måste förstärka sitt arbete med lönebildning, arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation
  • att varje kommun ska analysera lönestrukturen tillsammans med oss och i det arbetet fokusera påatt erfarenhet ska premieras så att lönestrukturen bidrar till stabilitet och kontinuitet
  • att varje arbetsplats ska analysera sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö med stöd av Skol-OSA
  • att varje arbetsplats ska synliggöra arbetsuppgifter inom arbetstiden och vidta de gärder som krävs för att skapa balans i uppdraget för den enskilde.

Lärarbristen ger dubbla arbetsmiljöproblem

Avtalet innehåller konkreta och tydliga uppdrag som förstärker vårt arbetsmiljöarbete väsentligt. Men avtalet slår inte fast exakt hur det ska gå till – men att det ska göras. Avtalet säkrar inte heller finansieringen för arbetsgivaren. Finansieringen är inte en kollektivavtalsfråga, den är politikens ansvar. Det är politiker nationellt och lokalt som har det yttersta ansvaret att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för att vi till fullo ska kunna ta vårt yrkesansvar. Det är därför vårt påverkansarbete är så viktigt på alla nivåer.

Den stora och ökande lärarbristen har präglat hela arbetet med avtalet. Och lärarbristen slår igenom på många sätt. I arbetsmiljöverkets siffror sticker till exempel utbildningssektorn ut när det gäller hur många som anger att kraven överstiger kunskaper och färdigheter. Lärarbristen skapar därmed ett dubbelt arbetsmiljöproblem:för de obehöriga lärarna som saknar kunskap och kompetens för att undervisa i enlighet med styrdokumenten, men också för de behöriga lärarna som saknar utbildade behöriga lärare och därför får dra ett tungt lass för att täcka upp, stötta och kompensera.

Kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga

Obalansen mellan krav och kompetens kan dessutom vara ett tecken på att kompetensutvecklingen för behöriga lärare är otillräcklig. Forskning som arbetsmiljöverket refererar till visar att jobb där kraven är högre än de kunskaper och färdigheter man har innebär risk för stress och ohälsa. Det är ett problemområde som vi med hjälp av det nya avtalet kan få bättre kartlagt och åtgärdat.

Med stöd i avtalet kan vi sätta tryck på varje kommun. Såväl tillsammans med övriga centrala parter som i Lärarförbundets egna arbete kommer vi jobba aktivt med detta och nog­grant följa upp vilka satsningar som görs. På sikt krävs det också andra sorters insatser för att minska lärarbristen och undanröja orsakerna bakom den. Därför är den påverkan som Lärarförbundet driver för att förstärka behörighetsgivande utbildningar och att få ett professionsprogram på plats också en satsning på lärares arbetsmiljö.

Dags att inspektera Skolinspektionen?

Det är inte genom verklighetsfrämmande lagar som skolan förbättras. Vad det handlar om är vilka reella förutsättningar som ges för oss lärare och skolledare att göra ett bra jobb.

Inför det här läsåret ändrades skollagen gällande en elevs övergång från en skola eller en skolform till en annan. Tidigare har detta bara varit formulerat i läroplanen, men eftersom regering och riksdag ansett att detta inte efterlevdes i tillräcklig utsträckning, så skärpte man kravet genom att skriva in det i skollagen.

Trollkonster eller verkliga förutsättningar?

En ändring i lagstiftning åtföljs självklart av resurser och verkliga förutsättningar för skolledningar och lärare att kunna följa lagstiftningen, eller hur? Det kan man tycka – men nej. Det här sättet att istället skruva åt tumskruvarna används alltför ofta av våra makthavare för att svära sig fria och förtydliga att det här minsann är något som åligger skolorna. Problemen löses genom att det som redan står i läroplanen upphöjs till lag. Eftersom det inte innebär någon ytterligare arbetsuppgift ska det därför inte kosta något. Men politikerna kan två sina händer – lagen finns ju där.

Alla kan nog skriva under på att det är viktigt att elevernas övergångar sker på ett ordnat och tryggt sätt. Men hur ser de praktiska förutsättningarna ut för skolor och lärare att klara detta? Riksdagens nyvalda talman har nyligen uttalat att han inte är någon trollkarl, men hela den riksdag han förestår brukar lite för ofta tro att deras beslut på något magiskt sätt ska bli verklighet utan att några som helt förutsättningar ges. Simsalabim!

Omöjlig kravnivå

Nästa steg i kedjan är att Skolinspektionen sedan granskar efterlevnaden av de krav som åläggs skolan. Det har myndigheten gjort i den här rapporten om elevers övergångar till årskurs 7.

Skolinspektionen visar hur alltför få skolor samverkar strukturerat med avlämnande skolor, vad gäller nivå och omfattning. Detta har lett till att många elever varken upplever sammanhang eller progression i undervisningen, menar myndigheten. Kontentan av granskningen leder fram till en förväntad kravnivå som på många skolor är helt omöjlig att leva upp till.

Myrstack under attack

Visst kan man få till gedigna samverkansmöten mellan frånträdande och tillträdande lärare när merparten av eleverna har haft en eller två lärare tidigare. Men vilka praktiska förutsättningar finns det när det börjar handla om elever från fem, tio eller trettio olika skolor? Och tänk då att det ska gälla i alla ämnen! Med den multiplikatorn kan det ganska snabbt bli en logistik som för tanken till en myrstack under attack.

En aspekt av det här är också att många skolor har årskursvisa arbetslag. Som till exempel SO-lärare kan du då ta emot fem nya klasser med 30 elever i varje. Som lärare ska du då se till att du samverkat med deras tidigare lärare för att veta var du ska ta vid i undervisningen med var och en av de 150 eleverna i de fyra olika SO-ämnena. Skolinspektionen förstår säkert det orimliga i detta, men ribban är lagd, förväntningarna på vad övergångar ska innebära är satta. Inspektionens roll är inte att förklara några omständigheter. Lärare ska verkställa och inspektionen inspektera. Punkt slut.

Skolinspektionen lägger ansvaret på lärare och rektorer

Men hur ska skolorna manövrera efter denna skärpning av lagen? Hur mycket tid och arbete ska krävas? Hur ska lärares arbetsbelastning i stort förenas med kraven på att samverka vid alla övergångar i de fall uppgiften blir mycket tidskrävande? Från Skolinspektionens sida finner man inga svar. Bara att lag är lag.

Skolinspektionen trycker på att huvudmannen visserligen har ett ansvar, men betonar skolledare och lärares skyldigheter. Myndigheten skriver ” Skolinspektionen vill betona att behovet av att huvudmannen tar ett större ansvar vid övergången inte innebär att rektorers och lärares ansvar minskar. Skollagen är tydlig med att rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och att lärarna ansvarar för den undervisning de bedriver. I det ligger att undervisningen ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

Stöttning eller skuldbeläggning?

Så ensidigt är Skolinspektionens uppdrag. Ingen analys om förutsättningarna för att hantera den lagstadgade skyldigheten. Ingen diskussion om varför vissa skolor inte klarar hanteringen av övergångarna på det sätt som är föreskrivet.

För Skolinspektionen ska bara granska. Men att granska utan att på riktigt visa förståelse för varför saker ser ut som det gör, leder bara till skuldbeläggande och fördömande. Lärare och skolledare blir inte hjälpta av granskande blickar och röda prickar i protokoll. Däremot skulle vi vara hjälpta av stöttning i att förändra skolans uppdrag och ansvar till en rimlig nivå utifrån förutsättningarna. Dags att inspektera Skolinspektionens uppdrag?

​Idag är det Världslärardagen!

I dag den 5 oktober firas Världslärardagen, World Teachers’ Day, över hela världen. En dag då lärares betydelse och arbetsvillkor uppmärksammas genom den otroligt viktiga insats som lärare gör varje dag för att ge utbildning åt världens barn och elever.

Världslärardagen instiftades 1994 av Unesco och firas i över 100 länder.

Runtomi landet bidrar Lärarförbundet till firandet. Men dagen uppmärksammas självklart över hela världen. I Zimbabwe lyfter den fackliga föreningen ZIMTA sina krav till deras makthavare och påminner om att kvalitativ undervisning är en mänsklig rättighet: Kanada firar genom att påminna om att lärarna är "the heartbeat in education". Education internationals twitterkonto finner man olika aktiviteter från världens alla hörn.

För egen del firade jag med lärare och elever på Karsby International School i Botkyrka, som är en internationell skola med lärare från hela världen. Där har eleverna möjlighet att lära på både svenska och på engelska och internationella kontakter och perspektiv är en viktig del i undervisningen. Just idag arbetar de yngre eleverna med vad som kännetecknar deras drömlärare och vad som är viktigt för att de ska lära sig så mycket som möjligt. Ord som rättvisa, snälla, tydliga, omtänksamma, tålmodiga, hjälpsamma och roliga fyller elevernas pappersark. De äldre eleverna framför en teater för andra elever, lärare, politiker samt specialinbjudna gäster.

världslärardagen Karsby

2 700 000 lärare fattas

Världslärardagen är en dag då vi verkligen ska passa på att hylla lärare för det viktiga arbete som utförs varje dag världen över. Men också för att påverka så att vikten av skola, utbildning och lärarfackligt engagemang ges större genomslag i vårt land, såväl som i alla världens länder.

Det handlar om att uppmärksamma att villkoren för läraryrket måste bli bättre. För lärarbristen är ett stort internationellt problem. I Sverige beräknas 79 000 lärare saknas år 2035. Globalt saknas det mer än 2,7 miljoner lärare världen över – en fullständigt ohållbar situation som betyder att många barn får växa upp med stora brister i sin grundläggande utbildning.

Miljontals barn saknar skolgång

Ändå är det 70 år sedan som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs och där utbildning räknas som en grundläggande rättighet. Trots det saknar drygt 60 miljoner barn i världen tillgång till skolgång över huvud taget. Räknar man in möjligheten att gå i högstadiet och gymnasiet handlar det om totalt 264 miljoner barn och ungdomar.

världslärardagen 3

Agenda 2030

Därför är FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030,så viktigt och något som måste engagera fler. Lärarförbundets arbete fokuserar på målet om utbildning för alla.Vi arbetar därför för att utbildningsmålet ska uppfyllas här i Sverige, liksom för att utbildning ska bli en större del av Sveriges bistånd.

FN har räknat ut att det skulle krävas 39 miljarder dollar för att ge alla barn utbildning till år 2030. Det kanske kan låta mycket, men motsvarar faktiskt bara runt en halv procent av världens samlade BNP.

Solidaritet lärare till lärare

rarförbundet arbetar sedan lång tid aktivt med att ge stöd till andra lärarorganisationer runt om i världen. I många länder har vårt stöd betytt att lärarorganisationerna blivit framgångsrika i sitt arbete och att lärarna har fått det bättre – och då har även skolan och utbildningen blivit bättre för eleverna.

För många av världens stora utmaningar är lärare en väldigt viktig del av lösningen. Inte minst för att skapa hållbara, demokratiska och jämställda samhällen utan krig, svält och fattigdom. Kunskap och utbildning är svaret på så mycket.

världslärardagen karsby 2

Framtidssäkra Sverige

Lärare med rätt förutsättningar är även svaret på hur Sverige ska kunna framtidssäkras. Vår framtid hänger intimt samman med hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag, vilket i sin tur beror på de förutsättningar vi lärare får för att göra vårt jobb och ta vårt ansvar. Varje elev som lämnar skolan behöver göra det med den kunskap, trygghet och förmåga som gör att de med full kraft kan delta i samhällsbygget och bidra till att göra vår gemensamma framtid bättre.

Så låt Världslärardagen påminna dig om vilken skillnad lärare gör världen över varje dag och om hur viktigt det är att vi är många som påverkar våra politiker att investera i sin lärarkår. Bara så kan vi stärka rätten till en bra utbildning, i vårt land och över hela världen.


Nytt avtal för fler och friskare lärare

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Genom det nya avtalet med SKL har vi lärare och skolledare fått ett tydligt åtagande från arbetsgivarsidan om fortsatta insatser för ett mer attraktivt läraryrke.

Förhandlingarna med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Sobona har varit utdragna, men i förra veckan antog parterna medlarnas slutbud. Avtalet innehåller viktiga förbättringar. Samtidigt kommer resultaten inte att synas på arbetsplatserna i morgon eller nästa vecka och det är förstås frustrerande.

Lärarbristen i centrum

Utmaningen har varit att få ett avtal som sätter lärarbristen i centrum. Fler måste vilja bli och förbli lärare. Nu har vi till slut ett avtal som fokuserar på att få fler och friskare lärare.

De centrala parterna ålägger i ­avtalet de lokala parterna att ­förstärka arbetet för att trygga kompetens­försörjningen. Särskilt viktigt är hur utformningen av arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning påverkar kompetensförsörjningen. Parterna centralt avsätter särskilda medel i ett större gemensamt samrådsprojekt för att stötta och följa upp de lokala parternas arbete.

Sjuktalen och arbetsmiljön

Det vi lyckats med är att förmå SKL att förbinda sig till ett avtal som ska göra avtryck i varje kommun och på varje enskild förskola och skola. Att skapa balans i den enskilde medarbetarens uppdrag betonas, liksom åtgärder i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet för att sänka sjuktalen och förbättra arbetsmiljön.

Den lönemässiga eftersläpningen

Vi lärare har under de senaste åren hämtat ikapp något av den lönemässiga eftersläpningen i förhållande till andra jämförbara grupper. Med det nya avtalet har vi bundit arbetsgivaren så långt möjligt för att den utvecklingen ska fortsätta. Sedan 2012 har vi arbetat utan centralt angivna nivåer. Det har tjänat lärarkåren väl och därför är även det nya avtalet utformat så. Omotiverade löneskillnader ska bort och erfarenhet, kompetens och kontinuitet ska premieras i lönesättningen.

Turordningsreglerna

Vi har kunnat föra undan arbets­givarnas ingångskrav om att förändra turordningsreglerna. Nu delar SKL vår uppfattning om att ­turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist måste utgå från skolans unika förutsättningar: behörighetsregler, årlig tjänstefördelning och skollagen. Regelverket är alltså oförändrat kvar på samma sätt som tidigare.

Det har varit viktigt att säkra att de avtalade förbättringar som ska möta lärarbristen verkligen leder till förändring och inte blir papperstigrar. Det är därför avtalet är utformat med krav på ett samråd mellan parterna lokalt och med stöd från parterna centralt.

Avtalade skyldigheter

Att arbetsgivarsidan över en natt skulle vara beredd att vidta alla de åtgärder som förbättrar våra för­utsättningar är nog ett önsketänkande. Genom nötande och förhandling,
medling och kompromiss har vi nu förflyttat arbetsgivarens ­prioritering och fått till en avtalad skyldighet för de lokala och centrala parterna att göra läraryrket mer attraktivt för ­nuvarande och kommande lärare. Det är en utveckling åt rätt håll.

Med avtalet i ryggen ska vi ta vår del i ansvaret för ett ­arbetsmiljöarbete som gör verklig skillnad på varenda skola och förskola – den arbetsgivare som inte tar sitt kommer märka det på både kort och lång sikt.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 11/18
Frågor & Svar