Lärarförbundet
Bli medlem

Skola och utbildning kan inte spara mer

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Många politiker tar tyvärr den enklaste vägen till att klara sin budget. Lyft i stället blicken och se att hela samhället vinner på investeringar i utbildning.

Det måste väl gå att spara på skola och förskola. Regeringar av olika kulör har ju öst ut pengar på satsning efter satsning. Lyft hit och lyft dit, reformer och miljarder. Som ett förinställt autosvar har utbildningsministern upprepat sin talepunkt om att skolan tillfördes 15 miljarder kronor förra mandatperioden.

Det går inte att skära mer

Ändå påstår jag bestämt att det inte går att skära mer. Resurserna har nämligen inte ökat realt sett. Visserligen har den nominella kostnaden per elev mellan åren 2012 och 2018 ökat med 20 procent. Men om man justerar för utvecklingen av skolans lokalkostnader och för skolpersonalens löner, så är resurserna per elev nära nog exakt på samma nivå 2018 som sex år tidigare.

Lönerna har ökat i hela samhället och för omväxlings skull har lärarlönerna inte halkat efter andra grupper, utan tagit igen något av tidigare decenniers tapp. Men när skolans kostnader för löner och lokaler ökar snabbare än inflationen, så måste resurstillskotten hänga med. Annars blir det ingen real ökning. Därför har skolan samma resurser per elev nu som den hade 2012 – alla påstådda satsningar till trots.

Nio av tio kommuner planerar nedskärningar

Nu visar en ny enkät bland Lärarförbundets lokalavdelningar att närmare nio av tio kommuner planerar nedskärningar på skola och utbildning nästa år. Det är katastrofalt. Arbetssituationen i skola och förskola är redan mer pressad än någonsin. Maxgränsen är nådd. För under samma period som de reala resurserna legat still har allt fler arbetsuppgifter tillkommit – just genom de många så kallade reformerna. Balansen mellan krav och resurser har rubbats.

Lärare och skolledare får slita hårt för att lägga grunden för ett samhälle med kunniga medborgare som bidrar till framtida välstånd och utveckling. Så mycket hänger ju på detta arbete. Insikten borde finnas att investeringar i utbildning endast är en kostnad på kort sikt, men en långsiktig samhällsvinst.

Tyvärr söker många politiker i stället den enklaste vägen till att klara sin budget. Fattar man ett nedskärningsbeslut nu syns inte de negativa effekterna förrän i en avlägsen framtid. De som fattade besluten blir sällan de som faktiskt ställs till svars.

Men Lärarförbundet tänker inte vänta med ansvarsutkrävandet. Vi tänker visa på konsekvenserna och lägga ansvaret hos politikerna – där det hör hemma. Ansvaret för större klasser, ökad arbetsbelastning, fler sjuka lärare, indraget stöd till elever som behöver det, minskad elevhälsa och pausad kompetensutveckling.

Välja att investera i utbildning

Kommunerna kan göra valet att investera i utbildning. Då får andra budgetposter stå tillbaka eller så måste kommunalskatten höjas. Också staten kan välja om skattesänkningar ska gå före statsbidrag till kommuner och utbildning.

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö. Barn och elever i form av en sämre utbildning. Samhället i form av en sämre framtid. Det accepterar vi inte. Vi utkräver ansvar här och nu.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/19

Alla elever har rätt till studiero

Skolinspektionens nya skolenkät visar att merparten elever upplever trygghet och studiero i skolan. Men det är för många elever som inte gör det och för många lärare som lämnas i sticket när det gäller att hantera ordningsstörande händelser.

Nio av tio upplever att de är trygga i skolan och två av tre anser att de har studiero på lektionerna. Ungefär tre av tio elever säger sig dock sakna studiero. Nio av tio grundskolelärare anser att eleverna har studiero. Men samtidigt uppger tre av tio lärare att upprätthållandet av ordningen i klassrummet tar upp en stor del av undervisningstiden. Det här visarSkolinspektionens nya skolenkät som görs vartannat år.

Råder inte kaos i klassrummen

Resultaten i Skolenkäten kan ses parallellt med den undersökning som Lärarförbundet presenterade nyligen. Även den visar att flertalet lärare inte upplever stora problem med ordning och studiero. Det råder i allmänhet inte kaos i svenska klassrum.

Men problemet är ändå tillräckligt omfattande och kräver både långsiktiga och omedelbara insatser. Tiotusentals elever upplever inte att de har en tillräcklig studiero. Och alltför många lärare som möter stökiga situationer lämnas i sticket när de ska hantera dem.

Påfrestande anmälningsprocess

Lärarförbundets rapport visar att många lärare tvekar att gripa in i stökiga situationer i skolan. Över hälften av lärarna uppger att de har tvekat att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av rädsla för att bli anmälda. Detta till följd av ett oklart rättsläge och en tidskrävande process som medför en psykisk påfrestning kopplat till hanteringen av anmälningar. Den nuvarande processen och regelverket behöver ses över. Tydliga befogenheter för lärare att ingripa är nödvändigt.

Lika viktigt för ett bra studieklimat är att lärarna har gott om tid och resurser för sina elever, liksom tillgång till en bra elevhälsa. I enkäten pekar lärarna själva på att den långsiktiga lösningen handlar om resurser för särskilt stöd, tid för att planera undervisningen, en bra elevhälsa samt en väl fungerande rastverksamhet.

Regeringen lovar handlingsplan

Idag nekas dessvärre många elever särskilt stöd av speciallärare/specialpedagog – trots att lärarna påtalat behovet. Det är ingen bra grund för studiero och risken är stor att det är just det extra stödet som dras in när allt fler kommuner sparar allt mer på skola och utbildning.

Regeringen har sedan tidigare meddelat att det ska tas fram en ta fram en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Det som regeringens plan behöver ta fasta på är dels de förebyggande insatserna och dels lagar och regler som ger lärare tydliga befogenheter att agera utan att riskera hamna i anmälningskaruseller. Det är inte antingen eller, det är både ock.

Lärarbristen går att lösa!

Enligt UKÄ borde antalet examinerade i olika lärarkategorier öka med mellan 33 och 87 procent årligen fram till 2035. Enda möjligheten för att komma ens i närheten av detta är att satsa på behörighetsgivande utbildningar till de obehöriga som idag jobbar som lärare.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en ny rapport gått igenom 15 yrken, de flesta med legitimationskrav och räknat ut hur många nybörjare respektive utbildning skulle behöva varje år fram till 2035. Resultaten bekräftar en redan alarmerande bild av kompetensförsörjningen inom vård- och utbildningsområdet.

Ohållbar situation

Antalet nybörjare på program mot ämneslärarexamen skulle behöva öka med 87 procent årligen under 2023–2035 jämfört med 2018. För grundlärare och yrkeslärare behöver antalet nybörjare öka med 57 procent respektive 56 procent årligen jämfört med 2018. För förskollärare behövs en årlig ökning med 33 procent i antalet nybörjare jämfört med 2018.

UKÄ:s rapport är ännu ett underlag som visar det ohållbara i den nuvarande modellen för kompetensförsörjning inom utbildningsområdet. Staten och skolhuvudmännen måste fortsätta stärka läraryrkets attraktionskraft. Den lönemässiga ökning som kommit läraryrket till del har varit för måttlig och dessvärre genomförts på ett sätt så att långt ifrån alla erfarna, skickliga lärare fått ta del av ökningen. Likaså måste arbetet med läraryrkets arbetsmiljö och höga arbetsbelastning stå i fokus och de ekonomiska nedskärningarna på skola och utbildning i kommunerna stoppas.

Tre av tio lärare obehöriga i grundskolan

Det saknas redan idag cirka 65 000 behöriga lärare. Situationen är ett allvarligt hot mot Sveriges framtida utveckling, men de politiska insatserna hittills är allt för marginella och otillräckliga. Det är faktiskt ansvarslöst.

Den stora andelen obehöriga lärare ökar arbetsbelastningen för de behöriga lärarna. Endast behöriga lärare får sätta betyg vilket gör att arbetsbelastningen för de behöriga lärarna går upp när betygen ska sättas. Det kollegiala samarbetet blir också haltande och omsättningen av lärare ökar, vilket medför att eleverna inte får kontinuitet i sina relationer till lärare. I grundskolan är tre av tio lärare obehöriga idag. I gymnasieskolan två av tio.

Staten borde ta initiativet och i samarbete med kommunerna rulla ut en bred satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning till de obehöriga som i dag undervisar i skolorna. Långsiktigt kan naturligtvis bara lärarförsörjningen tryggas genom att läraryrket förenas med konkurrenskraftig lön och attraktiva arbetsvillkor. Men i det akuta läge som nu råder vore det snabbaste sättet att förbättra situationen att rikta in insatserna mot de obehöriga som idag undervisar i skolorna.

Sju av tio obehöriga villiga att utbilda sig

En enkätundersökning som Lärarförbundet gjorde under våren tyder på att vi med rätt insatser och rätt förutsättningar snabbt skulle kunna minska lärarbristen. Totalt omfattar undersökningen 3000 respondenter. Enkäten visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning.

Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta. Det går alltså att kraftigt reducera lärarbristen genom en massiv satsning på validering och behörighetskompletterande utbildning riktad till de obehöriga som redan undervisar i skolorna.

För att svensk skola ska kunna leverera utbildning av hög kvalitet krävs ett nationellt grepp kring lärarbristen. När ska regering och riksdag på allvar börja leverera de lösningar som krävs?

Skyddsombuden är våra vardagshjältar!

Skyddsombuden är på många sätt arbetslivets viktigaste personer. De är vårt yttersta skydd mot arbetsplatser med en osund arbetsmiljö. Idag firar vi Skyddsombudens dag och hyllar våra vardagshjältar skyddsombuden lite extra.

Även om arbetsgivaren naturligtvis alltid har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, så är det ett uttalat krav i arbetsmiljölagen att det organiserade arbetsmiljöarbetet bedrivs tillsammans med oss arbetstagare eller de som representanter oss, det vill säga våra skyddsombud.

Skyddsombuden viktigare än någonsin

Buller, ohälsosamma lokaler, för mycket övertid, för många arbetsuppgifter. Allt detta kan våra skyddsombud agera mot och göra skillnad. Skyddsombuden är på många sätt sanna vardagshjältar. Vardagshjältar som undersöker, riskbedömer, föreslår åtgärder och följer upp att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Vardagshjältar som är med vid förändringar i smått och i stort, vid planering av lokaler, vid omorganisation och vid skyddsronder. Vardagshjältar som höjer rösten när arbetsgivaren missar viktiga aspekter för en bra arbetsmiljö.

I kommun efter kommun ser vi just nu hur besparingar och nedskärningar görs på skola och utbildning. När tillräckliga resurser inte ges är risken stor att det går ut över arbetsmiljön. Det tuffare ekonomiska läget gör alltså den redan viktiga rollen som skyddsombud ännu viktigare. Skyddsombudens insats kan ha en helt avgörande betydelse för att säkra att ingen skolhuvudman springer ifrån sitt arbetsmiljöansvar. Att vara skyddsombud är att i allra högsta grad engagera sig både i och för läraryrket. Tack alla skyddsombud för allt ni gör!

Finns krafter som vill försvaga skyddsombuden

Den som tar på sig uppgiften att vara skyddsombud för sina arbetskamrater förtjänar verkligen att hyllas. Men alla stämmer tyvärr inte in i hyllningskören. Det finns krafter i politiken och på arbetsgivarsidan som vill försvaga det skydd vi arbetstagare har när det gäller att hävda vår rätt till en bra arbetsmiljö. De vill avskaffa skyddsombuden och försvaga fackföreningarnas arbete i arbetsmiljöfrågor.

Det är arbetstagarna själva som väljer sina skyddsombud och det fackförbundet som är bundet av kollektivavtal utser sedan det skyddsombud som arbetstagarna valt. Ett skyddsombud som är medlem i ett fackförbund behöver aldrig känna sig utlämnad. Den personen agerar med hela fackförbundet i ryggen. Ett skyddsombud som är medlem i till exempel Lärarförbundet kan nämligen aldrig bli personligen skadeståndsskyldig till en arbetsgivare vid ett agerande som juridiskt sett senare bedöms som felaktigt. Den risken bär vi istället gemensamt i Lärarförbundet och där vi som fackförbund tar alla kostnader vid en eventuell rättstvist.

Fackets betydelse för skyddsombuden

Det är fackförbundens skydd av skyddsombuden som sticker i ögonen på dem som vill försvaga möjligheterna för oss arbetstagare att hävda vår rätt till en bra arbetsmiljö. Men det är just det som är en så viktig poäng i skyddsarbetet. Det är på grund av det fackliga skyddet som vi alla kan lita på att vi har skyddsombud som utan egen risk kan agera med full kraft mot brister i vår arbetsmiljö.

Istället för att ta bort eller försvaga skyddsombuden bör vi därför se till att fler vill ta på sig uppdraget som skyddsombud. Vi behöver fler kunniga och handlingskraftiga skyddsombud som har förutsättningar att kunna och våga agera. Ju fler vardagshjältar vi är på våra arbetsplatser, desto bättre blir vår arbetsmiljö!

Ingen huvudman ska få springa ifrån sitt arbetsmiljöansvar

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarförbundet accepterar inte nedskärningar på skola och förskola. Vi sätter hårt mot hårt. Arbetsmiljön för lärare och skolledare behöver förbättras – inte försämras.

Ide flesta kommuner sker nu besparingar på skola och förskola. Det handlar om uttalade sparkrav, men också om resurstillskott som inte täcker volymökningar, löpande kostnadsökningar eller täcker befintliga underskott.

Allt börjar med bra lärare

Vi lärare och skolledare ser dagligen behovet av mer resurser. Vi vet att det är ett faktum att allt börjar med bra lärare. Vi kan inte uppfatta det som nu pågår som något annat än ett samhälles svek gentemot barn och elever – liksom mot oss lärare och skolledare. Med vår yrkesstolthet följer ett ansvar som tvingar oss att protestera; barn och elever måste få det stöd som de behöver.

Det handlar också om vår egen arbetsmiljö, om vårt välbefinnande och ytterst om vår hälsa. Arbetslivet måste bli mer hållbart för oss som arbetar inom skolans värld. Arbetstiden tar ofta slut långt före arbetsuppgifterna. Det syns i höga sjukskrivningstal och i karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Detta i en situation där skolans kvalitet redan lider av akut lärarbrist.

Statsbidragen till kommunerna

Regeringens budgetproposition måste ges underkänt när det gäller stödet till kommunerna. Förskola och skola har ett växande antal barn och elever. Även äldreomsorgen står inför en stor kostnadskrävande utmaning, eftersom andelen äldre ökar snabbt. Ändå höjer inte regeringen statsbidragen till kommunerna i nivå med vad utmaningarna fordrar.

Vi tänker inte upphöra med vår kritik. Lärarförbundet fortsätter att driva på för höjda statsbidrag till skolan specifikt och till kommunerna generellt.

Vi skärper också vårt eget arbete med arbetsmiljöfrågorna. Förbundets nyinrättade arbetsmiljöråd har kommit igång och kommer steg för steg att vässa arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågorna är alltid centrala för oss som fackförbund, men situationen nu gör dem än viktigare.

Andra metoder än nedskärningar

Kommunerna måste använda andra metoder än nedskärningar för att lösa finansieringen och i stället leva upp till sina åtaganden mot medborgarna och mot oss anställda. Vi som facklig organisation tänker göra det vi kan för att tvinga dem till det.

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö. I det lokala arbetet kommer vi stå beredda att förklara oenighet i budgetsamverkan, kräva gedigna risk- och konsekvensanalyser och ta varje tillfälle i akt för att påverka för mer resurser till skola och utbildning.

Kollektivavtalet är tydligt

Vi tänker också använda oss av vårt kollektivavtal. Kollektivavtalet är nämligen tydligt med att det krävs konkreta åtgärder som ökar läraryrkets attraktivitet och säkrar kompetensförsörjningen, minskar sjuktalen och skapar en rimlig arbetsbelastning. Vi hade önskat ännu större åtaganden från motparten, men avtalet ger oss ändå verktyg för att påverka arbetsvillkoren.

Med stöd i avtalet kan vi fackliga företrädare tillsammans sätta tryck i varje kommun. Vi håller ihop, hjälps åt och sätter press. Ingen skolhuvudman ska kunna springa ifrån sitt arbetsmiljöansvar.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 11/19

Sätt press på din kommun att bli bästa skolkommun!

Är det någon poäng att utse Sveriges bästa skolkommun i ett läge där kommunerna skär ner på skola och utbildning? Svaret är definitivt ja. Alla kommuner bär alltid ansvaret för sina prioriteringar. Bästa Skolkommun är ett verktyg för att påkalla det ansvaret.

Fyller verkligen Lärarförbundets kommunrankning Bästa skolkommun något syfte med tanke på alla de nedskärningar som nu görs på så många skolor? Ja, en besparingsvåg sveper fram i många kommuner. Skatteintäkterna räcker inte till när kostnaderna ökar för allt fler äldre och allt fler yngre och när arbetslösheten stiger.

Samtidigt har regeringen valt att inte höja statsbidragen till kommunerna ens i närheten av vad som behövs för att motsvara behoven i kommunerna. Staten saknar inte ekonomiskt utrymme, men regeringen har tyvärr valt att prioritera annat. Följden bli att många kommuner fortsätter skära i sina kostnader för skola och förskola. Men det är precis just därför som Lärarförbundets kommunrakning är viktigare än någonsin.

Varje kommun kan välja att sätta skolan först

För kommunernas besparingar på utbildning är – trots regeringens föga lyckade kommunpolitik – inte oundvikliga. Varje kommun kan prioritera. Varje kommun kan välja att sätta skolan först – eller att inte göra det.

Handlingsalternativen blir mer drastiska när resurserna är knappa, men valen måste fortfarande göras och varje kommunledning hållas ansvarig för sina prioriteringar. Politikerna kan välja att satsa på skolan och låta andra kommunala ansvarsområden stå tillbaka – alternativt höja kommunalskatten. Skolbesparingar är inte ödesbestämda. Varje kommunledning har val att göra. Val som de måste hållas ansvariga för.

Investeringar i utbildning ger mångdubbelt tillbaka

Kommunpolitikerna borde förstå vilken oerhört kraft som ligger i att satsa på bra utbildning. Det samhället investerar i utbildning ger långsiktigt mångdubbelt tillbaka genom framtida skapande och kreativitet, jobb och konkurrenskraft. Den som inte värnar och vårdar skola och utbildning bygger heller inte framtiden. Det finns alltså goda skäl för att sätta skolan först.

Följaktligen finns det anledning för Lärarförbundet att även i den här situationen genomföra den årliga skolrankningen och utse bästa skolkommun. Vi utkräver ansvar och pekar på brister och förbättringsområden. Det är ett sätt för oss som facklig organisation att lokalt i varje kommun trycka på, skapa debatt och dialog för att få fram de rätta besluten för skolan.

Låt lärare vara lärare

Alla förbättringar i skolan kostar heller inte pengar. Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra behov av andra åtgärder.

Vi vet att lärare varje dag gör uppgifter som inte tillhör kärnuppdraget – allt från administrativa pålagor för att rapportera och dokumentera, till att städa, fixa vikarier och kopiera. Det går ofta att förbättra arbetsorganisationen och faktiskt se till att vi lärare får vara just lärare.

Bestäm er – bli bästa skolkommun

En nyckel till framgång är just att lärarkompetensen används till det som har betydelse för elevernas lärande. Lita på att vi lärare och skolledare tar vårt yrkesansvar bara vi får använda vår tid och kompetens till det som spelar roll för eleverna. Då får kommunerna fler som både vill bli och förbli lärare och skolledare.

För den kommun som vill klättra i Lärarförbundets skolrankning har jag ett tips: Bestäm er för att verkligen prioritera skolan och för att få till stånd den lokala dialogen med oss lärare och skolledare. Jag garanterar att det leder till framgång.

Lärare är en del av lösningen!

Idag firar vi Väldslärardagen och uppmärksammar rätten till utbildning och hur mycket den betyder för vår gemensamma framtid.

Världslärardagen, World Teachers’ Day, instiftades 1994 av Unesco och firas nu i över 100 länder. Det är en dag då vi ska hylla alla lärare världen över för den betydelsefulla samhällsinsats som vi gör varje dag. Men också för att påverka så att vikten av skola, utbildning och lärarfackligt engagemang ges större genomslag i vårt land, såväl som i alla världens länder.

Investeringar i utbildning ger mångfalt tillbaka

Vi lärare vet att vårt arbete i mycket lägger grunden för framtiden. Bakom varje barn och elevs lärande och utveckling finns en lärare. Och vår gemensamma framtid beror just på deras förmågor som kunniga och delaktiga framtida samhällsmedborgare.

Alla de utmaningar som världen står inför hänger på kunskaperna hos den framtida generationen. Det samhället investerar i sin lärarkår, det kommer mångfalt tillbaka. Därför är det så viktigt att kämpa för en förskola och skola som får tillräckligt med resurser för att klara sitt uppdrag.

Vi behöver uppmärksamma betydelsen av goda villkor för läraryrket. För trots att läraryrket är en bärande pelare för samhällsbygget, så är bristen på lärare enorm.

Lärarbristen är global

I Sverige saknas över 65 000 behöriga lärare – det är allvarligt. Globalt saknas det mer än 2,7 miljoner lärare – en fullständigt ohållbar situation som betyder att många barn får växa upp med stora brister i sin grundläggande utbildning. I vissa länder är det inte ovanlig att ett klassrum rymmer upp till 100 elever och bara en lärare.

Ändå är det 70 år sedan som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs och där utbildning räknas som en grundläggande rättighet. Trots det saknar drygt 60 miljoner barn i världen tillgång till skolgång överhuvud taget.

Räknar man in möjligheten att gå i högstadiet och gymnasiet handlar det om över en kvarts miljard barn och ungdomar. En nästan ofattbar siffra. Fortfarande år 2019 är utbildning inte något som kommer alla till del.

Lärare i solidaritet över gränserna

Rätten till offentligt finansierad utbildning av god kvalitet för alla och ett livslångt lärande är viktiga inslag för att säkra ett lands demokrati och välstånd. Lärarorganisationer världen över är med och kämpar för detta mål. För den fackliga tanken går längre än nationsgränsen och bygger på att vi blir starkare om vi håller samman och visar solidaritet över gränserna.

Lärarförbundet stödjer uppbyggnaden av oberoende, starka och demokratiska lärarfackliga organisationer i många länder. Vi gör det för vi vet hur viktigt det är med fria fackföreningar för att utveckla demokratin, fördela världens resurser mer jämlikt och skapa schysta arbetsvillkor. Läs gärna mer om Lärarförbundets internationella arbete här.

Utbildning gör världen bättre

Det går inte att bortse från att vi lärare är en väldigt viktig del av lösningen på många av världens stora utmaningar. Inte minst för att skapa hållbara, demokratiska och jämställda samhällen utan krig, svält och fattigdom. Kunskap och utbildning är svaret på så mycket av dessa utmaningar.

Utbildning i hela världen är även en nyckelfråga för att klara klimatkrisen. Vi behöver ta tillvara de forskningsrön som redan finns och omsätta dem i praktisk handling, vilket ofta kräver just utbildning, och vi behöver också nya vetenskapliga språng och nya innovationer. I den omställning som krävs är det våra kunskaper som ger oss tekniken och de politiska och samhällsomdanande verktygen för att ta oss an förändringen.

Kunskap avgörande för att möta klimatkrisen

Vi som människor behöver lära oss att bli klimatsmarta och därför är vi lärare en del av lösningen. Lärarförbundet har inom Education International tagit tydlig ställning för att vi ska arbeta för att regeringar antar utbildnings- och forskningspolitik som gör det möjligt att säkerställa att människor kan leva på en hållbar planet.

Så låt Världslärardagen påminna om vilken betydelse för vår gemensamma framtid som läraryrket har. Om hur viktigt det är att vi är många som påverkar våra politiker att investera i utbildning. Och hur viktiga vi lärare är för varandra. Det gäller i hela världen. Och det gäller också här i Sverige.

Lärarnas pensioner måste hänga med i utvecklingen

Idag är det Tjänstepensionens dag! För många innebär tjänstepensionen flera tusenlappar varje månad i pension.

Som medlem i Lärarförbundet kan du räkna med att vi, ditt fackförbund, varje dag kämpar för bättre villkor i din anställning. Det gäller också din pension – något som många kanske inte tänker på.

Tjänstepensionen är uppskjuten lön

Tjänstepensionen är uppskjuten lön och en viktig del av din försörjning som pensionär. Kollektivavtalets största ekonomiska förmån utgörs av tjänstepensionen och är därför något som Lärarförbundet och de andra fackförbunden jobbar hårt för att värna och utveckla. Det behövs särskilt i en tid när många arbetsgivare är inriktade på att sänka sina kostnader.

Pensionsvillkoren ska alltså ses som en viktig del i att göra läraryrket mer attraktivt. Idag saknas 65 000 behöriga lärare och rekryteringsbehovet framöver växer. Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppskattar det totala rekryteringsbehovet fram till 2031 till 187 000 heltidstjänster. Det går inte att bortse från att även lärarnas pensionsvillkor måste vara konkurrenskraftiga om fler ska kunna lockas till att bli lärare.

Kommunsektorn släpar efter

Din pension består av tre delar; 1. Allmän pension från staten (orangea kuvertet), 2. Tjänstepension från arbetsgivaren och 3. Privat sparande. Tjänstepensionen har blivit en allt viktigare del av din inkomst som pensionär och styrs genom de kollektivavtal som Lärarförbundet tecknar med arbetsgivarna.

I många branscher har avsättningen till tjänstepensionen ökat de senaste åren. Men tyvärr har Sveriges kommuner inte följt med i den utvecklingen, vilket riskerar att ge många lärare en sämre pension än om vi valt ett annat yrke.

Nu startar vi centrala förhandlingar med SKL

Därför har Lärarförbundet begärt förhandling med SKL om högre avsättningar. Samtliga fackförbund inom den kommunala sektorn står bakom kravet. Tillsammans representerar vi drygt en miljon anställda i kommunal sektor. Förhandlingarna påbörjas nu under hösten.

Tjänstepensionen för kommunalt anställda lärare måste vara konkurrenskraftig och göra läraryrket mer attraktivt – särskilt i en tid där rekryteringsbehovet kommer att vara mycket stort under lång tid framåt. Nu ska vi få arbetsgivarna att inse att det också ligger i deras intresse.

Vill du veta mer om din pension? Logga in här.

Så får vi mindre stök i våra skolor

Det är för många lärare som i dag möter stökiga situationer och som lämnas ensamma med att hantera dem, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är för många lärare som i dag möter stökiga situationer och som lämnas ensamma med att hantera dem, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När ordningsstörande händelser inträffar, så måste lärare tillförsäkras det lagstöd som krävs för att kunna skapa studiero även i svåra situationer. Det stödet och den tilliten måste ges till Sveriges lärare.

Många lärare tvekar att gripa in i stökiga situationer i skolan. Det visar en färsk undersökning som Lärarförbundet låtit göra. Över hälften av lärarna uppger att de har tvekat att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av rädsla för att bli anmälda. Drygt 4 av 10 svarar att de är osäkra på hur de ska agera när en elev vägrar lämna klassrummet trots att de har visat ut eleven. Omkring en tredjedel är osäkra på hur de ska agera när en elev vägrar lämna ifrån sig sin mobil eller andra föremål.

Lagstiftning med många luckor

Varför upplever så många lärare att detta är oklart? Svaret är att gällande lagstiftning innehåller många luckor. Skollagen ger lärare rätt att använda den disciplinära åtgärden utvisning ur klassrummet, men om eleven vägrar har lärare inte tydlig rätt att fysiskt ingripa för att få eleven att lämna klassrummet.

En elev som beter sig störande kan blockera en hel lektion genom att vägra. Läraren är å ena sidan skyldig att gripa in för att skapa studiero, å andra sidan är det oklart vad läraren egentligen kan göra. Läraren har också tillsynsansvar för utvisade elever även när de lämnat klassrummet. Hur det ansvaret ska kunna upprätthållas är svårt att förstå.

I dag läggs ett extremt tungt ansvar på läraren att lyckas göra ett exakt korrekt ingripande. Ingripandet kan annars dra igång en process som pågår i flera år. En process som ofta blir slitsam och kräver omfattande dokumentation, utredning, samtal och redogörelser. Faktum är att när ordningsstörande händelser inträffar, så har vi lärare varken det lagstöd eller det handlingsutrymme som krävs för att på riktigt kunna uppfylla yrkesansvaret i förhållande till vårt uppdrag och vår yrkesetik. Det lagstödet och den tilliten måste vi få.

Lärare ska inte behöva vara rädda

Långt ifrån alla lärare möter de här problemen i sin vardag, men alla lärare kan förr eller senare få utåtagerande elever eller möta en klass som är i en stökig fas. Det Lärarförbundet vill understryka är att lärare aldrig ska behöva vara rädda för att oavsiktligt göra fel för att bringa ordning och studiero i klassen. Så kristallklart måste det bli med regler och ansvar.

Vi lärare är i allmänhet bra på att skapa studiero. Det råder inte kaos i svenska klassrum. Proportionerna ska inte förloras i den pågående debatten. Men det är för många lärare som i dag möter stökiga situationer och som lämnas ensamma med att hantera dem.

Tydliga befogenheter för lärare att ingripa är nödvändigt, men långt ifrån generallösningen för att skapa en lugn och trygg studiemiljö. I enkäten pekar lärarna själva på att den långsiktiga lösningen handlar om tillräckliga resurser för särskilt stöd, tid för att planera undervisningen, en bra elevhälsa samt en väl fungerande rastverksamhet.

Föga överraskande handlar det alltså om att politikerna måste satsa på de bärande förutsättningarna för en bra undervisning. Det är själva fundamentet för ett bra studieklimat.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 10/19

Svagt söktryck till lärarutbildningen handlar om läraryrkets villkor

Det blev ännu ett läsår med svagt söktryck till lärarutbildningen. Det visar antagningsstatistiken för höstterminen. Sveriges politiker är svaret skyldiga att ta fram en plan för hur skolan ska kompetensförsörjas med behöriga lärare.

Statistik som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram åt Tidningarnas Telegrambyrå (TT) visar att antalet antagna till alla typer av lärarutbildningar minskade jämfört med förra höstterminen. Totalt antogs 13 831 denna höst, jämfört med 13 995 förra hösten.

Utvecklingen går år fel håll

Minskningen är förvisso liten, men utvecklingen fortsätter röra sig åt fel håll. UHR:s sammanställning visar också att hälften av höstens alla lärarutbildningar inte fick några reserver. Alla behöriga sökande kom alltså in utan konkurrens. Det ökar tyvärr risken för avhopp.

Svensk skola är i akut behov av fler behöriga lärare. Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömer att det skulle behövas antas över 23 000 studenter årligen för att klara kommande pensionsavgångar och tillflöde av elever. Redan idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2031 är prognosen att det kommer saknas närmare 80 000 lärare. Så många som 3 av 10 lärare i grundskolan är idag obehöriga.

Lärarbristen har sedan länge tagit ett fast grepp om skolsverige och påverkar hela samhället negativt. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.

Den pedagogiska segregationen

Det är dessutom extremt stora skillnader mellan olika skolor och kommuner vad gäller lärarbehörighet. På vissa skolor är gott och väl 9 av 10 lärare behöriga, på andra skolor är det tyvärr inte ovanligt att de obehöriga är fler än de behöriga. Andelen behöriga lärare skiljer sig så påtagligt utifrån ett starkt socioekonomiskt samband.

Vi har i praktiken en kraftig pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten i den svenska skolan. Det är elever som i slutändan drabbas och som i värsta fall sätter spår för hela deras liv.

Så får vi utvecklingen att gå rätt håll

Hur vänder man den här negativa utvecklingen? Ja, lösningen ligger inte i en omvälvande totalreform av lärarutbildningen, vilket jag skrivit tidigare om här. Det vore en återvändsgränd som bortsåg från de verkliga orsakerna till varför studenttillströmningen är för svag.

Det borde istället stå klart för våra politiker både i kommunerna och i riksdagen att det långsiktigt inte finns några genvägar. Läraryrket måste locka och då måste arbetsbelastningen bli rimlig och lönen matcha andra jämförbara yrken. På lite kortare sikt borde politikerna göra en massiv satsning på vidareutbildning för de tiotusentals obehöriga som idag jobbar som lärare. En hel del obehöriga har delar av en pedagogisk utbildning. Gör det lätt för dem att komplettera och ge dem betalt under studietiden.

Sluta se skolan som en budgetregulator

Arbetssituationen för lärare och skolledare har försämrats stegvis. Skolan har blivit till en budgetregulator för svenska kommunpolitiker. I takt med att resurserna minskat har tempot drivits upp och sjukskrivningarna ökat.

Samtidigt som kommunpolitikerna stramat åt, så har påbuden från rikspolitikerna om hur lärare ska sköta sitt jobb växt lavinartat. Friheten att själv bestämma över det pedagogiska upplägget har beskurits. Kraven på lärarna att administrera och dokumentera har istället fått ta mer och mer tid i anspråk. Våra riksdagspolitiker borde ägna mindre energi åt att detaljstyra oss lärare och istället se till att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering. Det skulle öka intresset för fler att välja lärarbanan som sitt yrkesval.

Efterlyses: Plan för skolans kompetensförsörjning

Staten och huvudmännen måste tillsammans göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ut ur läraryrket bromsas upp. För tyvärr har 38 000 utbildade lärare valt att lämna yrket i förtid.

Kom ihåg att en skola inte är en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Det blir en skola först när eleverna faktiskt får möta lärare med den utbildning som krävs för att kunna ansvara för en undervisning av hög kvalitet.

Vi lärare och skolledare förväntar oss att ni som är kommunpolitiker tar ert ansvar som arbetsgivare. Och att ni som är nationella politiker och våra yttersta förutsättningsgivare tar ert ansvar. För det är mer än hög tid att ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan för skolan som på allvar möter lärarbristen.