Lärarförbundet
Bli medlem

Rensa bland lärares alla arbetsuppgifter

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver läraruppdraget renodlas och stödfunktionerna stärkas. Det gäller i förskola och fritidshem såväl som i skolans alla delar.

Vad ska lärare göra egentligen? Svaret kan tyckas självklart. Lärare ska ansvara för barn och elevers lärande. Vad annars? Men frågan är högst befogad. För verkligheten på skolor, fritidshem och förskolor är nämligen den att lärare får ägna sig åt en stor mängd andra uppgifter.

Just nu samlar Lärarförbundet in röster om läraruppdraget genom uppropet ”Renodla läraruppdraget nu!”. På Lärarförbundets hemsida gör tusentals medlemmar sina röster hörda om arbetsuppgifter som de anser inte hör hemma i läraruppdraget.

Mer tillit till lärar­kåren och färre politiska pekpinnar

Exemplen är många trots att det i en tid av stor lärarbrist borde vara ­extra viktigt att lärares arbetstid används till kärnuppgiften undervisning och lärande. Ändå får lärare ägna sin tid åt städning, frånvarorapportering, vikarie­anskaffning och kopiering. ­Eller till att vara vaktmästare, administratör, ­kurator och IT-tekniker. ­Tiden för planering och för- och efterarbete konkurreras ut av andra arbetsuppgifter.

Dessutom tycks svensk skola så foku­serad på att mäta varje delresultat och dokumentera precis allt, att tiden för kärnuppdraget sakta men säkert trycks tillbaka. Skolpolitiken behöver i stället bygga på mer tillit till lärar­kåren och färre politiska pekpinnar.

Skolans huvudmän kan också göra mycket. Ett viktigt steg framåt är att i dialog med oss lärare och skolledare se över prioriteringarna, vilka uppgifter som kan rensas bort helt och vilka sysslor som kan skötas av andra yrkeskategorier.

Ett bra elevhälsoarbete med tillräckliga resurser

För det går att avlasta oss lärare. Vilken typ av avlastning som ska till måste utgå från de lokala behoven på varje arbetsplats. Exempelvis kan det behövas ett utvecklat stöd för skol­ledare när det gäller ekonomi och lokaler, personalfrågor och juridik. Skolledarna måste ges tiden att verkligen vara pedagogiska ledare.

En annan åtgärd kan vara att anställa socialpedagoger och särskilda mentorer som kan ta ansvar för frågor som rör eleverna men som inte direkt har med läraruppdraget att göra, samt förebygga och följa upp sociala situationer och behov. På vissa skolor kan administrativa lärarassistenter vara ett bra alternativ för att ta hand om praktiska göromål, blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik. Ett bra elevhälsoarbete med tillräckliga resurser är en avgörande faktor överallt medan vilka andra kringfunktioner som behövs måste avgöras från skola till skola, huvudman till huvudman.

Renodla läraruppdraget och stärk stödfunktionerna

Det viktiga är att säkerställa att vi lärare får använda vår tid och kompetens till mötet med barn och elever. Till det som spelar roll för lärande och utveckling. Då stärks kvaliteten i verksamheten samtidigt som läraryrket blir mer attraktivt. Lärare ligger i toppskiktet av statistiken över yrken med stor stress och hög arbetsbelastning. En avgörande faktor för att vända den trenden är att renodla läraruppdraget och stärka stödfunktionerna.

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget. I förlängningen får vi en bättre skola där hela samhället blir vinnare.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.
Läs ledaren i Lärarnas tidning 14/18

Renodla läraruppdraget nu!

Lärare ska ägna sin tid åt barn och elevers lärande. Inte till det som det bör finnas annan personal i skolan som gör eller åt arbetsuppgifter som egentligen bara är onödig byråkrati.

Vittnesmålen är många om att vi lärare inte får ägna vår tid åt det som göra skillnad för elevernas lärande och kunskapsresultat. Att tiden förloras till kringuppgifter och administration.

När fokus på lärares kärnuppdrag tappas bort, så bidrar det ofrånkomligen till att det blir mindre attraktivt att bli och förbli lärare. Enda sättet att minska lärarbristen är att ge rätt förutsättningar och göra läraryrket så efterfrågat som möjligt. Ska vi närma oss målet att varje barn och elev på sikt ska få mötas av behöriga och legitimerade lärare, så borde den första åtgärden vara att rensa bort allt som lärarkåren inte har efterfrågat för att göra ett bra jobb.

Fokus på mötet med barnen och eleverna

Den självklara drivkraften för varje lärare är mötet med barnen och eleverna. Den självklara drivkraften för våra skolpolitiker måste bli att säkerställa att lärarna har rätt förutsättningar i det mötet.

Vi behöver få till stånd en skola och förskola där vi lärare får göra rätt saker och ha rådighet över vår yrkesutövning. Ett friutrymme att självständigt ta det pedagogiska ansvaret med färre politiska pekpinnar och blanketter, fria från arbetsuppgifter som inte korresponderar med en lärarutbildning. Idag är det ofta så att tiden för förberedelser, planering och efterarbete konkurreras ut genom att andra mindre kvalificerade arbetsuppgifter kommer emellan.

Rensa och avlasta

Dessutom tycks svensk skola så fokuserad på att mäta varje delresultat och dokumentera precis allt, att tiden för lärares kärnuppdrag sakta men säkert trycks tillbaka. Det finns en överhängande risk att lärare gradvis förvandlas till byråkrater istället för undervisande inspiratörer.

Det behövs kraftfulla insatser för att minska lärares arbetsbelastning. För att rensa i den administrativa börda som lagts på lärarkåren och för att se till att det finns stödjande kringfunktioner som ger oss lärare den tid vi behöver för ett lärande med hög kvalitet.

Många av de arbetsuppgifter som lärare gör kan med fördel utföras av andra. Sätt in till exempel administrativa lärarassistenter, socialpedagoger eller annan personal som kan avlasta och komplettera läraruppdraget – och inte minst en väl fungerande elevhälsa.

Lyft fram de huvudmän som tar goda initiativ

Det finns självklart en hel del initiativ som tas av huvudmännen idag för att försöka renodla läraruppdraget. I Sandviken har kommunen och Lärarförbundet enats om en prioriteringslista, just med syftet att renodla läraruppdraget och minska stressen. I ganska många kommuner, som till exempel Flen, har heltidsmentorer införts. Jag lýfter gärna fram den här typen av exempel, eftersom de kan och bör inspirera andra huvudmän till likande eller bättre lösningar.

Skriv på för att renodla läraruppdraget!

Lärarförbundet samlar nu in röster för ett renodlat läraruppdrag – i skolan, förskolan och i fritidshemmet. Vi menar att lärare för ofta får göra saker som inte alls borde ingå i lärarrollen. Håller du med? Skriv under här och gör gärna din röst hörd om vilka arbetsuppgifter som ska bort. Tillsammans sätter vi tryck på skolans huvudmän.

Fjärrundervisning på bred front riskerar skolans kvalitet

Skolverket föreslår att regeringen ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser. Det riskerar få negativa effekter för kvaliteten i undervisningen för eleverna.

Fjärrundervisning kan definieras som en interaktiv undervisningsform som bedrivs live med hjälp av IT-verktyg, när lärare och elever befinner sig på olika platser. Undervisningsformen framställs av vissa som en lösning på lärarbristen, men riskerna är stora att en bredare implementering av fjärrundervisning sänker läraryrkets attraktivitet och bidrar till en svår arbetsmiljö.

Bristande underlag bakom Skolverkets slutsatser

För att fjärrundervisning ska ha en rimlig chans att fungera måste den ske med små elevgrupper, bra tekniska förutsättningar och med en utbildad lärare i rollen som handledare på plats med eleverna. Fjärrundervisning kan då vara en lösning i små utspridda ämnen, så som modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och vissa moderna språk samt fungera som en temporär lösning i t ex glesbygd för äldre elever, men det finns inget som tyder på att fjärrundervisning kan utgöra ett fullgott alternativ i bredare bemärkelse.

Förra året presenterades en statlig utredning med förslag om ett bredare användande av fjärrundervisning. Lärarförbundets kritiska remissyttrande återfinns här.

Tyvärr öppnar nu Skolverket för att fjärrundervisning ska bli tillåtet i fler ämnen och i lägre årskurser. Jag tror inte det är rätt väg att gå för att säkerställa en skola med hög kvalitet eller för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Myndigheten baserar sina slutsatser på en försöksverksamhet där endast fyra huvudmän deltagit och där en slutade med fjärrundervisning redan efter kort tid. Underlaget för de slutsatser som Skolverket drar i sin rapport är därmed klart bristfälligt, eftersom deltagarna i försöket har varit anmärkningsvärt få.

Läraruppdraget har många dimensioner

Vi behöver politiker som investerar i insatser som säkrar lärarförsörjningen och ger varje elev rätten att undervisas av behöriga utbildade lärare. Men det är viktigt att se att lärarens ansvar för undervisningen inbegriper många fler dimensioner och aspekter än att enbart föreläsa för eleverna via en skärm. Läraren behöver kunna följa elevernas utveckling, uppmärksamma deras frågor eller behov av stöd och förtydliganden, ge löpande återkoppling, upptäcka och signalera om en elev riskerar att inte nå målen, individanpassa undervisningen och ofta även bedöma och betygssätta eleverna.

Läraren behöver också samarbeta med övriga lärare kring eleven och mellan ämnen, samverka med elevhälsa och andra stödfunktioner i skolan och ha dialog med föräldrarna. Alla dessa delar av lärarrollen är väsentliga för en undervisning av god kvalitet och blir oerhört svåra att leva upp till via fjärrundervisning, då läraren inte är närvarande med elevgruppen och lärarkollegorna.

Lärarbristen kräver långsiktiga åtgärder

Fjärrundervisning ger oss inte generellt fler lärare, utan kräver tvärtom fler lärare då undervisningsgrupperna behöver vara mindre än i närundervisning. För att komma åt lärarbristen behöver vi istället huvudmän med tydliga kompetensförsörjningsplaner för hur fler ska vilja och kunna bli lärare. Dessutom behövs kraftfulla insatser för att minska lärares arbetsbelastning så att de lärare som finns får använda sin tid och kompetens till det som har betydelse för elevernas lärande. Rensa lärarnas skrivbord från arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens och sätt in till exempel administrativa lärarassistenter, socialpedagoger och annan personal som kan avlasta och komplettera läraruppdraget. Öka läraryrkets attraktivitet genom god arbetsmiljö, bra lön och goda utvecklingsmöjligheter.

Det tämligen genomskinligt att en del kommuner ser fjärrundervisning som en snabb och enkel lösning på lärarbristen. Men genvägar som fjärrundervisning på bred front kommer att visa sig vara återvändsgränder, när fallande skolresultat på lite sikt blir resultatet

Webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev

Vi välkomnar en professionsstyrd, ökad digitalisering i skolan och vet vilket stöd digitala verktyg kan vara för elevernas lärande och undervisningens utveckling men massundervisning via webbkameror kan aldrig ersätta mötet mellan lärare och elev. Det är också väl belagt att distansundervisning generell sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande, aktiverande lärare som ger återkoppling, stöd och utmaning.

För snart två år sedan kom beskedet att Sveriges resultat i OECD:s PISA-undersökning vänt uppåt. För den regering som så småningom tillträder borde det vara självklart att inte kasta den viktigaste framgångsfaktorn överbord: det nära samspelet mellan lärare och elever.

Tillsammans gör vi vision till verklighet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vägledande för Lärarförbundets arbete är professionens vision – en framtid med ett hållbart arbetsliv, en mer likvärdig skola och ett mer attraktivt läraryrke.

Framtiden är den delen av tids­linjen som ännu inte inträffat. Så lyder ­definitionen på Wikipedia. Ingen kan ­säkert säga vilken framtid vi går till mötes. Det finns något hoppingivande i det. Framtiden är möjlig att påverka.

Dessa rader skrivs alldeles efter att klubban slagit i bordet och Lärarförbundets kongress avslutats. Kongressen har dragit upp riktlinjerna för den kommande fyraårsperioden och även antagit en långsiktig åttaårig plan för förbundets arbete. Vad vi vet, vad vi tror på och vad vi vill – det är våra drivkrafter för att vara med och verkligen forma framtiden.

Professionella yrkeskunniga lärare

Vi vet att framtiden börjar i skolan. Varje elev som lämnar skolan för att delta i samhällsbygget gör det med den kunskap, trygghet och självkänsla undervisningen gett dem. Vi vet att professionella yrkeskunniga lärare och skolledare varje dag höjer kvaliteten på undervisningen och skapar de bästa förutsättningarna för varje elevs lärande. Vi vet också att digital kompetens och utvecklingen av digitala resurser bara blir viktigare för att leda elevernas lärande i en digitaliserad omvärld.

Vi tror på starka kollektivavtal och trygghetssystem som förbättrar medlemmarnas villkor och bidrar till läraryrkets attraktivitet. Vi tror på en stark lärarprofession som uppbär stor tillit från samhället och som ges en ökad professionell autonomi. Vi tror på vår egen yrkesetik och vi vägleds av vår professions forsknings- och kunskapsbas.

Konkurrenskraftiga löner och villkor

Vi vill att många blir och förblir ­lärare och att många lärare och skol­ledare återvänder till yrket. Vi vill se en framtid där varje läraruppdrag innehåller tillräcklig tid till för- och ­efterarbete, planering och ­reflektion, liksom en kontinuerlig och ­behovs­styrd kom­petensutveckling för alla ­lärare och skolledare. Stat och huvud­män behöver försäkra oss om en bättre arbetsmiljö med rätt organisatoriska förutsättningar för vårt uppdrag.

Våra löner och villkor måste vara konkurrenskraftiga jämfört med ­andra akademikeryrken. Lönernas positiva utveckling behöver ske samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Lärare och skolledare ska ges större inflytande över skolans utveckling och över hur resurserna används. Det ska finns gott om personal i skolan som kan avlasta och komplettera lärarprofessionen, så att lärare får vara ­lärare.

Likvärdig utbildning av god kvalitet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas.

En fin vision – tänker någon – men hur omsätter vi den framtiden i verkligheten? Svaret är att det gör vi tillsammans i Lärarförbundet. I förhandlingar, medlemsaktiviteter, opinionsbildning och påverkansmöten. Och vi är många som hjälps åt. I Lärarförbundet jobbar man inte ensam. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 13/18

Bra skolkommuner renodlar läraruppdraget

För 17:e året i rad presenterar Lärarförbundet, rankningen Sveriges bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas avgörande roll för skolan.

Särskilt grattis till Orust som har säkrat andraplatsen för andra året i rad. Grattis även till Vadstena som är ny på tredje plats. Och, förstås, ett stort grattis till Sveriges bästa skolkommun 2018, nämligen Vellinge kommun. Sex av tio bland rankningens topp-tio placeringar är faktiskt nya kommuner. Grattis till er!

Här är årets rankning i sin helhet.

Kommuner kan lära av varandra

Lärarförbundet har rankat Sveriges alla skolkommuner varje år sedan 2002 Varför fortsätter vi att göra det? Jo, helt enkelt för att kommunerna är våra viktigaste förutsättningsgivare. Kommunernas uppdrag är att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för oss lärare och skolledare att göra det jobb vi med stolthet valt – nämligen att bidra till att varje barn och elev får den undervisning och det stöd den behöver för att nå toppen av sin förmåga. Ambitionen är att rankningen ska inspirera kommuner att lära av varandra.

Vi vill att vår ranking ska driva skolutveckling och öppna upp för nödvändiga och konstruktiva samtal mellan lärare och beslutsfattare. Samtal som leder fram till viktiga beslut. Och Bästa skolkommun har på många orter blivit en årlig dörröppnare till viktiga diskussioner med lärarnas största arbetsgivare om vad som leder till goda skolresultat och vilka åtgärder som krävs.

Sverige behöver attraktiva lärararbetsgivare

Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället tittar vi på hur kommuner har satsat på skolfrågor utifrån 13 olika kriterier. Oavsett kommunens placering i undersökningen har lärare rätt att kräva bra villkor och förbättringar för att kunna göra ett bra jobb.

Vi har en fantastisk lärarkår som med hårt arbete har vänt kunskapsutvecklingen. Men lärarbristen är akut och står i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt.

Skriv på för att renodla läraruppdraget

Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder. Vi vet att lärare varje dag gör uppgifter som inte tillhör kärnuppdraget – allt från administrativa pålagor för att rapportera och dokumentera, till att städa, fixa vikarier och kopiera.

Därför startar vi uppropet #renodlaläraruppdraget. Vi vill uppmana landets huvudmän att försäkra sig om att lärarkompetensen används till det som spelar roll för elevernas lärande och utveckling. Här kan du skriva på uppropet.

Lyssna och lita på lärarna

De kommuner som lyckas med lärares förutsättningar, brukar också lyckas som skolkommun. En nyckel till framgång är just att lärarkompetensen används till det som har betydelse för elevernas lärande. För att undervisningen ska hålla hög kvalitet och kunna anpassas och utvecklas i relation till elevernas behov av stöd och utmaning så krävs det tid till för- och efterarbete, uppföljning och utveckling. Lärare behöver även tillgång till varandra och andra yrkeskategorier för kollegialt samarbete och lärande samt avlastas arbetsuppgifter som inte tillhör läraruppdraget. Läraruppdraget måste renodlas så att lärare får vara just lärare.

För det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner. Lyssna och lita på att vi lärare tar vårt yrkesansvar bara vi får använda vår tid och kompetens till det som spelar roll för eleverna. För det är så vi gör läraryrket till ett attraktivt yrkesval. Det är så kommunerna lyckas som arbetsgivare. Det är så vi får fler som både vill bli och förbli lärare och skolledare.

Ta vara på läslovet!

Läsning kan vara så lustfyllt, så omskakande och så lärorikt på så många olika plan. Ta chansen att läsa och att uppmärksamma läsningens betydelse under läslovsveckan!

För två år sedan meddelade regeringen att höstlovet skulle bli läslovet. Den ideella föreningen Läsrörelsen hade då drivit projektet "Läslov vecka 44" tillsammans med ett stort nätverk med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett nätverk med i dag drygt 80 medlemma, bland annat Lärarförbundet. Målet var just att ersätta höstlovet med läslovet.

Syftet med läslovet är förstås att få unga att läsa mer. Alla aktiviteter som äger rum runt om i landet vecka 44 hittar man här och i år är det en större bredd på aktiviteterna än någonsin.

Från potatislov till läslov

Förr fanns för barn på landsbygden ett så kallat potatislov, som gav eleverna ledigt från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Potatislovet var antagligen ganska logiskt i en tid då en stor del av befolkningen hade sin utkomst av jordbruket.

Böcker och läsning har naturligtvis alltid varit viktigt, men kanske kan man säga att vårt samhälle idag är mer beroende av kunskap, kreativitet och reflektion. På det sättet är läslovet faktiskt lika logiskt i vår tid som potatislovet var i sin.

Lässtimulerande arbetssätt året om

Vi vet att eleverna har väldigt olika förutsättningar med sig hemifrån. Insatser från samhällets sida, gör att barn inte blir lika beroende av vilka som har föräldrar som läser med dem eller inte. Läslovet är en av de insatser som gör att fler barn kan ges chansen att upptäcka lusten till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former.

Självfallet behövs ett lässtimulerande arbetssätt året runt, men läslovet kan vara en avgörande start för många. En naturlig och självklar del i alla skolors arbete borde vara att det finns tillgång till bra böcker och tid för samtal om böcker. Och visst finns det på många håll. Men tyvärr inte alltid.

Likvärdig skola ger lika läsglädje

Vi lärare behöver ges arbetsmässiga förutsättningar för att kunna utveckla vår undervisning – inte minst i form av tid för de elever som behöver extra mycket stöd och stimulans. Den bristande likvärdigheten i svensk skola är tyvärr väldigt synlig i frågan om läsglädje och att hitta fram till böckernas värld.

Jag tror och hoppas att läslovet och andra projekt som Läsrörelsen bedrivit kan hjälpa till att påverka undervisningssituationen i rätt riktning. Vi behöver se till att tid och resurser finns för att fördjupa och verkligen nå fram tillsammans med eleverna.

Boktips!

För mig har böcker, berättelser och samtal om dessa alltid berikat mitt liv och gett mig nya intryck och lärdomar, upplevelser och huvudbry, nyfikenhet och glädje. När läslovsveckan är slut hoppas jag att fler barn och unga fått erfara detta.

Hemma hos mig så djupdyker jag och min 8-åriga dotter just nu i böckerna om ”Dunne” som är skriven av Rose Lagercrantz. Och på nattduksbordet ligger även ”Det fina med Kerstin” skriven av Helena Hedlund och väntar samt en hög med Lasse-Maja böcker, ärvda av storebrorsan och skrivna av Martin Widmark. Min 12-årige son har precis avslutat den sista delen av Pax-serien, skriven av Åsa Larsson och Ingela Korsell och siktar nu in sig på Ingelin Angerborns mebeltriologi och Jonas von Essens bok ”Så får du ett superminne”.

Själv läser jag ”Den tyska flickan” av Armando Lucas Correa och ser fram emot att diskutera den med mina bokklubbsvänner om några veckor. Så öppna en bok och låt dig fångas och tveka inte att dela med dig av dina läsupplevelser till din omgivning. Tillsammans kan vi öppna dörrarna till böckernas värld för så många fler!

Allt börjar med bra lärare – tillsammans

Nu har Lärarförbundets kongress fattat besluten som lägger fast riktningen framåt för Lärarförbundet de kommande åren.

Tänk att en kongress kan innehålla så mycket skratt, så många ord, möten kompromisser, klokskap och framsteg. Ja, så mycket demokrati.

Under fyra intensiva dagar har kongressombud från hela landet överlagt och diskuterat. Nu är vi i mål och besluten om Lärarförbundets kurs framåt är fattade. Beslut om budget och sänkt medlemsavgift, likväl som om mer principiella frågor som rör Lärarförbundets vision och identitet.

Kongressombuden har mejslat fram kloka beslut och visat prov på imponerade kraft och hängiven arbetsglädje. Det har varit ärliga samtal, bra diskussioner, inspirerande möten och ett stort och berikande utbyte av idéer och ståndpunkter. Tack alla kongressombud för en fantastisk insats!

Lärarförbundet är nu ett fackligt professionsförbund

Kongressen har tagit tydlig ställning för att läraryrket fordrar en gedigen utbildning. Det är inte ett yrke vem som helst kan utföra på ett bra sätt, utan utbildning spelar roll.

Kongressen har därför beslutat att Lärarförbundet ska vara ett fackligt professionsförbund, som går i bräschen för professionens utveckling och för barn och elevers rätt till utbildade och behöriga lärare. Är man inte utbildad och ändå arbetar som lärare, så måste vi pressa på så att arbetsgivarna ser till att det ges förutsättningar att skaffa sig den relevanta utbildningen.

I en situation där fler obehöriga och fler som helt saknar relevant utbildning verkar som lärare, är det viktigare än någonsin att vi lärare och skolledare slår vakt om vår yrkesstatus. Genom kongressbeslutet om att kalla oss fackligt professionsförbund och betona vikten av relevant utbildning för lärare och skolledare, så stärker vi vår yrkesidentitet och vår status och roll i samhället – en stolt profession i en stark facklig organisation.

Kongressen har fattat beslut om ändringar i Lärarförbundets medlemsparagraf. För att bli medlem ska man vara lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstudent. Stadgeändringen gäller från den 1 januari 2020. Under perioden fram till dess kommer Lärarförbundets förbundsråd ta ställning till hur förändringarna ska tolkas.

Dialogen med medlemmarna i fokus

Kongressen har visat att den ser att det är medlemmarnas samlade engagemang, kraft och kompetens som bygger, driver och utvecklar Lärarförbundet. Därför ska en levande medlemsdialog i förbundet utgöra grunden och kraften för Lärarförbundets påverkansarbete på arbetsplatsen och för de beslut och åtgärder vi förväntar oss av arbetsgivare och politiker.

För att nå vår vision och våra mål behöver vi växa och bli fler medlemmar. För att göra det behöver vi vara attraktiva, finnas i medlemmarnas vardag, lyssna och bygga verksamhet utifrån medlemmarnas engagemang.

Jag kan också passa på att nämna att kongressen fattat beslut om att en särskild riksorganisation ska bildas för medlemmar inom fristående verksamhet, det vill säga för de medlemmar i Lärarförbundet som inte har kommunerna som huvudman. Ett viktigt steg för att stärka organisationen för den här medlemsgruppen.

Tillsammans vrider vi politiken rätt

Lärarförbundet står nu väl rustat med kongressbeslut som möter framtiden och vägleder oss i det prioriterade arbetet för en bättre arbetsmiljö och för en löneutveckling som fortsätter gå åt rätt håll, med beslut som stärker vårt påverkansarbete och ett medlemsnära arbetssätt. Lita på att Lärarförbundet kommer att göra allt som står i förbundets makt för att vrida politiken rätt och få våra arbetsgivare att ge oss rätt förutsättningar.

Med medlemmarna i ryggen ska vi nu se till att det kongressen beslutat också blir det som genomförs i praktiken. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Lärarförbundets kongress tar ut rätt kurs för framtiden

Under fyra dagar samlas Lärarförbundets kongress för att staka ut riktningen framåt för förbundet och för skolans och läraryrkets utveckling.

Vart fjärde år håller Lärarförbundet kongress och den 23–26 oktober är det äntligen dags igen. Många beslut ska fattas om vilka frågor förbundet ska prioritera. Lärare och lärarvänner från när och fjärran gästar kongressen, liksom många ledande politiker och företrädare från andra fackförbund.

Kongressombuden står i centrum

Men framför allt är det de 259 kongressombuden som står i fokus under fyra intensiva dagar. Engagerade och beslutsamma ombud som på kongressen ska diskutera och nagelfara vägen framåt. Vad som ska göras för att trycka tillbaka lärarbristen, säkra ett mer hållbart lärararbetsliv, stärka en fortsatt positiv löneutveckling, gå i bräschen för en professionsutveckling som stärker lärarnas inflytande och status, liksom besluten som måste till för att få en likvärdig skola. Bara för att rada upp några av den stora mängd frågor som ligger på kongressens bord. Dessutom kan nämnas det fortsätta arbetet med att förnya Lärarförbundet som organisation och utveckla det medlemsnära och rekryterande arbetssättet ytterligare.

Hållbart arbetsliv minskar lärarbristen

Två frågor som definitivt kommer att ta stort utrymme under kongressen är lärares och skolledares ökade arbetsbelastning, liksom att skapa en starkare professionsidentitet för hela lärarkåren. Frågorna har många aspekter och hänger också ihop.

Arbetslivet måste bli mer hållbart för oss som arbetar inom skolans värld. Lärares och skolledares arbetstid tar ofta slut långt innan arbetsuppgifterna. Det håller inte långsiktigt och syns i höga sjukskrivningstal och i karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Det här kommer Lärarförbundet, med massivt medlemsstöd, göra allt vi förmår för att ändra på.

Jag räknar med att kongressen under kompakt enighet kommer stå bakom en dagordning för Lärarförbundet som jämte lön toppas av frågan om en rimligare arbetsbelastning. När sjukskrivningarna minskar för lärare, leder det i sin tur till bättre skolresultat. Och en bättre balans mellan krav och resurser är en förutsättning för ett mer attraktivt yrke som lockar fler att vilja bli, och förbli lärare.

En stolt profession

Samtidigt som arbetsbördan ökat, har friheten i läraryrket kringskurits steg för steg. Större tyngd har getts till nationella kunskapsprov, ökad dokumentation, styrande matriser och fler obligatoriska moment. Trots att våra politiker upprepade gånger uttrycker att lärare måste få vara lärare. Lärarförbundet behöver gå i bräschen för att rensa upp i den byråkrati som kringskär läraryrket, så att vi får fokusera på det vi är utbildade för: undervisning och lärande.

Jag hoppas att kongressen tydligt ska ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till. Det vill säga att öka respekten för att vi lärare och skolledare är professionella på det vi gör. Det ett ställningstagande som betyder mycket för såväl vår arbetsmiljö som kvaliteten i vårt uppdrag. Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och driva på för en mer tillitsbaserad styrning.

Medlemmarna Lärarförbundets styrka

En sak är säker: Trots att vi lärare ofta har en tuff arbetssituation och en hög arbetsbelastning, så rymmer läraryrket så fantastiskt mycket glädje. Tänk vad vi kan åstadkomma när förutsättningarna är de rätta. Det är för att fler ska få chansen att dela denna glädje och göra skillnad, som det måste bli mer lockande att bli lärare.

Därför handlar det om hur vi värnas och värderas. Men det handlar också om friheten i yrket – att politiker måste sluta detaljstyra. Det är först när den här treenigheten fogas samman som kön till lärarutbildningen kommer att ringla lång.

Och lita på att vår kongress kommer att visa på lösningarna för hur det ska kunna bli så. Med medlemmarna i ryggen kommer Lärarförbundet gör allt för att öka trycket på våra arbetsgivare och vrida utbildningspolitiken rätt för ett starkare och mer attraktivt lärar- och skolledaryrke.

Följ det som händer och sker via Lärarförbundets hemsida och sociala medier. Tillsammans stakar vi ut rätt kurs för framtiden!

Kommentarer:

Anette
Anette Öbom

Denna kongress kommer bli avgörande för lärares vardag och spännande att få vara en del av detta. Laddar inför start i morgon!

  • Skapad 2018-10-22 18:11
Anette

Om Anette Öbom

Jag är förskollärare sedan -92 och arbetar 60% i förskoleklass på Ängås skola på Orust. De andra 40% är jag facklig med uppdrag som ordförande och huvudskyddsombud. Mina hjärtefrågor är arbetet med att förbättra villkoren och förutsättningarna för lärare, skolledare, fritidspedagoger och förskollärare att kunna utföra det arbetet de har utbildat sig till och känna en stolthet över sitt arbete och profession.

Stolt profession i stark organisation

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När Lärarförbundets kongress samlas i nästa vecka är ett avgörande steg att stärka vår identitet som ett professionsförbund.

Begreppet profession brukar definieras som att en yrkesgrupp förfogar över vissa kunskaper som gör att yrket utförs med ett stort mått av självständighet. Ett kännetecken brukar vara att det finns en stark vetenskaplig kunskapsgrund och en yrkesetik som professionen själv tar ett stort ansvar för.

Lärar­yrkets status

Ska läraryrket då ses som en profession? Mitt svar är ett rungande ja. För vem vet bättre än vi hur elevernas lärande och utveckling bäst understöds och utvecklas? Vi har en gedigen utbildning i lärande. Vi drivs av att utveckla vårt yrke. Vi vet att när vi självständigt får använda det kunnande vi besitter blir kvaliteten för eleverna och verksamheten den allra bästa.

Vår stora utmaning är att få andra att fullt ut se oss som en profession. Vi behöver med än större kraft hävda lärar­yrkets status baserat på vår yrkesskicklighet och knyta yrket ännu starkare till forskning.

För i vardagen tenderar vårt uppdrag att svälla ut till någonting annat än ansvaret för elevernas lärande. ­Lärare får i dag vara administratörer, vaktmästare, kuratorer och mycket mer. Det är ett slöseri med vår kompetens och skapar en ohållbar arbets­situation. Arbetsbelastningen har ökat, samtidigt som större tyngd ges till nationella kunskapsprov och fler obligatoriska moment. Att tydligare ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till är att tydligare ta ställning för vår arbets­miljö och kvaliteten i vårt uppdrag.

Utbildning spelar roll

Vi behöver driva på för ett större friutrymme i yrkesutövningen. Vi behöver en mer tillitsbaserad styrning, där vi tillsammans med politiken styr skolan mot målen i förtrolig dialog.

Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och välja den väg som bygger på att utbildning spelar roll och att varje elev har rätt till behöriga lärare. I tider av lärarbrist och stora utmaningar för skolan är det viktigare än någonsin att vi står upp för vad som faktiskt krävs för att kunna vara lärare eller skolledare – och dit hör att man har relevant utbildning. Vår identitet, vilka vi säger att vi är, blir avgörande för vår trovärdighet.

Vi ska gå i bräschen för att alla som arbetar som lärare erbjuds möjlighet att i olika former och i olika studietakt genomföra den utbildning som lärartjänsten kräver. Som professions­förbund blir vi än mer offensiva för att den som saknar relevant utbildning ska kunna utbilda sig och som lärarstudent bli en del av professionen och Lärarförbundet.

Engagemang för yrkets utveckling

Ett professionsförbund bygger på att vara nära och i ständig dialog med medlemmarna. Genom att fler förtroendevalda har en fot kvar i läraryrket skapas möjligheter för fler att engagera sig. För det är utifrån professionens engagemang för yrkets utveckling som vi som förbund ska agera.

I Lärarförbundet har vi gått från att kalla oss ett fackförbund till att kalla oss ett fackligt yrkesförbund. Jag hoppas att kongressen är redo för nästa avgörande steg på denna resa och beslutar att vi är ett professionsförbund. Så blir vi en stoltare profession i en starkare organisation.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/18

Fler och friskare lärare

Behovet av fler och friskare lärare är uppenbart för alla som intresserar sig för svensk skola. Att konkreta krafttag krävs blir återigen tydligt i ljuset av den nya arbetsmiljöstatistiken från 2017 som Arbetsmiljöverket nyligen publicerade.

Där framgår att läraryrket uppfattas som stimulerande och givande, samtidigt som arbetsbelastningen och stressen är mycket hög. Inom utbildningssektorn som domineras av lärare och förskollärare ansåg drygt 80 procent att de i hög grad har ett intressant och stimulerande arbete, tio procentenheter fler än för arbetsmarknaden totalt.

Obalansen mellan krav och resurser

I grunden är läraryrket alltså ett attraktivt yrke, men det finns negativa arbetsmiljöaspekter som syns tydligt i den aktuella statistiken. Omkring var tredje medarbetare inom utbildningssektorn hade ett i hög grad psykiskt ansträngande arbete. Detsamma gäller inom vård och omsorg samt sociala tjänster medan det inom övriga sektorer ”bara” var drygt var femte eller färre.

Läraryrket är krävande, men det skulle i sig inte vara något problem om det fanns tillräckligt med resurser och bra villkor. När rätt förutsättningar saknas blir dock arbetsbelastningen alldeles för hög. Drygt 60 procent angav i undersökningen att de har alldeles för mycket att göra, vilket är den högsta på arbetsmarknaden och tio procentenheter högre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Det visar en tydlig brist på balans mellan krav och resurser för Sveriges lärare.

Arbetsmiljöfrågorna prioriterade i Skolavtal18

Att lärares arbetsbelastning är för hög och att lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som tar tid från eleverna och undervisningens utveckling är knappast någon nyhet för vare sig arbetsgivare eller beslutsfattare. Tvärtom är det något som idogt diskuterats såväl på utbildningsdepartementet arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet som med SKL och de fristående skolaktörerna och jag har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett helhetsgrepp kring lärares arbetssituation. Det räcker uppenbarligen inte med en tydlig arbetsmiljölagstiftning, politiker som uttrycker att lärare måste få vara lärare, larmrapporter från Arbetsmiljöverket, miljardsatsningar för fler lärare. Alldeles för många lärare vittnar ändå om en enorm samvetsstress, över att ständigt brottas med vetskapen om vad som behöver göras och tvingas konstatera att tiden eller resurserna inte räcker till.

Dessa brister är också bakgrunden till att arbetsmiljöfrågorna är så viktiga i skolavtal18 som nyss tecknats. Med avtalet tar vi nödvändiga steg mot konkreta åtgärder på varje skola och förskola, för att förbättra arbetsmiljön och skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Avtalet innehåller tydliga förstärkningar av arbetsmiljöarbetet som parterna tillsammans arbetat fram:

  • att varje kommun måste förstärka sitt arbete med lönebildning, arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation
  • att varje kommun ska analysera lönestrukturen tillsammans med oss och i det arbetet fokusera påatt erfarenhet ska premieras så att lönestrukturen bidrar till stabilitet och kontinuitet
  • att varje arbetsplats ska analysera sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö med stöd av Skol-OSA
  • att varje arbetsplats ska synliggöra arbetsuppgifter inom arbetstiden och vidta de gärder som krävs för att skapa balans i uppdraget för den enskilde.

Lärarbristen ger dubbla arbetsmiljöproblem

Avtalet innehåller konkreta och tydliga uppdrag som förstärker vårt arbetsmiljöarbete väsentligt. Men avtalet slår inte fast exakt hur det ska gå till – men att det ska göras. Avtalet säkrar inte heller finansieringen för arbetsgivaren. Finansieringen är inte en kollektivavtalsfråga, den är politikens ansvar. Det är politiker nationellt och lokalt som har det yttersta ansvaret att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för att vi till fullo ska kunna ta vårt yrkesansvar. Det är därför vårt påverkansarbete är så viktigt på alla nivåer.

Den stora och ökande lärarbristen har präglat hela arbetet med avtalet. Och lärarbristen slår igenom på många sätt. I arbetsmiljöverkets siffror sticker till exempel utbildningssektorn ut när det gäller hur många som anger att kraven överstiger kunskaper och färdigheter. Lärarbristen skapar därmed ett dubbelt arbetsmiljöproblem:för de obehöriga lärarna som saknar kunskap och kompetens för att undervisa i enlighet med styrdokumenten, men också för de behöriga lärarna som saknar utbildade behöriga lärare och därför får dra ett tungt lass för att täcka upp, stötta och kompensera.

Kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga

Obalansen mellan krav och kompetens kan dessutom vara ett tecken på att kompetensutvecklingen för behöriga lärare är otillräcklig. Forskning som arbetsmiljöverket refererar till visar att jobb där kraven är högre än de kunskaper och färdigheter man har innebär risk för stress och ohälsa. Det är ett problemområde som vi med hjälp av det nya avtalet kan få bättre kartlagt och åtgärdat.

Med stöd i avtalet kan vi sätta tryck på varje kommun. Såväl tillsammans med övriga centrala parter som i Lärarförbundets egna arbete kommer vi jobba aktivt med detta och nog­grant följa upp vilka satsningar som görs. På sikt krävs det också andra sorters insatser för att minska lärarbristen och undanröja orsakerna bakom den. Därför är den påverkan som Lärarförbundet driver för att förstärka behörighetsgivande utbildningar och att få ett professionsprogram på plats också en satsning på lärares arbetsmiljö.