Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Varför dominerar kvinnor världens viktigaste yrke?

Idag uppmärksammar vi världen över kvinnors rättighetskamp och bristen på jämställdhet i våra samhällen, också vårt eget. Jag kan inte låta bli att reflektera över hur läraryrkets status minskat i takt med att det är en allt större andel kvinnor som är lärare.

Läraryrket är starkt kvinnodominerat. Ungefär 8 av 10 medlemmar i Lärarförbundet är kvinnor. Så det är en dramatisk skillnad jämfört med år 1859 då kvinnor för första gången gavs rätten att inneha vissa lärartjänster – låt vara att läroverken alltjämt förblev stängda för kvinnliga lärare i ytterligare nära sex årtionden.

Hög och stigande andel kvinnor

Sedan några år tillbaka är kvinnorna i majoritet även bland lärarna på gymnasiet. Andelen kvinnor har sakta men säkert stigit under flera decennier, 52 procent av gymnasielärarna var kvinnor läsåret 2019/20. I grundskolan är 75 procent av lärarna kvinnor. Även här sker en fortgående successiv ökning. Bara en fjärdedel av grundskolans lärare är alltså män idag, vilket kan jämföras med en tredjedel för 35 år sedan.

Bland lärare i fritidshem dominerar kvinnor på samma sätt som i grundskolan, med ungefär en fjärdedel män. Sett över tid har dock männen ökat något. Inom förskolan är den skeva jämställdheten närmast förkrossande och i stort sett konstant sett över tid. Över 96 procent av förskollärarna är kvinnor.

Lärares löner ökar…

Hur ser det då ut med lönerna i det kvinnodominerade läraryrket? Jo, lärares löner har stigit de senaste åren, men ligger fortfarande efter andra akademikerlöner enligt färsk statistik som Lärarförbundet tagit fram via SCB. Gymnasielärarnas och grundskollärarnas löner ligger exempelvis 11 respektive 15 procent lägre än akademikersnittet. Finns det ett samband mellan det faktum att läraryrket ligger under akademikersnittet och att det domineras av kvinnor? En försiktig gissning är att det har sin betydelse.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom samma lärarkategori är dock försumbara. Så något har i alla fall hänt med jämställdheten på de 103 år som förflutit sedan kvinnor gavs rätt att även bli adjunkt eller lektor i de statliga läroverken. De kvinnliga adjunkterna fick då, enligt 1918 års riksdagsbeslut, bara ungefär tre fjärdedelar av männens lön och det som var begynnelselön för en manlig lektor var maximal slutlön för en kvinnlig. Den typen av direkt politiskt sanktionerad diskriminering är ju ovanlig idag, men fortfarande är kvinnodominerade yrken nästan alltid lika med sämre utdelning i form av lön och status jämfört med mansdominerade med motsvarande utbildningskrav.

…men lärarlönerna under akademikersnittet

Även om lärarna fortfarande tjänar mindre än andra akademiker, har skillnaden krympt under senare år. Bland annat har grundskollärares löner har ökat med 22 procent de senaste fem åren och gymnasielärares löner med 19 procent.

Här finns alltså en positiv trend där ett kvinnodominerat yrke faktiskt går mot strömmen. Andra yrken där kvinnor steg för steg har ökat sin andel brukar inte sällan uppvisa en sjunkande löneutveckling över tid. Och det var exakt det vi under flera decennier upplevde för läraryrket i Sverige, men som lärarfacken under 2010-talet lyckades sätta stopp för. De senare årens positiva lönetrend ska vi förstås hålla i, men vi har också flera andra kamper att ta för att återge läraryrket välförtjänt status.

Sämre arbetsmiljö i kvinnoyrken?

För samtidigt som andelen kvinnor i yrket fortsatt att öka har bristerna i lärares arbetsmiljö ökat. Är det en tillfällighet? Och samtidigt som fler kvinnor och färre män undervisar i klassrummen, så har läraryrkets gradvis blivit mer detaljstyrt med mindre professionell frihet. Ett rent sammanträffande eller finns här ett samband? Jag tror inte att det är en slump.

Ja, om detta kan man fundera en 8-marsdag 2021 efter ett år då kvinnorna världen över verkligen stått i främsta ledet under pandemin, inte minst lärarna. Tänk om vi alla, särskilt politiker och arbetsgivare, skulle ägna detta en tanke även övriga dagar, räta ut frågetecknen och bli många som hjälps åt för att i ett slag stärka både jämställdheten och läraryrket. Jag vågar lova att det ligger i fler än kvinnornas intresse att statusen för läraryrket höjs.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här

Frågor & Svar