Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Svagt söktryck till lärarutbildningen handlar om läraryrkets villkor

Det blev ännu ett läsår med svagt söktryck till lärarutbildningen. Det visar antagningsstatistiken för höstterminen. Sveriges politiker är svaret skyldiga att ta fram en plan för hur skolan ska kompetensförsörjas med behöriga lärare.

Statistik som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram åt Tidningarnas Telegrambyrå (TT) visar att antalet antagna till alla typer av lärarutbildningar minskade jämfört med förra höstterminen. Totalt antogs 13 831 denna höst, jämfört med 13 995 förra hösten.

Utvecklingen går år fel håll

Minskningen är förvisso liten, men utvecklingen fortsätter röra sig åt fel håll. UHR:s sammanställning visar också att hälften av höstens alla lärarutbildningar inte fick några reserver. Alla behöriga sökande kom alltså in utan konkurrens. Det ökar tyvärr risken för avhopp.

Svensk skola är i akut behov av fler behöriga lärare. Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömer att det skulle behövas antas över 23 000 studenter årligen för att klara kommande pensionsavgångar och tillflöde av elever. Redan idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2031 är prognosen att det kommer saknas närmare 80 000 lärare. Så många som 3 av 10 lärare i grundskolan är idag obehöriga.

Lärarbristen har sedan länge tagit ett fast grepp om skolsverige och påverkar hela samhället negativt. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.

Den pedagogiska segregationen

Det är dessutom extremt stora skillnader mellan olika skolor och kommuner vad gäller lärarbehörighet. På vissa skolor är gott och väl 9 av 10 lärare behöriga, på andra skolor är det tyvärr inte ovanligt att de obehöriga är fler än de behöriga. Andelen behöriga lärare skiljer sig så påtagligt utifrån ett starkt socioekonomiskt samband.

Vi har i praktiken en kraftig pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten i den svenska skolan. Det är elever som i slutändan drabbas och som i värsta fall sätter spår för hela deras liv.

Så får vi utvecklingen att gå rätt håll

Hur vänder man den här negativa utvecklingen? Ja, lösningen ligger inte i en omvälvande totalreform av lärarutbildningen, vilket jag skrivit tidigare om här. Det vore en återvändsgränd som bortsåg från de verkliga orsakerna till varför studenttillströmningen är för svag.

Det borde istället stå klart för våra politiker både i kommunerna och i riksdagen att det långsiktigt inte finns några genvägar. Läraryrket måste locka och då måste arbetsbelastningen bli rimlig och lönen matcha andra jämförbara yrken. På lite kortare sikt borde politikerna göra en massiv satsning på vidareutbildning för de tiotusentals obehöriga som idag jobbar som lärare. En hel del obehöriga har delar av en pedagogisk utbildning. Gör det lätt för dem att komplettera och ge dem betalt under studietiden.

Sluta se skolan som en budgetregulator

Arbetssituationen för lärare och skolledare har försämrats stegvis. Skolan har blivit till en budgetregulator för svenska kommunpolitiker. I takt med att resurserna minskat har tempot drivits upp och sjukskrivningarna ökat.

Samtidigt som kommunpolitikerna stramat åt, så har påbuden från rikspolitikerna om hur lärare ska sköta sitt jobb växt lavinartat. Friheten att själv bestämma över det pedagogiska upplägget har beskurits. Kraven på lärarna att administrera och dokumentera har istället fått ta mer och mer tid i anspråk. Våra riksdagspolitiker borde ägna mindre energi åt att detaljstyra oss lärare och istället se till att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering. Det skulle öka intresset för fler att välja lärarbanan som sitt yrkesval.

Efterlyses: Plan för skolans kompetensförsörjning

Staten och huvudmännen måste tillsammans göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ut ur läraryrket bromsas upp. För tyvärr har 38 000 utbildade lärare valt att lämna yrket i förtid.

Kom ihåg att en skola inte är en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Det blir en skola först när eleverna faktiskt får möta lärare med den utbildning som krävs för att kunna ansvara för en undervisning av hög kvalitet.

Vi lärare och skolledare förväntar oss att ni som är kommunpolitiker tar ert ansvar som arbetsgivare. Och att ni som är nationella politiker och våra yttersta förutsättningsgivare tar ert ansvar. För det är mer än hög tid att ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan för skolan som på allvar möter lärarbristen.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här