Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Stoppa stoppen för livslångt lärande

Politiker från höger till vänster talar högtidligt om behovet av ett livslångt lärande. Det förpliktigar, för det finns många politiska beslut att fatta som skulle underlätta för fler att utbilda, omskola och förkovra sig.

Begreppet livslångt lärande kopplas ofta till omställning på arbetsmarknaden. Men det handlar minst lika mycket om ett bredare bildningsperspektiv för att genom hela livet kunna vidareutveckla, bredda och fördjupa sina kunskaper. Om att se bildning som en del av det som ger livet mål och mening.

Grunden för bildning läggs förstås redan i förskolan och skolan. För att sedan kunna fortsätta en livslång bildningsresa behövs ett utbildningssystem utan inlåsningseffekter och höga trösklar. I Sverige har vi länge arbetat för att det ska vara möjligt för alla att gå in och ur utbildning under livet, men fortfarande återstår många hinder. Här följer några tankar om vad som kan göras för att minska stoppen och för att Sverige ska ta några rejäla kliv framåt mot ett samhälle som verkligen präglas av livslångt lärande.

Professionsprogram

Under några år har Lärarförbundet drivit frågan om att inrätta så kallade professionsprogram. Tanken är att såväl skolan som läraryrket vinner på att lärare och skolledare utvecklas under hela yrkeskarriären. Professionsprogrammet är tänkt att på ett mer systematiskt sätt kvalitetssäkra kompetensutvecklingen och att ge den enskilde rätt till en struktur för att fördjupa och bredda sina kunskaper. Nu hoppas vi att regering, riksdag och arbetsgivare kommer att se till att förverkliga professionsprogrammet under de närmast kommande åren.

Lärarbristen

Det största och mest problematiska stoppet i utbildningssystemet idag är faktiskt lärarbristen. Tre av tio lärare i grundskolan är obehöriga idag och skillnaderna mellan skolor enorma. Det skapar stora kvalitetsskillnader för eleverna. Skillnader som riskerar att följa med och hämma elevernas kunskapsresor genom hela livet. Därför är det så viktigt att läraryrkets attraktivitet ökar så att fler vill bli lärare och att nya vägar inom lärarutbildningen sjösätts snabbt, till exempel i syfte att göra det enklare att plugga och jobba samtidigt – och senare i livet.

Se till att yrkesprogrammen ger högskolebehörighet

Gymnasieskolans yrkesprogram innefattar inte högskolebehörighetsgivande kurser i sitt grundupplägg. Dessa kurser måste eleverna välja till särskilt. Detta bidrar till att elever väljer bort yrkesprogram och att yrkesprogrammen får lägre status. Utan högskolebehörighet begränsas den enskildes möjlighet till livslångt lärande. Alla gymnasieprogram borde ge högskolebehörighet.

Tänk nytt kring gymnasieskolans introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Men av de elever som påbörjade språkintroduktion 2013 är det bara 14 procent som har slutfört programmet med examen. Det sätter naturligtvis ett massivt stopp för vidare steg i kunskapsresan.

Den låga examensandelen måste ses mot bakgrund av att eleverna inte alls, eller i begränsad utsträckning, gått i grundskolan i Sverige. De har ofta erfarenheter från skolsystem med stora problem. För det andra utgör svenska språket en stor utmaning för eleverna. I många fall skulle eleverna inom språkintroduktion vara betjänta av att slutföra sina studier inom vuxenutbildningen istället och läsa sammanhållna utbildningspaket – snarare än inom gymnasieskolan. Här behövs ett nytänkande.

Möjligheterna i till vuxenutbildning varierar

Alla som inte har en genomgången grundskoleutbildning prioriteras enligt lag först när det gäller rätt till vuxenutbildning. I de fall den gruppen är stor, så räcker vuxenutbildningens resurser till färre andra. Det kan medföra ett stopp för den som inte har genomgången gymnasieutbildning om kullarna i gruppen utan grundläggande utbildning är stora. Rätten till vuxenutbildning borde vara starkare för alla.

Svårt få yrkesvux för omskolning

Den som har genomgått ett program på gymnasieskolan och som exempelvis fem-tio år senare skulle vilja arbeta inom ett yrke som har en yrkesutbildning på gymnasial nivå, till exempel kock, har svårt att komma in på utbildningen. Det beror på att alla som saknar grundskola eller gymnasieskola prioriteras före.

Rimligt på sätt och vis, men får som konsekvens att den som redan genomgått ett gymnasieprogram enbart kan komma in om antalet sökande inte är tillräckligt många. Det finns några få utbildningar som ges inom folkhögskolan, men i övrigt har den som redan gått ett gymnasieprogram svårt att kunna justera ett programval som gjordes som 16-åring. Det borde finnas fler möjligheter att göra den yrkesväxlingen.

När yrkeshögskolan leder till en återvändsgränd

Eftergymnasial utbildning inom yrkeshögskolan har expanderat kraftigt under senare år. En genomgången yrkeshögskoleutbildning är dock sällan påbyggbar för den som sedan vill utvecklas vidare. Exempelvis så kan en gymnasieutbildad barnskötare läsa till specialistbarnskötare under två år på yrkeshögskolan. Men om personen sedan vill utbilda sig vidare till förskollärare på högskolan så finns ingen möjlighet att bygga på yrkeshögskoleutbildningen.

Yrkeshögskoleutbildningen kan möjligen valideras med några poäng, men till och med det är ganska krångligt idag. Det vore ju så mycket bättre om en fördjupning för barnskötare istället innehöll en del av en lärarutbildning, så att den enkelt kan byggas på under yrkeslivets gång.

När högskolan leder till en återvändsgränd

Tänk er att en grundskollärare som har arbetat under många år i skolan vill gå vidare till att jobba inom förskolan. För att göra det krävs en förskollärarexamen och som systemet ser ut idag måste personen börja om och läsa en hel förskollärarutbildning. Några poäng kan sannolikt tillgodoräknas, men det saknas en bryggutbildning som gör det möjligt för grundskolläraren att relativt enkelt bli förskollärare.

Sverige ingår i den europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF och har inom ramen för denna skapat en svensk kvalifikationsram, SeQF. Trots det är det svårt att fördjupa sina kunskaper från till exempel nivå 5 (bland annat yrkeshögskola) till nivå 6 (högskola) utan att gå långa omvägar. Det saknas också möjligheter att bygga på sina kunskaper inom samma nivå fast med en annan inriktning.

Ingen instans har idag ett samlat ansvar för kompetensförsörjningen i Sverige. Många myndigheter har deluppdrag inom en sektor, men ingen har ett övergripande strategiskt helhetsansvar. Kanske är det just det som behövs för att vi ska bli ett samhälle präglat av livslångt lärande?

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här