Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Politiker som inte lyssnar på professionen slösar på skolans resurser

De skolpolitiska förslag som läggs måste utgå från lärares och elevers behov. Att forma politiken efter ett politiskt spel eller efter idéer utan grund, är att slösa på skolans resurser. Därför uppmanar jag landets politiker att i politikutvecklingen lyssna på professionen - vi kan svensk skola.

I onsdags presenterade Socialdemokraternas partistyrelse ett antal skolpolitiska förslag inför partiets kongress i april. Förslagen handlar bland annat om förlängd skolplikt och obligatorisk lovskola för de elever som inte lyckats nå de uppsatta målen under terminerna. Jag välkomnar höjda politiska ambitioner för svensk skola, men ser tyvärr att Socialdemokraterna börjar i helt fel ände.

Förslaget missar nämligen två av de absolut största utmaningarna för svensk skola – den akuta lärarbristen och det faktum att elever i behov av extra stöd inte får hjälp i tid. Redan idag undervisas många klasser av obehöriga och prognosen för kommande år ser än mer dyster ut. Lärare över hela landet skriker dessutom efter rätten att sätta in särskilt stöd för de elever som har svårigheter i skolan. Att dra in sommarlovet för de fjorton- och femtonåringar som inte har fått den hjälp och stöd de behövt redan i låg- och mellanstadiet är att försöka behandla ett symptom medan man ignorerar roten till problemet.

Socialdemokraterna borde istället lyssna till professionen och läsa statistiken. Igår presenterade Arbetsförmedlingen rapporten Var finns jobben 2017?, där man redovisade vilka som är de största bristyrkena i dagens Sverige. Arbetsförmedlingens statistik visar tydligt på den arbetskraftsbrist som finns inom de pedagogiska yrkena. I rapporten placerades varje yrke på ett index mellan 0 och 5. Yrken med ett värde på 4.01-5.00 har en påtaglig arbetskraftsbrist. Inom de pedagogiska yrkena placerades såväl förskollärare (4.9), som speciallärare och specialpedagoger (4.8), grundskollärare (4.8), lärare i yrkesämnen (4.6), gymnasielärare (4.4) och fritidspedagoger (4.3) i detta spann. Det är alarmerande siffror som inte går att blunda för.

För det finns potential. Tidigare i veckan kom SCB med en rapport som visar att sex av tio bland de över 30 000 utbildade lärarna som valt att lämna läraryrket för att arbeta med något annat, kan tänka sig att återvända. De viktigaste faktorerna för att de ska vilja återvända är rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön. Det är inget märkligt i det. Det samma saker jag får höra om när jag i mitt arbete träffar verksamma lärare. Läraryrket måste värderas högre, både i förhållande till den utbildning man investerat i och till det ansvar man har i sin arbetsroll. Förutsättningarna att planera, anpassa, följa upp och utveckla undervisningen tillsammans med kollegor måste också säkras. Därför vill jag uppmana landets politiker att ta tillvara på det engagemang och den kunskap som finns inom professionen. Vi lärare och skolledare berättar gärna vad skolan behöver. Så sluta leta efter egna politiska lösningar och utspel - lyssna på professionen. Det är så lärartätheten kommer att öka och varje elev få mer tid med sina lärare.

Det är fantastiskt att vara lärare. Att vara lärare är att tro på framtiden. Det är att se och stärka varje elev. Vi brukar säga: Att vara lärare är att vara del av något större - och så är det. Vi vill alla att våra elever ska få de bästa förutsättningarna för att växa och lära sig nya saker. Vi är beredda att arbeta hårt för att varje elev ska uppnå de uppsatta målen. Men det räcker inte att veta vad läraryrket kan vara, det kräver också att politiken möter oss med stora öron och rätt politiska beslut. Varje gång jag träffar Lärarförbundets medlemmar blir det tydligt att det som efterfrågas är fler behöriga kollegor och möjligheten att ge varje elev det stöd och de utmaningar hen behöver. När politiker inte lyssnar på det, blir jag därför djupt bekymrad och orolig för våra elevers skull. För när resurser och energi läggs på fel saker, försvinner samtidigt resurser och energi från det som verkligen behövs.

Mer information om hur Lärarförbundet ser på förslaget finner du här.

Frågor & Svar