Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

På besök hos en förberedelseklass i Berlin

Inför årliga internationella forumet The International Summit i Berlin besökte jag en förberedelseklass med elever från Syrien, Afghanistan, Libyen, Somalia, Gambia, Nigeria, Albanien och Kosovo. Jag gick därifrån stärkt i uppfattningen om vilken skillnad vi lärare gör, var vi än är.

I varje människa finns det en historia och vissa historier är mer hjärtgripande än andra. I ett klassrum ett femtontal elever och lika många berättelser är det omöjligt att inte omfamna elevernas livshistorier och drömmar.

På Osz Lotis i Berlin går 60 elever i förberedelseklass. De kommer från Syrien, Afghanistan, Libyen, Somalia, Gambia, Nigeria, Albanien och Kosovo och är mellan 16 och 19 år. Några anar att de inte kommer att få stanna, men hoppas ändå på en framtid i Tyskland.

Språket är i fokus och eleverna studerar tyska 20 timmar i veckan. Resterande 10 timmar läser de matematik, samhällsorientering, idrott, bild och drama. Till skillnad från i Sverige finns här inga modersmålslärare och ingen elevhälsa. I stället har de en ”socialworker” som stöttar eleverna i deras vardag och på just den här skolan har de turen att ha en extra socialworker på halvtid, som också talar arabiska.

Jag och de som är med i besöksgruppen får en lektion i idrott. Idrottsläraren Peter Schäfer har egentligen lämnat läraryrket (på grund av lönen) men kommit tillbaka för att jobba med just de här eleverna. Några av killarna kastar jongleringsbollar till varandra och räknar på tyska. Sedan får vi en lektion i jonglering.

JJÅ Berlin2

Wassim pratar nu bättre tyska än engelska. Han och hans syster Nagham är födda i Palestina och uppväxta i Syrien. De kom först till Sverige, men fick efter 7-8 månader besked att de skulle skickas till Italien, där de blivit registrerade när de kom över Medelhavet. Nu vill de stanna i Tyskland och Wassim vill läsa vidare på universitetet för att kunna återgälda det tyska samhället.

Tysklärare Gerhard Platt visar oss en tungvrickingsövning som eleverna klarar mycket bättre än oss i besöksgruppen. Alla har på kort tid lärt sig ta sig fram på tyska och de är överens om att det allra viktigaste för att komma in i samhället är att prata med tyskarna – på tyska.

Najwa är 17 år och kommer från Syrien. Hon vill bli journalist, men det tar sex år och därför planerar hon att bli läkarassistent som kan hjälpa till vid operationer. Många elever kommer först lära sig ett yrke för att kunna få en försörjning och sedan kunna studera vidare.

Eleverna berättar med stolthet hur duktiga de har blivit på tyska – och hur tacksamma de är över deras skickliga lärare som med höga förväntningar pushar och ställer krav. Lika stolta är lärarna – över eleverna och det arbete de lägger ner på studierna och på att komma in i det tyska samhället.

Jag går därifrån stärkt i uppfattningen om vilken skillnad vi lärare gör, var vi än är, och ser en tidningsrubrik:” Ist Deutschland verrückt?” Det känns rimligare att fråga sig hur det står till med resten av världens sinnestillstånd.

Läs mer: Lärarnas utveckling i fokus på internationellt toppmöte

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här