Lärarförbundet
Bli medlem
Driftinformation: Just nu är det driftstörningar på lararforbundet.se

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Ordningsomdömen rimmar illa med liberalismen

Med Liberalernas Jan Björklund som anförare tycks en riksdagsmajoritet vilja införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Ja, alldeles för många lärare och elever möter stök och oro i skolan. Och nej, införande av ordningsomdömen är inte rätt väg att gå.

Varför inte? För att effekten är minst sagt oklar, men ger tydligt negativa följder som ska beskrivas i den här artikeln. Frågan är dessutom hur liberalt förslaget egentligen kan anses vara.

Det är märkligt att en återgång till den gamla konservativa synen på fostran och auktoritetstro nu anförs av det parti vars ideologi var livsluften för att skapa en mer demokratisk skola där det kritiska tänkandet får ta plats utan repressalier.

Men vi börjar med effekten. Det var för att effekten ansågs svag som ordningsbetyg avskaffades för ett halvt sekel sedan. Då ansågs inte ordningsbetyg hjälpa mot elever som systematiskt störde ordningen. I dag vet vi mer om orsakerna och kan ofta koppla störande beteende till medicinska diagnoser. För dessa elever är det medicinsk hjälp eller pedagogisk anpassning som behövs. Ibland räcker den inte till – ska dessa elever då ges ett sämre ordningsomdöme? Det vore naturligtvis en missriktad och oönskad effekt.

Det är vidare rimligt att tänka sig att skriftligt omdöme oftast har ringa betydelse för elever som i största allmänhet inte gillar skolan. För en grupp elever kan det till och med upplevas tufft att få ett dåligt ordningsomdöme. Effekten i dessa fall är obefintlig.

Mer dokumentation

En negativ konsekvens rör föräldrars reaktion inför ett nedsatt ordningsomdöme. När ordningsbetygen avskaffades anfördes detta som ett viktigt skäl.Föräldrar visar sig nämligen i hög utsträckning söka efter bevis på felbedömningar från lärarens sida. Det blir viktigare än att ta till sig vad som brustit från elevens sida. Mycket tyder på att möjligheten att önska skola förstärkt detta föräldrabeteende ytterligare.

För att kunna möta föräldrakritik kommer lärarna behöva dokumentera precis allt som eleverna gör. Detta i en skola som redan lider av för mycket dokumentation och byråkrati. I en färsk undersökning som Lärarförbundet gjort uppger 6 av 10 lärare att de redan idag dokumenterar mer än de behöver av rädsla för att bli ifrågasatta av elevernas föräldrar. 4 av 10 uppger att de överväger att sluta på grund av dokumentationsbördan. För den som vill göra läraryrket mer attraktivt är knappast ordningsomdömen att rekommendera.

Tung bevisbörda för förespråkarna

En annan konsekvens är att ordningsomdömen riskerar att stämpla elever som bra respektive dåliga individer. Varför ska ett sådant stigma förfölja barn i många år? Ökar eller minskar det risken för att elever som en gång uppvisat ett oönskat beteende ska hamna i situationer där beteendet upprepas? Vilka sociala samband kommer att betinga dåliga ordningsomdömen? På de här frågorna har förespråkarna inga svar. Bara bevisbördan.

Istället åberopas att ordningsbetyg finns i andra länder. Ja, många andra länder präglas av mer traditionella och auktoritära värden. World Values Survey visar att Sverige är det land som nått längst vad gäller individualistiska, rationella och toleranta värden.

I äldre tiders auktoritära samhällen låg skolans roll i att fostra och skapa lydiga undersåtar. Men den synen bröts i vårt land ner av en framgångsrik liberalism. Det är märkligt att en återgång till den gamla konservativa synen på fostran och auktoritetstro nu anförs av det parti vars ideologi var livsluften för att skapa en mer demokratisk skola där det kritiska tänkandet får ta plats utan repressalier. I svensk skola kan eleverna ifrågasätta. Törs de det när lärare förses med maktmedlet ordningsomdömen?

Vad bör göras?

Men om nu ordningen brister så måste väl något göras? Ja, absolut. Förtydliga lagar och regler så att lärare aldrig ska behöva vara rädda för att göra fel när ordningsproblem förekommer. För idag finns en gråzon och där anmälningsrisken alltid hänger över oss.

Glöm heller aldrig att nedskärningar på skolan alltid riskerar att gå ut över studiero och trygghet. Just nu sker det besparingar i flertalet av Sveriges kommuner. Ge istället lärare tid och resurser att få vara just lärare, stärk elevhälsan och förstärk med personalgrupper som kan avlasta och komplettera oss lärare.

Angrip gärna ordningsproblem med en klassisk liberal reformagenda – inte med en reaktionär.


Debattartikel publicerad i det liberala nyhetsmagasinet NU, nr 16-17 den 18 april 2019.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här