Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Nyårskrönika 2021

Nu lämnar vi 2021 och går in i ett 2022 då jag hoppas att mått och steg tas för att rätta till de systemfel som vårt skolväsende dras med idag.

Dags att lägga året 2021 till handlingarna. Ett år när väldigt mycket har hänt sett från min horisont. Det är sannerligen inte lätt att sammanfatta i en krönika, men här är ett försök.

Året började som det slutade – i pandemins tecken. Nu går vi in i ett 2022 där Covid-19 alltjämt hänger över oss. Mycket har förstås hänt för att förbättra kunskapen om spridning och smittskydd. Inte minst har vaccinen gett en efterlängtad reducering av hotbilden.

Tyvärr lämnar smittskydd på lärares och skolledares arbetsplatser mycket kvar att önska. Till det kommer en arbetsbelastning som inte sällan blir övermäktig. Många lärare är helt slutkörda när terminen äntligen ger chans till en kort stunds återhämtning. Det har snart gått två år med pandemin, men lärarnas arbetsgivare har inte tagit tillräckligt ansvar vare sig för att motverka smittspridningen eller för att sätta in extra resurser som kan avlasta lärarna.

Nya avtal

Året har inte bara handlat om pandemi. Efter tuffa förhandlingar kunde såväl nytt avtal för alla kommunalt anställda lärare, som ett nytt friskoleavtal ingås. Alldeles före jul slöts dessutom ett nytt pensionsavtal på den kommunala sidan. Inte minst det nya huvudavtalet med SKR satt hårt inne, men nu har vi ett avtal som ökar lärarnas inflytande och tvingar arbetsgivaren till åtgärder för minskad arbetsbelastning och en bättre lönestruktur. Om det lokala arbetet kör ihop sig så har vi som centrala parter förbundit oss att hjälpa till. Ingen kommun ska lämnas i sticket.

Regeringskris och ny skolminister

Även i politiken har en hel del hänt. Regeringskris i juni, då liberalerna hoppade av det så kallade januariavtalet, och sedan fortsatt turbulens under hösten. Men till slut fick Sverige både ny statsminister och ny skolminister.

Jag önskar den nya skolministern Lina Axelsson-Kihlblom ett stort lycka till med sitt viktiga uppdrag. Sveriges lärare och skolledare väntar på många bättre lösningar än vad vi lever med idag.

Professionsprogram

Några viktiga utbildningspolitiska förändringar blev klara under året. För det första presenterade regeringen i slutet av juli sitt förslag till ett så kallat professionsprogram. Lärarförbundet har länge arbetat för detta. En del justeringar i regeringens förslag behövs alltjämt, till exempel av hur meriteringsstegen ska vara utformade, men det är ändå positivt att genomförandet av detta nu äntligen är på väg.

För kort KPU

För det andra lämnade regeringen ett antal förslag på att reformera lärarutbildningen. Det som väckt mycket och berättigad kritik handlar om försöksverksamhet med en förkortad kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, för de som redan har en akademisk examen.

Ett års studier anses genom förslaget räcka för att bli ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med nuvarande utbildning på ett och ett halvt år. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska minskas med en tredjedel och den utbildningsvetenskaplig kärnan med två tredjedelar. Förslaget innebär att regeringen frångår de principer som gäller för lärarbehörighet idag och Lärarförbundet ställer sig starkt kritiskt till förslaget.

Ämnesbetyg

I början av hösten kom, för det tredje, regeringens förslag om införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan. Idag är betygen i gymnasieskolan kursbaserade, vilket innebär att eleven får med sig ett betyg från varje avslutad kurs i varje ämne. Samtliga kursbetyg återfinns i elevens gymnasieexamen.

Ämnesbetygen kommer däremot enbart att spegla vad eleven presterat på den högsta nivån i ämnet. De nya betygen ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Lärarförbundet har välkomnat förändringen.

Bristfällig analys bakom tioårig grundskola

I våras kom, för det fjärde, utredningen om hur förskoleklassen ska omvandlas till en ny årskurs 1 i en 10-årig grundskola. Lärarna som arbetar i dagens förskoleklass är både förskollärare och grundlärare. Men de förskollärare som vill fortsätta undervisa i nya årskurs 1 före 2031 ska enligt utredningen tvingas komplettera sin utbildning med 30 högskolepoäng.

Analysen bakom detta är behäftad med många fel. Förskollärare har lång erfarenhet och specialkompetens vad gäller sexåringars lärande – självklart borde de fortsätta att vara behöriga att undervisa i den nya årskurs 1. Här borde regering och riksdag tänka om.

Spara inte på skolan

Slutligen kan ett försök till summering av utbildningspolitiken 2021 heller inte bortse från bristen på resurser i många kommuner, vilket fortsätter medföra besparingar på skola och utbildning. Långsiktigt är detta ett hot mot Sverige som kunskapsnation och på sikt pekar resursknappheten i kommunerna mot att staten behöver ta över ansvaret för skolväsendets finansiering.

Valåret 2022

En nyårsönskan för valåret 2022 är att de politiska partierna höjer nivån på skoldebatten. Den kan inte fortsätta handla om orealistiska förslag som ökad undervisningstid eller ogenomtänkt förkortning av sommarlovet.

Politiken behöver adressera de verkliga systemfelen. Som den minskade likvärdigheten. Som detaljstyrningen och överdokumenteringen. Som åtgärder som pressar tillbaka stök, hot och våld till förmån för trygghet och studiero. Som att skolan inte passar för marknadsstyrning och vinstdriven elevsortering. För att nu bara nämna några av de problem som verkligen behöver tas om hand.

Lärare stödjer lärare globalt

Även om vi lärare brottas med otillräckliga förutsättningar på hemmaplan, så vill jag på årets första dag även få sagt att väldigt mycket i svensk utbildning är fantastiskt bra. Bättre än i många andra delar av vår värld. Internationellt utvecklingssamarbete är ett av Lärarförbundets verkliga kännetecken och genom världslärarfacket Education International påverkar och driver vi utbildningsfrågor på global och europeisk nivå.

Under hösten valdes jag till ny vice ordförande i EI. Det här uppdraget är en möjlighet för oss i Lärarförbundet att ytterligare bidra till att göra skillnad för att stärka demokratiska, mänskliga och fackliga rättigheter över hela världen. Jag lovar er medlemmar att jag gör mitt allra yttersta även i detta uppdrag.

Nya fackförbund för lärare och skolledare?

Året som gick var också händelserikt internt i den fackliga världen här hemma. Från och med i dag den 1 januari ingår Lärarförbundet inte i TCO, utan är istället medlem i Saco. Det finns något mycket naturligt i att vi lärare i första hand samarbetar tätt med de andra yrken som också kräver en lång akademisk utbildning. Ett stort steg i vår fackliga historia är därmed taget, men ännu större kan stå för dörren året som kommer.

Diskussionen om en ny facklig organisering av lärare och skolledare tog nämligen ny fart under 2021. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges skolledarförbund kunde i juni ingå en avsiktsförklaring om att bilda något helt nytt tillsammans. Sedan dess har ett konkret förslag utarbetats om att skapa två nya förbund, ett för lärare och ett för skolledare. De två nya förbunden ska vara tätt sammankopplade och samarbeta i många frågor.

Syftet är att på ett bättre sätt ta till vara medlemmarnas intressen och öka vår fackliga styrka gentemot arbetsgivarna och mot politikerna. Medlemsavgiften skulle också kunna användas mer effektivt och våra medlemserbjudanden bli mer förmånliga än vad de nuvarande tre förbunden förmår var för sig.

Medlemsomröstning

Det nya året inleds med en rådgivande medlemsomröstning om förslaget. Röstningen pågår mellan den 20 januari och 15 februari. Jag tror att många medlemmar har väntat på det här. Och jag hoppas att så många medlemmar som möjligt är med och röstar Så, du som är medlem; glöm för allt i världen inte att rösta. Rösta för en starkare facklig framtid för lärare och skolledare. Går förslaget igenom vågar jag påstå att det blir årets stora händelse i lärarsverige 2022 – missa inte att vara en del av det!

Frågor & Svar