Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Nyårskrönika 2018

2018 var ett händelserikt år för Sveriges lärare och skolledare. När vi blickar in i 2019 kommer många viktiga utbildningspolitiska frågor att stå i debattens centrum och där vi lärare tillsammans kan visa vägen framåt.

2018 var ett år som i stora delar av världen präglades av ett råare samhällspolitiskt klimat, inte minst genom det oacceptabla näthat som förgiftar mycket av det offentliga samtalet. Vi har också sett hur nazister har marscherat i svenska städer och vi har upplevt att antisemitism hotar judiska institutioner och enskilda judar. I ett par länder i Europa har vi också kunnat bevittna hur demokratin fortsatt att inskränkas. Året kantas alltså tyvärr av mörka moln.

Allt börjar med bra lärare

Men en annan ljusare bild av 2018 är allt det mödosamma men glädjerika arbete som dag efter dag har gjorts i Sveriges förskolor, skolor och fritidshem. En stor fördel med att vara förbundsordförande i Lärarförbundet är möjligheten att få göra många arbetsplatsbesök och få ta del av allt fantastiskt lärararbete som utförs.

Under det år som gått har jag fått möta en del av alla de lärare och skolledare runt om i hela landet som gör verklig skillnad. Som ser till att barn och elever, lär och inspireras, stöttas och utmanas och kan växa som individer i kraft av sina vunna kunskaper och insikter. Det är både bekräftande och hoppingivande att vi lärare fortsätter att betyda så mycket för så många. Ett av alla bra exempel är Viktoria Harrysson som, på QX-galan 2018 utsågs till årets trans. Viktoria tackade i sitt tal sin lärare och lyfte vikten av mer kunskap för ökad acceptans. Det är också en bild av 2018.

Årets valrörelse

Att råda bot på lärarbristen är nyckeln till många av skolans stora utmaningar, som ökad likvärdighet och strävan efter ännu bättre kunskapsresultat. Därför var Lärarförbundets slogan i valrörelsen att satsa på vad vi kallar lärareffekten. Med det menar vi allt det som påverkar en lärares arbete med att ta barn och elever vidare till nya framsteg.

Visserligen kom skolfrågorna inte alltid fram i valrörelsen, men medan valdebatten till stor del kretsade kring integration och lag och ordning visade SVT:s vallokalsundersökning att svenska folket i slutändan ändå ansåg att sjukvård och skola var de två absolut viktigaste frågorna. Och lyssnar man på politikerna i valrörelsen så var det tydligt att det finns en bred insikt om att läraryrket måste bli mer attraktivt. Det är bra. Vi har på några år gått ifrån att ha en skoldebatt om att allt är skolans och lärarnas fel till att beslutsfattare och opinionsbildare ser att lärarna är lösningen. Nu förväntar vi oss lösningarna som kan göra lärareffekten både hållbar och förnybar.

Årets regeringskaos

Ett samtalsämne på allas läppar den här hösten blev svårigheterna att bilda en handlingsduglig regering. Och någon ny regering fick vi ju inte 2018. Men det parlamentariska läget borde egentligen inte tillåtas spela så stor roll för oss som arbetar i och för en bättre skola. Sverige behöver nämligen inte bara en ny regering. Sverige behöver ett nytt skolpolitiskt samarbetsklimat. Inriktningen borde, oavsett vilken regering det till slut blir, vara att nå breda och långsiktiga överenskommelser som håller långsiktigt och visar lärarprofessionen tillit och förtroende.

Så låt partistrategerna kliva tillbaka och släpp fram kompromissvilliga och eftertänksamma utbildningspolitiker. I stället för taktiskt spel måste politikerna i brett samförstånd leverera besluten som gör läraryrket mer attraktivt och skolan mer likvärdig. Huvudmän och rikspolitiker behöver göra betydligt mer på den här fronten under 2019.

Årets avtalsrörelse

Något som också präglade året var avtalsrörelsen med Sveriges största lärararbetsgivare SKL (Sveriges kommuner och landsting). Efter nära nio månaders utdragna förhandlingar, så kunde vi i höstas till slut enas om ett nytt huvudavtal för 200 000 kommunalt anställda lärare och skolledare. Avtalet tar nödvändiga steg mot konkreta åtgärder på varje skola och förskola för att förbättra arbetsmiljön och skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid.

Genom avtalet har vi fått bra verktyg för ett aktivt arbetsmiljöarbete på plats. Nästa steg är att förmå politiker nationellt och lokalt att försäkra sig om att rätt resurser finns på plats för att vi till fullo ska kunna ta vårt yrkesansvar. Det är inte en kollektivavtalsfråga utan ett politiskt ansvar. Det är därför vårt påverkansarbete är så viktigt på alla nivåer det kommande året.

Årets kongress

Fyra dagar i slutet av oktober samlades 259 ombud från hela landet för att fatta besluten om vilka frågor Lärarförbundet ska driva kommande fyra år. Kongressen fattade beslut att Lärarförbundet ska vara ett fackligt professionsförbund och slog fast vision, inriktning och uppdrag. Vi ska ta sikte mot framtiden med en tydlig agenda för en stark profession där vi både i vårt yrkesval och engagemang i Lärarförbundet bidrar till att skapa en framtid där rätten till likvärdig utbildning stärks och utanförskap, diskriminering och främlingsfientlighet bekämpas. Lärarförbundet ska vara medlemsnära och det självklara valet för alla landets lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärarstudenter. Vi ska stärka attraktiviteten och tilliten till lärarprofessionen genom att stärka yrkesansvaret, den vetenskapliga grunden, inflytandet, uppvärderingen och professionsutvecklingen. Det är ett tydligt fortsatt fokus på minskad arbetsbelastning, ökat inflytande och höjda löner. Kongressen valde också in fem nya ledamöter i förbundsstyrelsen. Totalt består förbundsstyrelsen av 17 ledamöter från skolans olika delar och från norr till söder.

Årets framgångar

Under året fattades äntligen beslut om att endast den som har lärarlegitimation med behörighet för fritidshemmet ska få ansvara för undervisningen på fritidshemmet. Många års påtryckningar gav utdelning. Kravet är ett viktigt erkännande av fritidspedagogikens och en seger för både lärare och elever.

Lärarförbundets påverkansarbete om förskolechefernas titel och utbildning röntes också med framgång. I fortsättningen ska de benämnas rektorer och genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Lärarförbundet har länge drivit på för den här reformen som är en tydlig bekräftelse på förskolechefens ansvar och kompetens.

Även frågan om lärare och skolledares möjligheter till utveckling i yrket tog rejäla kliv framåt under året. Ett gediget utredningsarbete om införande av så kallade professionsprogram finns nu på regeringens bord. Det här måste bli en av de allra första och viktigaste arbetsuppgifterna för en ny utbildningsminister att ta tag i.

Året som kommer

Nu träder vi in i ett 2019 som kommer bjuda på både utmaningar som möjligheter. Tillsammans ska alla vi medlemmar i Lärarförbundet visa att allting börjar med bra lärare. 2019 ska bli året då alla verkligen förstår att det är vi lärare som bygger Sveriges framtid. Och att vi vill bidra till en ljus sådan. Tack och Gott nytt år!


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här