Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Nobeldagen påminner oss om lärarbristen

Vägen till framtida Nobelpris börjar inte i ett laboratorium eller på ett universitet. Resan startar i en förskola, ett fritidshem och en skola med kunniga och utbildade lärare. Men just idag, på Nobeldagen, presenterades nya prognoser om en lärarbrist som biter sig fast.

I dag samlas det officiella Sverige till en av årets största högtidligheter när Nobelprisen delas ut. Det är pompa och ståt, högtidliga tal, ceremonier och bankettbord för att hylla pristagarna som inom olika vetenskaper ”hafva gjort menskligheten den största nytta”, som det heter i Alfreds Nobels testamente.

Bakom varje pristagare står en lång rad lärare

Kanske är det lätt att glömma bort att även dessa framstående vetenskapsmän har börjat från noll som barn. Kanske är det lätt att glömma att bakom varje pristagare står en lång rad lärare – från förskola och tidiga skolår till lärare på universitet och på forskarutbildning. Utan alla dessa skickliga lärare som entusiasmerar och inspirerar, pushar och stöttar skulle faktiskt få banbrytande nyupptäckter ske.

Nobeldagen ger skäl för alla lärare att sträcka på sig och känna sig extra stolta över sitt yrkesval. Vi lärare lägger grunden för kunskap, upptäckter och innovationer. Självklart blir inte alla barn och ungdomar Nobelpristagare. Men poängen är att vi gör skillnad och bidrar till att barn och elever får chansen att nå toppen av sin förmåga.

Lärarbristen biter sig fast

För kunskap kommer inte av sig själv. Det krävs utbildade, behöriga lärare i hela utbildningssystemet. Därför är det en händelse som ser ut som en tanke att Skolverket i dag presenterar nya prognoser för framtidens lärarbrist. Vi har ju närmast vant oss vid lärarbristen som ett permanent tillstånd. Men det är farligt och riskerar på lite sikt att bli förödande för Sverige som kunskapsnation.

Nu är skolverkets nya prognos något mindre negativ än den förra. Nu fattas ”bara” 45 000 utbildade lärare på 15 års sikt, enligt Skolverket. Lägger man till att andelen utbildade förskollärare borde vara betydligt högre än idag, så är Skolverkets siffra dessutom klart i underkant.

Lärarbristen är inte heller något som inträffar i en avlägsen framtid. I praktiken betyder den nya prognosen att situationen kommer att vara oförändrat dålig i 15 år – och inte ens därefter ställs någon ljusning i utsikt. Det är faktiskt inte riktigt klokt. Vi har redan levt i ett par decennier av galopperande lärarbrist och på de största lärarutbildningarna fortsätter nybörjarna att bli färre.

Sverige dras isär

Vid 1990-talets mitt hade nio av tio lärare i grundskolan en fullgjord lärarutbildning i ryggen. Idag är det bara sju av tio. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.

Lärarbehörigheten varierar dessutom enormt mellan skolor. På vissa skolor är andelen fortfarande lika hög som då, men på andra är bara hälften behöriga. Den som söker orsaken till att svensk skola blir allt mindre likvärdig bör söka svaret just här. Det är lärarbristen som slår hårt mot landsbygd och skolor där eleverna kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund. Vill vi ha en skola där alla ges chansen att lyckas utifrån toppen av sin egen förmåga, så måste lärarbristen bort, så att rätten till utbildade lärare inte avgörs av social bakgrund och bostadsort.

Lärarbristen är inte olöslig

Långsiktigt finns inga genvägar. Vägen dit handlar om läraryrkets villkor. Om arbetsmiljö, arbetsbelastning och lön. Så länge andra yrken upplevs som mer lockande, så kommer lärarbristen att bestå.

På kortare sikt finns andra insatser som skulle ha effekt. Nämligen att investera i dem som redan jobbar som lärare, men saknar behörighet. Hälften av de obehöriga lärarna har en påbörjad lärarutbildning. Om stat och skolhuvudmän tillsammans gjorde riktade insatser mot den målgruppen kan de öka antalet behöriga lärare med flera tusen på ganska kort sikt. Men då krävs det att regeringen agerar och att lärosäten och huvudmän är flexibla och skapar förutsättningar för att arbeta och studera parallellt.

Hämta hem nobelpris – inte bara dela ut

Vi ska inte acceptera lärarbristen och att det finns så stora skillnader i andel behöriga lärare runtom i landet. Nobeldagen är en bra påminnelse om det. Skolan ska vara likvärdig och varje elev ha rätt att mötas av utbildade lärare.

Bara på det sättet blir Sverige ett land som inte bara delar ut Nobelpris – utan också ett land som hämtar hem dem. För vägen till framtida Nobelpris börjar inte i ett forskningslaboratorium eller på ett universitet. Resan startar i en förskola, ett fritidshem och en skola.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här