Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt har helgstängt över påsken, från torsdag 9 april kl. 12.00 (medlemsservice stängt från onsdag 8 april kl 17) och öppnar åter tisdag 14 april kl. 8.00. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Några nedslag i valrörelsens skolpolitiska flora

Valrörelsens skolutspel under försommaren kom att handla mycket om symbolfrågor som mobilförbud, ordningsbetyg och en rad andra disciplinära åtgärder. Men efter sommaren har fokus dessbättre börjat riktats mer mot skolans verkliga utmaningar som lärarbristen och likvärdigheten.

Enligt de väljarundersökningar som görs är utbildning tillsammans med sjukvård väljarnas två mest prioriterade frågor. Ändå har partiernas valrörelse i ovanligt hög grad dominerats av frågor som rör invandring och integration, lag och ordning och efter sommaren även klimatfrågan.

Föräldrarna tvivlar på att politikerna prioriterar skolan

En föräldraundersökning som Lärarförbundet tagit fram under våren, visade att sju av tio föräldrar anser att skolan är en av de viktiga frågorna. Samtidigt visar samma enkät att endast fem av tio föräldrar tror att politikerna ser skolan som ett viktigt politiskt område.

Och kanske börjar politikerna förstå att deras agenda inte korresponderat med föräldrarnas. För efter sommaren har fler skolpolitiska utspel börjat göras. Här är några nedslag i utspelsfloran.

S lovar riktmärken för barngrupperna storlek på fritids

Socialdemokraterna går bland annat till val på att reformera skolpengen, något som Lärarförbundet länge efterfrågat. Vidare har partiet lanserat vallöftet om att införa riktmärken för mindre barngrupper i fritidshemmet. Mycket bra! Socialdemokraterna vill också satsa på vad partiet kallar läraraspiranter, det vill säga studenter som blir anställda som lärare redan under sin studietid. Ett förslag som om det utvecklas och blir mer konkret kan bli riktigt intressant.

Bra satsningar alltså, men det saknas ändå ett riktigt samlat paket för att öka läraryrkets attraktionskraft från Sveriges största parti. Men även om ännu mer hade önskats, så finns ett välkommet S-besked som långsiktigt kan komma att få stor betydelse för läraryrkets utveckling. Det är löftet om att satsa på ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare. Här finns även goda förutsättningar att komma överens med Allianspartierna, som också varit positiva till detta – inte minst Liberalerna.

L vill ha huvudlärare och lärarassistenter

Liberalernas viktigaste förslag är satsningen på lärarlöner genom att en ny lärarkategori införs - huvudlärare. Det är bra med fortsatta lönesatsningar, men det är klart problematiskt när rikspolitiker anvisar hur pengarna ska fördelas. Och den reform som föreslås är på många sätt redan genomförd genom förstelärarreformen.

Liberalerna satsar också på fler lärarassistenter som ska kunna avlasta lärare med arbete som inte direkt har med undervisningen att göra. Satsningen är välkommen, för idag slösas värdefull lärarkompetens bort på en massa arbetsuppgifter som till exempel en administrativ lärarassistent med fördel skulle kunna utföra. Däremot saknas de politiska initiativen för att rensa bort administration som egentligen inte borde behövas.

MP: Fler Lärare ska kunna arbeta och studera samtidigt

I förra veckan gick Miljöpartiet ut med löftet om likvärdighetsmiljarder till förskolan och att de inte är främmande för att lagstadga om minskade barngrupper. Satsningen ska inledas nästa år och ska från och med 2022 uppgå till två miljarder kronor om året. Välbehövliga löften som kan stärka såväl kvaliteten som arbetsmiljön på landets förskolor.

Miljöpartiet vill också ha riktade stöd till de skolor som har lägst resultat och svårast förutsättningar och vill dessutom ge bidrag till skolornas vikariekostnader så att fler lärare kan arbeta och studera samtidigt– med full lön. Syftet är att öka rekryteringen till lärarutbildningen samtidigt som skolorna redan nu får tillgång till lärare som på sikt blir behöriga. Satsningen ska gälla både förskollärare och lärare i grundskolan. Ett riktigt bra och viktigt steg i en strategi för att minska lärarbristen. Men var är resten av strategin?

M: Utökade skoldagar

Moderaterna föreslår utökade skoldagar med en timme om dagen, vilket är detsamma som en utökning av antalet timmar med nästan 20 procent. Hur det ska gå till med rådande lärarbrist är en gåta. Partiet vill ha skyldighet för kommunerna att anordna läxhjälp i årskurs 4-9, liksom lovskola i årskurs 6-9. Partiet vill också satsa på fler karriärlärare, vilket betalas genom att partiet vill avskaffa regeringens likvärdighetsbidrag. Knappast rätt väg att gå menar jag.

Samtidigt har Moderaterna tydligare än andra partier erkänt problemet med att lärare inte får vara lärare fullt ut idag. Vår arbetsbelastning och den ökade detaljstyrning som skett av oss lärare togs faktiskt upp av Ulf Kristersson redan när han tillträdde som partiledare. Moderaterna bör vidareutveckla sin politiska linje om att visa oss lärare större tillit.

V satsar på förskolan – SD, C och KD fokuserar på andra politikområden

Precis som Miljöpartiet lovar Vänsterpartiet mer resurser till förskolan för att komma till rätta med den svårt stressade arbetssituationen. Problemet med Sverigedemokraternas skolpolitik har jag kommenterat tidigare. Partiets drastiska nedskärningar på statsbidragen till kommunerna kommer att slå stenhårt på skolan. Från Kristdemokraterna och Centerpartiet har fokus i valrörelsen legat på andra frågor, men deras politik återfinner man här och här.

Politisk strid gynnar inte skolan

Flera partier visar att de är villiga att satsa på skolan och lärarkåren. Det behövs verkligen. Men jag hoppas också att partierna efter valdagen har en öppenhet för att komma överens om färdvägen för svensk skola framöver. En bra vägledning för kursen framåt utgörs av det betänkande Skolkommissionen presenterade förra året. Gärna nya satsningar, men en samling runt Skolkommissionens färdriktning vore också ytterst värdefullt. Skolan är inte betjänt av politisk ryckighet och borde inte ses som en arena för politisk tävlan. De politiska partierna borde se sig själva som delar i ett skollag där alla är bärare av stafettpinnen.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här