Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Mobbning går att stoppa och förebygga

Terminsstarten närmar sig med raska steg. Snart ska hundratusentals barn och unga, börja ett nytt läsår. Härligt! De flesta ser fram emot att träffa kompisar och att lära sig nya saker. Men samtidigt går tiotusentals barn till skolan med en stor klump i magen.

Var fjärde ung har blivit utsatt för kränkningar från andra elever i skolan det senaste året och var tionde ung upplever att de utsatts för mobbning under samma tidsperiod. Flickor är mer utsatta och otrygga i skolan än pojkar. Det visar Friends årliga rapport som publiceras i dag.

Detta är så klart helt oacceptabelt och något som ingen av oss som är verksamma i skolan får blunda för. Varje barn som utsätts för kränkning eller mobbning försätts i en väldigt svår situation med stark oro, psykisk press och ohälsa.

Rapporten publiceras för sjätte året i rad och bygger på webbaserade enkäter som besvarats av 43 337 unga mellan förskoleklass och årskurs nio. Årets resultat ligger tyvärr helt i linje med tidigare års resultat och bekräftar en mörk bild av att kränkningar och mobbning är ett pågående problem i svensk skolmiljö.

De vanligaste formerna av kränkningar bland yngre barn (åk 3-6) är taskiga kommentarer, följt av elaka blickar eller att ha blivit lämnad utanför. Därefter följer fysiska kränkningar i form av knuffar eller slag.

De senaste åren har skoldebatten präglats av ett tydligt fokus på kunskap och bättre skolresultat, vilket är utmärkt. Men lite för sällan pekas det på hur stor betydelse elevernas hälsa och välbefinnande faktiskt spelar för att de ska kunna nå goda kunskapsresultat.

Även bland de lite äldre barnen (åk 6-9) är verbala kränkningar vanligast, följt av utfrysning och kränkningar på nätet. 23 procent av barnen i åk F-3 är oroliga för att bli ensamma på rasten.

Rapporten visar även att trakasserier utifrån kön, könsidentitet, sexuell läggning och etnicitet är vanligast förekommande. Även barn med en funktionsnedsättning löper större risk för utsatthet. Vi i vuxenvärlden måste föra en aktiv diskussion med unga som handlar om att kritiskt utmana mer eller mindre dolda och outtalade normer och värderingar.

Det ställs idag höga krav på skolorna när det gäller både förebyggande arbete och akuta insatser vid mobbning, kränkningar och trakasserier. Det är bra, men mycket mer kan göras för att se till att skolan är en trygg och lustfylld miljö för alla elever.

Det går att stoppa och förebygga mobbning men det kräver ett systematiskt arbete där skolpersonal, elever och föräldrar är involverade. Det behövs också mer resurser till kompetensutveckling, till skolans stödfunktioner inom elevhälsan och att arbetsmiljöarbetet verkligen fungerar i praktiken. Här brister det idag. Lärarförbundet har till exempel tillsammans med Sveriges Elevkårer visat att stressade och sjukskrivna lärare leder till sämre skolresultat för eleverna.

Lägg till detta den skriande lärarbristen. För att skolan ska kunna vara en god lärandemiljö för alla elever så behöver den bemannas med fler behöriga lärare. Det går inte att bortse från lärarbristen. Utan fler välutbildade lärare med rätt förutsättningar blir det svårt för skolorna att i praktiken höja ambitionerna för att motverka mobbning.

De senaste åren har skoldebatten präglats av ett tydligt fokus på kunskap och bättre skolresultat, vilket är utmärkt. Men lite för sällan pekas det på hur stor betydelse elevernas hälsa och välbefinnande faktiskt spelar för att de ska kunna nå goda kunskapsresultat. Ska resurserna i skolan användas effektivt så måste alla elever känna sig trygga och sedda, behandlas med respekt och få må bra. Elevernas trygghet är en förutsättning för att nå målet om en stark kunskapsskola.


Frågor & Svar