Lärarförbundet
Det är många som ringer till oss just nu och väntetiden kan ibland vara lång. Har du frågor om din faktura kan du läsa mer här. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Likvärdig skola – ord eller verklighet?

Ge alla samma chans - för en likvärdig skola, så lyder huvudtemat för Skolforum 2017. Ett viktigt tema för lärare, ledare, läromedelsföretag, arbetsgivare och andra viktiga skolaktörer att samlas kring för att dela erfarenheter, byta kunskaper om och utveckla nya strategier för.

Temat sammanfattar också vad våra skolpolitiker nu måste börja leverera hållbara lösningar på. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO har sedan 2014 gemensamt drivit samarbetsprojektet med just namnet Ge alla samma chans. Det arbetet har i sin tur mynnat ut i Likvärdighetsagendan som vi lanserade tidigare i år.

Den likvärdiga skolan är en kungstanke som många sluter upp bakom. Det var också tydligt i det panelsamtal som jag medverkade i under måndagen på Skolforum med bland annat gymnasieminister Anna Ekström och Dagens Nyheters Johannes Åman. Målet om en likvärdig skola har få opponenter, ändå går utvecklingen åt fel håll.

Behovsanpassad finansiering
För att vända trenden så måste vi först och främst få till ett mer behovsanpassat finansieringssystem av skolan. Lärarförbundet har länge drivit att det måste till en mer socioekonomisk omfördelning mellan kommuner, förutom den som behöver ske inom kommunerna. Det är därför positivt att regeringen i budgetpropositionen fullföljer Skolkommissionens förslag och skjuter till sex miljarder kronor som ska fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.

Mer resurser till de skolor som har störst behov löser förvisso inte i sig problemen, men det kan skapa betydligt bättre förutsättningar för att alla skolor ska kunna vara bra skolor, oavsett utmaningar. Utan tillräckliga resurser är det svårare att skapa goda arbets- och lärmiljöer, att säkra stöd och extra insatser till de elever som behöver det och möjliggöra för skolledare att organisera på det sätt som gynnar elevernas lärande och det kollegiala samarbetet.

Ökade skillnader mellan kommuners utbildningsnivå
Något som däremot är viktig att komma ihåg – och som politiker alltför ofta glömmer bort, bland annat alla fyra allianspartierna i sina budgetförslag – är att skolor med stora utmaningar finns runtom i hela landet och inte bara i så kallade utanförskapsområden. Därför räcker det inte att bara rikta extra pengar till dessa områden. För trots att utbildningsnivån generellt ökar i Sverige så är det inte en sann bild överallt. År 2000 var andelen högutbildade i de kommuner med lägst andel under 13 procent jämfört med 33 procent för de kommuner med högst andel högskoleutbildade. Motsvarande siffror är idag 18 respektive 45 procent, vilket visar att skillnaderna har ökat kraftigt. Det har betydelse då vi vet att andelen högskoleutbildade föräldrar på en ort har ett starkt samband med elevernas kunskapsresultat.

Se över skolpengens konstruktion
Men det handlar inte bara om att skjuta till extra resurser, vi måste även se till att nuvarande resurser används på ett ändamålsenligt sätt. Därför måste skolpengens nuvarande konstruktion förändras. Att hela pengen med automatik försvinner när en elev byter skola, samtidigt som nästan alla kostnader finns kvar är feltänkt. De enda som gynnas är den fristående huvudman som väljer att maximera sina klasser för att göra en enkel vinst. Dessa skolor överkompenseras medan andra skolor underfinansieras. Någon form av viktning av den ersättning som utgår måste utredas, så att tillräckliga resurser säkerställs till undervisning och elevhälsa på varje skola.

Ändra urvalssystemet
För det andra så måste det göras något åt dagens skolvalssystem. Vi vet att dagens kösystem har segregerande effekter – skolor med lång kö tenderar att vara skolor med de mest välutbildade föräldrarna. För att alla ska ha en rimlig chans att få sina önskningar tillgodosedda måste därför urvalssystemet göras om, vilket även utbildningsminister Gustav Fridolin nu tycks öppna för.

Skolkommissionens förslag om lottning möttes inte med något jubel från politiskt håll, även om reaktionerna var allt annat än sakliga. Dagens system har dock stora problem, så även om Skolkommissionens förslag inte fallit i god jord så betyder inte det att problemen går att bortse från. Vill man inte ha lottning så måste man visa på andra alternativ.

Helhetsgrepp för skolor med störst utmaning
För det tredje så måste det tas ett helhetsgrepp om situationen på de skolor med de största utmaningarna. Statistiken visar tydligt att skolor med större utbildningsutmaning generellt har lägre andel behöriga lärare. Tyvärr tenderar skillnaden att öka, skolor med goda förutsättningar lyckas behålla andelen behöriga lärare, samtidigt som den sjunker på de skolor där utmaningen är större. Naturligtvis är det ytterst ett symptom på den samlade lärarbristen. När det är ont om lärare så drabbar det framför allt de skolor som redan från början har låg andel utbildade och behöriga lärare.

För att vända denna trend så räcker det inte bara att höja lönen för de lärare som väljer att arbeta där. Det måste till specifika skolinsatser som säkrar rejält med stödpersonal, socialpedagoger, skolvärdar och en ständig bemanning i korridorerna, en förstärkt elevhälsa, digitala resurser och ett starkt och stabilt ledarskap. Dessutom bör man rekrytera kompletterande lärarteam till dessa skolor och säkra tiden för både kollegialt samarbete och samverkan med socialtjänst, polis och närsamhälle. Det är högst sannolikt både lättare och mer effektivt att locka lärare till hela sådana team, istället för att rekrytera lärare till traditionell undervisning.

Hög tid för handlingskraft
Så vitt jag vet finns det inte någon i den skolpolitiska debatten som inte sluter upp bakom principen om en likvärdig skola. Alla brukar säga att skolan ska ha en kompensatorisk uppgift. Ingen brukar tycka att det är bra om skillnader i elevers uppväxtförhållanden och hemmiljö också får styra deras livschanser. Ändå är det så det är. Det är mer än hög tid för våra skolpolitiker att visa handlingskraft för att vända utvecklingen, vi lärare är redo.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här