Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Lärarbristen går att lösa!

Enligt UKÄ borde antalet examinerade i olika lärarkategorier öka med mellan 33 och 87 procent årligen fram till 2035. Enda möjligheten för att komma ens i närheten av detta är att satsa på behörighetsgivande utbildningar till de obehöriga som idag jobbar som lärare.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en ny rapport gått igenom 15 yrken, de flesta med legitimationskrav och räknat ut hur många nybörjare respektive utbildning skulle behöva varje år fram till 2035. Resultaten bekräftar en redan alarmerande bild av kompetensförsörjningen inom vård- och utbildningsområdet.

Ohållbar situation

Antalet nybörjare på program mot ämneslärarexamen skulle behöva öka med 87 procent årligen under 2023–2035 jämfört med 2018. För grundlärare och yrkeslärare behöver antalet nybörjare öka med 57 procent respektive 56 procent årligen jämfört med 2018. För förskollärare behövs en årlig ökning med 33 procent i antalet nybörjare jämfört med 2018.

UKÄ:s rapport är ännu ett underlag som visar det ohållbara i den nuvarande modellen för kompetensförsörjning inom utbildningsområdet. Staten och skolhuvudmännen måste fortsätta stärka läraryrkets attraktionskraft. Den lönemässiga ökning som kommit läraryrket till del har varit för måttlig och dessvärre genomförts på ett sätt så att långt ifrån alla erfarna, skickliga lärare fått ta del av ökningen. Likaså måste arbetet med läraryrkets arbetsmiljö och höga arbetsbelastning stå i fokus och de ekonomiska nedskärningarna på skola och utbildning i kommunerna stoppas.

Tre av tio lärare obehöriga i grundskolan

Det saknas redan idag cirka 65 000 behöriga lärare. Situationen är ett allvarligt hot mot Sveriges framtida utveckling, men de politiska insatserna hittills är allt för marginella och otillräckliga. Det är faktiskt ansvarslöst.

Den stora andelen obehöriga lärare ökar arbetsbelastningen för de behöriga lärarna. Endast behöriga lärare får sätta betyg vilket gör att arbetsbelastningen för de behöriga lärarna går upp när betygen ska sättas. Det kollegiala samarbetet blir också haltande och omsättningen av lärare ökar, vilket medför att eleverna inte får kontinuitet i sina relationer till lärare. I grundskolan är tre av tio lärare obehöriga idag. I gymnasieskolan två av tio.

Staten borde ta initiativet och i samarbete med kommunerna rulla ut en bred satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning till de obehöriga som i dag undervisar i skolorna. Långsiktigt kan naturligtvis bara lärarförsörjningen tryggas genom att läraryrket förenas med konkurrenskraftig lön och attraktiva arbetsvillkor. Men i det akuta läge som nu råder vore det snabbaste sättet att förbättra situationen att rikta in insatserna mot de obehöriga som idag undervisar i skolorna.

Sju av tio obehöriga villiga att utbilda sig

En enkätundersökning som Lärarförbundet gjorde under våren tyder på att vi med rätt insatser och rätt förutsättningar snabbt skulle kunna minska lärarbristen. Totalt omfattar undersökningen 3000 respondenter. Enkäten visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning.

Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta. Det går alltså att kraftigt reducera lärarbristen genom en massiv satsning på validering och behörighetskompletterande utbildning riktad till de obehöriga som redan undervisar i skolorna.

För att svensk skola ska kunna leverera utbildning av hög kvalitet krävs ett nationellt grepp kring lärarbristen. När ska regering och riksdag på allvar börja leverera de lösningar som krävs?

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här