Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Lära för proven eller lära för livet?

Förra veckan blev det känt att regeringen vill att de nationella proven ska ges större betydelse för betygsättningen. Regeringen föreslår att nationella proven i fortsättningen ska ”särskilt beaktas” vid betygsättningen och har skickat förslaget på remiss till lagrådet.

Men det finns starka skäl för regeringen att tänka om. Jag tror att regeringen gör en tankevurpa och inte fullt ut förstår hur detta riskerar att bidra till att avprofessionalisera läraryrket. Elevernas kunskaper består av så mycket mer än vad som kan mätas i ett nationellt prov, vilket Lärarförbundet, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, SVEA och ledande betygsforskare framhållit i debatten.

Vägen framåt borde istället vara att utveckla modellen med professionell sambedömning, vilket successivt blivit vanligare på senare år. Det vill säga att flera lärare tillsammans bedömer elevernas kunskaper. På så sätt uppnås både en större rättssäkerhet för eleverna och en kontinuerlig utveckling av bedömarkompetensen för alla lärare.

Frågan om nationella provens betydelse för betygsättningen var oundviklig även vid det seminariesamtal i Almedalen som jag hade igår med läraren och betygsforskaren Alli Klapp. Hon menar att regeringens förslag ensidigt utgår ifrån att betygsinflation måste stävjas. Med detta starka fokus tenderar regeringen glömma att betyg ska sättas i relation till kunskapskraven och betyget ska återspegla hela elevens samlade kunskaper. Ett nationellt prov prövar inte alla delar i ett ämnes alla kunskapskrav. Som Alli ser det kommer pressen att öka på lärarna att använda de nationella proven examinerande eftersom de då vet att de inte kan bli ifrågasatta, vare sig av kommunens utbildningsförvaltning, rektor eller skolinspektionen.

Jag delar hennes uppfattning. För att komma åt betygsinflationen i form av systematiska skillnader på skolor mellan nationella provresultat och slutbetyg, vore det istället klokast att göra nedslag vid just de skolorna. Att generalisera och skuldbelägga tiotusentals lärare för att medvetet sätta för höga betyg, är förödande för tilltron till lärarkårens professionella kompetens och integritet.

Ytterligare en aspekt som det talas väldigt tyst om, är osäkerheten i provresultatet, vilket bland annat professor Anders Jönsson uppmärksammat. Forskarna är ganska säkra på att minst en fjärdedel av eleverna får fel provbetyg i förhållande till sina kunskaper, enbart beroende på slumpfaktorer. Om proven får ökad påverkan på betygen, kommer denna mät- och rättsosäkerhet att byggas in i betygsättningen.

Vi behöver nog fråga oss vilken sorts skola vi vill ha. Ska syftet vara att bli bra på det som kommer på provet? Eller ska fokus vara på lärande och kunskap, att lära sig nytt ämnesstoff, nya färdigheter och att utvecklas? Lära för proven eller lära för livet?

Professor Christian Lundahl har vidare pekat på att man i takt med en ökad digitalisering kan se framför sig en utveckling där proven gradvis blir mer präglade av multiple-choice, vilket föreslås i utredningen om ett nytt nationellt provsystem. Om proven dessutom rättas av andra, riskerar vi hamna i en situation där prov med låg validitet blir starkt styrande för lärares betygssättning. Vad händer då med den professions- och kompetensutvecklande sambedömningen?

Man ska komma ihåg att när de nationella proven ersatte de äldre standardproven och centralproven, så var ett bärande motiv att stärka lärarnas egna förmåga att göra professionella bedömningar av elevernas kunskaper. Syftet var att stödja snarare än att styra betygssättningen. Den utgångspunkten är värd att hålla fast vid även idag.

Vi behöver nog fråga oss vilken sorts skola vi vill ha. Ska syftet vara att bli bra på det som kommer på provet? Eller ska fokus vara på lärande och kunskap, att lära sig nytt ämnesstoff, nya färdigheter och att utvecklas? Lära för proven eller lära för livet?

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här