Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Kvalitet kostar!

I Sverige gör vi om lärarutbildningen ungefär vart tionde år. Det är ett världsrekord som knappast bidrar till ökad kvalitet i utbildningen och inte heller skapar den stabilitet i kompetensförsörjningen av skolan som är önskvärd.

I dagarna skickas första omgången av antagningsbeskeden till högskolan ut till förväntansfulla sökanden, inte minst till tusentals sökanden till lärarutbildningen. Min egen erfarenhet är att varmt rekommendera lärarutbildningen. Det är en utbildning och ett yrkesval som ger så mycket tillbaka i form av kunskap, utmaning, glädje och engagemang.

Samtidigt ska det erkännas att många lärarutbildningar brottas med problem. Nära hälften av Sveriges grundlärar- och förskollärarutbildningar uppvisar brister i kvaliteten enligt första delen i UKÄ:s utvärdering som presenterades för några månader sedan. Från politikernas sida talas det ständigt om reformering. Men är lösningen på bristerna att göra om utbildningen ännu en gång?

Väldigt lite talar för det. De ständigt återkommande reformerna har tvärtom försvårat för lärosätena att se till att utbildningen kan hålla en hög kvalitet, eftersom mycket kraft har gått åt till att med täta intervall förändra innehåll och organisation.

Värna grunddragen i reformen från 2011

Men våra politiker verkar tyvärr inte riktigt ha tagit lärdom av detta. I Januariavtalet mellan regeringspartierna och Liberalerna och Centerpartiet framgår att partierna är eniga om att lärarutbildningen ännu en gång ska reformeras.

Om det nu åter är dags för en reformering, vore det i så fall klokt att inte stöpa om allt för mycket och istället värna grunddragen i den senaste lärarutbildningsreformen från 2011. Utgångspunkten borde enbart vara att stärka kvaliteten.

Stärk VFU:n och den praktiknära forskningen

Ett viktigt steg är att stärka den utbildningsvetenskapliga forskningen och forskarutbildningen. Inte minst den praktiknära forskningen. Fler lärare behöver involveras i forskning, men fler lärare behöver också involveras i lärarutbildning.

En helt central åtgärd för att nå ökad kvalitet är att få till stånd en förstärkning av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU. En höjning av ersättningen för VFU skulle bidra till det, bland annat genom att öka andelen handledare med handledarutbildning och förbättra förutsättningarna för samverkan mellan lärarutbildningar och skolverksamhet – exempelvis genom övningsskolor.

VFU:n behöver få både resurser och en starkare reglering så att handledare kan utföra uppdraget inom ramen för sin reguljära arbetstid – inte vara något som läggs ovanpå de vanliga arbetsuppgifterna. Skolor och lärosäten måste samverka så att det blir lätt för lärare att genomföra en handledarutbildning och för att tillgodose behovet av VFU-handledare i alla olika ämnen, skolformer och årskurser.

Permanenta och utveckla övningsskolorna

Försöken med övningsskolor har visat sig vara framgångsrikt för att stärka kopplingen mellan praktik och teori, liksom länken mellan VFU och lärosäten. Vid övningsskolorna kan lärosätet se till att det hålls seminarier, löpande ges återkoppling till studenterna och stärka upp examinationen.

Övningsskolorna borde utvecklas till kreativa forskningsmiljöer som bidrar till såväl lärarstudenternas utbildning som till praktiknära forskning och till att få fler forskande lärare. Här spelar även ett införande av professionsprogram en roll som inkörsport för att få fram fler forskande lärare. Lärarutbildningen behöver få en starkare professionskoppling där grundutbildning endast är ett första steg i karriärslång utveckling som lärare.

Utöka antalet undervisningstimmar på lärarutbildningen

En avgörande kvalitetsfaktor som det inte går att bortse ifrån är undervisningstiden. Det är alldeles för få lärarledda timmar på lärarutbildningen idag. Regering och riksdag har ett stort ansvar för att få till stånd en gradvis utökning av resurserna.

Lärarutbildningarna behöver vidare få en starkare ställning på lärosätena med ett tydligt mandat för kvalitetsutveckling, exempelvis genom en egen fakultetsorganisation. En sådan utveckling skulle också skapa bättre förutsättning för samverkan med skolverksamheten.

Finns inga alexanderhugg – kvalitet kräver resurser

Det går inte att komma bort från tanken att de ständiga ropen på reformering av lärarutbildningen egentligen är ett stickspår som bortser från det uppenbara: Att ökad kvalitet kostar.

Men istället för att tillföra resurserna, har politikerna mandatperiod efter mandatperiod, valt ställföreträdande åtgärder som ändrar innehåll och organisation. Det ligger nog närmare sanningen att påstå att kvaliteten på lärarutbildningen inte kommer att ta några stora språng med mindre än att det skjuts till medel för forskning, VFU, övningsskolor och undervisningstimmar.

Politiker! Ha den insikten i bakhuvudet när ni samlas kring det politiska ritbordet för att skissa på nya reformplaner för lärarutbildningen.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här