Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Kristdemokraternas kanon är inte kanon

Kristdemokraterna har fyra områden som de anser vara de viktigaste för partiet: barn och familj, jobb och äldres ekonomi, vård och omsorg samt trygghet. Skola och utbildning – det som verkligen bygger framtiden, genom lärareffekten och dess påverkan på samhället – lyser med sin frånvaro.

Den som letar runt på Kristdemokraternas hemsida kommer att finna ett skolpolitiskt program – antaget 2013. Det ger inte signalen att skol- och utbildningsfrågorna är partiets fokusområde, precis. Man kan nog säga att Kristdemokraterna, precis som Centerpartiet, i mycket lämnar walkover i utbildningsfrågorna.

Klassikerlista, nej tack!

Det mesta som Kristdemokraterna föreslår är sådant som är gemensamt för alla allianspartierna: fler speciallärare, uppvärderat läraryrke genom bland annat fler karriärtjänster och minskad administrativ börda, stärkt elevhälsa, rättvisande betyg, aktivt och fritt skolval samt åtgärder för skolor med stora utmaningar. Bra ambitioner, förvisso! Men det som är eget kristdemokratiskt är egentligen två saker: klassikerlista och utbildningsträffar för föräldrar.

En nationellt fastslagen klassikerlista är ett sätt att från staten diktera vilken litteratur som alla elever ska få ta del av. Idag är den frågan överlämnad till den enskilde läraren och där tycker jag att den hör hemma. Idén om ett rättesnöre för det litterära, en kanon, är med andra ord ingen kanonbra idé.

Läraren ska naturligtvis beakta vad som återfinns i läroplanens centrala innehåll, till exempel att: ”Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.” men även ”Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.”

Det räcker. Vi lärare behöver inte närmare pekpinnar om exakt vilka böcker som ska finnas i undervisningen. Vill man ha en skola som bygger på tillit till oss lärare så toppstyr man inte genom i detalj fixerade litteraturlistor.

Kristdemokratiska skolpolitiken borde hänga ihop bättre

Tanken bakom förslaget om utbildningsträffar är vällovlig, det vill säga att föräldrar ska få lära sig mer om hur skolan fungerar och därmed kunna vara ett bra stöd för sina barn. Tyvärr är nog risken stor att de föräldrar som skulle behöva det mest också är de som minst kommer att delta, så någon avgörande insats för ökad likvärdighet lär inte förslaget kunna utgöra.

Ett problem är att Kristdemokraterna inte reflekterar över hur den egna skolpolitiken hänger ihop. Att eftersträva likvärdighet och åtgärder för skolor med stora utmaningar, samtidigt som partiet vill ha ett fritt och aktivt skolval, kräver en genomarbetad analys och konkreta förslag som får den ekvationen att gå ihop. Det gäller exempelvis hur placering och urval av elever ska gå till och hur ett rimligt finansieringssystem, som inte utarmar så kallade bortvalsskolor, ska se ut. Skolvalet behöver reformeras för att stärka likvärdigheten. Då behövs andra urvalsmodeller till fristående skolor än dagens rådande kötid. Det behövs en annan finansieringsmodell. Ökad likvärdighet fordrar att hela systemet gynnar mer blandade elevgrupper istället för som idag missgynna detta.

Om Kristdemokraterna kom med sådana förslag skulle partiet vara en riktigt intressant aktör inom skolpolitiken. Nu framstår partiet mest som en lite blekare kopia av sina skolpolitiska storasyskon Moderaterna och Liberalerna.

KD skolpol Almedalen 2018

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här