Lärarförbundet
Det är många som ringer till oss just nu och väntetiden kan ibland vara lång. Har du frågor om din faktura kan du läsa mer här. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Friskolorna får för mycket betalt

Dagens skolpeng gör att friskolorna överkompenseras och kan gå med stora vinster. Det beror på att kommunerna ska erbjuda alla barn en plats i en skola nära hemmet och ha en beredskap för att ta emot nya elever. Skolpengen till friskolorna behöver justeras ner.

Få vet hur skolpengen egentligen fungerar. Det gör att debatten om grundbeloppet till friskolor, den så kallade skolpengen, ofta blir ganska snedvriden. Den debatt som i våras uppstod efter att Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola föreslog att skolpengen ska beräknas på ett nytt sätt, tyder på att många har dålig kunskap om hur det går till idag.

Nödvändig skärpning

Många tycks tro att skolpengen per automatik är det belopp som en skola får per elev. Så är inte fallet, utan skolpengen är faktiskt bara ett sätt att räkna ut hur mycket resurser som ska gå till en enskild huvudman för dess elever. Huvudmännen kan sedan ge hur mycket pengar den vill till skolan, vilket kan vara både mer eller mindre än vad skolpengen genererar.

Björn Åstrand föreslår i sin utredning, att kommuner ska ”göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever” när de beräknar hur stort grundbeloppet ska vara. Det här en välkommen och nödvändig skärpning jämfört med de avdrag som kan göras idag.

Hänsyn till variationen i elevkullar

Varför är det då rimligt att det sker ett avdrag? Dels är det på grund av det övergripande myndighetsansvaret som kommunerna bär, som även tidigare utredningar pekat på. Men det som är nytt i denna utredning är att den visar att det uppstår en kostnad för kommunerna när de ska hantera hur antalet elever varierar mellan åren – vissa år är elevkullarna små, andra är de stora.

Kommunerna har ett lagstiftat ansvar för alla elevers skolgång och måste se till att det finns skolor på rimligt avstånd i hela kommun. Det innebär att det kan uppstå tomma platser, till stor del på grund av att elevkullarnas storlek varierar år för år, men också för att elever inte alltid bor där skolorna finns, flyttar eller byter skola. Detta problem har inte friskolorna på samma sätt, eftersom de på ett helt annat sätt kan hålla ett konstant elevtal.

Friskolorna tjänar på dagens system

Beroende på var i elevtalscykeln en kommun befinner sig – om det är få eller många elever – kommer de uppstå olika mängd med tomma plaster i de kommunala skolorna. Ett år när de tomma platserna – av tillfälliga demografiska skäl – är många kommer den samlade kostnaden för dessa att spridas ut på färre elever. Konsekvensen är att år när elevkullarna är små blir skolpengen, allt annat lika, högre och när de blir stora blir den, allt annat lika, lägre.

Björn Åstrands utredning visar tydligt hur friskolorna tjänar på att få samma skolpeng som kommunerna, framför allt när de sistnämndas skolor har många tomma platser. Utredningen har jämfört två år. Ett år med normalstora elevkullar och ett med extra stora elevkullar, och finner då att friskolorna är mer överfinansierade när elevkullarna är mindre – precis det utfall som beräkningssättet av skolpengen bör ge.

Ändå tydligare blir det när man i utredningen tittar på år 2011 när elevkullarna var som minst. Då gjorde också friskolorna sina största vinster, vinster som har krympt i och med de ökande elevtalen i kommunala skolor de senaste åren. Också detta är helt vad man kan förvänta sig bör ske.

Ineffektivt användande av skattemedel

Det här betyder att antingen får kommunerna göra avdrag för de tomma platser som uppstår eller så kommer vi över tid betala mer för våra skolor än vad som annars skulle behövas. Det betyder i sin tur ett högre skatteuttag än vad som skulle behövas.

Därför är det förvånansvärt att se att det framför allt är lågskatteförespråkare som inte förstår varför skolpengen behöver anpassas till hur många tomma stolar som uppstår i kommunala skolor. För den som vill hålla nere skatten borde varje onödig utgift beaktas. Att inte räkna med tomma stolar när skolpengen beräknas är verkligen en helt onödig utgift.

Björn Åstrands förslag i utredningen ”En mer likvärdig skola” är efterlängtade och rättar till ett systemfel som bidragit till snedfördelningen av resurser och gynnat friskolorna ekonomiskt. Nu är det upp till politikerna att se till att förslagen genomförs. Det är dags för en rättvis fördelning mellan elever och en mer ansvarsfull hantering av våra skattemedel.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här