Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Fler och friskare lärare

Behovet av fler och friskare lärare är uppenbart för alla som intresserar sig för svensk skola. Att konkreta krafttag krävs blir återigen tydligt i ljuset av den nya arbetsmiljöstatistiken från 2017 som Arbetsmiljöverket nyligen publicerade.

Där framgår att läraryrket uppfattas som stimulerande och givande, samtidigt som arbetsbelastningen och stressen är mycket hög. Inom utbildningssektorn som domineras av lärare och förskollärare ansåg drygt 80 procent att de i hög grad har ett intressant och stimulerande arbete, tio procentenheter fler än för arbetsmarknaden totalt.

Obalansen mellan krav och resurser

I grunden är läraryrket alltså ett attraktivt yrke, men det finns negativa arbetsmiljöaspekter som syns tydligt i den aktuella statistiken. Omkring var tredje medarbetare inom utbildningssektorn hade ett i hög grad psykiskt ansträngande arbete. Detsamma gäller inom vård och omsorg samt sociala tjänster medan det inom övriga sektorer ”bara” var drygt var femte eller färre.

Läraryrket är krävande, men det skulle i sig inte vara något problem om det fanns tillräckligt med resurser och bra villkor. När rätt förutsättningar saknas blir dock arbetsbelastningen alldeles för hög. Drygt 60 procent angav i undersökningen att de har alldeles för mycket att göra, vilket är den högsta på arbetsmarknaden och tio procentenheter högre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Det visar en tydlig brist på balans mellan krav och resurser för Sveriges lärare.

Arbetsmiljöfrågorna prioriterade i Skolavtal18

Att lärares arbetsbelastning är för hög och att lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som tar tid från eleverna och undervisningens utveckling är knappast någon nyhet för vare sig arbetsgivare eller beslutsfattare. Tvärtom är det något som idogt diskuterats såväl på utbildningsdepartementet arbetsmarknadsdepartementet, socialdepartementet som med SKL och de fristående skolaktörerna och jag har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett helhetsgrepp kring lärares arbetssituation. Det räcker uppenbarligen inte med en tydlig arbetsmiljölagstiftning, politiker som uttrycker att lärare måste få vara lärare, larmrapporter från Arbetsmiljöverket, miljardsatsningar för fler lärare. Alldeles för många lärare vittnar ändå om en enorm samvetsstress, över att ständigt brottas med vetskapen om vad som behöver göras och tvingas konstatera att tiden eller resurserna inte räcker till.

Dessa brister är också bakgrunden till att arbetsmiljöfrågorna är så viktiga i skolavtal18 som nyss tecknats. Med avtalet tar vi nödvändiga steg mot konkreta åtgärder på varje skola och förskola, för att förbättra arbetsmiljön och skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Avtalet innehåller tydliga förstärkningar av arbetsmiljöarbetet som parterna tillsammans arbetat fram:

  • att varje kommun måste förstärka sitt arbete med lönebildning, arbetsmiljö, arbetstid och arbetsorganisation
  • att varje kommun ska analysera lönestrukturen tillsammans med oss och i det arbetet fokusera påatt erfarenhet ska premieras så att lönestrukturen bidrar till stabilitet och kontinuitet
  • att varje arbetsplats ska analysera sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö med stöd av Skol-OSA
  • att varje arbetsplats ska synliggöra arbetsuppgifter inom arbetstiden och vidta de gärder som krävs för att skapa balans i uppdraget för den enskilde.

Lärarbristen ger dubbla arbetsmiljöproblem

Avtalet innehåller konkreta och tydliga uppdrag som förstärker vårt arbetsmiljöarbete väsentligt. Men avtalet slår inte fast exakt hur det ska gå till – men att det ska göras. Avtalet säkrar inte heller finansieringen för arbetsgivaren. Finansieringen är inte en kollektivavtalsfråga, den är politikens ansvar. Det är politiker nationellt och lokalt som har det yttersta ansvaret att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för att vi till fullo ska kunna ta vårt yrkesansvar. Det är därför vårt påverkansarbete är så viktigt på alla nivåer.

Den stora och ökande lärarbristen har präglat hela arbetet med avtalet. Och lärarbristen slår igenom på många sätt. I arbetsmiljöverkets siffror sticker till exempel utbildningssektorn ut när det gäller hur många som anger att kraven överstiger kunskaper och färdigheter. Lärarbristen skapar därmed ett dubbelt arbetsmiljöproblem:för de obehöriga lärarna som saknar kunskap och kompetens för att undervisa i enlighet med styrdokumenten, men också för de behöriga lärarna som saknar utbildade behöriga lärare och därför får dra ett tungt lass för att täcka upp, stötta och kompensera.

Kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga

Obalansen mellan krav och kompetens kan dessutom vara ett tecken på att kompetensutvecklingen för behöriga lärare är otillräcklig. Forskning som arbetsmiljöverket refererar till visar att jobb där kraven är högre än de kunskaper och färdigheter man har innebär risk för stress och ohälsa. Det är ett problemområde som vi med hjälp av det nya avtalet kan få bättre kartlagt och åtgärdat.

Med stöd i avtalet kan vi sätta tryck på varje kommun. Såväl tillsammans med övriga centrala parter som i Lärarförbundets egna arbete kommer vi jobba aktivt med detta och nog­grant följa upp vilka satsningar som görs. På sikt krävs det också andra sorters insatser för att minska lärarbristen och undanröja orsakerna bakom den. Därför är den påverkan som Lärarförbundet driver för att förstärka behörighetsgivande utbildningar och att få ett professionsprogram på plats också en satsning på lärares arbetsmiljö.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här