Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Finland eller Sverige – vilken skola står sig bäst om tio år?

Finland har länge toppat i PISA-mätningarna. Den svenska skolan ligger fortfarande en bit efter i PISA-resultaten, men har förbättrat sig de senaste åren. Hur kommer det se ut om tio år?

Så här på 100-årsdagen av Finlands självständighet, så finns det all anledning att gratulera vårt kära grannland. Jubilaren kan också gratuleras för sin väl fungerande skola, vilket passar särskilt bra eftersom det idag är exakt ett år sedan senaste PISA presenterades.

Finland är landet som länge fått lysande resultat i OECDs återkommande PISA-mätning (Programme for International Student Assessment). Två förklaringar som ofta brukar framhållas är dels att Finland sätter in extra stöd tidigt till de elever som behöver det.Dels att den finska lärarutbildningen är mycket populär med ett så stort söktryck att bara cirka 10-15 procent av de som söker får en utbildningsplats. Den finska lärarutbildningen är en masterutbildning med stark koppling till forskning.

Sverige har för sin del förbättrat resultaten i PISA. Sverige ligger i PISA på OECD-genomsnittet i två ämnen, matematik och naturvetenskap, medan vi i det tredje, läsförmåga, ligger strax ovanför OECD-snittet.

Igår presenterades PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) som är en internationellt jämförande studie som undersöker elevers kunskaper i och attityder till läsning i årskurs 4. Sverige förbättrar sitt resultat och presterar nu på samma nivå som 2001. Sverige presterar bättre än 34 länder, däribland Nederländerna, Australien och Kanada. Bara 7 länder presterar bättre än Sverige – bland annat Finland.

Jag är övertygad om att Sverige kan förbättra sig ytterligare bara vi kommer ihåg att rankingar i sig inte levererar svaren. Det är det vi inom professionen som måste få göra och att vi lär av Finlands självklara utgångspunkt att alla elever tidigt får det stöd de behöver både i förebyggande syfte och efter behov.

Framgångarna till trots så är det faktiskt så att Finland tappar i senaste PISA. Minus 15 poäng i naturvetenskap gör att landet backar. Men tappet sker från en hög nivå. Finlands 15-åringar hamnar på tredje plats i naturvetenskap med 531 poäng, långt före de svenska med sina 493 poäng.

Något som är mycket oroande för Sveriges del är att skillnaderna mellan eleverna ökar. Det sker både genom att spridningen mellan eleverna, beroende på socioekonomisk bakgrund, ökar jämfört med tidigare och att skillnaderna mellan skolor växer.

I vilket av dessa två länder finns det extra stödet till elever som behöver det, den starkaste forskningsanknytningen, den högre lönen, den större tilliten, de långsiktiga och stabila spelreglerna?

Den socioekonomiska bakgrunden har dock stor betydelse när det gäller kunskapsresultaten även i Finland. Finland har tidigare haft en relativt likvärdig utdelning i kunskapsmätningar, men i senaste PISA-mätningen ökar skillnaderna.

Stora nedskärningar har drabbat utbildningssektorn i Finland när regeringen tvingats spara. Kommunerna, som ansvarar för skolan även i Finland, har haft ganska olika förutsättningar och förmåga att upprätthålla kvaliteten. Att även barnen fått betala krisen riskerar sannolikt sätta sina spår.

Så hur kommer framtiden att se ut för dessa två så närstående länder? Det är förstås omöjligt att säga med säkerhet. Finland har ett gott utgångsläge vad gäller kunskapsresultaten, men större ekonomiska svårigheter än Sverige.

Sveriges verkligt massiva utmaning är lärarbristen. Läraryrkets stora attraktivitet är en enorm tillgång för det finska skolsystemet, men inget att ta för givet. Finska lärare har inte mycket högre lön än sina svenska kollegor, men de är dock högre – något som allt för många i den svenska debatten gärna bortser från. Konkurrensen om lärare har dock gjort att många svenska kommuner nu rekryterar lärare från de svenskspråkiga delarna av Finland.

Det finns dessutom några andra intressanta och viktiga skillnader mellan den svenska och den finska skolan. I Finland är tilliten till lärarkåren betydande från hela samhällets sida. Skolan är ingen politisk slagpåse där utspel och så kallade reformer produceras på löpande band. Detaljstyrningen och kontrollen är betydligt större i Sverige. I Finland finns inte någon Skolinspektion och heller inga nationella prov (bara stickprov).

Den som funderar på varför läraryrket är mer attraktivt i Finland jämfört med Sverige ska finna att det handlar om hur länderna hittills värnat och värderat sina lärare och de olika förutsättningar lärare har att självständigt utöva yrket. I vilket av dessa två länder finns det extra stödet till elever som behöver det, den starkaste forskningsanknytningen, den högre lönen, den större tilliten, de långsiktiga och stabila spelreglerna? Så länge svaret på dessa frågor är Finland, så får vi nog finna oss i att hamna efter vårt grannland både när det gäller hur lång kön är till lärarutbildningen och placeringar i internationella rankinglistor. Grattis Finland!



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här