Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

En likvärdig skola med höga resultat och god kvalitet kräver helhetsgrepp

Skolkommissionens slutbetänkande är nu inlämnat och jag är glad att få ha varit del av detta viktiga arbete. Nu hoppas jag att regeringen inkluderar hela skolväsendet när man gör Skolkommissionens förslag till politik.

De senaste två åren har jag ingått i regeringens skolkommission. Regeringen gav oss i uppdrag att hitta lösningar på hur kunskapsresultaten ska öka, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten i skolan stärkas. Det har varit två spännande år, med både tuffa och svåra diskussioner och jag är glad att regeringen tog initiativet till att profession, elever och akademi tillsammans skulle arbeta fram en långsiktig nationell strategi för en förbättrad skola.

Skolkommissionens uppdrag avgränsades till förskoleklass, grundskolan och gymnasieskolan. Det är viktiga och bärande verksamheter för rätten till utbildning av hög kvalitet. Men vi vet också att för att på riktigt kunna bidra till varje barns och elevs möjlighet till livslångt lärande och utveckling, så måste alla delar av skolväsendet omfattas. Vi vet att de insatser som görs under förskoleåren ger bäst avkastning av alla utbildningsinsatser. Vi vet att ca 80 procent av alla elever mellan sex och nio år finns inskrivna i våra fritidshem, där de förutom att få lära sig att ingå i sociala sammanhang, utveckla en identitet, lära sig samspel och ansvarstagande, också får utveckla tekniska, praktiska och estetiska kompetenser. Att genom olika fritidsaktiviteter lära sig om natur, miljö och hälsa, eller för den delen att läsa, skriva och räkna, gör givetvis stor skillnad för både kunskapsresultat och likvärdighet. Vi vet också att vuxenutbildningens kompensatoriska, demokratiska och arbetsmarknadsföreberedande funktioner är bärande för medborgerlig bildning och livslångt lärande.

...för att på riktigt kunna bidra till varje barns och elevs möjlighet till livslångt lärande och utveckling, så måste alla delar av skolväsendet omfattas.

Det är därför beklämmande att inte direktivet var bredare eller att den efterföljande debatten har tagit fasta på just dessa brister. Det duger inte att stärka vissa delar och samtidigt bortse från andra. Det är samma barn och elever som rör sig genom utbildningssystemet och vi har ett gemensamt ansvar att se till att hela vägen är stabil, stark och gynnsam. Vill man på allvar höja kunskapsresultaten och stärka likvärdigheten, då måste hela skolväsendet inkluderas i de politiska satsningarna.

Nu måste politikerna ta ansvar och visa att de värdesätter och prioriterar allt det arbete lärare och skolledare gör under elevernas hela utbildningsresa. När det nu är dags för politikerna att göra Skolkommissionens förslag till verklighet, måste de beakta hela skolväsendet. Särskilt viktigt är det för de delar av kommissionens förslag som handlar om professionsutveckling – möjligheten och rättigheten för lärare att utvecklas och utveckla under hela yrkeslivet.

Det är tillsammans som vi inom professionen kan åstadkomma den kvalitetsförstärkning som svensk skola behöver. Det förutsätter dock att politiken mäktar med att tillsammans lägga särintressen och politiskt spel åt sidan, ta ett helhetsgrepp och gemensamt försäkra sig om att de förutsättningar som krävs finns på plats överallt. Allt annat är inte bara ansvarslöst utan också ett svek mot svensk lärarkår.

Frågor & Svar