Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

En förskola satt under hård press

Tobias Baudin och Johanna Jaara Åstrand tar emot vittnesmålen från #pressatläge.

Tobias Baudin och Johanna Jaara Åstrand tar emot vittnesmålen från #pressatläge.

På många förskolor är arbetssituationen helt oacceptabel. Berättelserna som samlats under hashtagen #pressatläge sätter fler ord på de krav som Lärarförbundet driver. Det är skamligt att inte mer görs för att matcha förskollärarnas uppdrag med rätt förutsättningar.

Strax före årsskiftet startades hashtaggen #pressatläge. Rösterna om det pressade läget i förskolan har strömmat in sedan dess. Igår tog jag tillsammans med Kommunals Förbundsordförande Tobias Baudin emot de cirka 1500 vittnesmål, som också kommer att överlämnas till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Har jag valt rätt yrke?

Så här lyder ett utdrag ur en av berättelserna:

Har jag valt rätt yrke? Stressen och känslan att inte räcka till får mig varje dag att känna en sorg för barnen. En sorg för mig som inte har orken längre. Orken att planera en fin verksamhet med pedagogiska aktiviteter (som ändå aldrig kan genomföras för att det alltid är brist på personal). Orken att umgås med mina vänner och familj.

Vittnesmål som beskriver att orken och tiden att tänka nytt, engagera sig, finnas där, finnas till, utveckla och utvecklas saknas och får många att tänka:

Har jag valt rätt yrke?

Svar:

Ja, jag har valt rätt yrke. Jag älskar mitt yrke! Jag älskar att vara förskollärare. Jag älskar att se hur barnen utvecklas, se barnen i skrattattacker med varandra, hur dom yr runt på golvet lekandes med varandra. Jag älskar att se glädjen i föräldrars ögon när de ser hur bra barnen har det på min avdelning. Jag älskar att varje dag höra skrik, bus, gråt, konflikter, se barnen kramas. Men när orken tar slut för att förutsättningarna brister - tar orken också slut att hålla tyst!

Det här är bara ett exempel av många liknande. Vittnesmålen säger så mycket om varför Lärarförbundet driver kraven om mindre barngrupper, ökad personaltäthet, fler behöriga förskollärare och vikten av att förskollärarnas kompetens används på rätt sätt.

Obalansen mellan uppdrag och resurser

För den självklara drivkraften för förskollärare är såklart mötet med barnen – att få bidra till och se dem utvecklas från första stapplande steg till balansgång, hopp och dans, från joller, ordlekar och ramsor till sagor, argumentation och livfulla berättelser, från plask och blöta kläder till vattenexperiment och isskulpturer.

Det är ju inte bristen på alla glädjeämnen som alla vittnesmål handlar om. Det är bristen på förutsättningar att få göra ett bra jobb som gör skillnad för varje barn. Det är obalansen mellan uppdrag och resurser, antal barn och antal förskollärare och barnskötare, obalans mellan ändamålsenliga lokaler och det pedagogiska uppdraget. Det är vittnesmål om brist på planeringstid, brist på kollegor, lokalytor, pengar, kreativa utemiljöer – vittnesmål om när orken tar slut.

I #pressatläge finns självupplevda berättelser samlade om vad som händer när politiken inte försäkrar sig om att rätt förutsättningar finns på plats och inte litar och lyssnar på sin lärarkår. Både politikerna och vi i professionen vet att åtskillig forskning visar att bland alla investeringar de kan göra i utbildning så är det dem som görs under förskoleåren som får bäst avkastning. Då duger det inte att slarva med förutsättningar, slösa på kompetensen eller spara på de minsta. Det är faktiskt skamligt.

Fel förutsättningar

När jag läser de vittnesmål som samlats under #pressatläge blir jag både bedrövad, upprörd och frustrerad – men jag blir också stärkt. Stärkt av det yrkesansvar och yrkesstolthet som vittnesmålen grundar sig i. Det är inte förskolläraryrket det är fel på – det är förutsättningarna.

Lärarförbundet är tydligt med vari bristerna består och vad som måste förändras. För det första måste barnens bästa få styra barngruppernas storlek. Ett första steg måste vara att minska gruppstorlekarna tills de motsvarar Skolverkets riktmärken. För det andra måste lärarbristen i förskolan tas på allvar. Förskollärare ligger i topp bland Sveriges bristyrken, men står fortfarande utanför många lärarsatsningar. För det tredje måste förskollärarnas kompetens tas tillvara bättre än idag. Trots bristen tvingas förskollärare prioritera administration, städning och vaktmästeri i stället för planering och utveckling. Ett enormt slöseri på både lärarkompetens och lärarglädje.

Sverige har på många sätt en fantastisk förskola, men den är under stark press. Alldeles för ofta sker personalens hängivna arbete på bekostnad av den egna hälsan. Alltför många har redan tvingats hamna i sjukskrivningar eller med sorg lämnat yrket. Många är beredd att komma tillbaka om rätt förutsättningar finns på plats. Till politiker och huvudmän vill jag säga: Lyssna! Detta är ett allvarligt rop på bättring hos er – våra förutsättningsgivare.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här