Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Elevers rätt till rätt stöd

I gårdagens Rapport i SVT kan det fela​ktigt uppfattas som att jag och Lärarförbundet är kritiska till särskilda undervisningsgrupper. Det stämmer inte. Däremot är vi kritiska till att det alltid är lösningen för alla elever med NPF.

SVT rapporterar om att en stor majoritet av riksdagspartierna vill att fler elever med neuropsykiatriska diagnoser ska placeras i särskilda undervisningsgrupper. Man motsätter sig det som i den skolpolitiska debatten kommit att kallas inkludering, och som i grunden går ut på att alla elever i så hög grad som möjligt ska delta i den ordinarie undervisningen.

Låt behoven styra – inte resursbristen

Jag tycker inte att frågan är fullt så enkel som den kan verka. Självfallet finns det många tillfällen då elever behöver – och har rätt till – en särskild undervisningsgrupp. Det kan handla om olika former av särskilda behov, men också om elever som är utåtagerande och utgör en fara för sig själva, andra elever eller sina lärare.

Min övertygelse är att utgångspunkten måste vara vad den enskilda eleven behöver. En del elever med särskilda behov mår bättre av inkluderande verksamhet, andra av särskilda undervisningsgrupper eller av en kombination under en längre eller kortare period. Det viktiga är att det måste vara elevens behov som styr och inte en konsekvens av att den ordinarie undervisningen saknar resurser.

Såväl särskilda grupper som inkludering är resurskrävande

För det som inte riktigt kommer fram i debatten är att särskilt stöd kräver särskilda resurser. Och det gäller oavsett om inkludering tillämpas eller inte. Bra utredningar måste ligga till grund för de stödinsatser som görs och i dessa utredningar måste lärares och speciallärares pedagogiska bedömningar väga tungt. Lärare måste ha förutsättningar och kompetens att kunna svara upp mot identifierade behov och det måste finnas en systematisk och kontinuerlig uppbackning av elevhälsan.

I dag brister detta på många punkter, och så är det oavsett vilken modell som tillämpas.

Ge lärare rätt förutsättningar = rätt stöd till eleverna

Den pågående debatten om inkludering eller exkludering missar en viktig huvudpoäng, nämligen att alla elever har rätt till en bra skolgång. Lärare och skolledare måste ha rätt förutsättningar att se till att de får det. Vi vet till exempel att de anpassningar, stödstrukturer och den tydlighet som många NPF-elever är beroende av för att på bästa sätt tillgodogöra sig undervisning också gynnar alla andra elever. Viktiga frågor att ställa sig till följd av detta är vilket specialpedagogiskt stöd som faktiskt finns tillgängligt i våra skolor i dag, hur vi får en likvärdig finansiering och elevhälsa i hela landet, hur arbetsorganisationen kan utvecklas och vad som kan göras för att råda bot på bristen på specialpedagoger och speciallärare.

Mitt råd till politiken är därför – fastna inte i en icke-konstruktiv debatt om inkludering eller exkludering. Se i stället till att göra det som krävs för att skapa en skola där alla elever kan få det stöd de behöver utifrån sina förutsättningar och behov.

Frågor & Svar