Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Efterlängtade förslag om modersmålsundervisning

Ämnet modersmål ska få en viktigare roll i skolan och eleverna ska kunna läsa ämnet under den ordinarie skoldagen – även om undervisningsgruppen blir liten. Det är välkomna förslag från en färsk statlig utredning.

Modersmålsundervisning är frivilligt och det är därför upp till föräldrarna att besluta om eleven ska delta i undervisningen. Idag är det drygt hälften av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning som väljer att delta. Undervisningen är ofta förlagd utanför skoltid någon timme per vecka, vilket bidrar till att alltför många väljer bort det.

Starkt vetenskapligt stöd för modersmålsundervisning

De finns de som ifrågasätter skolans ansvar för elevers bevarande och utveckling av sina modersmål. Men det vetenskapliga stödet för modersmålsundervisning är starkt.

Forskning visar nämligen att det går bättre att lära sig ett nytt språk om man har goda kunskaper i sitt modersmål. Det stärker också identiteten och bidrar till högre betyg i skolans andra ämnen. Kommunikation på modersmålet är dessutom en av EU:s åtta nyckelkompetenser och det är en demokratisk rättighet att bibehålla och utveckla sitt modersmål.

Bristfälliga arbetsförhållanden

Men tyvärr är inte modersmålsämnets ställning så stark som den borde vara i svensk skola. Ämnet finns till exempel inte med i timplanen och har därför ingen garanterad undervisningstid. En annan orsak till det låga deltagandet idag är att skolorna inte behöver erbjuda undervisning i ett visst modersmål om det inte blir en grupp om minst fem elever.

Modersmålslärarna själva vittnar också om att det i många kommuner råder dåliga arbetsförhållanden. Ofta är tjänsterna uppdelade på flera skolor, vilket gör det svårt att få till det nödvändiga kollegiala samarbetet kring eleverna med övriga ämneslärare på skolorna.

Inför garanterad undervisningstid

Det är därför bara att välkomna att en ny statlig utredning, ledd av professor Nihad Bunar, nu äntligen föreslår det Lärarförbundet länge har drivit. Nämligen att modersmålsundervisning läggs in i timplanen och därmed får en garanterad undervisningstid. Detta är en avgörande förutsättning för att modersmålslärarna ska kunna få bättre förutsättningar att genomföra sin undervisning och även kunna ingå och vara delaktiga i skolornas arbetslag och organisation. En flerspråkig skola förutsätter inte bara flerspråkiga elever, utan självklart även flerspråkiga lärare.

Utredningen föreslår också att spärren slopas om att minst fem elever måste finnas för att skolorna ska vara skyldiga att erbjuda undervisningen. Eleverna ska med andra ord kunna läsa ämnet under den ordinarie skoldagen även om undervisningsgruppen blir liten. Bra!

Modersmålsundervisning värdefull del av skolan

Utredningen innehåller många andra bra förslag, som att rätten till studiehandledning ska stärkas även för nyanlända elever i årskurs 1-6, att man ska kunna läsa ämnet modersmål i grundlärarutbildningen och att regeringen bör ta initiativ till att inrätta en forskarskola för lärare i ämnet modersmål.

Utredningen rekommenderar vidare att regeringen bör överväga att tidsbegränsa undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare som undervisar i ämnet modersmål. Utredningen pekar dock på att det måste ske i samband med att satsningar görs för att höja modersmålslärarnas behörighetsgrad. Det är bara att hålla med och regeringen behöver verkligen göra särskilda satsningar för att komma tillrätta med bristen på behöriga lärare i ämnet modersmål.

För modersmålsundervisningen måste börja ses som en central och värdefull del av skolan och både ämnet och lärarnas status behöver steg för steg höjas. Nu finns förslag på regeringens bord som tar steg i rätt riktning. Lärarförbundet kommer att ge sitt stöd till dessa förslag och jag hoppas verkligen att regering och riksdag kommer att genomföra dem. Nästa steg blir att ta fram en plan för att få fram fler behöriga modersmålslärare så att det på sikt kan bli ett legitimationsyrke.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Skollagen skriver ”huvudmannen” ej skolan som har en skyldighet.
Värt att notera skillnaden.

  • Skapad 2019-05-22 23:07

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här