Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Det här borde skoldebatten handla om

På söndag möts partiledarna i SVT:s Agenda för debatt med mindre än ett år kvar till valet. Skolan står på dagordningen och det behövs. Skolor, förskolor och fritidshem brottas med enorma utmaningar som behöver konkreta politiska lösningar.

Vi får hoppas att debatten inte ännu en gång handlar om detaljfrågor som kepsförbud och från vilken årskurs som de första betygen ska sättas. Det här borde debatten handla om:

1. Sverige tillhör inte de länder som satsar mest på skolan. Många är de politiker som med stora ord talar om satsningar på skolan. Satsningar som lärare och elever sällan ser i verkligheten. I jämförelse med andra OECD-länder placerar sig Sverige bara någonstans i mittfältet. Ska vi nöja oss med det? Eller är det viktigt för framtiden att prioritera satsningar på skolan? Svaret borde vara givet.

2. Det råder sedan länge lärarbrist i Sverige. Idag fattas tiotusentals behöriga lärare. I grundskolan innehas tre av tio lärartjänster av obehöriga som saknar utbildning för att vara lärare. Bristen på utbildade lärare slår såklart hårt mot kvalitén i undervisningen och leder till att arbetsbördan ökar för oss med lärarlegitimation. Vägen till att få fler att vilja bli lärare går självfallet genom ett hållbart arbetsliv och ett mer attraktivt läraryrke. Hur länge har Sverige råd att vänta på det?

Många är de politiker som med stora ord talar om satsningar på skolan. Satsningar som lärare och elever sällan ser i verkligheten. I jämförelse med andra OECD-länder placerar sig Sverige bara någonstans i mittfältet.

3. Systemet med friskolor är i akut behov av att styras upp. Det håller inte att blunda för detta längre. Det borde till exempel inte vara tillåtet att ställa elever i kö långt före skolstarten. Det missgynnar så tydligt barn från familjer med mindre gynnande förhållanden. Och ersättningen till friskolorna – den så kallade skolpengen – är till råga på allt felkonstruerad och betalas ut även för uppgifter som friskolorna faktiskt inte ansvarar för. Det i sin tur leder till lättförtjänta vinster rätt ner i fickorna på några få aktieägare. Vill våra partiledare fortsätta ha det så?

4. Sedan 30 år lever vi med en kommunaliserad skola. Under den tiden har likvärdigheten i svensk skola sjunkit dramatiskt och kommunerna har uppenbara svårigheter att klara av att finansiera skolorna. Sparpaketen duggar tätt och slår stenhårt mot lärarnas arbetsmiljö och elevernas kunskaper. De kvalitativa skillnaderna mellan skolor i olika kommuner är nu avgrundsdjupa. Vi är många som väntar på att politikerna ska våga fatta besluten som sätter staten i förarsätet för att leda en välbehövlig upprustning av skola och utbildning.

5. Vad får en lärare egentligen göra för att hantera ordningsstörande elever? Lärare borde aldrig behöva vara rädda för att göra fel för att bringa ordning och studiero i klassen. Så kristallklart måste det bli med regler och ansvar. Men idag är det inte tydligt. Allt fler vittnar om en skola där lärare till och med blir utsatta för hot och våld av elever och av föräldrar. Det här borde vara totalt oacceptabelt. Vad tänker politikerna göra för att öka tryggheten och studieron i våra skolor?

Sveriges lärarkår väntar desperat på att få rätt förutsättningar för att tillfullo kunna ta sitt yrkesansvar. Svensk skola borde vara den alla bästa möjliga och vi som valt läraryrket vill inget hellre än att göra allt för att ge barn och elever de kunskaper och färdigheter som behövs för livet. Hur väl vi lyckas formar faktiskt allas vår framtid. Därför måste politikerna ge de raka besked som behövs för en skola där vi fullt ut ska få göra skillnad.

Frågor & Svar