Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Äntligen går likvärdighetsbidraget till fritidshemmet!

Det positiva med årets vårproposition är att fritidshemmen äntligen ges möjlighet att få del av det statliga likvärdighetsbidraget. På minussidan finns oron för kommunernas ekonomi när regeringen inte skjuter till tillräckligt med statsbidrag.

Idag presenterade finansminister Magdalena Andersson vårbudgeten. På den positiva sidan finns att fritidshemmen får ta del av det statliga likvärdighetsbidraget. En seger för Lärarförbundets påverkansarbete. På den negativa sidan finns det svåra ekonomiska läget. Trots att regeringen ökar statsbidragen till kommunsektorn, så ser det mörkt ut, med stor risk för nedskärningar och uppsägningar av personal i många kommuner och där skolväsendet inte på något sätt är undantaget.

Fritidshemmen får del av likvärdighetsbidraget

Efter åtskilliga möten och påverkansinsatser inkluderas nu fritidshemmen i statens likvärdighetssatsning. Äntligen! Facklig påverkan och kontakter som nu till sist burit frukt.

I höstbudgeten 2019 flyttade regeringen pengar från lågstadiesatsningen till likvärdighetsbidraget. Problemet är att likvärdighetsbidraget endast kunnat användas för förskoleklassen och grundskolan, men inte för fritidshemmet, vilket lågstadiesatsningen kunde användas till. Det märkliga i sammanhanget är ju att fritidshemmen har en svårslagen potential att bidra till ökad likvärdighet. Fritidshemmet har bevisad effekt när det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden och är sedan länge centralt i den fritidspedagogiska verksamheten.

Så sent som för drygt tre veckor sedan skickade jag en skrivelse till Riksdagens utbildningsutskott, som argumenterade ytterligare för vårt krav. Kanske var det droppen som fick regeringen att till sist hålla med om det märkliga i att hålla fritidshemmet utanför satsningen. Att regeringen går oss till mötes är hur som helt mycket glädjande och innebär bättre förutsättningar för alla fritidshem. Fritidshemmet har en avgörande betydelse för barns utveckling och mående – något som blir än mer angeläget i dessa kristider och i perioden som kommer efteråt.

Kommunernas ekonomi allt tuffare

Det ekonomiska läget i många kommuner ser dessvärre mörkt ut. Vårbudgeten innehåller visserligen 20 miljarder mer till kommuner och regioner än vad som fanns i budgetpropositionen för 2020. Men mycket tyder dock på att det är alldeles för lite, vilket även Sveriges kommuner och regioner (SKR) framhåller och pekar på att det är osäkert om regeringens extra miljarder ens täcker de skatteintäkter som går förlorade när BNP faktiskt krymper.

Skatteunderlaget faller, vilket innebär lägre skatteintäkter till kommunerna. Samtidigt vet vi att den ekonomiska situationen i många kommuner var pressad redan före coronakrisen. Vi har sett hur stödpersonal och även lärare har sagts upp på sina håll.Inte mindre än sex av tio kommuner har skurit ner på skola och utbildning de senaste tre åren.

Nedgången i världsekonomin tillsammans med de kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen med allt fler barn och äldre, sätter kommunerna i en oerhört svår situation. Jag hoppas innerligt att kommunerna ska att klara av finansieringen av bland annat skola och utbildning, men det ser dessvärre ut som om de kommer behöva mer statlig hjälp. I stort sett allt talar för att kommunerna behöver få mer resurser än vad vårpropositionen nu utlovar.

Utbildningssatsningar kräver lärare med rätt förutsättningar

I övrigt innehåller vårbudgeten satsningar för att bygga ut vuxenutbildningen, högskolan och folkbildningen i syfte att möta den ökade arbetslösheten i spåren av coronapandemin. Bra! Det är genom satsningar på utbildning som vi rustar Sverige starkt i tider av kris. Visar det sig att det kommer nya varsel och permitteringar, så behöver regeringen göra ännu större satsningar så att fler kan utbildas, ställa om och genom förstärkt kompetens bli redo för nya arbeten.

Lärarbristen kommer tyvärr även fortsättningsvis att utgöra ett stort bekymmer. Grunden för utbildningssatsningar inom den kommunala vuxenutbildningen är att kommunernas ekonomiska förutsättningar är goda och att lärarna har trygga och stabila villkor för sitt arbete.

Tyvärr är utsikterna för den kommunala ekonomin väldigt långt ifrån ljusa just nu. Därför måste vi förmå regering och riksdag att tillföra ytterligare ekonomiska tillskott. Lärarförbundet kommer att driva på och jag hoppas att politikerna ska inse allvaret i situationen. Det sista vi har råd med just nu är en varselvåg i kommunerna som ytterligare spär på den stigande arbetslösheten.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här