Lärarförbundet
Bli medlem

Nobeldagen påminner oss om lärarbristen

Vägen till framtida Nobelpris börjar inte i ett laboratorium eller på ett universitet. Resan startar i en förskola, ett fritidshem och en skola med kunniga och utbildade lärare. Men just idag, på Nobeldagen, presenterades nya prognoser om en lärarbrist som biter sig fast.

I dag samlas det officiella Sverige till en av årets största högtidligheter när Nobelprisen delas ut. Det är pompa och ståt, högtidliga tal, ceremonier och bankettbord för att hylla pristagarna som inom olika vetenskaper ”hafva gjort menskligheten den största nytta”, som det heter i Alfreds Nobels testamente.

Bakom varje pristagare står en lång rad lärare

Kanske är det lätt att glömma bort att även dessa framstående vetenskapsmän har börjat från noll som barn. Kanske är det lätt att glömma att bakom varje pristagare står en lång rad lärare – från förskola och tidiga skolår till lärare på universitet och på forskarutbildning. Utan alla dessa skickliga lärare som entusiasmerar och inspirerar, pushar och stöttar skulle faktiskt få banbrytande nyupptäckter ske.

Nobeldagen ger skäl för alla lärare att sträcka på sig och känna sig extra stolta över sitt yrkesval. Vi lärare lägger grunden för kunskap, upptäckter och innovationer. Självklart blir inte alla barn och ungdomar Nobelpristagare. Men poängen är att vi gör skillnad och bidrar till att barn och elever får chansen att nå toppen av sin förmåga.

Lärarbristen biter sig fast

För kunskap kommer inte av sig själv. Det krävs utbildade, behöriga lärare i hela utbildningssystemet. Därför är det en händelse som ser ut som en tanke att Skolverket i dag presenterar nya prognoser för framtidens lärarbrist. Vi har ju närmast vant oss vid lärarbristen som ett permanent tillstånd. Men det är farligt och riskerar på lite sikt att bli förödande för Sverige som kunskapsnation.

Nu är skolverkets nya prognos något mindre negativ än den förra. Nu fattas ”bara” 45 000 utbildade lärare på 15 års sikt, enligt Skolverket. Lägger man till att andelen utbildade förskollärare borde vara betydligt högre än idag, så är Skolverkets siffra dessutom klart i underkant.

Lärarbristen är inte heller något som inträffar i en avlägsen framtid. I praktiken betyder den nya prognosen att situationen kommer att vara oförändrat dålig i 15 år – och inte ens därefter ställs någon ljusning i utsikt. Det är faktiskt inte riktigt klokt. Vi har redan levt i ett par decennier av galopperande lärarbrist och på de största lärarutbildningarna fortsätter nybörjarna att bli färre.

Sverige dras isär

Vid 1990-talets mitt hade nio av tio lärare i grundskolan en fullgjord lärarutbildning i ryggen. Idag är det bara sju av tio. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.

Lärarbehörigheten varierar dessutom enormt mellan skolor. På vissa skolor är andelen fortfarande lika hög som då, men på andra är bara hälften behöriga. Den som söker orsaken till att svensk skola blir allt mindre likvärdig bör söka svaret just här. Det är lärarbristen som slår hårt mot landsbygd och skolor där eleverna kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund. Vill vi ha en skola där alla ges chansen att lyckas utifrån toppen av sin egen förmåga, så måste lärarbristen bort, så att rätten till utbildade lärare inte avgörs av social bakgrund och bostadsort.

Lärarbristen är inte olöslig

Långsiktigt finns inga genvägar. Vägen dit handlar om läraryrkets villkor. Om arbetsmiljö, arbetsbelastning och lön. Så länge andra yrken upplevs som mer lockande, så kommer lärarbristen att bestå.

På kortare sikt finns andra insatser som skulle ha effekt. Nämligen att investera i dem som redan jobbar som lärare, men saknar behörighet. Hälften av de obehöriga lärarna har en påbörjad lärarutbildning. Om stat och skolhuvudmän tillsammans gjorde riktade insatser mot den målgruppen kan de öka antalet behöriga lärare med flera tusen på ganska kort sikt. Men då krävs det att regeringen agerar och att lärosäten och huvudmän är flexibla och skapar förutsättningar för att arbeta och studera parallellt.

Hämta hem nobelpris – inte bara dela ut

Vi ska inte acceptera lärarbristen och att det finns så stora skillnader i andel behöriga lärare runtom i landet. Nobeldagen är en bra påminnelse om det. Skolan ska vara likvärdig och varje elev ha rätt att mötas av utbildade lärare.

Bara på det sättet blir Sverige ett land som inte bara delar ut Nobelpris – utan också ett land som hämtar hem dem. För vägen till framtida Nobelpris börjar inte i ett forskningslaboratorium eller på ett universitet. Resan startar i en förskola, ett fritidshem och en skola.

​Fritidshemmen förtjänar att prisas

Prisutdelare Line Isaksson med pristagare Mattias Henriksson

Prisutdelare Line Isaksson med pristagare Mattias Henriksson

Idag har årets lärare i fritidshem utsetts. Samtidigt som jag utropar ett stort grattis till årets pristagare Mattias Henriksson, så uppmanar jag politiker på alla nivåer att prisa alla lärare i fritidshem genom att ge dem bättre förutsättningar.

Mottagare av utmärkelsen Årets lärare i fritidshem heter Mattias Henriksson och arbetar på Hillerstorpsskolans fritidshem i Gnosjö. Juryns motivering säger bland annat att Mattias driver ett glädjefyllt utvecklingsarbete där eleverna får göra sina röster hörda och hjälper dem att ta initiativ och utvecklas genom tillitsfulla relationer. Allt i samarbete med kollegor, elever, vårdnadshavare och lokalsamhället. Mattias är både vision och verkstad, sammanfattar juryn. Ett stort välförtjänt grattis till dig Mattias, säger jag!

Fler elever på fritids än någonsin

Vi har aldrig haft så många elever inskrivna på fritids som nu. Det är såklart glädjande, men när varken resurser, lokaler eller lärartäthet utvecklas i relation till antalet elever blir det en svår och på sina håll omöjlig ekvation. Det räcker nämligen inte med att vi har skickliga lärare i fritidshem som t ex Mattias Henriksson, han och alla andra lärare i fritidshem måste ges bättre förutsättningar.

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag skiljer sig från förskoleklassen och grundskolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Fritidspedagogiken fokuserar på elevernas sociala, emotionella och praktiska utveckling. Det här är helt avgörande delar för att unga människor ska kunna träda in i samhällsgemenskapen som ansvarstagande och sociala individer.

Fritidshem skapar trygghet och mening

När fritidshemmet fick ett eget kapitel i läroplanen för tre år sedan förstärktes uppdraget och målen tydliggjordes. Trots att fritidshem tillerkänns en så stor roll för att ge barn en trygg och utvecklande skoldag och en meningsfull fritid, så har de svårt att leva upp till uppdraget på grund av att förutsättningarna ofta saknas. För samtidigt som antalet elever har ökat, så har andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning sjunkit.

Stora skillnader

Skolverkets siffror visar att läsåret 2018/19 hade endast 37 procent av personalen på fritidshemmen en pedagogisk högskoleexamen. Det betyder att det går hela 55,4 elever per lärare. Det är den lägsta andelen som uppmätts sedan mätningarna började 1995. Drygt 42 procent saknade helt utbildning för att arbeta med barn. Mot bakgrund av att det sedan 1 juli 2019 är krav på lärarlegitimation med behörighet för fritidshem för att undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshemmet är det uppenbart att lärare i fritidshem idag har ett nästintill omöjligt uppdrag.

Skillnaderna är också stora mellan olika fritidshem. I den handfull kommuner med bäst siffror går det 25 elever på varje pedagogiskt utbildad personal. Samtidigt finns det 50 kommuner som har över 100 elever per lärare i fritidshem. Fritidshemmen har stor potential att bidra till både förbättrade kunskapsresultat och jämlika livschanser. Men politikerna måste börja ta bättre vara på den samhällsstärkande kraft som fritidshemmen kan vara.

Sverige behöver satsa på fritidshemmen

Regeringen inkluderar nu äntligen fritidshemmen i Samverkan för bästa skola, den satsning där skolor och förskolor med kvalitetsbrister får stöd av Skolverket. Det är bra, men mer måste göras. Det behövs insatser som leder till fler behöriga lärare, riktmärken för elevgruppernas storlek och mer tid till lärarnas planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Den prislapp som samhället betalar idag på grund av bristerna är sannolikt på lång sikt betydligt dyrare än vad rätt investeringar idag skulle kosta. Sveriges politiska beslutsfattare borde prisa alla lärare i fritidshemmen genom insatser som gör skillnad i vardagen på varje fritidshem. Det skulle såväl barnen som samhällets utveckling ha mycket att vinna på.

Lärarexamen = jobbsäkert

Många lärarstudenter får jobb redan före sin examen. Lärarbristen slår igenom och ena sidan av myntet är att arbetsmarknaden är ljus för de lärarstudenter som examineras. Å andra sidan skulle vi lärare behöva så många fler kollegor för att matcha behovet.

En ny undersökning från Lärarförbundet visar att åtta av tio lärarstudenter får sitt första jobb redan innan examen. Det illustrerar hur enormt efterfrågade lärare är på arbetsmarknaden. Nio av tio lärarstudenter uppger att det var mycket eller ganska lätt att få jobb.

Lärarbristen rekordstor

Det är här förstås inte alls konstigt med tanke på att bristen på behöriga lärare aldrig varit så stor som nu. Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. Bara de närmaste fem åren handlar det om 77 000 heltidstjänster. Det ska ses i ljuset av att det utexamineras drygt 8 000 lärare varje år.

För 25 år sedan hade över nio av tio lärare i grundskolan en fullgjord lärarutbildning i ryggen. Idag är det bara sju av tio. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare, bland annat när det gäller betygssättning. Idag har vi en situation där lärarbehörigheten varierar enormt mellan skolor. På vissa skolor är andelen fortfarande lika hög som då, men på andra är bara ungefär hälften behöriga. Den pedagogiska segregationen växer.

Arbetsbelastningen måste ner och lönen upp

Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att skolan ges tillräckliga ekonomiska resurser och att vi lärare ges en rimlig arbetsbelastning med konkurrenskraftiga löner. Men ett sätt att snabbt förbättra situationen och göra att fler kollegor blir behöriga, vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Lärarförbundet har i en rapport undersökt vilka insatser som skulle behövas för att bara på några få år kunna förbättra lärarbehörigheten avsevärt.

Glädjen i läraryrket

Många lärarstudenter är nu på väg mot sitt första jobb till terminsstarten efter nyår. Jag önskar er alla ett stort lycka till. Ni behövs!

Vi som redan är lärare vet att läraryrket är ett oslagbart yrkesval. Så många fantastiska möten med barn och elever och att se dem utvecklas och lära sig helt nya saker, att få betyda så mycket för elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling – det är både utmanande och utvecklande, men framför allt så glädjerikt. Det positiva ska inte glömmas bort även om det också är så att yrkets löner och arbetsvillkor verkligen behöver förbättras.

Första jobbet?

Till dig som är på väg mot första lärarjobbet så vill jag också göra ett litet medskick: Se till att verkligen avsluta studierna och ta ut din lärarexamen. För även om det är lätt att få jobb utan en riktigt färdig examen, så får du inte legitimation förrän den är avklarad. Först med legitimation får du till exempel sätta betyg. Och framför allt är det bara behöriga lärare som kan ges tillsvidareanställning. En färdig examen ska också påverka lönen positivt.

Du som är nyexaminerad lärare på väg mot första jobbet kan självfallet lita på att Lärarförbundet hjälper dig att ställa krav. Läs mer här. Vi erbjuder till exempel en CV-tjänst och personlig lönecoaching för våra medlemmar. Är du ännu inte medlem så kan du enkelt bli det genom att följa länken här. Välkommen!

Skola och utbildning kan inte spara mer

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Många politiker tar tyvärr den enklaste vägen till att klara sin budget. Lyft i stället blicken och se att hela samhället vinner på investeringar i utbildning.

Det måste väl gå att spara på skola och förskola. Regeringar av olika kulör har ju öst ut pengar på satsning efter satsning. Lyft hit och lyft dit, reformer och miljarder. Som ett förinställt autosvar har utbildningsministern upprepat sin talepunkt om att skolan tillfördes 15 miljarder kronor förra mandatperioden.

Det går inte att skära mer

Ändå påstår jag bestämt att det inte går att skära mer. Resurserna har nämligen inte ökat realt sett. Visserligen har den nominella kostnaden per elev mellan åren 2012 och 2018 ökat med 20 procent. Men om man justerar för utvecklingen av skolans lokalkostnader och för skolpersonalens löner, så är resurserna per elev nära nog exakt på samma nivå 2018 som sex år tidigare.

Lönerna har ökat i hela samhället och för omväxlings skull har lärarlönerna inte halkat efter andra grupper, utan tagit igen något av tidigare decenniers tapp. Men när skolans kostnader för löner och lokaler ökar snabbare än inflationen, så måste resurstillskotten hänga med. Annars blir det ingen real ökning. Därför har skolan samma resurser per elev nu som den hade 2012 – alla påstådda satsningar till trots.

Nio av tio kommuner planerar nedskärningar

Nu visar en ny enkät bland Lärarförbundets lokalavdelningar att närmare nio av tio kommuner planerar nedskärningar på skola och utbildning nästa år. Det är katastrofalt. Arbetssituationen i skola och förskola är redan mer pressad än någonsin. Maxgränsen är nådd. För under samma period som de reala resurserna legat still har allt fler arbetsuppgifter tillkommit – just genom de många så kallade reformerna. Balansen mellan krav och resurser har rubbats.

Lärare och skolledare får slita hårt för att lägga grunden för ett samhälle med kunniga medborgare som bidrar till framtida välstånd och utveckling. Så mycket hänger ju på detta arbete. Insikten borde finnas att investeringar i utbildning endast är en kostnad på kort sikt, men en långsiktig samhällsvinst.

Tyvärr söker många politiker i stället den enklaste vägen till att klara sin budget. Fattar man ett nedskärningsbeslut nu syns inte de negativa effekterna förrän i en avlägsen framtid. De som fattade besluten blir sällan de som faktiskt ställs till svars.

Men Lärarförbundet tänker inte vänta med ansvarsutkrävandet. Vi tänker visa på konsekvenserna och lägga ansvaret hos politikerna – där det hör hemma. Ansvaret för större klasser, ökad arbetsbelastning, fler sjuka lärare, indraget stöd till elever som behöver det, minskad elevhälsa och pausad kompetensutveckling.

Välja att investera i utbildning

Kommunerna kan göra valet att investera i utbildning. Då får andra budgetposter stå tillbaka eller så måste kommunalskatten höjas. Också staten kan välja om skattesänkningar ska gå före statsbidrag till kommuner och utbildning.

När politiker väljer att skära ner på utbildning, så vet vi att lärare och skolledare får betala priset i form av sämre arbetsmiljö. Barn och elever i form av en sämre utbildning. Samhället i form av en sämre framtid. Det accepterar vi inte. Vi utkräver ansvar här och nu.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 12/19

Alla elever har rätt till studiero

Skolinspektionens nya skolenkät visar att merparten elever upplever trygghet och studiero i skolan. Men det är för många elever som inte gör det och för många lärare som lämnas i sticket när det gäller att hantera ordningsstörande händelser.

Nio av tio upplever att de är trygga i skolan och två av tre anser att de har studiero på lektionerna. Ungefär tre av tio elever säger sig dock sakna studiero. Nio av tio grundskolelärare anser att eleverna har studiero. Men samtidigt uppger tre av tio lärare att upprätthållandet av ordningen i klassrummet tar upp en stor del av undervisningstiden. Det här visarSkolinspektionens nya skolenkät som görs vartannat år.

Råder inte kaos i klassrummen

Resultaten i Skolenkäten kan ses parallellt med den undersökning som Lärarförbundet presenterade nyligen. Även den visar att flertalet lärare inte upplever stora problem med ordning och studiero. Det råder i allmänhet inte kaos i svenska klassrum.

Men problemet är ändå tillräckligt omfattande och kräver både långsiktiga och omedelbara insatser. Tiotusentals elever upplever inte att de har en tillräcklig studiero. Och alltför många lärare som möter stökiga situationer lämnas i sticket när de ska hantera dem.

Påfrestande anmälningsprocess

Lärarförbundets rapport visar att många lärare tvekar att gripa in i stökiga situationer i skolan. Över hälften av lärarna uppger att de har tvekat att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av rädsla för att bli anmälda. Detta till följd av ett oklart rättsläge och en tidskrävande process som medför en psykisk påfrestning kopplat till hanteringen av anmälningar. Den nuvarande processen och regelverket behöver ses över. Tydliga befogenheter för lärare att ingripa är nödvändigt.

Lika viktigt för ett bra studieklimat är att lärarna har gott om tid och resurser för sina elever, liksom tillgång till en bra elevhälsa. I enkäten pekar lärarna själva på att den långsiktiga lösningen handlar om resurser för särskilt stöd, tid för att planera undervisningen, en bra elevhälsa samt en väl fungerande rastverksamhet.

Regeringen lovar handlingsplan

Idag nekas dessvärre många elever särskilt stöd av speciallärare/specialpedagog – trots att lärarna påtalat behovet. Det är ingen bra grund för studiero och risken är stor att det är just det extra stödet som dras in när allt fler kommuner sparar allt mer på skola och utbildning.

Regeringen har sedan tidigare meddelat att det ska tas fram en ta fram en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Det som regeringens plan behöver ta fasta på är dels de förebyggande insatserna och dels lagar och regler som ger lärare tydliga befogenheter att agera utan att riskera hamna i anmälningskaruseller. Det är inte antingen eller, det är både ock.

Lärarbristen går att lösa!

Enligt UKÄ borde antalet examinerade i olika lärarkategorier öka med mellan 33 och 87 procent årligen fram till 2035. Enda möjligheten för att komma ens i närheten av detta är att satsa på behörighetsgivande utbildningar till de obehöriga som idag jobbar som lärare.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en ny rapport gått igenom 15 yrken, de flesta med legitimationskrav och räknat ut hur många nybörjare respektive utbildning skulle behöva varje år fram till 2035. Resultaten bekräftar en redan alarmerande bild av kompetensförsörjningen inom vård- och utbildningsområdet.

Ohållbar situation

Antalet nybörjare på program mot ämneslärarexamen skulle behöva öka med 87 procent årligen under 2023–2035 jämfört med 2018. För grundlärare och yrkeslärare behöver antalet nybörjare öka med 57 procent respektive 56 procent årligen jämfört med 2018. För förskollärare behövs en årlig ökning med 33 procent i antalet nybörjare jämfört med 2018.

UKÄ:s rapport är ännu ett underlag som visar det ohållbara i den nuvarande modellen för kompetensförsörjning inom utbildningsområdet. Staten och skolhuvudmännen måste fortsätta stärka läraryrkets attraktionskraft. Den lönemässiga ökning som kommit läraryrket till del har varit för måttlig och dessvärre genomförts på ett sätt så att långt ifrån alla erfarna, skickliga lärare fått ta del av ökningen. Likaså måste arbetet med läraryrkets arbetsmiljö och höga arbetsbelastning stå i fokus och de ekonomiska nedskärningarna på skola och utbildning i kommunerna stoppas.

Tre av tio lärare obehöriga i grundskolan

Det saknas redan idag cirka 65 000 behöriga lärare. Situationen är ett allvarligt hot mot Sveriges framtida utveckling, men de politiska insatserna hittills är allt för marginella och otillräckliga. Det är faktiskt ansvarslöst.

Den stora andelen obehöriga lärare ökar arbetsbelastningen för de behöriga lärarna. Endast behöriga lärare får sätta betyg vilket gör att arbetsbelastningen för de behöriga lärarna går upp när betygen ska sättas. Det kollegiala samarbetet blir också haltande och omsättningen av lärare ökar, vilket medför att eleverna inte får kontinuitet i sina relationer till lärare. I grundskolan är tre av tio lärare obehöriga idag. I gymnasieskolan två av tio.

Staten borde ta initiativet och i samarbete med kommunerna rulla ut en bred satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning till de obehöriga som i dag undervisar i skolorna. Långsiktigt kan naturligtvis bara lärarförsörjningen tryggas genom att läraryrket förenas med konkurrenskraftig lön och attraktiva arbetsvillkor. Men i det akuta läge som nu råder vore det snabbaste sättet att förbättra situationen att rikta in insatserna mot de obehöriga som idag undervisar i skolorna.

Sju av tio obehöriga villiga att utbilda sig

En enkätundersökning som Lärarförbundet gjorde under våren tyder på att vi med rätt insatser och rätt förutsättningar snabbt skulle kunna minska lärarbristen. Totalt omfattar undersökningen 3000 respondenter. Enkäten visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning.

Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta. Det går alltså att kraftigt reducera lärarbristen genom en massiv satsning på validering och behörighetskompletterande utbildning riktad till de obehöriga som redan undervisar i skolorna.

För att svensk skola ska kunna leverera utbildning av hög kvalitet krävs ett nationellt grepp kring lärarbristen. När ska regering och riksdag på allvar börja leverera de lösningar som krävs?

Skyddsombuden är våra vardagshjältar!

Skyddsombuden är på många sätt arbetslivets viktigaste personer. De är vårt yttersta skydd mot arbetsplatser med en osund arbetsmiljö. Idag firar vi Skyddsombudens dag och hyllar våra vardagshjältar skyddsombuden lite extra.

Även om arbetsgivaren naturligtvis alltid har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, så är det ett uttalat krav i arbetsmiljölagen att det organiserade arbetsmiljöarbetet bedrivs tillsammans med oss arbetstagare eller de som representanter oss, det vill säga våra skyddsombud.

Skyddsombuden viktigare än någonsin

Buller, ohälsosamma lokaler, för mycket övertid, för många arbetsuppgifter. Allt detta kan våra skyddsombud agera mot och göra skillnad. Skyddsombuden är på många sätt sanna vardagshjältar. Vardagshjältar som undersöker, riskbedömer, föreslår åtgärder och följer upp att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Vardagshjältar som är med vid förändringar i smått och i stort, vid planering av lokaler, vid omorganisation och vid skyddsronder. Vardagshjältar som höjer rösten när arbetsgivaren missar viktiga aspekter för en bra arbetsmiljö.

I kommun efter kommun ser vi just nu hur besparingar och nedskärningar görs på skola och utbildning. När tillräckliga resurser inte ges är risken stor att det går ut över arbetsmiljön. Det tuffare ekonomiska läget gör alltså den redan viktiga rollen som skyddsombud ännu viktigare. Skyddsombudens insats kan ha en helt avgörande betydelse för att säkra att ingen skolhuvudman springer ifrån sitt arbetsmiljöansvar. Att vara skyddsombud är att i allra högsta grad engagera sig både i och för läraryrket. Tack alla skyddsombud för allt ni gör!

Finns krafter som vill försvaga skyddsombuden

Den som tar på sig uppgiften att vara skyddsombud för sina arbetskamrater förtjänar verkligen att hyllas. Men alla stämmer tyvärr inte in i hyllningskören. Det finns krafter i politiken och på arbetsgivarsidan som vill försvaga det skydd vi arbetstagare har när det gäller att hävda vår rätt till en bra arbetsmiljö. De vill avskaffa skyddsombuden och försvaga fackföreningarnas arbete i arbetsmiljöfrågor.

Det är arbetstagarna själva som väljer sina skyddsombud och det fackförbundet som är bundet av kollektivavtal utser sedan det skyddsombud som arbetstagarna valt. Ett skyddsombud som är medlem i ett fackförbund behöver aldrig känna sig utlämnad. Den personen agerar med hela fackförbundet i ryggen. Ett skyddsombud som är medlem i till exempel Lärarförbundet kan nämligen aldrig bli personligen skadeståndsskyldig till en arbetsgivare vid ett agerande som juridiskt sett senare bedöms som felaktigt. Den risken bär vi istället gemensamt i Lärarförbundet och där vi som fackförbund tar alla kostnader vid en eventuell rättstvist.

Fackets betydelse för skyddsombuden

Det är fackförbundens skydd av skyddsombuden som sticker i ögonen på dem som vill försvaga möjligheterna för oss arbetstagare att hävda vår rätt till en bra arbetsmiljö. Men det är just det som är en så viktig poäng i skyddsarbetet. Det är på grund av det fackliga skyddet som vi alla kan lita på att vi har skyddsombud som utan egen risk kan agera med full kraft mot brister i vår arbetsmiljö.

Istället för att ta bort eller försvaga skyddsombuden bör vi därför se till att fler vill ta på sig uppdraget som skyddsombud. Vi behöver fler kunniga och handlingskraftiga skyddsombud som har förutsättningar att kunna och våga agera. Ju fler vardagshjältar vi är på våra arbetsplatser, desto bättre blir vår arbetsmiljö!

Ingen huvudman ska få springa ifrån sitt arbetsmiljöansvar

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarförbundet accepterar inte nedskärningar på skola och förskola. Vi sätter hårt mot hårt. Arbetsmiljön för lärare och skolledare behöver förbättras – inte försämras.

Ide flesta kommuner sker nu besparingar på skola och förskola. Det handlar om uttalade sparkrav, men också om resurstillskott som inte täcker volymökningar, löpande kostnadsökningar eller täcker befintliga underskott.

Allt börjar med bra lärare

Vi lärare och skolledare ser dagligen behovet av mer resurser. Vi vet att det är ett faktum att allt börjar med bra lärare. Vi kan inte uppfatta det som nu pågår som något annat än ett samhälles svek gentemot barn och elever – liksom mot oss lärare och skolledare. Med vår yrkesstolthet följer ett ansvar som tvingar oss att protestera; barn och elever måste få det stöd som de behöver.

Det handlar också om vår egen arbetsmiljö, om vårt välbefinnande och ytterst om vår hälsa. Arbetslivet måste bli mer hållbart för oss som arbetar inom skolans värld. Arbetstiden tar ofta slut långt före arbetsuppgifterna. Det syns i höga sjukskrivningstal och i karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Detta i en situation där skolans kvalitet redan lider av akut lärarbrist.

Statsbidragen till kommunerna

Regeringens budgetproposition måste ges underkänt när det gäller stödet till kommunerna. Förskola och skola har ett växande antal barn och elever. Även äldreomsorgen står inför en stor kostnadskrävande utmaning, eftersom andelen äldre ökar snabbt. Ändå höjer inte regeringen statsbidragen till kommunerna i nivå med vad utmaningarna fordrar.

Vi tänker inte upphöra med vår kritik. Lärarförbundet fortsätter att driva på för höjda statsbidrag till skolan specifikt och till kommunerna generellt.

Vi skärper också vårt eget arbete med arbetsmiljöfrågorna. Förbundets nyinrättade arbetsmiljöråd har kommit igång och kommer steg för steg att vässa arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågorna är alltid centrala för oss som fackförbund, men situationen nu gör dem än viktigare.

Andra metoder än nedskärningar

Kommunerna måste använda andra metoder än nedskärningar för att lösa finansieringen och i stället leva upp till sina åtaganden mot medborgarna och mot oss anställda. Vi som facklig organisation tänker göra det vi kan för att tvinga dem till det.

Lärarförbundet accepterar inte kommunbudgetar som leder till försämrad arbetsmiljö. I det lokala arbetet kommer vi stå beredda att förklara oenighet i budgetsamverkan, kräva gedigna risk- och konsekvensanalyser och ta varje tillfälle i akt för att påverka för mer resurser till skola och utbildning.

Kollektivavtalet är tydligt

Vi tänker också använda oss av vårt kollektivavtal. Kollektivavtalet är nämligen tydligt med att det krävs konkreta åtgärder som ökar läraryrkets attraktivitet och säkrar kompetensförsörjningen, minskar sjuktalen och skapar en rimlig arbetsbelastning. Vi hade önskat ännu större åtaganden från motparten, men avtalet ger oss ändå verktyg för att påverka arbetsvillkoren.

Med stöd i avtalet kan vi fackliga företrädare tillsammans sätta tryck i varje kommun. Vi håller ihop, hjälps åt och sätter press. Ingen skolhuvudman ska kunna springa ifrån sitt arbetsmiljöansvar.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 11/19

Sätt press på din kommun att bli bästa skolkommun!

Är det någon poäng att utse Sveriges bästa skolkommun i ett läge där kommunerna skär ner på skola och utbildning? Svaret är definitivt ja. Alla kommuner bär alltid ansvaret för sina prioriteringar. Bästa Skolkommun är ett verktyg för att påkalla det ansvaret.

Fyller verkligen Lärarförbundets kommunrankning Bästa skolkommun något syfte med tanke på alla de nedskärningar som nu görs på så många skolor? Ja, en besparingsvåg sveper fram i många kommuner. Skatteintäkterna räcker inte till när kostnaderna ökar för allt fler äldre och allt fler yngre och när arbetslösheten stiger.

Samtidigt har regeringen valt att inte höja statsbidragen till kommunerna ens i närheten av vad som behövs för att motsvara behoven i kommunerna. Staten saknar inte ekonomiskt utrymme, men regeringen har tyvärr valt att prioritera annat. Följden bli att många kommuner fortsätter skära i sina kostnader för skola och förskola. Men det är precis just därför som Lärarförbundets kommunrakning är viktigare än någonsin.

Varje kommun kan välja att sätta skolan först

För kommunernas besparingar på utbildning är – trots regeringens föga lyckade kommunpolitik – inte oundvikliga. Varje kommun kan prioritera. Varje kommun kan välja att sätta skolan först – eller att inte göra det.

Handlingsalternativen blir mer drastiska när resurserna är knappa, men valen måste fortfarande göras och varje kommunledning hållas ansvarig för sina prioriteringar. Politikerna kan välja att satsa på skolan och låta andra kommunala ansvarsområden stå tillbaka – alternativt höja kommunalskatten. Skolbesparingar är inte ödesbestämda. Varje kommunledning har val att göra. Val som de måste hållas ansvariga för.

Investeringar i utbildning ger mångdubbelt tillbaka

Kommunpolitikerna borde förstå vilken oerhört kraft som ligger i att satsa på bra utbildning. Det samhället investerar i utbildning ger långsiktigt mångdubbelt tillbaka genom framtida skapande och kreativitet, jobb och konkurrenskraft. Den som inte värnar och vårdar skola och utbildning bygger heller inte framtiden. Det finns alltså goda skäl för att sätta skolan först.

Följaktligen finns det anledning för Lärarförbundet att även i den här situationen genomföra den årliga skolrankningen och utse bästa skolkommun. Vi utkräver ansvar och pekar på brister och förbättringsområden. Det är ett sätt för oss som facklig organisation att lokalt i varje kommun trycka på, skapa debatt och dialog för att få fram de rätta besluten för skolan.

Låt lärare vara lärare

Alla förbättringar i skolan kostar heller inte pengar. Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra behov av andra åtgärder.

Vi vet att lärare varje dag gör uppgifter som inte tillhör kärnuppdraget – allt från administrativa pålagor för att rapportera och dokumentera, till att städa, fixa vikarier och kopiera. Det går ofta att förbättra arbetsorganisationen och faktiskt se till att vi lärare får vara just lärare.

Bestäm er – bli bästa skolkommun

En nyckel till framgång är just att lärarkompetensen används till det som har betydelse för elevernas lärande. Lita på att vi lärare och skolledare tar vårt yrkesansvar bara vi får använda vår tid och kompetens till det som spelar roll för eleverna. Då får kommunerna fler som både vill bli och förbli lärare och skolledare.

För den kommun som vill klättra i Lärarförbundets skolrankning har jag ett tips: Bestäm er för att verkligen prioritera skolan och för att få till stånd den lokala dialogen med oss lärare och skolledare. Jag garanterar att det leder till framgång.

Lärare är en del av lösningen!

Idag firar vi Väldslärardagen och uppmärksammar rätten till utbildning och hur mycket den betyder för vår gemensamma framtid.

Världslärardagen, World Teachers’ Day, instiftades 1994 av Unesco och firas nu i över 100 länder. Det är en dag då vi ska hylla alla lärare världen över för den betydelsefulla samhällsinsats som vi gör varje dag. Men också för att påverka så att vikten av skola, utbildning och lärarfackligt engagemang ges större genomslag i vårt land, såväl som i alla världens länder.

Investeringar i utbildning ger mångfalt tillbaka

Vi lärare vet att vårt arbete i mycket lägger grunden för framtiden. Bakom varje barn och elevs lärande och utveckling finns en lärare. Och vår gemensamma framtid beror just på deras förmågor som kunniga och delaktiga framtida samhällsmedborgare.

Alla de utmaningar som världen står inför hänger på kunskaperna hos den framtida generationen. Det samhället investerar i sin lärarkår, det kommer mångfalt tillbaka. Därför är det så viktigt att kämpa för en förskola och skola som får tillräckligt med resurser för att klara sitt uppdrag.

Vi behöver uppmärksamma betydelsen av goda villkor för läraryrket. För trots att läraryrket är en bärande pelare för samhällsbygget, så är bristen på lärare enorm.

Lärarbristen är global

I Sverige saknas över 65 000 behöriga lärare – det är allvarligt. Globalt saknas det mer än 2,7 miljoner lärare – en fullständigt ohållbar situation som betyder att många barn får växa upp med stora brister i sin grundläggande utbildning. I vissa länder är det inte ovanlig att ett klassrum rymmer upp till 100 elever och bara en lärare.

Ändå är det 70 år sedan som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs och där utbildning räknas som en grundläggande rättighet. Trots det saknar drygt 60 miljoner barn i världen tillgång till skolgång överhuvud taget.

Räknar man in möjligheten att gå i högstadiet och gymnasiet handlar det om över en kvarts miljard barn och ungdomar. En nästan ofattbar siffra. Fortfarande år 2019 är utbildning inte något som kommer alla till del.

Lärare i solidaritet över gränserna

Rätten till offentligt finansierad utbildning av god kvalitet för alla och ett livslångt lärande är viktiga inslag för att säkra ett lands demokrati och välstånd. Lärarorganisationer världen över är med och kämpar för detta mål. För den fackliga tanken går längre än nationsgränsen och bygger på att vi blir starkare om vi håller samman och visar solidaritet över gränserna.

Lärarförbundet stödjer uppbyggnaden av oberoende, starka och demokratiska lärarfackliga organisationer i många länder. Vi gör det för vi vet hur viktigt det är med fria fackföreningar för att utveckla demokratin, fördela världens resurser mer jämlikt och skapa schysta arbetsvillkor. Läs gärna mer om Lärarförbundets internationella arbete här.

Utbildning gör världen bättre

Det går inte att bortse från att vi lärare är en väldigt viktig del av lösningen på många av världens stora utmaningar. Inte minst för att skapa hållbara, demokratiska och jämställda samhällen utan krig, svält och fattigdom. Kunskap och utbildning är svaret på så mycket av dessa utmaningar.

Utbildning i hela världen är även en nyckelfråga för att klara klimatkrisen. Vi behöver ta tillvara de forskningsrön som redan finns och omsätta dem i praktisk handling, vilket ofta kräver just utbildning, och vi behöver också nya vetenskapliga språng och nya innovationer. I den omställning som krävs är det våra kunskaper som ger oss tekniken och de politiska och samhällsomdanande verktygen för att ta oss an förändringen.

Kunskap avgörande för att möta klimatkrisen

Vi som människor behöver lära oss att bli klimatsmarta och därför är vi lärare en del av lösningen. Lärarförbundet har inom Education International tagit tydlig ställning för att vi ska arbeta för att regeringar antar utbildnings- och forskningspolitik som gör det möjligt att säkerställa att människor kan leva på en hållbar planet.

Så låt Världslärardagen påminna om vilken betydelse för vår gemensamma framtid som läraryrket har. Om hur viktigt det är att vi är många som påverkar våra politiker att investera i utbildning. Och hur viktiga vi lärare är för varandra. Det gäller i hela världen. Och det gäller också här i Sverige.