Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Lärare har jobbat in sommarledigheten

Lärare är skyldiga att arbeta 40 timmar i veckan utslaget på hela året – precis som de flesta andra på arbetsmarknaden. Sommarlov är alltså ingen extra lång ledighet för lärare. Varenda minut är inarbetad tid.

”Tre skäl att bli lärare: juni, juli och augusti.” Känns påståendet igen? Eller ”Ni lärare har det ju bra som är lediga hela sommaren”. Myten om läraryrket som ett arbete med mycket ledighet är märkligt nog inte helt utrotad. Faktum är att lärare inte är mer lediga än andra. Ofta är det precis tvärtom.

Sommarledigheten är inarbetad tid

När andra grupper på arbetsmarknaden arbetar ungefär 40 timmar i veckan, så arbetar de lärare som har så kallad ferietjänst betydligt mer än 40 timmar i veckan under terminstid. Skillnaden mot många andra yrken är alltså att årsarbetstiden är fördelad på ett annat sätt jämfört med vad som gäller för de flesta andra yrken.

Anledning till detta är förstås att det är enklast att organisera skolverksamheten om lärarna arbetar när eleverna befinner sig i skolan. När sommarlovet för eleverna infaller får sedan läraren ta ut de timmar de redan jobbat in. Totalt sett ska alltså en lärare arbeta minst 40 timmar i veckan utslaget på hela året. Precis som de flesta andra yrkesverksamma.

Ferietjänst respektive semestertjänst

Det finns också en hel del lärare som genom särskilda avtal har så kallad semestertjänst, alternativt någon variant på semestertjänst som passar skolverksamheten bättre. Semestertjänst är den anställningsform som de flesta andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden har. Läs gärna mer i den här intervjun med Robert Nilsson, Lärarförbundets expert på arbetstidsfrågor, för att få veta mer om vad som gäller när det handlar om lärares arbetstid och ledighet.

Lärare toppar stressundersökningar

Myten om lärare som en yrkesgrupp med mycket ledig tid är med andra ord felaktig när man ser till den avtalade årsarbetstiden. Än mer missvisande blir den om man ser till lärares verkliga arbetsinsats. De 1767 avtalade årsarbetstimmarna stannar ofta inte där. I praktiken arbetar lärare många fler timmar. Av pliktkänsla och av samvetsstress.

Det finns naturligtvis många yrkesgrupper i samhället som arbetar mycket och arbetsrelaterad stress har blivit allt mer utbrett i arbetslivet. Lärare tillhör dem som ofta toppar dessa undersökningar.

Dokumentationshysterin – en tidstjuv

När lärare är stressade och inte hinner förbereda lektioner som man vill och behöver eller följa upp elevers lärande riskerar det ofrånkomligen att gå ut över eleverna. Och det är då samvetsstressen smyger sig på. Lärare ställs ofta inför valet att lägga många långa timmar utöver den avtalade arbetstiden, eller att låta eleverna bli lidande. Läraren, som inget hellre vill än att utmana, stötta och peppa sina elever, har inte alltid tid över till detta – som ju borde vara kärnuppdraget. En stor tidstjuv har blivit de ständigt ökade kraven på dokumentation.

Hälften av dokumentationen onödig

En Novusundersökning som Lärarförbundet lät genomföra i vintras visar att mer än varannan lärare tycker att minst hälften av det dokumentationsarbete de ägnar sig åt görs i onödan. En stor majoritet uppgav att de hellre skulle använda tiden till planering och uppföljning av undervisningen, men att de inte kan göra det på grund av den tid som går åt till att tillgodose krav från myndigheter, huvudmän och föräldrar som måste dokumenteras.

Sommar och återhämtning

Ett par veckors längre sommarledighet som består av redan inarbetad tid väger knappast upp den höga arbetsbelastning som för många lärare blivit vardag. Men självklart är det angeläget att ta vara på den återhämtning och välbehövlig vila som ges nu under sommaren. Det gäller för oss lärare, likväl för alla andra sommarsemestrande yrkesaktiva.

Efterlängtad sommar efter Coronavåren

Den här vårterminen blev pandemi, Corona och Covid-19 konkreta begrepp för oss alla. Nu lämnar vi en tuff vår bakom oss, ser fram mot sommaren och tar vunna erfarenheter med oss in i nästa läsår.

För ett par veckor sedan hördes Den blomstertid nu kommer från skolavslutningar runtom i Sverige. En arbetsam vårtermin kunde sjungas ut. En vårtermin som ingen hade kunnat föreställa sig på förhand. Pandemin ställde allt på ända och förändrade väldigt mycket i vårt samhälle. Hela Skolsverige försattes i en extrem situation. Lärarkåren har klarat uppdraget även under dessa förhållanden, men det har slitit hårt och vad väntar i höst?

Påfrestande coronavår

Lärare och rektorer kan verkligen känna sig stolta över sin insats under Coronavåren. Arbetsbelastningen har varit tung för många – ofta från en redan hög nivå. Det är också uppenbart att övergången till hel eller delvis fjärr- och distansundervisning har varit långt ifrån smärtfri.

På sätt och vis är de problem som följde i spåren av pandemin delvis de samma som skola och utbildning ständigt brottas med. Men nu i kubik – den höga arbetsbelastningen, de omfattande och detaljstyrande kraven på hur och när elevernas lärande ska dokumenteras, tekniska hjälpmedel med bristande funktionalitet, otillräcklig teknisk support och inte minst tidstjuvarna som stjäl fokus från kärnuppdraget. Det vill säga situationerna då lärare tvingas rycka in som städare, rastvakter, extra hjälp i skolmatsalen, vaktmästare eller it-tekniker.

På toppen av allt detta fanns smittrisken som ett ständigt närvarande hot för alla de lärare som pliktmedvetet gick till skolor, förskolor och fritidshem varje dag under våren. Smittläget ställde höga krav på hygien och distanseringsregler i skolmiljön. En uppgift som inte varit helt enkel för samhället i stort, men som ofta är nära nog omöjlig när det handlar om barn.

Fjärrundervisning och fjärrstyrda lärare

Vi lärare har länge sett hur vår arbetsbelastning har spätts på i takt med att bristen på behöriga lärare har vuxit, samtidigt som läraryrket gjorts mer fjärrstyrt genom fler obligatoriska moment och fler rapporteringskrav. Det fjärrstyrda läraryrket har under pandemin försetts med ytterligare en dimension – undervisning via webbkamera. Är detta framtiden för läraryrket? Inte om lärarna själva får råda.

Lärarförbundet har under pandemin genomfört ett antal enkätundersökningar som visar hur lärare och skolledare upplevt vårens arbetssituation. Resultaten finns nu samlade i rapporten Ett ohållbart uppdrag.

När det gäller undervisning på distans med digitala verktyg ser en förkrossande majoritet av lärarna stora risker med utvecklingen. En helt central fråga för Lärarförbundet framöver blir att påverka så att den digitala utvecklingen i skolan verkligen sker med en stark vetenskaplig grund, med fokus på kvalitet och med metoder som är förankrade hos lärarprofessionen. En kraftig majoritet av lärarna anser att det varit mycket svårare än vanligt att lära eleverna det de ska. De flesta är också väldigt oroliga för att kollegorna eller de själva ska sjukskrivas på grund av arbetsrelaterad stress om pandemin fortsätter.

Är det värsta över nu?

Vi vet inte hur smittläget utvecklas i höst. Kanske återgår vi till ett normalläge, kanske har har vi det värsta framför oss. Alldeles oavsett behöver både regeringen och ansvariga beslutsfattare hos våra huvudmän förstärka sin beredskap.

Ansvariga politiker behöver klargöra att förväntningarna på skola och utbildning vid händelser som pandemier inte kan vara lika höga som under normala förhållanden. Det borde finnas särskild lagstiftning för krissituationer som inbegriper skola och utbildning och som sätter ordinarie skollagstiftning och styrdokument ur spel.

Huvudmännen har också ett jobb att göra för att säkerställa att de basala kringfunktionerna i utbildningsverksamheten kan upprätthållas även vid kriser. Lärare ska inte behöva använda sin arbetstid till uppgifter utanför läraruppdraget, som exempelvis städning eller teknisk service. Detta är ingen omöjlig uppgift för huvudmännen, men det fordrar en genomtänkt beredskap.

Sommaren – målsnöre och tid för återhämtning

Sommar och semester för alltid med sig en obestämbar, dallrande förväntan. Och förutom vila och avkoppling markerar sommarens ankomst alltid ett viktigt målsnöre. Batterierna får en chans att laddas inför det kommande läsår som i skolans värld kan ses som det verkliga nyåret.

Med hopp om ett gott nytt läsår med bättre förutsättningar än under Coronavåren önskar jag alla en skön sommar. Ta hand om er och njut av Sommarsverige!

Professionen måste få driva digitaliseringen av skolan

Det är bra att majoriteten i Sveriges riksdag har hållit huvudet kallt och inte rusat iväg och öppnat fältet fritt för fjärr- och distansundervisning, utan istället lagt större tyngd vid skolans kvalitet.

Under onsdagen fattade riksdagen beslut om att anta regeringens proposition om bland annat fjärrundervisning och distansundervisning. Beslutet anger krav och villkor för i vilka situationer undervisning får bedrivas på annat sätt än som traditionell närundervisning i klassrum.

Lång resa fram till beslut

Resan fram till dagens beslut har varit lång och riskfylld för oss som värnar om kvaliteten i skola och utbildning. Redan i slutet av 2017 lämnade utredningen Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning sitt betänkande. Utredningen föreslog att fjärrundervisning ska kunna ges i alla ämnen utom de praktisk-estetiska, och i upp till 50 procent av undervisningen i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan och upp till 25 procent av undervisningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Lärarförbundet var kritiska till förslagen. I vårt remissvar framhöll vi att det är viktigt att grundprincipen för det svenska skolväsendet är att läraren ska finnas fysiskt närvarande i klassrummet.

Propositionens huvuddrag

När utbildningsminister Anna Ekström i mars i år lade fram regeringens proposition till riksdagen var det uppenbart att ministern på flera punkter lyssnat på Lärarförbundet. Regeringen menade att fjärrundervisning bara ska tillåtas i något fler ämnen och årskurser än idag och att fjärrundervisning endast ska vara möjligt om huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte lyckats anställa behöriga lärare. Alternativt att elevunderlaget är så begränsat att ordinarie undervisning leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Propositionen ställer även upp krav på elevgruppstorlek och handledares tillsynsansvar.

Lobbykampanj i coronakrisens spår

Sedan kom coronakrisen. Regeringen utfärdade en tillfällig förordning som under pandemin gav huvudmännen möjlighet att bedriva skolverksamhet genom distans- och fjärrundervisning. Både SKR och Friskolornas Riksförbund satte samtidigt igång ett massivt lobbyarbete för att påverka riksdagens beslut om regeringen proposition.

De menade att huvudmännen även efter coronakrisen i stort sett fritt borde få välja form för undervisningen – helst helt utan statliga regler. Närundervisning i klassrum skulle då inte längre vara den självklara grundprincipen för svensk skola. Det vore en farlig väg.

Nödundervisning under pandemin är ingen förebild

Den undervisning som skett under Coronavåren kan inte jämställas med den undervisning som sker under normala förhållanden. Begreppet nödundervisning har seglat upp i forskningslitteraturen som ett träffande begrepp.

Lärarförbundet har under våren genomfört enkätundersökningar som visar att coronakrisen verkligen inte handlar om någon framgång för utbildningskvaliteten. Tre av fem lärare uppger att utbrottet av coronaviruset har gjort det svårare att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till fjärr- och distansundervisning – hela 86 procent av gymnasielärarna svarar att det är svårare. Sex av tio lärare anser att en snabb digitalisering kommer att göra det svårare för skolan att klara kunskapsmålen. Åtta av tio att skolans sociala mål riskerar att sättas åt sidan.

Statens uppgift att garantera kvaliteten

Vissa riksdagspartier har visserligen lyssnat mer till påverkanskampanjen från skolans arbetsgivare och låtit sina ställningstaganden färgas av deras lobbyarbete. Men riksdagsmajoriteten valde till slut att anta regeringens proposition utan förändringar.

När riksdagens beslut har fått verka en tid, så hoppas jag att även de partier som ville öppna dörren för fjärr- och distansundervisning på vidare gavel tänker om. Den digitala tekniken leder till att staten behöver ha en stark kvalitetsreglerande roll gentemot huvudmännen. Det är lätt att rusa iväg och kasta beprövade erfarenheter åt sidan för något nytt, men ofta är den typen av lättsinne försedd med en prislapp – en skola som riskerar att prestera allt sämre.

En stor brist i den proposition som nu antagits är förövrigt att hela vuxenutbildningen lämnas oreglerad. Här behöver regeringen återkomma, annars är risken stor att kommuner och fristående utbildningsanordnare snabbt går för långt med svåra kvalitetsförluster som följd.

Digitalisering och ekonomi

Under de närmaste åren medför kommunernas kärva ekonomiska situation en stor risk för såväl nedskärningar som en övertro på digitaliseringen som verktyg för att utveckla undervisningen, lösa lärarbristen och sänka kostnaderna. Risken är stor för en kortsiktig kostnadsjakt. Ser vi inte upp kan detta snabbt sänka kvaliteten i svenskt skolväsende.

Det gäller för staten att både hålla i kraven på kvalitet och styra resurser till skola och utbildning. Risken är i själva verket stor för dyra felinvesteringar i digital teknik som i sig äter upp ekonomiskt utrymme för skola och utbildning.

Sätt lärarprofessionen i förarsätet

Digitaliseringen har en tydlig plats i utvecklingen av skolan, men måste vila på en stark vetenskaplig grund och på metoder som är förankrade hos lärarprofessionen. En bra undervisning inbegriper så många fler dimensioner än att bara föreläsa för eleverna via en skärm. Digitaliseringen behöver styras av lärarnas professionella bedömningar av vad som är god undervisning.

Pandemiläxan för politikerna: En rimlig ambitionsnivå

Vårterminen 2020 visade vad undervisning under en pandemi innebär. Ska det fortsätta så? Regeringen och huvudmän behöver skapa en beredskap för att göra arbetsbördan för Sverige lärarkår rimlig att bära.

Vårterminen går mot sitt slut. En vårtermin som inte liknar någon annan. Mycket stängdes ner på grund av pandemin, men skolor, förskolor och fritidshem ansågs så samhällsbärande att de skulle fortsätta ha öppet. Gymnasier, vuxenutbildning och högskola på distans – övrig utbildning på plats, men med mycket annorlunda förutsättningar och med inslag av distanslösningar.

Skicklig men sliten lärarkår

Sveriges lärare och skolledare har ännu en gång visat att samhället kan lita på vår yrkesskicklighet och vårt ansvarstagande. Men det har sannerligen inneburit hårt arbete för att få verksamheten att fungera under en pandemi. Nu står sommaren för dörren. Många lärare är med rätta slitna och slutkörda efter det som varit. Arbetsbelastningen är under normala omständigheter hög ­– men för många har den nu varit extrem.

Redan före coronakrisen var lärarkåren satt under hård press. I många delar av landet har antalet barn och elever ökat. I hela landet ser vi att allt färre utbildade lärare finns att tillgå. Samtidigt har krav på dokumentation av elevernas lärande och detaljerade regleringar av lärarrollen blivit fler.

Det är i det sammanhanget man ska se pandemin. Från en redan hög arbetsbelastning och en stor lärarbrist, så har smittläget fört med sig ytterligare press och ytterligare arbetsuppgifter. Oavsett om undervisningen nu sker på distans eller med många barn, elever och kollegor frånvarande, så gäller det för oss lärare att räcka till. Det är verkligen ingen lätt uppgift.

Tusentals lärare bakom upprop

Under våren genomförde Lärarförbundet ett upprop som vi kallade Sätt en realistisk ambitionsnivå för skolan. Uppropet satte fokus på att kraven på oss lärare måste minska under pågående pandemi och också vikten av att skydda personalen i skolor, förskolor och fritidshem från smitta. Tusentals lärare ställde sig bakom våra krav som överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström.

I nästa steg fick lärarna själva möjlighet att rangordna vad som behöver ske. Sju av tio uppgav att det framför allt behövs en rimligare arbetsbelastning, det vill säga att extraarbete med att undervisa både närvarande och frånvarande elever inte är hållbart och att kraven i lagar och läroplaner måste anpassas till de förutsättningar som råder under pandemin. Varannan lärare efterfrågade tillräckliga stödfunktioner för att avlasta lärarna och säkra undervisningen och fyra av tio ansåg att en av de viktigaste åtgärderna är att riskgrupper ska kunna jobba hemifrån eller få stanna hemma med ersättning.

Lärarsveriges massiva vädjan

När Lärarförbundet för ett par veckor sedan arrangerade en digital manifestation fick utbildningsministern lyssna direkt till hur lärarna upplever arbetssituationen och svara på lärarnas frågor. Exempelvis om hur regeringen kommer hantera en situation med en uppsjö av anmälningar till Skolinspektionen efter pandemin, om vikten av att se de problem som distansundervisningen medfört för stora grupper av elever, om behovet av stöd till skolledarna, med mera.

Ingen kan missta sig på lärarsveriges massiva vädjan till utbildningsministern och andra ansvariga politiker: Ambitionsnivån för skolan måste vara realistisk och stå i proportion till de förutsättningar som faktiskt råder för oss lärare. Pandemier kan inte innebära att förväntningarna på skola och utbildning förblir opåverkade. Den läxan måste beslutsfattarna göra under sommaren. För ingen vet med säkerhet om pandemin tar ny fart under höstterminen.

LAS-utredningen borde aldrig ha tillsatts!

Idag presenterades utredningen som haft till uppdrag att försämra anställningstryggheten sina förslag. Utredningen borde aldrig ha tillsatts.

Händer det att anställda tvingas sluta sina jobb? Frågan framstår som nästintill absurd i en tid där coronapandemin fått världsekonomin på fall och arbetslösheten växer i oroande hög takt. Men lyssnar man på den politiska debatten i Sverige om anställningstryggheten, så går det inte att tro annat än att anställda i Sverige nästan inte kan friställas. Vare sig på grund av arbetsbrist eller av andra skäl. Det visar hur överpolitiserad debatten om anställningstryggheten har blivit.

Redan lätt att friställa personal i Sverige

I själva verket är det lätt att friställa personal i Sverige. Ett politiskt parti som insåg detta var Nya Moderaterna under Fredrik Reinfeldts tid. Efter att i årtionden – utan framgång – sett Lagen om anställningsskydd (LAS) som ett rött skynke gjorde partiet en krass analys av verkligheten på arbetsmarknaden och kom fram till att den reglering som finns av anställningstryggheten i Sverige inte är något problem att tala om. De Nya Moderaterna avfärdade nyktert sitt gamla partis LAS-aversion och rensade ut kravet ihop med annat överideologiskt snömos.

Det här är över 15 år sedan. De nya moderaterna har sedan blivit gamla igen. Liberalerna och Centern har under tiden fortsatt rama in sin syn på arbetsmarknaden med kraftiga skygglappar. I deras synfält verkar huvudsakligen finnas några få ideologer som finansierar sin verksamhet via Svensk Näringsliv och dess närstående organisationer.

Partsmodellen fungerar

Finns det inte jobb så måste det vara lättare än lätt att göra sig av med anställda, resonerar de. Har en arbetsgivare råkat anställa personer med otillräcklig kompetens eller har samarbetsproblem med sina anställda så måste arbetsgivaren utan vidare kunna säga upp dem, menar ideologerna.

Sanningen är att de här situationerna redan har sin lösning. Parterna på arbetsmarknaden har sett till att det finns mekanismer som hanterar övertalighet och andra situationer som rör anställningsrelationen. Det har kunnat göras genom en avvägning mellan arbetsgivares möjligheter att leda sin verksamhet och anställdas möjlighet att ges en viss trygghet i arbetslivet. Och det fungerar.

Utredningen verkställer en politisk beställning

Den LAS-utredning som nu avslutat sitt arbete borde faktiskt aldrig ha tillsatts. Utredningen har inte fritt kunnat värdera om det är bra med förändringar av LAS eller inte. Utredningen verkställer bara en politiskt dikterad beställning som i all hast tillkom i Januariavtalet i syfte att undanröja en regeringskris. Ett sällsynt dåligt tillvägagångssätt för genomtänkta förändringar på arbetsmarknaden.

I grunden borde politikerna hålla armlängdsavstånd till arbetsmarknadens parter. Benhårt förankrade politiska principer och högt flygande ideologiska teser passar mycket dåligt för att bygga förtroendefulla relationer på arbetsmarknaden. Anställningsskydd och kompetensutveckling tillhör sådant som det är så mycket bättre att förhandla om än att lagstifta om.

Ingångna avtal hotas

Men nu ligger dessvärre utredningens förslag på bordet. Huvudpunkterna består av ändrade turordningsregler och sänkta kostnader för arbetsgivaren vid tvister om uppsägning. Det är förslag som försvagar arbetstagarnas trygghet och rättssäkerhet och som riskerar att rubba den balans mellan parterna som viktiga kollektivavtal om bland annat omställning bygger på. För många är det dessa avtal som gör att man klarar privatekonomin och kan få hjälp att hitta ett nytt jobb. Turordningsreglerna är också viktiga för att förhindra att arbetsbristuppsägningar inte ska missbrukas för att säga upp personer som man vill bli av med av personliga skäl – för vilket det alltså finns ett annat regelverk.

Sett i det här perspektivet blir tidpunkten för utredningens förslag närmast parodiska. Just när Coronapandemin skapat ett mycket osäkert läge på arbetsmarknaden vill politikerna intervenera i partsmodellen och förändra spelreglerna. Inser politikerna vad de riskerar?

Riskera inte en sjuk arbetsmarknad!

Parallellt med utredningens arbete har det pågått förhandlingar om anställningsskydd mellan arbetsmarknadens parter. I den kommunala sektorn har detta lett till att nya turordningsregler och ett nytt kompetens- och omställningsavtal har ingåtts. Där är parterna alltså redan överens.

I den privata sektorn kommer förhandlingarna att återupptas i augusti. Därför hoppas jag innerligt att regeringen och samarbetspartierna nu har tillräckligt med is i magen för att vänta med remissförfarandet av LAS-utredningen tills dessa förhandlingar är avklarade.

Faktum är att en politisk distansering på åtminstone två år till den utredning som nu lagts fram är att rekommendera. Helst bör regeringen placera den i runda arkivet permanent. För förslagen riskerar att smitta hela partsmodellen. Och varför riskera att en arbetsmarknad som just nu behöver rehabiliteringsstöd, istället blir kroniskt sjuk på grund av en utrednings felaktiga medicinering?

Kommentarer:

Eva-Stina
Eva-Stina Grönvall

Har vi någon protestlista att skriva på? Var i så fall?

  • Skapad 2020-06-06 06:09
Eva-Stina

Om Eva-Stina Grönvall

Jag har ett förtroendeuppdrag i Göteborgs lokalavdelning som områdesombud och huvudskyddsombud inom ett av grundskolans områden. Mitt fackliga hjärta brinner för arbetsmiljöfrågorna, men också för de frågor som handlar om att stärka professionen, och att få utvecklas i sitt yrke.

Ta hjälp av ditt skyddsombud!

Coronapandemin har fört med sig ett pressat läge på väldigt många förskolor, fritidshem och skolor. Men lagar och regler som omgärdar vårt arbete gäller alltjämt. Har du en orimlig arbetssituation ska du alltid ta kontakt med ditt lokala skyddsombud och din fackliga organisation.

Sveriges lärare är beredda till stort ansvarstagande. Det har redan bevisats många gånger om under två tuffa månader. Lärare och skolledare har under brinnande coronakris gjort en enorm insats under mycket svåra förhållanden.

Oavsett om undervisningen sker på distans eller med många elever och kollegor frånvarande, så gäller det för oss lärare att räcka till för eleverna. Det är ingen lätt uppgift. Redan före pandemin var arbetsbelastningen och samvetsstressen hög – nu har den för många varit extrem.

När arbetssituationen blir orimlig

Våra arbetsgivare måste vara oerhört lyhörda för arbetssituationen. Självklart kan inte samma nivå på undervisningen upprätthållas nu som i ett normalläge. Det borde alla politiker och arbetsgivare inse, men så verkar inte riktigt vara fallet alltid.

Om huvudmannen för en skola eller förskola inte kan åstadkomma en trygg och säker arbetsmiljö, så är det viktigt att alla lärare vet att det finns möjligheter för skyddsombudet och Lärarförbundet att agera. För trots coronapandemin så gäller arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och kollektivavtalet. Det är alltid viktigt att medlemmar har kontakt med skyddsombudet men extra viktigt när skyddsombud behöver agera.

Våra viktiga skyddsombud

Pandemin sätter extra fokus på hur viktigt det är med ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att vi ska må bra på arbetet, vara friska och också för att minska smittspridningen. I den situation som råder måste arbetsgivarna verkligen vara måna om att riskbedöma och vidta åtgärder som sedan följs upp på varje arbetsplats. Detta i nära samverkan med skyddsombudet.

Våra fantastiska skyddsombud har en oerhört viktig roll. De är på många sätt arbetslivets viktigaste personer. Nu är riskbedömningar viktigare än kanske någonsin. Ohälsosamma lokaler, för få pauser eller för många arbetsuppgifter – allt detta kan skyddsombudet uppmärksamma och agera mot så att det åtgärdas.

Om ingenting händer kan skyddsombudet kräva åtgärder. Vilka prioriteringar av arbetsuppgifter behöver göras? Vilka möten behöver vi ha? Ska de ske fysiskt? Kan mötet ske digitalt? Kan vi hålla avstånd? Finns det personer i riskgrupp? Vilka åtgärder måste göras för att skydda den personen från smitta? Exemplen på aktuella frågor för skyddsombuden är många.

Du vet väl vem som är ditt skyddsombud?

Skyddsombudens insats kan ha en helt avgörande betydelse för att säkra att ingen arbetsgivare springer ifrån sitt arbetsmiljöansvar. Om skyddsombudet inte får gehör från arbetsgivaren går det att agera enligt arbetsmiljölagen. Går det så långt så är det alltid bra att också ringa Lärarförbundet Kontakt för att diskutera med en facklig vägledare.

Du vet väl vem som är ditt skyddsombud? Om inte, så kan du vända dig till din lokala avdelning i Lärarförbundet så hjälper vi dig. Hos Arbetsmiljöverket kan du läsa mer om skyddsombudens viktiga roll.

Alla har rätt till ett hållbart arbetsliv

Med vår yrkesstolthet följer ett ansvar som ibland ofrånkomligen leder till att vi lärare måste protestera. När arbetstiden tar slut långt innan arbetsuppgifterna, eller när brister i arbetsmiljön hotar vårt välbefinnande, vår hälsa och ytterst barnens och elevernas undervisning. Vi har alla rätt till ett hållbart arbetsliv – det gäller även under och efter pandemier.

Kommentarer:

Stefan
Stefan Fuchs

Hej från Asien o Thailand där jag läser vår ordförandes bra blogg o förbundets brev till regeringen. Frånsett att jag behöver bra hjälp att på ett säkert sätt komma hem till Sverige av Sthlm-avdelningen / jurist hos er centralt efter att ha missat två inställda flyg (!) och där UD ej bryr sig om äldre 70+ dvs riskgrupper då ditektflyg ej kan ordnas för ca 5000 svenskar bara i Thailand, så behövs både äldreperspektiven och att legitimerade lärare givet skall få aktiv hjälp då obehöriga ej leg lärare går före ( ref Karlskoga där lokalavd lägger sig platt enl skriftligt besked!) . Jag vill både ha direktflight hem o slippa farlig flygluffning till Sverige o att förbundet stöder detta som att legitimation skall gå före obehörighet vid tillsättning. Även för oss äldre ( ej minst män) som nu kraftigt diskrimineras ! // Regeringen och UD har via Ambassaderna tagit hem med direktflyg bla unvandrare och nysvenskar från Afrika medan man ej kan ens samordna flighter med Thailand som vill i Covid-19 ta hem Thailändska arbetare i Sverige. // Jag har ägnat många timmar att jämföra olika lönders experter ( läkare o forskare) som framtrött i media internationellt. Man blir minst sagt chockad över hur Sveriges linje utan skydd avlivat äldre! Totalt respektlöst mot de äldre på bla särskilda boende men öven inom hemtjänsten har man struntat i evidensen och låter en myndighet komma med minst 6 helt felaktiga s k alternativa fakta / påståenden och som i sin tur styrt Sveriges handlande! I andra hand har man brutit skarpt mot arbetsgivarens skyldigheter att tillhandahålla just de skydd som krävs o byggt upp felaktiga agerande som skadat o t o m dödat personal på dessa felaktigheter t o m att man ej smittar om man ej har synptom! Låst in skydd vilket är straffbart. Utmärkt om fler rättsliga mål kommer upp o man driver på åklagarna att väcka fler åtal dör alka fack bör även agera. Inkubationstiden och maskernas positiva effekter är bevisade in The Lancet etc. Som jurist och lärare samt fd skyddsombud är det med sorg o ilska man ser hur Sverige låter dåliga tjänstemän inte bara agera utan styra Sveriges krig mot Covid-19. Det är dags att kräva både myndighets- som politiskt ansvar! Och vi pensionärer som skulle få höjd pension o bli av med orättfärdig skatt på våra redan skattade pengar skall nu betala - medan jag ej sett hur högt betalde just ömbetsmän och riksdagspolitiker tex halvera sina löner - för att ju alla måste bidra! Inte bara den värst drabbade o isolerade gruppen 70+!

Stefan
Jurist och lärare

  • Skapad 2020-05-16 04:07

Regeringen lovar lätta på lärarkraven under pandemin

Nu lättar regeringen upp kraven på lärarna under coronapandemin. Det är resultatet av det tryck som Lärarförbundets medlemmar satt på politikerna de senaste veckorna.

Stort tack till alla som hjälpt till att sätta press på regeringen. Inte minst till alla er som skrivit under Lärarförbundets upprop. För idag meddelar utbildningsminister Anna Ekström att hon lyssnat och tagit till sig de varningssignaler som så många lärare skickat om en allt för tung arbetsbelastning sedan coronakrisen bröt ut.

Lärare jobbar dubbelt

Den höga personal- och elevfrånvaron har lett till att de lärare som är i tjänst inte bara får täcka upp för kollegor som är i karantän, utan också undervisa dubbelt – på distans och i klassrummet. Eftersom kringstödet i skolor och förskolor också lider av hög personalfrånvaro tvingas många lärare dessutom utföra arbetsuppgifter som normalt sett inte är lärares ansvar. Resultatet har blivit en allt tyngre arbetssituation för varje vecka som gått sedan smittans utbrott här i Sverige.

Utbildningsministern utlovar nu stöd till skolhuvudmännen för att organisera verksamheterna så att arbetssituationen blir mer rimlig. Regeringen har beslutat att Skolverket ska ta fram specifikt stöd för de delar av utbildningen som är svåra att ordna och genomföra under pandemin, till exempel praktisk arbetslivsorientering (prao), arbetsplatsförlagt lärande (APL), prövning, betygssättning och utvecklingssamtal.

Välkommet regeringsbeslut

Det är förstås bara att välkomna att regeringen nu äntligen är tydlig med att det inte går att ha samma förväntningar på skolan under pandemin som vid normalt läge. Det är en mycket ansträngd situation i landets förskolor, fritidshem och skolor och det måste till lättnader för att lärare och elever ska mäkta med situationen. Lärarförbundet har i månader krävt att insatser görs för att situationen under den rådande krisen ska underlättas.

Det Skolverket behöver göra nu är att tydligt ta fram hur skolor kan minska ambitionsnivån. Det behöver klargöras hur vissa uppgifter som normalt åligger skolan och lärarna inte behöver uppfyllas i nuläget – till exempel utvecklingssamtal och den garanterade undervisningstiden.

Krävs extra resurser för att ta igen det som förloras

Det blir också viktigt att Skolverket, i dialog med Folkhälsomyndigheten, verkligen tar fram tillämpbara riktlinjer för hur förskolor, fritidshem och skolor ska hantera olika situationer ur ett smittskyddsperspektiv. Det behöver finnas riktlinjer som är anpassade för arbete med barn och elever i en lärandemiljö – inte teoretiska önskescenarier.

I det fortsatta arbetet med att upprätthålla verksamheten i skolor och förskolor är det nödvändigt att regering, myndigheter och huvudmän förstår att delar av det lärande som går förlorat nu kommer ta lång tid att ta igen. Och vissa delar kanske inte ens kommer att kunna tas igen. Men efter krisen kommer det behövas stora satsningar på skolan för att elever och lärare ska kunna få de bästa möjligheterna att arbeta i kapp.

Sans och balans i kraven

Jag räknar nu med att Skolverket lyssnar på Lärarförbundet och alla de röster som hörts om vad som behöver göras. Helt avgörande blir förstås att också huvudmännen bjuder till och gör sitt yttersta för att se till att arbetsbelastningen minskar. Och ingen ska behöva tveka om att vi lärare kommer att hjälpa till. Vi har många förslag på lösningar för att få arbetssituationen i förskolor, fritidshem och skolor att bli mer hållbar och därmed uthållig om krisen blir långvarig.

Vi lärare är beredda att arbeta hårt för att verksamheten ska fungera även under krisen, men det måste finnas sans och balans i de krav som ställs i en extrem situation. Det är utmärkt att regeringen också håller med om det. Nu ska vi tillsammans se till att Skolverket och huvudmännen verkligen gör skillnad i lärares vardag.

Äntligen går likvärdighetsbidraget till fritidshemmet!

Det positiva med årets vårproposition är att fritidshemmen äntligen ges möjlighet att få del av det statliga likvärdighetsbidraget. På minussidan finns oron för kommunernas ekonomi när regeringen inte skjuter till tillräckligt med statsbidrag.

Idag presenterade finansminister Magdalena Andersson vårbudgeten. På den positiva sidan finns att fritidshemmen får ta del av det statliga likvärdighetsbidraget. En seger för Lärarförbundets påverkansarbete. På den negativa sidan finns det svåra ekonomiska läget. Trots att regeringen ökar statsbidragen till kommunsektorn, så ser det mörkt ut, med stor risk för nedskärningar och uppsägningar av personal i många kommuner och där skolväsendet inte på något sätt är undantaget.

Fritidshemmen får del av likvärdighetsbidraget

Efter åtskilliga möten och påverkansinsatser inkluderas nu fritidshemmen i statens likvärdighetssatsning. Äntligen! Facklig påverkan och kontakter som nu till sist burit frukt.

I höstbudgeten 2019 flyttade regeringen pengar från lågstadiesatsningen till likvärdighetsbidraget. Problemet är att likvärdighetsbidraget endast kunnat användas för förskoleklassen och grundskolan, men inte för fritidshemmet, vilket lågstadiesatsningen kunde användas till. Det märkliga i sammanhanget är ju att fritidshemmen har en svårslagen potential att bidra till ökad likvärdighet. Fritidshemmet har bevisad effekt när det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden och är sedan länge centralt i den fritidspedagogiska verksamheten.

Så sent som för drygt tre veckor sedan skickade jag en skrivelse till Riksdagens utbildningsutskott, som argumenterade ytterligare för vårt krav. Kanske var det droppen som fick regeringen att till sist hålla med om det märkliga i att hålla fritidshemmet utanför satsningen. Att regeringen går oss till mötes är hur som helt mycket glädjande och innebär bättre förutsättningar för alla fritidshem. Fritidshemmet har en avgörande betydelse för barns utveckling och mående – något som blir än mer angeläget i dessa kristider och i perioden som kommer efteråt.

Kommunernas ekonomi allt tuffare

Det ekonomiska läget i många kommuner ser dessvärre mörkt ut. Vårbudgeten innehåller visserligen 20 miljarder mer till kommuner och regioner än vad som fanns i budgetpropositionen för 2020. Men mycket tyder dock på att det är alldeles för lite, vilket även Sveriges kommuner och regioner (SKR) framhåller och pekar på att det är osäkert om regeringens extra miljarder ens täcker de skatteintäkter som går förlorade när BNP faktiskt krymper.

Skatteunderlaget faller, vilket innebär lägre skatteintäkter till kommunerna. Samtidigt vet vi att den ekonomiska situationen i många kommuner var pressad redan före coronakrisen. Vi har sett hur stödpersonal och även lärare har sagts upp på sina håll.Inte mindre än sex av tio kommuner har skurit ner på skola och utbildning de senaste tre åren.

Nedgången i världsekonomin tillsammans med de kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen med allt fler barn och äldre, sätter kommunerna i en oerhört svår situation. Jag hoppas innerligt att kommunerna ska att klara av finansieringen av bland annat skola och utbildning, men det ser dessvärre ut som om de kommer behöva mer statlig hjälp. I stort sett allt talar för att kommunerna behöver få mer resurser än vad vårpropositionen nu utlovar.

Utbildningssatsningar kräver lärare med rätt förutsättningar

I övrigt innehåller vårbudgeten satsningar för att bygga ut vuxenutbildningen, högskolan och folkbildningen i syfte att möta den ökade arbetslösheten i spåren av coronapandemin. Bra! Det är genom satsningar på utbildning som vi rustar Sverige starkt i tider av kris. Visar det sig att det kommer nya varsel och permitteringar, så behöver regeringen göra ännu större satsningar så att fler kan utbildas, ställa om och genom förstärkt kompetens bli redo för nya arbeten.

Lärarbristen kommer tyvärr även fortsättningsvis att utgöra ett stort bekymmer. Grunden för utbildningssatsningar inom den kommunala vuxenutbildningen är att kommunernas ekonomiska förutsättningar är goda och att lärarna har trygga och stabila villkor för sitt arbete.

Tyvärr är utsikterna för den kommunala ekonomin väldigt långt ifrån ljusa just nu. Därför måste vi förmå regering och riksdag att tillföra ytterligare ekonomiska tillskott. Lärarförbundet kommer att driva på och jag hoppas att politikerna ska inse allvaret i situationen. Det sista vi har råd med just nu är en varselvåg i kommunerna som ytterligare spär på den stigande arbetslösheten.

Rim och reson i kraven på lärarna

Gränsen mellan elevers närvaro och frånvaro i grundskolan har börjat luckras upp på ett sätt som inte är förenligt med en rimlig arbetsbelastning för lärarna. Lärare kan inte förväntas utföra dubbelt arbete under coronakrisen.

Mycket är stängt i samhället nu, men skolor, förskolor och fritidshem är bevisligen så samhällsviktiga att de måste vara öppna. Detta om något vittnar om hur samhällsbärande skolväsendet är. Jag skulle gärna se att våra beslutsfattare lägger det på minnet också när krisen väl är över.

Exceptionellt stort ansvar

Just nu tar lärare över hela landet ett exceptionellt stort ansvar. Lärare ställs inför situationer där de utöver det vanliga arbetet också tvingas täcka upp för sjuka kollegor eller kollegor som självfallet följer Folkhälsomyndighetens uppmaning att stanna hemma vid minsta symptom och ett par dagar därefter.

Lärarna i tjänst sliter hårt för att hålla verksamheten igång, de lägger om sina scheman och lugnar oroliga föräldrar och elever. De försöker upprätthålla de stränga hygienkrav som gäller och de inte helt lättgenomförda anvisningar som utfärdats rörande skolmåltider.

I gymnasieskolan och i komvux har lärarna visat prov på en enormt lösningsfokuserad och kreativ förmåga för att finna former för den undervisning som nu måste ske på distans. I förskola och fritidshem gör lärare en heroisk insats för att så gott det går hantera undervisningen utifrån de anvisningar som getts ur smittskyddssynpunkt. Samtidigt går det naturligtvis inte att undvika närkontakt med barnen när de behöver tröst och stöd.

Antingen frånvaro eller närvaro – inte både ock

Förutom det slit det innebär att nu upprätthålla en hyfsat bra ordinarie undervisning, kommer för många lärare i grundskolan en förväntan om att både sköta undervisningen i klassrummet och distansundervisa frånvarande elever. Det vill säga elever som inte är sjuka men som är hemma för att de tillhör en riskgrupp eller har förkylningssymptom. Det måste tydliggöras att en enskild lärare inte kan ansvara för både den ordinarie undervisningen och dessutom genomföra distanslösningar för de elever som av olika anledningar inte finns på plats.

En del föräldrar ställer långtgående krav på lärare och rektorer att skolan ska ställa upp med speciallösningar. Det håller inte. Lärare har en begränsad arbetstid och den kan inte bara fyllas på med nya krav och uppgifter utan att andra moment också tas bort. Gränsen mellan närvaro och frånvaro behöver vara tydlig. Om lärare ska undervisa på distans, så måste annat få stå tillbaka.

Tala klarspråk om krav och förväntningar

Självklart ställer vi lärare upp i krisen. Men fastän vi kommer att göra vårt bästa, så blir det svårt att undvika ett kunskapstapp för eleverna. Vi står nu mitt i en helt ny undervisningssituation som innebär en extra arbetsbelastning. Det gäller i förskola och fritidshem, likväl som i grundskola och gymnasieskola. Därför måste det finnas rim, reson och måtta på de krav som ställs.

Det vore klädsamt om ansvariga politiker uttalade att de förstår att förväntningarna på svensk skola inte kan vara lika höga nu som under normala förhållanden. För det är faktiskt ett faktum att allt som ska göras enligt styrdokumenten inte kommer att kunna genomföras.

Orka även en långvarig pandemi

Säg gärna detta, Anna Ekström, Peter Fredriksson och Anders Knape. Säg som det är – att coronakrisen kommer att påverka kvaliteten i hela skolväsendet och att en hel del kommer att behöva tas igen under en relativt lång tidsperiod när läget återgått till det normala.

Säg att ni – regering, myndigheter, och Sveriges kommuner – förstår att det finns gränser för hur mycket en aldrig så hängiven lärarkår kommer att kunna mäkta med under de här extraordinära omständigheterna. Vi lärare är, precis som alla andra, människor av kött och blod som behöver ert stöd för att upprätthålla en hyggligt bra undervisning även om pandemin blir långvarig.

Oacceptabla brister under coronasmittan

Lärarförbundet har de senaste dagarna nåtts av väldigt många medlemmar som uppmärksammar stora brister i hygien och smittskydd vid i synnerhet förskolorna. Det har nu blivit det vanligaste ärendet till Lärarförbundets telefonväxel.

Vittnesmålen handlar om att det saknas tvål, handsprit, desinfektionsmedel och skyddshandskar på förskolor och fritidshem. På vissa håll har städningen blivit eftersatt.

Det här håller inte. Varenda huvudman som bedriver förskola, fritidshem och skola måste säkerställa att dessa baskrav finns på plats. Allt annat är oacceptabelt. Ingen huvudman får fallera i insatserna för att begränsa smitta och att upprätthålla rimliga minimikrav på arbetsmiljö i det här läget.

Sjuka barn ska stanna hemma

Det finns också skäl att påminna om något som måste vara helt basalt nu. Sjuka barn ska stanna hemma. Punkt. Dagligen möts förskollärare och lärare av barn och elever som enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer borde ha varit hemma. Den som uppvisar förkylningssymptom ska stanna hemma minst två dagar efter att symptomen försvunnit. Tyvärr efterlevs det inte av alla vårdnadshavare, utan många lärare tvingas återkommande påtala detta för vårdnadshavarna.

Jag vädjar till alla er som är föräldrar att noga följa de råd anvisningar som ges av våra myndigheter. Barn som är sjuka, eller visar minsta symptom, ska vara hemma och förbli hemma en tid efter att de är symptomfria. Det är inte svårare än så.

Om ni som är föräldrar eller andra vårdnadshavare inte gör samma bedömning som förskolans personal om era barns hälsa – ta ändå hänsyn till vad personalen säger. Det handlar både om smittskydd och om deras arbetsmiljö. Alla måste förstå och ta till sig att vi nu måste vara extra försiktiga. Vi har inte råd med att den personal som är kvar i skolor, förskolor och fritidshem drabbas onödigt hårt av hög sjukfrånvaro.

Tydligare riktlinjer för skolväsendet

Skolverket behöver också ta ett tydligare ansvar för att förtydliga vad föreskrifter från Folkhälsomyndigheten innebär för skolan och förskolan, till exempel när det gäller att undvika närkontakt eller vid skolmåltider. Skolverket bör ta fram tydliga riktlinjer som gör det enklare för skolorna att hantera den uppkomna situationen och skapa en viss enhetlighet i hur smittskyddet kan förstärkas på det här sättet.

Inför en smittskyddspenning

Det finns i lärarkåren – precis som i alla yrken – människor som tillhör en riskgrupp för covid-19 och som måste undvika smitta. Den smittbärarpenning som finns gäller inte för friska personer, vilket gör att personer i riskgrupp står utan möjlighet att arbeta och utan rätt till ersättning från socialförsäkringen. Regeringen borde därför snarast ta initiativ till att se över regelverket och införa en smittskyddspenning, som ger friska personer möjlighet att stanna hemma från arbetet för att undvika smitta.

Håll tillbaka smittan

Vi måste alla hörsamma råden och anvisningarna från ansvariga myndigheter. Det är så avgörande. Och det är absolut helt nödvändigt att se till att basala hygienartiklar finns att tillgå och att upprätthålla en fullgod städning på förskolor, fritidshem och skolor. Det är en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna fortsätta att ha öppet.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Eleverna sitter fortfarande två på 120cm-bänk. Undervisning sker med flera elever i mindre lokaler. Handsprit slut på skolan. Dessutom omöjligt hålla avstånd och hjälpa elev när hen arbetar på datorn el i bok. Handhygien hålls inte av elever . De brottas och hänger på varann som vanligt. Vet elever som haft C och är tillbaka medan föräldrar är hemma sjuka. Har nu troligen C själv, men vet inte smittkälla. Känsla av maktlöshet att inte kunna följa FHMs riktlinjer på arbetet.

  • Skapad 2020-04-08 16:33
Lynsey
Lynsey Trondsen

How are teachers to be protected given children can have zero symptoms but still have the virus? Doctors, nurses, bus drivers, young, without underlying health issues are dying in the UK & soon it will be the same here to include teachers since we are the only country not to close them. Viral overload is very real and this has been the biggest concern for my colleagues and myself. Working with the younger children in förskola class, social distancing is not a solution. So how can schools guarantee our lives? They can't right?

  • Skapad 2020-04-05 21:00
Anonym
Anonym

Smittskyddapenning. Håller med! Jobbar själv på förskola där många vårdnadshavare jobbar inom äldreomsorg o sjukvård. Är orolig för att dra hem smittan. Jag är närmare 60 år och är i riskgruppen med diabetes o min man är också i riskgrupp med flera sjukdomar.

  • Skapad 2020-04-05 14:26
Anonym
Anonym

Detta är verkligheten för oss, otroligt att det får pågå....känns som vi är glömda, men skolan/förskolan skall fortsätta ändå utan skydd, hygien...Hur ska jag som ensam lärare på 28barn kontrollera handtvätt? myndigheterna struntar i att 1000 tals lärare blir smittade och för det vidare till egen familj som i sin tur för det vidare till sina arbetsplatser.....
Skandal att inte förskolor/skolor stängs.

  • Skapad 2020-04-04 16:39
Louise
Louise Falk

Heja Lärarförbundet! Vi behöver er hjälp i förskolan. Jag arbetar i Göteborgs stad och där finns inga krafttag mot hur vi ska klara oss från smittan i förskolan. På min förskola är vi 9 avdelningar fördelade på 3 hus. Just nu håller man på att renovera 2 av 3 hus och from. 6/4 stänger 1 hus för renovering. Dessa avdelningar ska hysas in mitt hus. Grannavdelningen ska flytta in på min avdelning, så vi kommer vara 2 avdelningar på 1. Vi har vädjat till de föräldrar som har möjlighet att hålla sina barn hemma under denna vecka som också är påsklovsvecka. Men långt ifrån alla har möjlighet. Vi kommer därför vistas fler barn och pedagoger på avdelningen än vad vi brukar vara. Till saken hör också att det handlar om barn 1-3 år. Det behövs verkligen riktlinjer för vi är inte skyddade som arbetar i förskolan.

  • Skapad 2020-04-04 09:59