Lärarförbundet

Fel väg för gymnasieskolans yrkesprogram men rätt väg för fritidshemmen

Yrkesprogrammens attraktionskraft har minskat sedan högskolebehörigheten togs bort för sju år sedan. Näringsliv, fackförbund och elever säger unisont att den bör återinföras. Ändå säger Alliansen nej till regeringens förslag att yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet.

Idag var det final för riksdagens behandling av utbildningspolitiska frågor den här terminen. Riksdagens talman fällde klubben för avgörande i fyra frågor som vi i Lärarförbundet länge kämpat för. Vi kan glädjas åt två viktiga segrar men tvingas konstatera bakslag i de andra två.

Äntligen lärarlegitimation för fritidshemmet

Äntligen fattades beslut om att endast den som har lärarlegitimation med behörighet för fritidshemmet ska få ansvara för undervisningen på fritidshemmet. Många års påtryckningar ger nu utdelning. Kravet är ett viktigt erkännande av fritidspedagogikens betydelse och kommer kunna höja statusen för lärare i fritidshem samt leda till bättre villkor. En seger för både lärare och elever!

Även frågan om förskolechefernas titel och utbildning avgjordes idag. I fortsättning ska de benämnas rektorer och genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Lärarförbundet och inte minst Lärarförbundet Skolledare har länge drivit på för den här reformen som är en bekräftelse på förskolechefens ansvar och kompetens och kommer bidra till såväl statushöjning som förbättrad undervisningskvalitet.

Estetiskt ämne naturlig del i bildningsuppdraget

Så långt goda nyheter. Men dessvärre röstade riksdagen också ner två förslag som vi kämpat för. Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade mot regeringens förslag om att återinföra obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan och mot förslaget att återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen som norm.

De estetiska ämnena har en viktig roll i gymnasieskolans breda bildningsuppdrag och det är ingen tillfällighet att de estetiska ämnena har en stark ställning i skolan i de länder som brukar toppa olika internationella rankinglistor. Bedrövligt att insikten om de estetiska ämnenas betydelse fortfarande inte fått fäste hos alla partier i Sveriges Riksdag.

Politiskt spel om yrkesprogrammen

Lika trist är utgången vad gäller frågan om gymnasieskolans yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Propositionen som skulle återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen hade tills för bara några månader sedan majoritet i riksdagen. Men sedan ändrade sig plötsligt Moderaterna på grund av Alliansens positioneringar inför valet.

Taktik och politiskt spel har gått före sakfrågan, tyvärr. Såväl näringsliv, elever som fackförbund är eniga om de stora fördelarna med att yrkesprogrammen ger högskolebehörighet och att det skulle stärka yrkesutbildningarnas status och kvalitet. Jag har tidigare argumenterat mer ingående i frågan här.

Alliansens position besynnerlig

På många sätt är halsstarrigheten om att yrkesprogrammen inte ska ge högskolebehörighet besynnerlig. Sedan 2011, när möjligheten att läsa in kurser för högskolebehörighet försvårades, har antalet elever minskat med en tredjedel. Det borde vara uppenbart att frågan om högskolebehörigheten är en viktig del för att vända den negativa trenden – även om den inte är den enda.

Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar och jobben utvecklas och förändras. Ska skolan inte rustas inför detta faktum? Tror Alliansen att det är genom minskad kompetens som Sverige ska klara konkurrensen från länder med en välutbildad arbetskraft?

Skapa inte återvändsgränder

Yrkesprogrammen behöver innehålla teoretiska ämnen som till exempel engelska och svenska. Goda teoretiska kunskaper är ofta nödvändigt redan i dagens arbetsliv. Än mer så i framtiden. Till det kommer att högskolebehörighet öppnar dörren till att senare kunna sadla om och studera vidare. Varför ska en 15-åring som väljer ett yrkesprogram behöva riskera att hamna i en återvändsgränd senare i livet?

Lärarförbundet kommer fortsätta kämpa för rätten till grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det är uppenbart att vissa partier har intagit sin nuvarande position emot bättre vetande.

Ny fas i avtalsförhandlingarna

Förhandlingarna om ett nytt avtal för landets alla kommunalt anställda lärare går nu in i en ny fas. Medlarna styr nu processen och vi går in i ett avgörande skede.

Måndag mitt i medlingen och en intensiv vecka framför oss. I ryggen ett fantastiskt medlemsengagemang med nästan 68 000 namnunderskrifter som jag överlämnade till SKL tillsammans med Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i förra veckan. I ryggen också en rapport från Skolverket som de redovisade på DN-debatt där de intervjuat ett stort antal skolchefer om vad som behövs.

Medlarna har bollen

Medlemsengagemanget känns oerhört starkt när vi nu går in i det som väl kan kalla andra perioden i medlingen. Den första perioden, med inläsning och klargöranden är förbi. Nu i den andra perioden förs diskussioner som grund för att medlarna ska bestämma sig för hur de ska agera inför ett avgörande och slutligt förslag från dem. Arbetet ligger nu i medlarnas händer och de styr när saker sker.

Avtalet måste leda till förbättring

Vår utgångspunkt är naturligtvis fortfarande det yrkande vi inledde förhandlingarna med. Det betyder i korthet att:

1. SKL och kommunerna måste ta ett rejält steg fram och visa att de är beredda att göra vad som krävs för att komma tillrätta med lärarbristen.

2. SKL och kommunerna måste hålla i löneambitionerna och se till så att erfarenhet lönar sig även på den skola eller förskola man jobbar. Det krävs krafttag för att få ordning på lönestrukturen.

3. SKL och kommunerna måste ta arbetsmiljö, arbetsbelastningen och sjuktalen på fullaste allvar och komma överens med oss om tydliga åtgärder i varje kommun. Åtgärder som gör skillnad i våra medlemmars vardag.

4. SKL och kommunerna måste acceptera att en turordning för övertalighet inte kan byggas så att den riskerar att putta ut behöriga lärare. Det är ju de behöriga lärarna som är lösningen på lärarbristen. Vi måste anpassa turordningsreglerna efter skolan – inte tvärt om. Och vi måste satsa på att göra obehöriga behöriga.

Fortsatt tryck avgörande

Det och mycket mer har vi med oss inför den avgörande tredje perioden. Hur det fungerar med medling och förhandlingar liksom hur avtal antas inom Lärarförbundet finns utförligt beskrivet på vår webbplats.

Det viktiga nu är att vi tillsammans fortsätter att sätta tryck på arbetsgivare lokalt såväl som nationellt. Vi är många och det är många som stöder våra krav. Det är tillsammans vi kan få gehör för våra krav.

De skarpa förslagen om lärarna saknas

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är 100 dagar kvar till valet. Valrörelsen hittills har rymt en del skolpolitiska utspel, men än saknas de skarpa förslag som på riktigt stärker oss i lärarprofessionen.

Den politiska debatten har bytt skepnad. Från att tidigare ha handlat om framtidens jobb, välfärd och utveckling, övertrumfar nu politikerna varandra med utspel om hårdare tag och tuffare krav på alla möjliga samhällsområden – med migration och ­integration i topp.

Var är de skarpa förslagen om lärarna?

Som lärare undrar man var för­slagen är som rensar bort onödig rapportering och administration från lärarna, så att vi får ägna sig åt det som har betydelse för eleverna. Eller förslagen som öppnar möjligheter att läsa in behörighet och komplettera för dem som är yrkesverksamma lärare, men som saknar behörighet i något ämne de undervisar i.

Visst. Många partier erkänner att ­läraryrket måste bli mer attraktivt. Men ingenstans ser jag de konkreta förslagen som ger oss lärare förutsättningarna att göra ett ännu bättre jobb. Förslagen som förstår att det är lärareffekten som avgör framtiden.

Var är förslagen som minskar lärarbristen?

Vissa förslag tycks inte låtsas om lärarbristen, som exempelvis Moderaternas om att utöka undervisningstiden i grundskolan. Fler undervisningstimmar kräver fler lärare. Lärare som inte lär finnas inom överskådlig tid. Hellre förslag som minskar lärarbristen än åtgärder som ökar lärarbristen.

Såväl socialdemokrater som ­moderater och liberaler har visat stort intresse för frågorna om trygghet och studiero. Moderaterna vill utöka lärares och rektorers rätt att ingripa vid en ordningssituation och Liberalerna vill göra det lättare att ta itu med elever som stör lektionerna. Socialdemokraterna trumfar med att fler personalgrupper ska ges rätten att vidta disciplinära åtgärder.

Svenska elever - de tryggaste i världen

Intresset för trygghet och studiero är i sig inte fel. Det är viktiga frågor. Men det är bra att ha i åtanke att internationella jämförelser visar att svenska elever tillhör de tryggaste i världen. Det finns heller inget som tyder på att det är mer disciplinära åtgärder som fattas. Men det är typiskt i rådande samhällsklimat att partierna poängterar just dessa.

Vad som föranlett S-ledningen att föreslå att fler yrkesgrupper ska få besluta om till exempel kvarsittning är oklart. Det är endast lärare som kan göra den professionella bedömning som krävs enligt skollagen.

Ett avtal som bidrar till ett mer attraktivt läraryrke

Det är absolut bra att Social­demokraterna lovar fler administrativa ­lärarassistenter, men att mota ­lärarbristen genom ett modernt skolavtal är bättre medicin mot stök än kvarsittning utfärdad av lärarassistenter.

S-toppen borde vara mer oroad över om deras ledande ­kommunala företrädare i SKL verkligen säkrar ett avtal med oss lärare som på allvar ­bidrar till ett mer attraktivt läraryrke.

Nu är det 100 dagar kvar till val­dagen. Min uppmaning till partierna är att släppa den tröttande retoriken om att hårda tag är lösningen på alla utmaningar. Vi lärare och skolledare förväntar oss att partierna använder den återstående tiden till att precisera sin skolpolitik i syfte att stärka lärarprofessionen och lärareffekten.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 8/18

​100 dagar kvar till valet – berätta om lärareffekten!

Idag är det 100 dagar kvar till valet. Berätta om en lärare som betytt mycket för dig och den du är. Berätta hur lärareffekten påverkat dig. Berätta om hur mycket en lärare kan betyda. Ta chansen att påverka politikerna.

Det vi kallar lärareffekten är vad eleverna faktiskt lär sig och bär med sig från skolan genom hela livet tack vare lärares arbete.

Lärares självklara drivkraft är mötet med barnen och eleverna. Elever, som har fått möta lärare med rätt utbildning och förutsättningar att kunna ge det stöd och utmaning eleven behöver, kan nå sina drömmars mål. De kan bli läkare, lärare, musiker, klimatforskare, politiker, byggnadstekniker eller kanske till och med astronauter. På det sättet påverkar lärareffekten hela arbetsmarknaden och Sveriges förmåga att stå sig i den internationella konkurrensen. Lärareffekten märks också på samhällsklimatet, genom medvetna och engagerade samhällsmedborgare som tar ansvar och bryr sig om varandra.

Drömmar och framtidshopp

Varje dag märks lärareffekten på förskolor, i klassrum och på skolgårdar över hela landet, med lärare som undervisar, stöttar, vägleder och ger eleverna kunskaper, drömmar och framtidshopp. Men för att vi lärare ska hinna se alla elever, ge dem stöd utifrån deras egna förutsättningar och den undervisning de behöver, måste vi ha rätt förutsättningar.

Det handlar om arbetsmiljön och arbetsbelastningen, att ha utbildade kollegor och att inte överlastas av administrativa uppgifter. Med konkurrenskraftiga löner som lockar fler att vilja bli lärare, med tid för elever och kollegor och för det som utvecklar undervisningen, liksom möjlighet att ta del av och bidra till relevant forskning, ja då ökar effekten av lärararbetet.

Inget Spotify utan musikläraren

Vi är många som upplevt lärareffekten själva. Lärare som inspirerat, utmanat och bekräftat. Som lyssnat och förklarat. Som satt gränser och hjälpt till att spränga gränser.

Se till exempel Spotifys grundare och VD Daniel Ek, om engagemanget hos hans musiklärare Tony Kinberg. Utan Tony hade det kanske inte ens blivit något Spotify!



Eller Lina Hultkvist, ordförande i Sveriges elevkårer, om hur språkläraren Gunilla inspirerade till intresset för engelska och svenska. Lärareffekten har så många ansikten.

Lärareffekten avgör

Genom att prata om lärareffekten kan vi alla visa att skolfrågan är valets viktigaste fråga och att alla andra valfrågor påverkas av lärareffekten. Politikerna måste satsa på skolan och lärareffekten.

När vi som lärare får bättre förutsättningar att göra vårt jobb och lägga vår tid på rätt saker ökar lärareffekten. Då kan vi ägna oss åt det vi är bäst på – att undervisa och förbereda eleverna inför livet. Framtiden börjar i skolan och lärareffekten avgör vilken framtid det blir!

Framtidens kompetensförsörjning börjar i förskolan

Panelsamtal på Kompetensriksdagen 2018 mellan Mattias Varén, Academy, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Thomas Persson, Myndigheten för Yrkeshögskolan

Panelsamtal på Kompetensriksdagen 2018 mellan Mattias Varén, Academy, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Thomas Persson, Myndigheten för Yrkeshögskolan

För att bygga Sverige starkt som kunskapsnation måste man börja från grunden. De kunskaper och förmågor som ges av en bra förskola och skola bär vi med oss hela livet.

Sveriges kompetensriksdag samlar varje år riksdagsledamöter och deltagare från hela den svenska arbetsmarknadens många olika branscher. Tanken är att föra en bred dialog om framtida vägval för hur vi bäst kompetensförsörjer Sverige.

Hur minskar vi kompetensglappen framöver? Det var frågan när jag fick möjlighet att delta på kompetensriksdagen i veckan. Och det är ju en bra fråga.

Gymnasieexamen körkortet in på svensk arbetsmarknad

Något vi vet är att en gymnasie­examen är körkortet in på svensk arbetsmarknad i dag. Utan ett gymnasiebetyg är det svårt för en ung människa att få fast anställning. Den tid då du kunde välja att gå till bruket eller jobba inom långvården i stället för att läsa vidare efter nian är förbi.

Utan en gymnasieexamen blir man beroende av korta påhugg och löper stor risk att hamna i arbetslöshet. Det är självklart tufft för dem som inte kan planera familjeliv, köpa bostad eller på olika sätt hamnar i återvändsgränder, därför att de inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden.

Men det blir också dyrt för samhället när 3 av 10 elever på gymnasieskolan inte har klarat av en examen inom fem år efter påbörjade gymnasiestudier.

Och 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2017, blev inte ens behöriga till gymnasieskolan.

Bakom de här siffrorna ligger naturligtvis en mängd faktorer. En faktor som det inte går att bortse ifrån är förstås lärarbristen. Bristen på utbildade lärare gör att mötet mellan elev och lärare tappar i kvalitet. Arbetsbelastningen när utbildade kollegor saknas tar ofrånkomligen ut sin rätt. Det betyder att elever riskerar att inte rustas med tillräckligt bra kunskaper för sin fortsatta kunskapsresa genom livet.

Grunden läggs tidigt

För grunden läggs tidigt. Det finns starkt forskningsstöd för att kvalitetsförstärkningar i skolsystemen ger störst effekt tidigt. Morgondagens sjuksköterskor, byggnadsarbetare och ingenjörer sitter i skolbänken, springer på förskolegården och bygger samarbetsförmåga på fritids i dag. Deras resor mot en examen och jobb börjar med en bra lärare där. Kanske orsakar dagens lärarbrist till och med att vi förlorar en eller annan nobelpristagare redan i förskolan?

Vi ska självklart ha ett utbildningssystem som klarar av att kompensera föräldrars olika utbildningsnivåer och elevers olika behov och det är tveklöst så att framtidens arbetsmarknad behöver bättre system för alla att såväl fylla på med aktuell yrkeskunskap som möjligheter till att ställa om och växla karriär. Även lärares möjligheter och villkor till kontinuerlig och relevant kompetensutveckling måste förbättras.

Men det bästa sättet att försäkra sig om att svensk arbetsmarknad har goda förutsättningar att försörjas med rätt kompetens är faktiskt att den grundläggande utbildningen är riktigt bra. Det är en ruta man inte kan hoppa över. För med den ges verktygen för såväl ytterligare lärande som starkare självkänsla.

Lärarbristen: Framtidssäkra nu!

Lärarbristen är ett hot vars effekter riskerar bli stora i ett längre perspektiv. Desto viktigare att i tid börja göra läraryrket mer lockande och konkurrenskraftigt i relation till andra yrkesval. Vi vet vad det handlar om: lönen, arbetsvillkoren och inflytande över yrkesutövandet.

När vi lärare har rätt förutsättningar, tillräcklig tid för våra elever, tid för samarbete med våra kollegor och får ta del av och driva den senaste forskningen, då möjliggör vi innovation, tillväxt och export under kommande decennier. Att investera i lärarkåren är att täppa till kompetensglapp och framtidssäkra Sverige.

Lärares höga sjukskrivningstal misslyckande för arbetsgivarna

De höga sjukskrivningstalen för lärare vittnar om en arbetssituation som inte är hållbar. Arbetsgivarna har misslyckats med att skapa en sund arbetsmiljö där lärare inte behöver riskera sin hälsa för att göra ett bra jobb.

Lärares sjukskrivningstal är höga jämfört med många andra yrkesgrupper. Psykiska diagnoser är den främsta anledningen till sjukskrivning inom skola, för både män och kvinnor. Det visar den senaste statistiken från Försäkringskassan.

Många av Lärarförbundets medlemmar signalerar att de saknar tid för återhämtning. Det är ingen tvekan om att kraven på lärare och skolledare har ökat samtidigt som tillgången till behöriga och legitimerade kollegor minskat på grund av lärarbristen. I lärarbristens Sverige blir alltför många lärare sjukskrivna, något som i sig ytterligare spär på lärarbristen. Enligt Skolverkets prognoserriskerar lärarbristen fortsätta att öka.

Fortfarande höga sjuktal för lärare

Sjuktalen går visserligen ner något. Anledningen kan vara en förändrad handläggning och hårdare tillämpning av Försäkringskassan.

Men de olika lärargrupperna har fortfarande mycket höga sjuktal. Risken för sjukskrivning är högst inom förskole- och grundskoleutbildning. Personal i förskolan löper 63 procent högre risk att bli sjukskrivna än genomsnittet på arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för grundskolan är 24 procent.

När vi ser till diagnosen psykiska sjukdomar, där stressrelaterade diagnoser ingår, är risken för den som arbetar i förskolan 81 procent högre att drabbas av en sådan sjukdom än för övriga arbetsmarknaden. För grundskolan är motsvarande siffra 48 procent, för gymnasieskolan 22 procent och för vuxenutbildningen 18 procent.

Orsaken: Obalans mellan krav och resurser

Försäkringskassan pekar på att hög sjukfrånvaro sannolikt beror på generella arbetsmiljöproblem. På obalans mellan krav och resurser. Resultatet för oss lärare blir ofta att fritid måste ägnas till jobb, vilket till slut ökar risken för sjukskrivning. När ekvationen inte går ihop leder det ofta till en enorm samvetsstress. Samvetsstressen förvärras förstås av lärarbristen. Lärare får täcka upp för varandra och det saknas vikarier att sätta in.

Det är faktiskt anmärkningsvärt att arbetsgivare och politiker inte gjort mer för att bryta den negativa trenden. Det kan inte betecknas som något annat än ett misslyckat personalansvar.

Ytterst drabbas eleverna

Det finns starka samband mellan lärares sjuktal och elevernas resultat. För varje procentenhet som lärares sjuktal ökar i en kommun, sjunker andelen elever som inte tar gymnasieexamen.

Inte minst för barnens och elevernas skull behöver beslut fattas som möjliggör för oss lärare och skolledare att öka lärareffekten och säkra rätten till en utbildning av hög kvalitet:

  • Rensa bort onödiga administrativa arbetsuppgifter från lärares och skolledares bord.
  • Avlasta oss lärare med annan kompetens exempelvis socialpedagoger, administrativa lärarassistenter, IT-stöd och elevhälsa.
  • Renodla uppdraget och säkra en arbetsorganisation där vi lärare och skolledare kan fokusera på kärnuppdraget, att bedriva och utveckla undervisningen och det pedagogiska ledarskapet.
  • Se till att Försäkringskassans bedömningar inte styrs av ekonomiska ramar och sparbeting. Vi måste kunna lita på att försäkringen finnas där när vi behöver den.
  • Se till att rehabiliteringsinsatser sätts in, så att lärare får rätt förutsättningar att återgå till det yrke vi med stolthet och glädje valt.

Minskad arbetsbelastning ger positiv spiral

Arbetsgivarna måste rikta all sin kraft på att värna de lärare som finns och att se till att arbetsbelastningen minskar. Då kommer sjukskrivningarna minska, vilket leder till bättre skolresultat. En rimligare balans mellan krav och resurser bidrar i sin tur till ett mer attraktivt yrke som lockar fler att vilja bli, och förbli lärare.

Det är hög tid för arbetsgivare och politiker att göra mer för att säkra ett hållbart, utvecklande och attraktivt läraryrke!


SKL prioriterar fel i avtalsrörelsen

Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på lärarbristen, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på lärarbristen, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Arbetsgivare och lärare borde kunna enas kring skolans utmaningar. Tyvärr är det oklart om den största lärararbetsgivaren, SKL, är ­beredd att medverka till ett handslag om de avgörande frågorna.

Avtalsförhandlingarna med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är i ett bekymmersamt läge. Nu har vi kommit till en situation där medlare måste tillkallas. I förhandlingarna har lärarorganisationerna mött en motpart som tagit som sin viktigaste ­fråga att ändra turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Det är knappast vad skolans utmaning handlar om. Skolan lider inte av arbetsbrist, men däremot av en enorm lärarbrist. En brist som riskerar att öka ytterligare under de kommande åren.

Läraryrket - ett av de mest stressande

Arbetsmiljöverkets statistik visar att läraryrket är ett av de mest stressande och psykiskt påfrestande. 84 procent av grundskollärarna och 73 procent av gymnasielärarna uppger att de har för mycket att göra. Snittet för samtliga yrken är 53 procent. Dessa fakta borde föranleda ljudande alarmklockor på högsta volym hos våra ­arbetsgivare.

På varje förskola och skola behöver lärares arbetsinnehåll och arbetsbelastning gås igenom i syfte att skapa balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid. Tillräcklig tid behöver säkras till långsiktig planering, för- och efterarbete, uppföljning och utveckling.

Stressen och den psykiska påfrestningen gör lärare sjukare än andra ­yrkesgrupper. Försäkringskassans statistik visar att lärare ligger långt över arbetsmarknadens genomsnitt i antalet sjukfall. Detta borde arbetsgivarna i rent egenintresse ge högsta prioritet.

Löneuppvärderingen måste få fortsätta

Trots de lönesatsningar som gjorts för lärarna under senare tid är livs­lönen föga attraktiv jämfört med andra akademiska yrkesval. Ur ett rekryteringsperspektiv borde arbetsgivarna inse det ohållbara i situationen.

De senaste årens löneuppvärdering måste få fortsätta och förstärkas. Inte minst har det sätt på vilket de statliga lönesatsningarna genomförts medfört negativa konsekvenser i form av omotiverade löneskillnader. Dessa måste hanteras. Alla erfarna och skickliga lärare behöver garanteras en löne­utveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas ­resultat.

Även Skolkommissionens slutsatser och förslag är en färdriktning som vi parter centralt och lokalt borde ta ansvar för. Bland annat genom att bidra till utvecklingen av ett fungerande system för lärares och skolledares kompetens- och karriärutveckling.

Lärarbristens orsaker

Men högst på SKL:s dagordning står alltså turordningsreglerna. Det är märkligt att möta en motpart som inte fokuserar på den allt överskuggande utmaningen – lärarbristen. SKL borde kunna bättre.

Om förmågan inte finns att gripa tag i lärarbristens orsaker kommer oundvikligen fler elever att stå utan behöriga lärare. Det hotar i sin tur Sveriges förmåga att förbli en ledande kunskapsnation och utvecklas som samhälle.

Olika kommuner må ha olika förutsättningar att hantera det kritiska läge som skolan befinner sig i. Desto viktigare att vi centralt enas kring ett avtal som får spela roll överallt. Det är vi tillsammans som måste bemästra lärar­bristen. Det är vad avtalsrörelsen framför allt borde handla om.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand



Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 7/18

Ställ högre krav på arbetsmiljön

Obalansen mellan krav, tid och ­resurser gör att arbetsbelastningen för lärare och skolledare är mycket hög jämfört med de flesta andra yrkes­grupper, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Obalansen mellan krav, tid och ­resurser gör att arbetsbelastningen för lärare och skolledare är mycket hög jämfört med de flesta andra yrkes­grupper, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Samtidigt som arbetsbelastningen för lärare och skolledare ökat har reglerna för rätt till ersättning vid sjukdom blivit hårdare. Stressen måste ner och sjukförsäkringen måste gå att lita på.

Många lärare som är sjuka blir det till följd av en osund arbetsmiljö. Statis­tiken från Försäkringskassan visar att ­lärare är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar. Det säger en hel del om vår arbetsmiljö.

Alarmerande arbetssituation

Illustrationerna är många. Under hashtaggen #pressatläge har ett stort antal förskollärare vittnat om hur personal stressas sönder och till slut sjukskrivs för att de inte orkar. Nyligen lade Lärarförbundet fram en rapport som visar en alarmerande arbetssituation på många fritidshem, med minskande andel utbildade lärare och allt större elevgrupper. Tidigare i år redovisade Lärarförbundet en undersökning bland medlemmarna som visade att nio av tio ­lärare inte fullt ut hinner med sitt uppdrag under ordinarie arbetstid.

Obalansen mellan krav, tid och ­resurser gör att arbetsbelastningen för lärare och skolledare är mycket hög jämfört med de flesta andra yrkes­grupper.

Insikt tycks saknas

När ekvationen inte går ihop leder det till en enorm samvetsstress. Resultatet blir att fritiden ägnas åt jobb och att sjukskrivningarna ökar.

Insikten tycks saknas att det först är när stressen minskar som sjukskrivningarna kommer att gå ner, vilket då också kommer påverka skolresultaten positivt.

Lärarkrisens Sverige

Bara hälften av alla arbetsplatser inom skolan arbetar systematiskt med att förebygga stress, enligt Arbetsmiljö­verket. Det är ett tydligt tecken på att den ohälsosamma arbetsmiljön inte ­tagits på tillräckligt allvar.

Till allt detta kommer hetsjakten på de sjuka. Allt fler får avslag på sin ansökan om ersättning. Försäkringskassans policy innebär att sjukskrivna som ingår i en rehabiliteringsplan och har återgått till sitt jobb på deltid – ibland upp till 75 procent av tjänsten – uppmanas att säga upp sig och söka andra heltids­arbeten. I lärarkrisens Sverige borde det vara självklart att lärare som blivit sjuka av sitt jobb ska få en vettig chans att komma tillbaka till sitt yrke i stället för att tvingas söka andra jobb.

För en tid sedan avslöjades att en del av Försäkringskassans kontor gått så långt i jakten på de sjuka att de handläggare som avslår flest ansökningar ges mer betalt. Det är verkligen helt horribelt.

Höga sjuktal

Det som vägleder Försäkringskassan är regeringens direktiv om att få ner sjukskrivningarna till i snitt nio sjukdagar per person och år.

Regeringens hårda krav på att minska antalet sjukskrivna pressar Försäkringskassan att avslå allt fler ansökningar om sjukpenning. Trots massiv facklig kritik har regeringen hittills valt att gå in i valrörelsen utan att återkalla niodagarsmålet.

Regeringen borde tänka efter en gång till. Vi är många som förväntar oss en sjukförsäkring som det går att lita på. Roten till de höga sjuktalen ligger i bristerna i arbetsmiljön. Det är där ­regeringen borde ställa de stenhårda kraven.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 6/18

Krisartad situation i fritidshemmet

Situationen i landets fritidshem är krisartad. Elevgrupperna är för stora, bristen på behöriga lärare enorm och de lärare som finns har för lite tid till planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Ordningskontrakt. Längre skoldagar. Mobilförbud. Fler undervisningstimmar. Mer betyg. Mer utvärdering och kontroll. Inte tillit till lärares professionella kunnande. Inte resurser för rimliga klass- och gruppstorlekar. Inte kvalitet före kvantitet. Ska detta bli kännetecknande för den politiska debatten i årets valrörelse? Hoppas inte. Det finns ju verkliga och akuta problem i grundskola, förskola och fritidshem som behöver politiska initiativ. Nu!

Tre av fyra har för hög arbetsbelastning

Situationen i landets fritidshem är ett aktuellt exempel. Det visar en undersökning som Lärarförbundet genomfört bland medlemmar som arbetar i fritidshem. Svaren från medlemmarna bekräftas också av ny statistik fån Skolverket.

Lärarförbundet har frågat 2 300 medlemmar om arbetssituationen. Nästan tre av fyra svarar att deras arbetsbelastning är för hög eller mycket för hög. De största utmaningarna är att personalen inte har tillräckliga resurser att ta hand om barn med behov av särskilt stöd, att elevgrupperna är stora, att lokalerna inte är anpassade för verksamheten och att det saknas tid för planering, reflektion och utveckling av undervisningen.

Stora barngrupper

Lärarna i fritidshem uppger att de i genomsnitt har fyra timmars planeringstid i veckan för sitt arbete i fritidshemmen. Två av tre uppger att planeringstiden är för knapp eller inte alls räcker till. Tre av fyra får otillräckliga möjligheter till kompetensutveckling.Om lärarna i fritidshem gavs rätt förutsättningar skulle de själva vilja arbeta mer med gruppens sociala utveckling, elevernas samarbete och kommunikation, kunskapsutveckling genom lekfullt lärande och även elevernas självkänsla och motivation.

Storleken på elevgrupperna varierar mycket mellan olika kommuner. Över 20 procent av deltagarna i undersökningen uppger att deras elevgrupp är 41-50 elever och det är också många som har något färre eller något fler elever. Det rimmar väl med Skolverkets officiella statistik som säger att en genomsnittlig grupp i fritidshem är 39,7 elever. Men påfallande många i enkäten har långt större elevgrupper. Sju procent av lärarna arbetar i elevgrupper med över 100 elever.

Allt färre har pedagogisk högskoleutbildning

Skolverket visar att det aldrig tidigare funnits så många elever inskrivna i fritidshem som idag, samtidigt som antalet anställda inte ökat i tillnärmelsevis samma takt. Åren 2007-2017 har antalet elever ökat med 45 procent, medan antalet anställda bara har ökat med 28 procent.

Till detta kommer att andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning sjunker. Endast fyra av tio av personalen i fritidshem har pedagogisk högskoleexamen. Skillnaderna mellan kommunerna är gigantiska. Hösten 2017 hade 39 procent av personalen på fritidshem en pedagogisk högskoleexamen, vilket är den lägsta andelen som har uppmätts sedan 1995. 2016 hade 42 procent av personalen pedagogisk högskoleexamen och 2015 var andelen 47 procent. Trenden är mer än oroande och insatser för att vända den borde gjorts för länge sedan.

Inför riktlinjer för barngruppernas storlek

Den här utvecklingen är naturligtvis inte hållbar. För förskolan finns nationella riktlinjer som anger att barn i åldern fyra till fem år som går i förskolan bör gå i en barngrupp som består av mellan nio och femton barn. När samma barn sedan blir ett år äldre och tillbringar sina dagar i förskoleklass och på fritidshem är elevgruppen i fritidshemmet mångdubbelt fler.

Det är naturligtvis helt orimligt och leder till en usel arbets- och lärandemiljö för både elever och vuxna. För att säkra en fritidshemsverksamhet med kvalitet och där personalen har en rimlig arbetssituation måste elevgrupperna minska rejält. Införande av nationella riktlinjer skulle vara en hjälp som kan utgöra både en sporre och piska på landets kommuner och övriga huvudmän.

Det som behövs är en politik som tar sig an personalens oacceptabla arbetssituation, de stora barngrupperna, bristen på utbildade lärare och de stora skillnader som finns mellan olika kommuner. Den prislapp som samhället betalar idag på grund av bristerna är betydligt dyrare än vad rätt investeringar skulle kosta. Probleminsikt verkar finnas hos företrädare för arbetsgivarsidan. Det är lovande, men kommunerna har ännu mycket att bevisa.

Fritidshem = ökade kunskapsresultat och ökad jämlikhet

För fritidshem är enormt viktiga för barns utveckling och lärande. Genom fritidspedagogiken stärks elevernas kunskaper, samarbetsförmåga, självkänsla och sociala utveckling. Det är en verksamhet som gör att yngre skolbarns skoldag blir komplett, där lärandet sker på andra vis än i grundskolan och där barn med olika bakgrund möts. Fritidshemmen har stor potential att bidra till både högre kunskapsresultat och jämlika livschanser. Politiker! Ta vara på den potentialen!

Lärarförbundets fritidshemspolitik finner man här. De tre viktigaste kraven för att utveckla fritidshemmen är för det första att lärar- och personaltätheten ökar. Och det viktigaste för ökad pedagogisk kvalitet är att det blir fler behöriga lärare i fritidshem. För det andra att regeringen inför nationella riktlinjer för elevgruppernas storlek i fritidshemmen. För det tredje att skapa tid för planering och pedagogisk utveckling. Lärare i fritidshem behöver självklart schemalagd planeringsstid varje vecka för att fritidshemmet ska kunna leva upp till kvalitetskraven.

Politiken för att vända utvecklingen rätt på fritidshemmen finns. Vi lärare vet vad som behövs. Det är bara för alla politiska partier att ta för sig och göra Lärarförbundets fritidshemspolitik till sin. Vilket parti ska bli först med att gå in i valrörelsen med ordentliga löften om minskade elevgrupper och åtgärder som gör skillnad i vardagen och leder till fler behöriga lärare?

Varje elevs rätt till behöriga lärare

Våra politiker får inte släppa på ambitionerna för svensk skola. En ojämlik skola bidrar till utanförskap, sämre tillväxt och att varje människas inneboende kapacitet inte tas till vara, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Våra politiker får inte släppa på ambitionerna för svensk skola. En ojämlik skola bidrar till utanförskap, sämre tillväxt och att varje människas inneboende kapacitet inte tas till vara, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Elever har rätt till undervisning av behöriga lärare. Men i praktiken varierar det stort mellan olika kommuner och olika skolor. För att förändra ­situationen krävs en genuin politisk vilja.

Lärarbristen och likvärdighetsbristen är skolans två stora ödesfrågor. Och de hänger ihop. Vi vet sedan länge att lärarbehörigheten och lärarerfarenheten är som lägst i de skolor som har de tuffaste socioekonomiska förutsättningarna. Bilden bekräftas av ny statistik från Skolverket.

Den svenska skolan fortsätter dra isär

I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett undervisningsämne på ungefär samma genomsnittsnivå som föregående läsår, 71,4 procent. Genomsnittet för gymnasieskolan är 81 procent och för förskoleklassen 84 procent. Men skillnaderna mellan kommunerna är gigantiska. Från 90.8 procent i Habo till 36,8 procent i Ragunda. Rätten att möta en behörig välutbildad lärare tillgodoses långt ifrån för alla.

I stort sett samtidigt med den nya statistiken över behöriga lärare presenterade Skolverket en annan rapport som visar att den svenska skolan fortsätter dra isär. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har allt större betydelse för deras barns möjlighet att lyckas i skolan. Den senaste PISA-undersökningen visade samma negativa mönster.

Skolhuvudmän med större utmaningar

För att vända den här utvecklingen krävs riktade insatser och att kommuner och skolor med större utbildningsutmaningar får full uppbackning. Regeringen har valt att följa Skolkommissionens förslag och infört ett riktat stöd till skolhuvudmän med större utmaningar. Det borde alla politiska partier ställa sig bakom. Långsiktigt behöver hela finansieringssystemet förändras i grunden och mekanismerna bakom skolvalet ses över för att nå en mer allsidig elevsammansättning i klassrummen.

Skollagen slår faktiskt fast att svensk skola ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever. Faktorer som socioekonomisk bakgrund eller boendeort ska aldrig vara avgörande. Detta påstår sig i stort sett alla politiker vara överens om. I så fall är det hög tid att styra om, så att skolan verkligen blir bäst där förutsättningarna är sämst. Det handlar om politisk vilja och handlingskraft.

En ojämlik skola bidrar till utanförskap

Det går inte att bortse från betydelsen av att alla elever får undervisas av behöriga lärare. En likvärdig skola kräver att vi pressar tillbaka lärarbristen. Alla kommuner och fristående skolor behöver vara goda lärararbetsgivare. För ingen ska tro att det går att lösa lärarbristen genom att huvudmännen tar lärare ifrån varandra. Det är från andra yrken lärarna måste komma. Läraryrket måste bli så attraktivt att unga vill söka utbildningen och de lärare som idag arbetar utanför skolans värld kan lockas tillbaka.

Våra politiker får inte släppa på ambitionerna för svensk skola. En ojämlik skola bidrar till utanförskap, sämre tillväxt och att varje människas inneboende kapacitet inte tas till vara. Därför får vi aldrig nöja oss förrän alla barn har samma chans att lyckas i skolan och samma rätt att möta en utbildad och behörig lärare – oavsett var de bor och oavsett vad deras föräldrar har för jobb eller utbildning.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 5/18