Lärarförbundet
Bli medlem

Vägen till Nobelpris börjar i skolan

Så här mitt i Nobelveckan kan det vara bra att påminna om en sak: Vägen till framtida Nobelpris börjar inte i ett forskningslaboratorium eller på ett universitet.

Nobelprisen har delats ut. Högtidligt och med pompa och ståt har med rätta fantastiska personer hyllats som gjort betydande vetenskapliga upptäckter och landvinningar. Forskning och excellens står i centrum. Men resan till Nobelpris börjar inte där. Resan startar i en förskola, i en skola eller i ett fritidshem. I Lärarförbundet brukar vi säga att allt börjar med bra lärare.

Röster om lärareffekten

För lärareffekten har så många ansikten. Sveriges senaste nobelpristagare, Tomas Lindahl, är ett. När han mottog sitt Nobelpris i kemi 2015 berättade han om sina fantastiska lärare på Bromma gymnasium– i synnerhet kemiläraren Karin Brandt som väckte hans intresse för kemi. ”Lärarkåren förtjänar vårt starka och entusiastiska stöd”, sa han i sitt tacktal.

Varje dag gör lärare skillnad för barn, elever och studenter runt om i Sverige. Visst kan grunden läggas för Nobelpris, men det handlar ju framför allt om att rusta alla barn och elever för livet. Vi vet att effekten av en lärarinsats kan avgöra så mycket. Det kan många intyga. Till exempel Babben Larsson och Ebba Busch Thor. Eller Daniel Ek och Anna Ekström. Det finns många röster som kan berätta om lärareffekten.

Lärare som utmanar och inspirerar

En av många fantastiska lärare som under en lång lärargärning gjort skillnad för sina elever är Gunilla Schollin-Borg. ”Kunskapen ska inte vara för lektionen – den ska vara för livet”, säger Gunilla. Hon har inspirerat, stöttat och motiverat många elever. Däribland Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer, som beskriver sin lärare med orden: "Hon fortsatte alltid att utmana mig i skolan". Idag är Gunilla pensionär och minns tillbaka på sitt yrkesliv med glädje. Hon ångrar aldrig sitt beslut att bli just lärare. Ta del av hur Gunilla och Lina beskriver lärareffekten.

Kunskapen ska inte vara för lektionen – den ska vara för livet

När skolan fungerar som bäst för både lärare och elev har läraren möjlighet att väcka intresset för kunskap och förmedla den. Vi behöver en skola fylld av kunskapstörst, lust, motivation och glädje. Att undervisa och att lära sig ska naturligtvis vara roligt. Det är då lärareffekten blir som störst.

Fler lärare och rätt förutsättningar för lärande

För att vi även i framtiden ska fortsätta att få höra berättelserna om vad lärareffekten betytt, så gäller det att se till att skolledare och lärare har rätt förutsättningar att utöva sitt yrke. Det behövs tid för elever, tid för kollegialt samarbete, tid att utveckla och anpassa undervisningen och inte minst fler utbildade lärare.

I dag är bristen på utbildade lärare ett av den svenska skolans största bekymmer och något som förstås hotar att minska lärareffekten. Allt färre barn och elever får möta utbildade lärare. Den utvecklingen måste vändas. För när alla viktiga pusselbitar finns på plats så kan inget hålla tillbaka effekten av lärararbetet och det är då vi framtidssäkrar Sverige. Kanske kan det till och med bli ett eller annat Nobelpris.

Skolpolitiker bör hålla sig på avstånd

Det är väl ingen konst att vara ­lärare, tänker kanske en och annan. Men i själva verket är det dags att skifta perspektiv. Vi borde börja se lik­heten med den konstnärliga friheten och kanske börja tala om undervisningskonsten, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Det är väl ingen konst att vara ­lärare, tänker kanske en och annan. Men i själva verket är det dags att skifta perspektiv. Vi borde börja se lik­heten med den konstnärliga friheten och kanske börja tala om undervisningskonsten, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Skolpolitiken skulle vinna på att närma sig de principer som kulturpolitiken vilar på. Friheten i läraryrket behöver öka.

Svensk kulturpolitik har länge följt den uttalade principen om armlängds avstånd. Det betyder att politiker beslutar om storleken på anslagen, men inte över det konstnärliga innehållet.

Politikerna styr inte vilken konst som ska visas på muséer och utställningar, vilka författare som ska få stöd, vilken musik som ska spelas i konserthallar eller vilka pjäser som ska sättas upp på teatrarna. ­Ansvaret för det i den offentligt finansierade kulturen får bäras av de som är konstnärligt sakkunniga. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna stöder det här förhållningssättet.

Principen om armlängds avstånd

Principen om armlängds avstånd handlar om demokrati och konstnärlig frihet, men också om kvalitet och om tillit till kulturskaparna. Det är därför intressant att jämföra med en annan av demokratins fundamentala institutioner. Jag syftar förstås på skolan. Här har vi under lång tid sett en utveckling där både stat och huvudmän på ett allt mer detaljerat sätt griper in med påbud och kontroller.

I dag är det många lärare som längtar efter att få använda sin arbetstid till egen fördjupning, till samarbete med kolleger, till att planera undervisningen och för att följa upp elevernas lärande. Men som upptäcker att en rad regler och måsten kommer mellan dem och det goda pedagogiska mötet med barn och elever.

Läraryrket - ett legitimationsyrke

Betygsättning och dokumentation av kunskaper är typexempel på vad som borde ses som strikt professionell yrkesutövning utan yttre påverkan. I dag åläggs vi lärare att kartlägga alla elevers kunskapsutveckling vid styrda tillfällen oavsett behov. Vi tvingas konstatera att läroplaner och kursplaner diskuteras och dissekeras av personer långt från professionen, som föräldrar, nationalekonomer och psykologer. Det är vi lärare som är utbildade i lärande och bedömning och som har ämneskunskaper och pedagogisk kompetens. Faktiskt inga andra än vi.

Det är väl ingen konst att vara ­lärare, tänker kanske en och annan. Men i själva verket är det dags att skifta perspektiv. Vi borde börja se lik­heten med den konstnärliga friheten och kanske börja tala om undervisningskonsten.

Större respektavstånd

Läraryrket är och ska vara ett legitimationsyrke där legitimationen är en kvalitetssäkring och ett bevis på särskild kompetens. Syftet är att i stället för regelstyrning förlita sig på att en gedigen utbildning garanterar att yrkes­utövarna har den kompetens som krävs för att arbeta självständigt. Modellen med legitimation vilar på insikten om att det blir mindre krångligt och ger bättre resultat.

Det är möjligt att skolan inte fullt ut ska jämställas med de fria konsterna. Men poängen är att det behövs ett större respektavstånd från politikens sida i relation till den välutbildade lärarprofessionen. Kvalitet och kunskapsresultat skulle vinna på det. Fler skulle välja att bli lärare om friutrymmet för egna bedömningar var större. Vi behöver en tillitsbaserad styrning, där lärare och skolledare i förtroendefull dialog med beslutsfattarna gemensamt styr skolan utifrån övergripande politiska mål.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 15/18

Rensa bland lärares alla arbetsuppgifter

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver läraruppdraget renodlas och stödfunktionerna stärkas. Det gäller i förskola och fritidshem såväl som i skolans alla delar.

Vad ska lärare göra egentligen? Svaret kan tyckas självklart. Lärare ska ansvara för barn och elevers lärande. Vad annars? Men frågan är högst befogad. För verkligheten på skolor, fritidshem och förskolor är nämligen den att lärare får ägna sig åt en stor mängd andra uppgifter.

Just nu samlar Lärarförbundet in röster om läraruppdraget genom uppropet ”Renodla läraruppdraget nu!”. På Lärarförbundets hemsida gör tusentals medlemmar sina röster hörda om arbetsuppgifter som de anser inte hör hemma i läraruppdraget.

Mer tillit till lärar­kåren och färre politiska pekpinnar

Exemplen är många trots att det i en tid av stor lärarbrist borde vara ­extra viktigt att lärares arbetstid används till kärnuppgiften undervisning och lärande. Ändå får lärare ägna sin tid åt städning, frånvarorapportering, vikarie­anskaffning och kopiering. ­Eller till att vara vaktmästare, administratör, ­kurator och IT-tekniker. ­Tiden för planering och för- och efterarbete konkurreras ut av andra arbetsuppgifter.

Dessutom tycks svensk skola så foku­serad på att mäta varje delresultat och dokumentera precis allt, att tiden för kärnuppdraget sakta men säkert trycks tillbaka. Skolpolitiken behöver i stället bygga på mer tillit till lärar­kåren och färre politiska pekpinnar.

Skolans huvudmän kan också göra mycket. Ett viktigt steg framåt är att i dialog med oss lärare och skolledare se över prioriteringarna, vilka uppgifter som kan rensas bort helt och vilka sysslor som kan skötas av andra yrkeskategorier.

Ett bra elevhälsoarbete med tillräckliga resurser

För det går att avlasta oss lärare. Vilken typ av avlastning som ska till måste utgå från de lokala behoven på varje arbetsplats. Exempelvis kan det behövas ett utvecklat stöd för skol­ledare när det gäller ekonomi och lokaler, personalfrågor och juridik. Skolledarna måste ges tiden att verkligen vara pedagogiska ledare.

En annan åtgärd kan vara att anställa socialpedagoger och särskilda mentorer som kan ta ansvar för frågor som rör eleverna men som inte direkt har med läraruppdraget att göra, samt förebygga och följa upp sociala situationer och behov. På vissa skolor kan administrativa lärarassistenter vara ett bra alternativ för att ta hand om praktiska göromål, blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik. Ett bra elevhälsoarbete med tillräckliga resurser är en avgörande faktor överallt medan vilka andra kringfunktioner som behövs måste avgöras från skola till skola, huvudman till huvudman.

Renodla läraruppdraget och stärk stödfunktionerna

Det viktiga är att säkerställa att vi lärare får använda vår tid och kompetens till mötet med barn och elever. Till det som spelar roll för lärande och utveckling. Då stärks kvaliteten i verksamheten samtidigt som läraryrket blir mer attraktivt. Lärare ligger i toppskiktet av statistiken över yrken med stor stress och hög arbetsbelastning. En avgörande faktor för att vända den trenden är att renodla läraruppdraget och stärka stödfunktionerna.

Alla elever vinner på att lärare och skolledare får fokusera på kärnuppdraget. I förlängningen får vi en bättre skola där hela samhället blir vinnare.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand


Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.
Läs ledaren i Lärarnas tidning 14/18

Renodla läraruppdraget nu!

Lärare ska ägna sin tid åt barn och elevers lärande. Inte till det som det bör finnas annan personal i skolan som gör eller åt arbetsuppgifter som egentligen bara är onödig byråkrati.

Vittnesmålen är många om att vi lärare inte får ägna vår tid åt det som göra skillnad för elevernas lärande och kunskapsresultat. Att tiden förloras till kringuppgifter och administration.

När fokus på lärares kärnuppdrag tappas bort, så bidrar det ofrånkomligen till att det blir mindre attraktivt att bli och förbli lärare. Enda sättet att minska lärarbristen är att ge rätt förutsättningar och göra läraryrket så efterfrågat som möjligt. Ska vi närma oss målet att varje barn och elev på sikt ska få mötas av behöriga och legitimerade lärare, så borde den första åtgärden vara att rensa bort allt som lärarkåren inte har efterfrågat för att göra ett bra jobb.

Fokus på mötet med barnen och eleverna

Den självklara drivkraften för varje lärare är mötet med barnen och eleverna. Den självklara drivkraften för våra skolpolitiker måste bli att säkerställa att lärarna har rätt förutsättningar i det mötet.

Vi behöver få till stånd en skola och förskola där vi lärare får göra rätt saker och ha rådighet över vår yrkesutövning. Ett friutrymme att självständigt ta det pedagogiska ansvaret med färre politiska pekpinnar och blanketter, fria från arbetsuppgifter som inte korresponderar med en lärarutbildning. Idag är det ofta så att tiden för förberedelser, planering och efterarbete konkurreras ut genom att andra mindre kvalificerade arbetsuppgifter kommer emellan.

Rensa och avlasta

Dessutom tycks svensk skola så fokuserad på att mäta varje delresultat och dokumentera precis allt, att tiden för lärares kärnuppdrag sakta men säkert trycks tillbaka. Det finns en överhängande risk att lärare gradvis förvandlas till byråkrater istället för undervisande inspiratörer.

Det behövs kraftfulla insatser för att minska lärares arbetsbelastning. För att rensa i den administrativa börda som lagts på lärarkåren och för att se till att det finns stödjande kringfunktioner som ger oss lärare den tid vi behöver för ett lärande med hög kvalitet.

Många av de arbetsuppgifter som lärare gör kan med fördel utföras av andra. Sätt in till exempel administrativa lärarassistenter, socialpedagoger eller annan personal som kan avlasta och komplettera läraruppdraget – och inte minst en väl fungerande elevhälsa.

Lyft fram de huvudmän som tar goda initiativ

Det finns självklart en hel del initiativ som tas av huvudmännen idag för att försöka renodla läraruppdraget. I Sandviken har kommunen och Lärarförbundet enats om en prioriteringslista, just med syftet att renodla läraruppdraget och minska stressen. I ganska många kommuner, som till exempel Flen, har heltidsmentorer införts. Jag lýfter gärna fram den här typen av exempel, eftersom de kan och bör inspirera andra huvudmän till likande eller bättre lösningar.

Skriv på för att renodla läraruppdraget!

Lärarförbundet samlar nu in röster för ett renodlat läraruppdrag – i skolan, förskolan och i fritidshemmet. Vi menar att lärare för ofta får göra saker som inte alls borde ingå i lärarrollen. Håller du med? Skriv under här och gör gärna din röst hörd om vilka arbetsuppgifter som ska bort. Tillsammans sätter vi tryck på skolans huvudmän.

Fjärrundervisning på bred front riskerar skolans kvalitet

Skolverket föreslår att regeringen ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser. Det riskerar få negativa effekter för kvaliteten i undervisningen för eleverna.

Fjärrundervisning kan definieras som en interaktiv undervisningsform som bedrivs live med hjälp av IT-verktyg, när lärare och elever befinner sig på olika platser. Undervisningsformen framställs av vissa som en lösning på lärarbristen, men riskerna är stora att en bredare implementering av fjärrundervisning sänker läraryrkets attraktivitet och bidrar till en svår arbetsmiljö.

Bristande underlag bakom Skolverkets slutsatser

För att fjärrundervisning ska ha en rimlig chans att fungera måste den ske med små elevgrupper, bra tekniska förutsättningar och med en utbildad lärare i rollen som handledare på plats med eleverna. Fjärrundervisning kan då vara en lösning i små utspridda ämnen, så som modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och vissa moderna språk samt fungera som en temporär lösning i t ex glesbygd för äldre elever, men det finns inget som tyder på att fjärrundervisning kan utgöra ett fullgott alternativ i bredare bemärkelse.

Förra året presenterades en statlig utredning med förslag om ett bredare användande av fjärrundervisning. Lärarförbundets kritiska remissyttrande återfinns här.

Tyvärr öppnar nu Skolverket för att fjärrundervisning ska bli tillåtet i fler ämnen och i lägre årskurser. Jag tror inte det är rätt väg att gå för att säkerställa en skola med hög kvalitet eller för att få fler att vilja bli och förbli lärare. Myndigheten baserar sina slutsatser på en försöksverksamhet där endast fyra huvudmän deltagit och där en slutade med fjärrundervisning redan efter kort tid. Underlaget för de slutsatser som Skolverket drar i sin rapport är därmed klart bristfälligt, eftersom deltagarna i försöket har varit anmärkningsvärt få.

Läraruppdraget har många dimensioner

Vi behöver politiker som investerar i insatser som säkrar lärarförsörjningen och ger varje elev rätten att undervisas av behöriga utbildade lärare. Men det är viktigt att se att lärarens ansvar för undervisningen inbegriper många fler dimensioner och aspekter än att enbart föreläsa för eleverna via en skärm. Läraren behöver kunna följa elevernas utveckling, uppmärksamma deras frågor eller behov av stöd och förtydliganden, ge löpande återkoppling, upptäcka och signalera om en elev riskerar att inte nå målen, individanpassa undervisningen och ofta även bedöma och betygssätta eleverna.

Läraren behöver också samarbeta med övriga lärare kring eleven och mellan ämnen, samverka med elevhälsa och andra stödfunktioner i skolan och ha dialog med föräldrarna. Alla dessa delar av lärarrollen är väsentliga för en undervisning av god kvalitet och blir oerhört svåra att leva upp till via fjärrundervisning, då läraren inte är närvarande med elevgruppen och lärarkollegorna.

Lärarbristen kräver långsiktiga åtgärder

Fjärrundervisning ger oss inte generellt fler lärare, utan kräver tvärtom fler lärare då undervisningsgrupperna behöver vara mindre än i närundervisning. För att komma åt lärarbristen behöver vi istället huvudmän med tydliga kompetensförsörjningsplaner för hur fler ska vilja och kunna bli lärare. Dessutom behövs kraftfulla insatser för att minska lärares arbetsbelastning så att de lärare som finns får använda sin tid och kompetens till det som har betydelse för elevernas lärande. Rensa lärarnas skrivbord från arbetsuppgifter som inte kräver lärarkompetens och sätt in till exempel administrativa lärarassistenter, socialpedagoger och annan personal som kan avlasta och komplettera läraruppdraget. Öka läraryrkets attraktivitet genom god arbetsmiljö, bra lön och goda utvecklingsmöjligheter.

Det tämligen genomskinligt att en del kommuner ser fjärrundervisning som en snabb och enkel lösning på lärarbristen. Men genvägar som fjärrundervisning på bred front kommer att visa sig vara återvändsgränder, när fallande skolresultat på lite sikt blir resultatet

Webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev

Vi välkomnar en professionsstyrd, ökad digitalisering i skolan och vet vilket stöd digitala verktyg kan vara för elevernas lärande och undervisningens utveckling men massundervisning via webbkameror kan aldrig ersätta mötet mellan lärare och elev. Det är också väl belagt att distansundervisning generell sett medför sämre kunskapsresultat än undervisning med en närvarande, aktiverande lärare som ger återkoppling, stöd och utmaning.

För snart två år sedan kom beskedet att Sveriges resultat i OECD:s PISA-undersökning vänt uppåt. För den regering som så småningom tillträder borde det vara självklart att inte kasta den viktigaste framgångsfaktorn överbord: det nära samspelet mellan lärare och elever.

Tillsammans gör vi vision till verklighet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Vägledande för Lärarförbundets arbete är professionens vision – en framtid med ett hållbart arbetsliv, en mer likvärdig skola och ett mer attraktivt läraryrke.

Framtiden är den delen av tids­linjen som ännu inte inträffat. Så lyder ­definitionen på Wikipedia. Ingen kan ­säkert säga vilken framtid vi går till mötes. Det finns något hoppingivande i det. Framtiden är möjlig att påverka.

Dessa rader skrivs alldeles efter att klubban slagit i bordet och Lärarförbundets kongress avslutats. Kongressen har dragit upp riktlinjerna för den kommande fyraårsperioden och även antagit en långsiktig åttaårig plan för förbundets arbete. Vad vi vet, vad vi tror på och vad vi vill – det är våra drivkrafter för att vara med och verkligen forma framtiden.

Professionella yrkeskunniga lärare

Vi vet att framtiden börjar i skolan. Varje elev som lämnar skolan för att delta i samhällsbygget gör det med den kunskap, trygghet och självkänsla undervisningen gett dem. Vi vet att professionella yrkeskunniga lärare och skolledare varje dag höjer kvaliteten på undervisningen och skapar de bästa förutsättningarna för varje elevs lärande. Vi vet också att digital kompetens och utvecklingen av digitala resurser bara blir viktigare för att leda elevernas lärande i en digitaliserad omvärld.

Vi tror på starka kollektivavtal och trygghetssystem som förbättrar medlemmarnas villkor och bidrar till läraryrkets attraktivitet. Vi tror på en stark lärarprofession som uppbär stor tillit från samhället och som ges en ökad professionell autonomi. Vi tror på vår egen yrkesetik och vi vägleds av vår professions forsknings- och kunskapsbas.

Konkurrenskraftiga löner och villkor

Vi vill att många blir och förblir ­lärare och att många lärare och skol­ledare återvänder till yrket. Vi vill se en framtid där varje läraruppdrag innehåller tillräcklig tid till för- och ­efterarbete, planering och ­reflektion, liksom en kontinuerlig och ­behovs­styrd kom­petensutveckling för alla ­lärare och skolledare. Stat och huvud­män behöver försäkra oss om en bättre arbetsmiljö med rätt organisatoriska förutsättningar för vårt uppdrag.

Våra löner och villkor måste vara konkurrenskraftiga jämfört med ­andra akademikeryrken. Lönernas positiva utveckling behöver ske samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Lärare och skolledare ska ges större inflytande över skolans utveckling och över hur resurserna används. Det ska finns gott om personal i skolan som kan avlasta och komplettera lärarprofessionen, så att lärare får vara ­lärare.

Likvärdig utbildning av god kvalitet

Alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet och skolans resurser måste fördelas utifrån elevers och skolors olika behov. Det fria skolvalets negativa effekter ska bekämpas och skolans kompensatoriska uppdrag återupprättas.

En fin vision – tänker någon – men hur omsätter vi den framtiden i verkligheten? Svaret är att det gör vi tillsammans i Lärarförbundet. I förhandlingar, medlemsaktiviteter, opinionsbildning och påverkansmöten. Och vi är många som hjälps åt. I Lärarförbundet jobbar man inte ensam. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare
Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 13/18

Bra skolkommuner renodlar läraruppdraget

För 17:e året i rad presenterar Lärarförbundet, rankningen Sveriges bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas avgörande roll för skolan.

Särskilt grattis till Orust som har säkrat andraplatsen för andra året i rad. Grattis även till Vadstena som är ny på tredje plats. Och, förstås, ett stort grattis till Sveriges bästa skolkommun 2018, nämligen Vellinge kommun. Sex av tio bland rankningens topp-tio placeringar är faktiskt nya kommuner. Grattis till er!

Här är årets rankning i sin helhet.

Kommuner kan lära av varandra

Lärarförbundet har rankat Sveriges alla skolkommuner varje år sedan 2002 Varför fortsätter vi att göra det? Jo, helt enkelt för att kommunerna är våra viktigaste förutsättningsgivare. Kommunernas uppdrag är att försäkra sig om att rätt förutsättningar finns på plats för oss lärare och skolledare att göra det jobb vi med stolthet valt – nämligen att bidra till att varje barn och elev får den undervisning och det stöd den behöver för att nå toppen av sin förmåga. Ambitionen är att rankningen ska inspirera kommuner att lära av varandra.

Vi vill att vår ranking ska driva skolutveckling och öppna upp för nödvändiga och konstruktiva samtal mellan lärare och beslutsfattare. Samtal som leder fram till viktiga beslut. Och Bästa skolkommun har på många orter blivit en årlig dörröppnare till viktiga diskussioner med lärarnas största arbetsgivare om vad som leder till goda skolresultat och vilka åtgärder som krävs.

Sverige behöver attraktiva lärararbetsgivare

Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället tittar vi på hur kommuner har satsat på skolfrågor utifrån 13 olika kriterier. Oavsett kommunens placering i undersökningen har lärare rätt att kräva bra villkor och förbättringar för att kunna göra ett bra jobb.

Vi har en fantastisk lärarkår som med hårt arbete har vänt kunskapsutvecklingen. Men lärarbristen är akut och står i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt.

Skriv på för att renodla läraruppdraget

Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder. Vi vet att lärare varje dag gör uppgifter som inte tillhör kärnuppdraget – allt från administrativa pålagor för att rapportera och dokumentera, till att städa, fixa vikarier och kopiera.

Därför startar vi uppropet #renodlaläraruppdraget. Vi vill uppmana landets huvudmän att försäkra sig om att lärarkompetensen används till det som spelar roll för elevernas lärande och utveckling. Här kan du skriva på uppropet.

Lyssna och lita på lärarna

De kommuner som lyckas med lärares förutsättningar, brukar också lyckas som skolkommun. En nyckel till framgång är just att lärarkompetensen används till det som har betydelse för elevernas lärande. För att undervisningen ska hålla hög kvalitet och kunna anpassas och utvecklas i relation till elevernas behov av stöd och utmaning så krävs det tid till för- och efterarbete, uppföljning och utveckling. Lärare behöver även tillgång till varandra och andra yrkeskategorier för kollegialt samarbete och lärande samt avlastas arbetsuppgifter som inte tillhör läraruppdraget. Läraruppdraget måste renodlas så att lärare får vara just lärare.

För det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner. Lyssna och lita på att vi lärare tar vårt yrkesansvar bara vi får använda vår tid och kompetens till det som spelar roll för eleverna. För det är så vi gör läraryrket till ett attraktivt yrkesval. Det är så kommunerna lyckas som arbetsgivare. Det är så vi får fler som både vill bli och förbli lärare och skolledare.

Ta vara på läslovet!

Läsning kan vara så lustfyllt, så omskakande och så lärorikt på så många olika plan. Ta chansen att läsa och att uppmärksamma läsningens betydelse under läslovsveckan!

För två år sedan meddelade regeringen att höstlovet skulle bli läslovet. Den ideella föreningen Läsrörelsen hade då drivit projektet "Läslov vecka 44" tillsammans med ett stort nätverk med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett nätverk med i dag drygt 80 medlemma, bland annat Lärarförbundet. Målet var just att ersätta höstlovet med läslovet.

Syftet med läslovet är förstås att få unga att läsa mer. Alla aktiviteter som äger rum runt om i landet vecka 44 hittar man här och i år är det en större bredd på aktiviteterna än någonsin.

Från potatislov till läslov

Förr fanns för barn på landsbygden ett så kallat potatislov, som gav eleverna ledigt från skolan för att hjälpa till i jordbruket. Potatislovet var antagligen ganska logiskt i en tid då en stor del av befolkningen hade sin utkomst av jordbruket.

Böcker och läsning har naturligtvis alltid varit viktigt, men kanske kan man säga att vårt samhälle idag är mer beroende av kunskap, kreativitet och reflektion. På det sättet är läslovet faktiskt lika logiskt i vår tid som potatislovet var i sin.

Lässtimulerande arbetssätt året om

Vi vet att eleverna har väldigt olika förutsättningar med sig hemifrån. Insatser från samhällets sida, gör att barn inte blir lika beroende av vilka som har föräldrar som läser med dem eller inte. Läslovet är en av de insatser som gör att fler barn kan ges chansen att upptäcka lusten till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former.

Självfallet behövs ett lässtimulerande arbetssätt året runt, men läslovet kan vara en avgörande start för många. En naturlig och självklar del i alla skolors arbete borde vara att det finns tillgång till bra böcker och tid för samtal om böcker. Och visst finns det på många håll. Men tyvärr inte alltid.

Likvärdig skola ger lika läsglädje

Vi lärare behöver ges arbetsmässiga förutsättningar för att kunna utveckla vår undervisning – inte minst i form av tid för de elever som behöver extra mycket stöd och stimulans. Den bristande likvärdigheten i svensk skola är tyvärr väldigt synlig i frågan om läsglädje och att hitta fram till böckernas värld.

Jag tror och hoppas att läslovet och andra projekt som Läsrörelsen bedrivit kan hjälpa till att påverka undervisningssituationen i rätt riktning. Vi behöver se till att tid och resurser finns för att fördjupa och verkligen nå fram tillsammans med eleverna.

Boktips!

För mig har böcker, berättelser och samtal om dessa alltid berikat mitt liv och gett mig nya intryck och lärdomar, upplevelser och huvudbry, nyfikenhet och glädje. När läslovsveckan är slut hoppas jag att fler barn och unga fått erfara detta.

Hemma hos mig så djupdyker jag och min 8-åriga dotter just nu i böckerna om ”Dunne” som är skriven av Rose Lagercrantz. Och på nattduksbordet ligger även ”Det fina med Kerstin” skriven av Helena Hedlund och väntar samt en hög med Lasse-Maja böcker, ärvda av storebrorsan och skrivna av Martin Widmark. Min 12-årige son har precis avslutat den sista delen av Pax-serien, skriven av Åsa Larsson och Ingela Korsell och siktar nu in sig på Ingelin Angerborns mebeltriologi och Jonas von Essens bok ”Så får du ett superminne”.

Själv läser jag ”Den tyska flickan” av Armando Lucas Correa och ser fram emot att diskutera den med mina bokklubbsvänner om några veckor. Så öppna en bok och låt dig fångas och tveka inte att dela med dig av dina läsupplevelser till din omgivning. Tillsammans kan vi öppna dörrarna till böckernas värld för så många fler!

Allt börjar med bra lärare – tillsammans

Nu har Lärarförbundets kongress fattat besluten som lägger fast riktningen framåt för Lärarförbundet de kommande åren.

Tänk att en kongress kan innehålla så mycket skratt, så många ord, möten kompromisser, klokskap och framsteg. Ja, så mycket demokrati.

Under fyra intensiva dagar har kongressombud från hela landet överlagt och diskuterat. Nu är vi i mål och besluten om Lärarförbundets kurs framåt är fattade. Beslut om budget och sänkt medlemsavgift, likväl som om mer principiella frågor som rör Lärarförbundets vision och identitet.

Kongressombuden har mejslat fram kloka beslut och visat prov på imponerade kraft och hängiven arbetsglädje. Det har varit ärliga samtal, bra diskussioner, inspirerande möten och ett stort och berikande utbyte av idéer och ståndpunkter. Tack alla kongressombud för en fantastisk insats!

Lärarförbundet är nu ett fackligt professionsförbund

Kongressen har tagit tydlig ställning för att läraryrket fordrar en gedigen utbildning. Det är inte ett yrke vem som helst kan utföra på ett bra sätt, utan utbildning spelar roll.

Kongressen har därför beslutat att Lärarförbundet ska vara ett fackligt professionsförbund, som går i bräschen för professionens utveckling och för barn och elevers rätt till utbildade och behöriga lärare. Är man inte utbildad och ändå arbetar som lärare, så måste vi pressa på så att arbetsgivarna ser till att det ges förutsättningar att skaffa sig den relevanta utbildningen.

I en situation där fler obehöriga och fler som helt saknar relevant utbildning verkar som lärare, är det viktigare än någonsin att vi lärare och skolledare slår vakt om vår yrkesstatus. Genom kongressbeslutet om att kalla oss fackligt professionsförbund och betona vikten av relevant utbildning för lärare och skolledare, så stärker vi vår yrkesidentitet och vår status och roll i samhället – en stolt profession i en stark facklig organisation.

Kongressen har fattat beslut om ändringar i Lärarförbundets medlemsparagraf. För att bli medlem ska man vara lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare eller lärarstudent. Stadgeändringen gäller från den 1 januari 2020. Under perioden fram till dess kommer Lärarförbundets förbundsråd ta ställning till hur förändringarna ska tolkas.

Dialogen med medlemmarna i fokus

Kongressen har visat att den ser att det är medlemmarnas samlade engagemang, kraft och kompetens som bygger, driver och utvecklar Lärarförbundet. Därför ska en levande medlemsdialog i förbundet utgöra grunden och kraften för Lärarförbundets påverkansarbete på arbetsplatsen och för de beslut och åtgärder vi förväntar oss av arbetsgivare och politiker.

För att nå vår vision och våra mål behöver vi växa och bli fler medlemmar. För att göra det behöver vi vara attraktiva, finnas i medlemmarnas vardag, lyssna och bygga verksamhet utifrån medlemmarnas engagemang.

Jag kan också passa på att nämna att kongressen fattat beslut om att en särskild riksorganisation ska bildas för medlemmar inom fristående verksamhet, det vill säga för de medlemmar i Lärarförbundet som inte har kommunerna som huvudman. Ett viktigt steg för att stärka organisationen för den här medlemsgruppen.

Tillsammans vrider vi politiken rätt

Lärarförbundet står nu väl rustat med kongressbeslut som möter framtiden och vägleder oss i det prioriterade arbetet för en bättre arbetsmiljö och för en löneutveckling som fortsätter gå åt rätt håll, med beslut som stärker vårt påverkansarbete och ett medlemsnära arbetssätt. Lita på att Lärarförbundet kommer att göra allt som står i förbundets makt för att vrida politiken rätt och få våra arbetsgivare att ge oss rätt förutsättningar.

Med medlemmarna i ryggen ska vi nu se till att det kongressen beslutat också blir det som genomförs i praktiken. Allt börjar med bra lärare – tillsammans.

Lärarförbundets kongress tar ut rätt kurs för framtiden

Under fyra dagar samlas Lärarförbundets kongress för att staka ut riktningen framåt för förbundet och för skolans och läraryrkets utveckling.

Vart fjärde år håller Lärarförbundet kongress och den 23–26 oktober är det äntligen dags igen. Många beslut ska fattas om vilka frågor förbundet ska prioritera. Lärare och lärarvänner från när och fjärran gästar kongressen, liksom många ledande politiker och företrädare från andra fackförbund.

Kongressombuden står i centrum

Men framför allt är det de 259 kongressombuden som står i fokus under fyra intensiva dagar. Engagerade och beslutsamma ombud som på kongressen ska diskutera och nagelfara vägen framåt. Vad som ska göras för att trycka tillbaka lärarbristen, säkra ett mer hållbart lärararbetsliv, stärka en fortsatt positiv löneutveckling, gå i bräschen för en professionsutveckling som stärker lärarnas inflytande och status, liksom besluten som måste till för att få en likvärdig skola. Bara för att rada upp några av den stora mängd frågor som ligger på kongressens bord. Dessutom kan nämnas det fortsätta arbetet med att förnya Lärarförbundet som organisation och utveckla det medlemsnära och rekryterande arbetssättet ytterligare.

Hållbart arbetsliv minskar lärarbristen

Två frågor som definitivt kommer att ta stort utrymme under kongressen är lärares och skolledares ökade arbetsbelastning, liksom att skapa en starkare professionsidentitet för hela lärarkåren. Frågorna har många aspekter och hänger också ihop.

Arbetslivet måste bli mer hållbart för oss som arbetar inom skolans värld. Lärares och skolledares arbetstid tar ofta slut långt innan arbetsuppgifterna. Det håller inte långsiktigt och syns i höga sjukskrivningstal och i karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Det här kommer Lärarförbundet, med massivt medlemsstöd, göra allt vi förmår för att ändra på.

Jag räknar med att kongressen under kompakt enighet kommer stå bakom en dagordning för Lärarförbundet som jämte lön toppas av frågan om en rimligare arbetsbelastning. När sjukskrivningarna minskar för lärare, leder det i sin tur till bättre skolresultat. Och en bättre balans mellan krav och resurser är en förutsättning för ett mer attraktivt yrke som lockar fler att vilja bli, och förbli lärare.

En stolt profession

Samtidigt som arbetsbördan ökat, har friheten i läraryrket kringskurits steg för steg. Större tyngd har getts till nationella kunskapsprov, ökad dokumentation, styrande matriser och fler obligatoriska moment. Trots att våra politiker upprepade gånger uttrycker att lärare måste få vara lärare. Lärarförbundet behöver gå i bräschen för att rensa upp i den byråkrati som kringskär läraryrket, så att vi får fokusera på det vi är utbildade för: undervisning och lärande.

Jag hoppas att kongressen tydligt ska ta ställning för vilka vi är och vad vår tid och kompetens ska användas till. Det vill säga att öka respekten för att vi lärare och skolledare är professionella på det vi gör. Det ett ställningstagande som betyder mycket för såväl vår arbetsmiljö som kvaliteten i vårt uppdrag. Lärarförbundet behöver vara professionens tydliga röst och driva på för en mer tillitsbaserad styrning.

Medlemmarna Lärarförbundets styrka

En sak är säker: Trots att vi lärare ofta har en tuff arbetssituation och en hög arbetsbelastning, så rymmer läraryrket så fantastiskt mycket glädje. Tänk vad vi kan åstadkomma när förutsättningarna är de rätta. Det är för att fler ska få chansen att dela denna glädje och göra skillnad, som det måste bli mer lockande att bli lärare.

Därför handlar det om hur vi värnas och värderas. Men det handlar också om friheten i yrket – att politiker måste sluta detaljstyra. Det är först när den här treenigheten fogas samman som kön till lärarutbildningen kommer att ringla lång.

Och lita på att vår kongress kommer att visa på lösningarna för hur det ska kunna bli så. Med medlemmarna i ryggen kommer Lärarförbundet gör allt för att öka trycket på våra arbetsgivare och vrida utbildningspolitiken rätt för ett starkare och mer attraktivt lärar- och skolledaryrke.

Följ det som händer och sker via Lärarförbundets hemsida och sociala medier. Tillsammans stakar vi ut rätt kurs för framtiden!

Kommentarer:

Anette
Anette Öbom

Denna kongress kommer bli avgörande för lärares vardag och spännande att få vara en del av detta. Laddar inför start i morgon!

  • Skapad 2018-10-22 18:11
Anette

Om Anette Öbom

Jag är förskollärare sedan -92 och arbetar 60% i förskoleklass på Ängås skola på Orust. De andra 40% är jag facklig med uppdrag som ordförande och huvudskyddsombud. Mina hjärtefrågor är arbetet med att förbättra villkoren och förutsättningarna för lärare, skolledare, fritidspedagoger och förskollärare att kunna utföra det arbetet de har utbildat sig till och känna en stolthet över sitt arbete och profession.