Lärarförbundet

Nyanlända kollegor tar nästa steg

58 lärare är nu på god väg att ta svensk lärarlegitimation. Foto: Cathrine Gustavsson/ Örebro universitet

58 lärare är nu på god väg att ta svensk lärarlegitimation. Foto: Cathrine Gustavsson/ Örebro universitet

I dagarna avslutas den förberedande kursen för de nyanlända lärare och förskollärare som påbörjade snabbspåret i höstas. Det är fantastiskt att se glädjen och stoltheten hos kursdeltagarna som i 26 veckor har studerat det svenska skolsystemet varvat med praktik i skolor och förskolor.

Tillsammans med den mindre pilotgrupp som avslutade kursen strax före jul är de de första att bli redo för nästa steg på vägen mot svensk lärarlegitimation, ett år efter att regeringen, Lärarförbundet med flera presenterade snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare.


Snabbspåret är ett sätt att ta hand om de lärare som kommer till ett Sverige med svår lärarbrist. Vi har inte råd att förlora lärare för att vägen till svensk lärarlegitimation är för krånglig eller så lång att man tappar målet ur sikte under resans gång. Vägen till arbete i den svenska skolan har nu blivit snabbare och tydligare än tidigare, tack vare snabbspåret. Snabbspårslärarna blir en välkommen resurs i den akuta lärarbristen, men framförallt gör snabbspåret det möjligt för deltagarna att fortsätta i den profession de en gång valde, i det yrke de brinner för. I arbetet med att ta fram snabbspåret var just detta en viktig del för mig - att de nyanlända lärarna tidigt skulle komma i kontakt med kollegor i den svenska skolan, så att de kan känna att de fortfarande är en del av lärarprofessionen.
Ett sätt att ta hand om de lärare som kommer till ett Sverige med svår lärarbrist.
Jag får ofta frågan: "Nu när det gått ett år sedan ni lanserade snabbspåret - hur många nya lärare har det blivit?" Men riktigt så enkelt är det inte. För de allra flesta av våra nyanlända lärare på snabbspåret är det en bit kvar innan de är redo att ta anställning som legitimerade lärare eller förskollärare. Den högskolekurs de nu avslutar ges delvis på arabiska, vilket gör att kursdeltagarna inte har behövt vänta på att behärska svenska språket till fullo innan de påbörjade studierna. För att komma vidare krävs dock kunskaper motsvarande gymnasiesvenska och för de flesta kommer det att innebära mer studier i svenska språket. Därefter kommer många behöva komplettera sina utländska lärarutbildningar inom ULV (utländska lärares vidareutbildning) innan de så småningom kan ansöka om svensk lärar- eller förskollärarlegitimation. Men de första viktiga stegen på vägen är avklarade. Jag är övertygad om att vi inom kort får glädjen att välkomna många nya kollegor genom snabbspåret, välbehövliga kollegor som stärker vår yrkeskår med nya perspektiv och erfarenheter.


Under tiden arbetar vi i Lärarförbundet vidare med påverkansarbete för att vässa snabbspåret ytterligare, så att t ex kvaliteten på praktiken blir så bra som möjligt med goda förutsättningar för handledarna att utföra sitt viktiga uppdrag. Och till alla er som nu klarat av första delen av snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare vill jag säga stort grattis. Jag hoppas vi ses på någon skola eller förskola framöver!

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.


Påväg mot en bättre gymnasieskola?

Gymnasieutredningen är här! 97 förslag tänkta att skapa en bättre gymnasieskola men som också innebär risk för en ny genomgripande gymnasiereform.

För drygt en vecka sedan presenterades gymnasieutredningen, en mycket omfattande utredning med 97 förslag till förändringar av gymnasieskolan. Mycket som föreslås tycker jag är bra, men allra bäst tycker jag om att man föreslår övergripande mål i Skollagen som stärker alla ungdomars rätt att påbörja och fullfölja gymnasiet. Detta sätter fokus på huvudmännens ansvar att ge varje elev det hen behöver för att kunna nå gymnasieexamen. På detta sätt betonas alla ungdomars rätt till utbildning, snarare än skolplikt, som skulle varit mer i fokus om det vore fråga om obligatorisk gymnasieskola. Förslaget ligger nära Gymnasielöftet, som jag tidigare bloggat om, där vi i Lärarförbundet vill få politiker och huvudmän att avge ett löfte om att ge alla elever det som krävs för att nå gymnasieexamen samt ge alla lärare rätt förutsättningar att kunna ta alla elever till examen. För vi vet ju att examen från gymnasiet gör enorm skillnad i elevernas framtidsutsikter, oavsett om de går vidare till arbetsliv eller studier.

Att utredningen föreslår att estetiska ämnen ska tillbaka i våra timplaner och att högskolebehörighet ska tillbaka på de yrkesförberedande programmen är mycket positivt och något som vi i Lärarförbundet har kämpat för ända sedan det togs bort i samband med Gy11. Jag är också positiv till att man föreslår åtgärder för att utveckla introduktionsprogrammen, inte minst att man vill koppla ihop språkintroduktionen med andra studier. Det tror jag leder till större meningsfullhet för eleverna och bättre möjlighet för dem att nå gymnasieexamen, i enlighet med Gymnasielöftet.

Bland alla förslag tror jag ändå att förslaget om övergång till ämnesbetyg är det som kommer väcka störst debatt. På många sätt tilltalas jag av tankarna på att ersätta dagens kursbetyg med ämnesbetyg, inte minst för att jag tror att det skulle minska stressen för såväl elever som för lärare. Men man måste vara medveten om att en sådan förändring ändrar mer än bara betygssystemet. Det kommer sannolikt innebära en genomgripande förändring av kursernas/ämnenas utformning och därmed även av hela gymnasieutbildningen. Det riskerar att leda till ännu en genomgripande gymnasiereform som skulle ta mycket kraft och resurser i anspråk. Om förslaget om övergång till ämnesbetyg ska blir verklighet är därför blocköverskridande överenskommelser helt nödvändiga för att ge stabilitet över tid. Vi kan inte ha stora genomgripande förändringar och reformer gång på gång på gång. Då riskerar vi att slita sönder gymnasieskolan!

I skuggan av lärarbristen måste politikerna också kombinera förslagen med fler åtgärder för att höja läraryrkets status, om man vill förverkliga den ambitionshöjning som utredningen föreslår. Det handlar om höjda löner och minska arbetsbelastning för att locka fler till gymnasieläraryrket och för att förmå oss som redan är gymnasielärare att stanna kvar. Lärarbristen påverkar ju också arbetsbelastningen, då vi är färre lärare som kan dela på arbetsuppgifterna och som dessutom tvingas stötta och handleda outbildade kollegor. Samtidigt kan man inte sänka ambitionerna med gymnasieskolan för att lärarbrist råder, utan det handlar om att ta helhetsgrepp så att man både kan utveckla gymnasieskolan och motverka lärarbristen. Låt oss hoppas att politikerna inser det när de fattar beslut om morgondagens gymnasieskola!

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.





Gymnasieexamen - körkortet för arbetsmarknaden

Hos Dagens Samhälle i Almedalen får man utforma sin egen löpsedel. Här är min!

Hos Dagens Samhälle i Almedalen får man utforma sin egen löpsedel. Här är min!

För många ungdomar lämnar skolan utan gymnasieexamen, men med gymnasielöftet kan vi vända utvecklingen och ge alla unga människor de bästa förutsättningarna.

Trots att vi vet att gymnasieexamen spelar en avgörande roll när det gäller möjligheterna att ta sig in på arbetsmarknaden, hör vi allt oftare politiker tala om andra lösningar än studier för dem som kommer till Sverige i tonåren. Enkla jobb, låglönejobb, påstått snabba vägar in på en arbetsmarknad, som förmodas vilja ha arbetskraft utan gymnasiekompetens. Dessa utgångspunkter och förslag oroar mig, då de riskerar att föra oss 50 år tillbaka i tiden, till ett läge där gymnasieexamen inte var för alla.

Förra året kom 70 000 nya elever till Sverige, de flesta i högstadie- och gymnasieålder. Givetvis måste vi göra allt vi kan för att dessa ungdomar ska få en bra nystart i Sverige. I dag avslutar färre än en av tio nyanlända ungdomar sin gymnasieutbildning inom fyra år efter att de påbörjat språkintroduktionen. Det innebär att tiotusentals ungdomar får mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket får stora negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle.

Istället för att prata om enkla jobb, borde politikerna höja ambitionerna med skolan, så att alla ungdomar får förutsättningar och möjlighet att klara av sin gymnasieutbildning. Med en komplett gymnasieutbildning i bagaget har de tillägnat sig ett språk utöver det de möter i ett enkelt jobb, ett språk som ger dem möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare. De kunskaper och färdigheter ungdomarna får med sig från gymnasieutbildningen ger en god grund att stå på och utvecklas ifrån i yrkeslivet. Gymnasieexamen blir körkortet in på arbetsmarknaden. Det är hög tid att våra politiker tar frågan om gymnasieutbildning för alla på allvar och avger ett gymnasielöfte!

Gymnasielöftet är ett löfte till alla ungdomar i Sverige, oavsett var de är födda: ”Vi lovar att ge dig de allra bästa förutsättningarna för att klara en gymnasieexamen. Vi tror på dig och din förmåga. Vi nöjer oss inte med mindre än att vi gjort allt för att du ska klara av det.” Gymnasielöftet är också ett löfte till alla lärare i utbildningssystemet: ”Du ska ha de bästa förutsättningarna för att ta alla unga i Sverige till en gymnasieexamen.”

För att gymnasielöftet ska infrias måste en rad förbättringar genomföras. Kvaliteten på språkintroduktionen måste höjas. Det kan ske genom bättre lärartäthet, tid för lärares kompetensutveckling och stärkt samverkan med studie- och yrkesvägledningen. Vidare måste alla elever få den undervisningstid de har rätt till, det stöd de behöver och tillgång till elevhälsan. Komvux behöver byggas ut och reformeras så att hela utbildningar, liknande gymnasieprogrammen, kan erbjudas. Regeringen behöver dessutom tillsätta en modersmålslärarutredning för att ta fram en plan för att modersmålslärare ska kunna omfattas av legitimationskravet. Modersmålsundervisningen måste bli bättre och få bättre villkor. Även studiehandledningen på modersmålet behöver stärkas. Och våra skolor behöver fler lärare - en grundförutsättning för att vi ska kunna vända utvecklingen och uppfylla gymnasielöftet. För att locka fler personer till läraryrket måste lärarlönerna höjas generellt och lärarnas arbetsbelastning minska rejält, bland annat genom att skolorna anställer administrativa lärarassistenter för att avlasta lärarna i deras arbete.

Om våra politiker avger gymnasielöftet och genomför de reformer som krävs för att varenda ung människa i Sverige ska få de möjligheter som en avklarad gymnasieutbildning ger, så kommer vi inte bara stärka dessa ungdomars möjligheter till en god framtid. Vi kommer också bygga ett starkare Sverige!

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.


En styrka att kunna tänka om

Bilden är från en pressträff som jag medverkade i tidigare i år då Anna Kinberg Batra och Moderaterna presenterade sitt stöd för lärarlönelyftet och sin satsning på lärarassistener.

Bilden är från en pressträff som jag medverkade i tidigare i år då Anna Kinberg Batra och Moderaterna presenterade sitt stöd för lärarlönelyftet och sin satsning på lärarassistener.

Det var ett glädjande besked att Moderaterna ändrat sig i frågan om att yrkesförberedande gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet. Ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning, tycker Lärarförbundets vice ordförande Maria Rönn.

För mig är det självklart att alla gymnasieutbildningar borde ge grundläggande högskolebehörighet, något Lärarförbundet också har drivit sedan förändringen som tog bort högskolebehörigheten från vissa gymnasieprogram genomfördes i Gy11. Därför är det mycket glädjande att Moderaterna gör helt om i frågan. Moderaterna delar nu Lärarförbundets uppfattning om att även yrkesprogrammen ska ge högskolebehöriget, vilket också gör att det finns riksdagsmajoritet för en förändring.

En utgångspunkt för mig är att aldrig stänga dörren till kunskap. Elever ska få tillgång till livslångt lärande, genom en god utbildning som går att bygga vidare på och med möjligheter att sadla om senare i livet. Det är viktigt att inte låsa in ungdomar i återvändsgränder baserade på val de gör i tonåren. Det är mycket vi inte vet om morgondagens behov. Dagens arbetsmarknad ställer höga krav och andra krav än tidigare, och med den teknikutveckling som pågår är det troligt att kraven på morgondagens arbetskraft blir än mer komplexa. Därför behövs både breda och djupa kunskaper i såväl svenska och andra språk som i t ex matematik, även för dem som går ut i yrkeslivet direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Dessutom stärks vi som samhällsmedborgare av många av de kunskaper som är kopplade till högskolebehörighet genom att övas i att göra analyser och utveckla förmågan att kritiskt granska information.

Gymnasieutbildning ska öppna dörrar, inte stänga dem. Därför blir en förändring av högskolebehörigheterna ett stort steg i rätt riktning för att skapa den gymnasieskola som vi i Lärarförbundet vill se, en gymnasieskola som rustar våra ungdomar väl för det samhälle vi lever i och för framtiden, en gymnasieskola för alla.

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.

Snabbspår ger tydlig väg

Så här såg det ut i vintras när arbetet med snabbspår för nyanlända lärare och bra skola för nyalända elever pågick för fullt. Nu kan vi äntligen presentera snabbspåret för lärare med utländsk examen!

Så här såg det ut i vintras när arbetet med snabbspår för nyanlända lärare och bra skola för nyalända elever pågick för fullt. Nu kan vi äntligen presentera snabbspåret för lärare med utländsk examen!

Idag presenterade regeringen ett snabbspår för nyanlända med utländsk lärarexamen. Snabbspåret ger en tydlig väg mot svensk lärarlegitimation där den nyanlända tidigt får kunskap om det svenska skolsystemet.

För en tid sedan besökte jag en skola i Landskrona. I personalrummet träffade jag en lärare som skulle bjuda alla kollegor på fika. Varför? Han firade att han äntligen hade fått svensk lärarlegitimation. Han hade varit i Sverige i sexton år och arbetat som obehörig lärare länge trots utländsk lärarexamen, men vägen till lärarlegitimation var lång. Och denna långa och krångliga väg har många lärare med utländsk lärarexamen vittnat om. Från SFI via bedömning av den utländska examens innehåll, vuxenutbildning för att skaffa sig gymnasiebetyg i svenska för att så småningom komma in på utländska lärares vidareutbildning (ULV) för att därefter kunna ansöka om legitimation. En process som tagit många år och som många gånger varit så otydlig att målet försvunnit ur sikte.

Nytt snabbspår

Idag presenterades regeringens snabbspår för nyanlända lärare. Det är resultatet av det arbete som Lärarförbundet och andra parter gjort för att skapa en tydlig sammanhållen struktur och snabbare väg mot svensk lärarlegitimation. Snabbspåret har många finesser. T ex kommer flera insatser från Arbetsförmedlingen kunna ske parallellt för att göra vägen kortare. Den nyanlände får tidigt, kanske redan medan asylprocessen pågår, en kompletteringshänvisning från Skolverket som visar vad som saknas för att kunna ansöka om svensk lärarlegitimation. Därefter får man göra en lärarförberedande kompletteringsutbildning vid högskolan, för att få en inblick i det svenska skolsystemet. Denna utbildning kommer att kunna ges på arabiska. Utbildningen varvas med praktik vid förskola eller skola samtidigt som man också läser yrkessvenska. Sedan görs en individuell bedömning av vad som återstår och beroende på vad man har med sig i sin utländska examen kan man vara klar att söka svensk lärarlegitimation när man har kommit så långt, eller så behöver man komplettera ytterligare t ex inom ramen för ULV.

Ska leda till lärarlegitimation

Min utgångspunkt i arbetet med snabbspåren har varit att lärarna med utländsk examen snabbt ska påbörja vägen mot svensk lärarlegitimation och att det blir en väg med kvalitet i varje steg. Det är viktigt att snabbspåret siktar mot lärarlegitimation och inte blir ett sidospår som leder till något annat, bort från läraryrket. Att tidigt få kunskap om det svenska skolsystemet och att möta kollegor på plats i skolan, är viktiga framgångsfaktorer. För att säkra kvaliteten i introduktionen måste handledaren ha goda villkor och rätt förutsättningar för uppdraget. Hur detta kan komma att se ut ska vi fortsätta att samverka med de olika huvudmännen om.

Tillvarata kompetens och komma tillrätta med lärarbristen

Varför är snabbspåren då så angelägna? För den enskilde handlar det förstås om att få möjlighet att vara kvar i lärarprofessionen och verka som lärare i rätt skolform och rätt ämnen i sitt nya hemland. Men frågan har också en större dimension. Vi har en stor och växande lärarbrist i Sverige, samtidigt som många av dem som nu kommer till Sverige är utbildade lärare. Lärarlegitimation är en nyckel till att undervisa i svenska skolor, så därför blir snabbspåren en nyckel för att få fler lärare. Det blir ett viktigt led i att ta tillvara nyanländas kompetens och samtidigt en pusselbit för att komma tillrätta med lärarbristen.

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.

Grattis – till Sveriges viktigaste yrke!

Maria Rönn delar med sig av erfarenheter från tiden då hon var ny i läraryrket och uppmanar alla nya lärare att förbereda sig väl när det är dags att komma överens om första lönen.

I dagarna tar många lärarstudenter examen och går ut på arbetsmarknaden, hett eftertraktade. För min del är det nu femton år sedan jag tog min examen som gymnasielärare i svenska och historia. Jag hade tur som fick jobb med en gång – lärarbristen var inte så stor då som nu. Jag hade också tur som fick en mentor under min första tid i yrket, en mentor som stöttade mig i hur jag på ett klokt sätt kunde organisera mitt arbete, tipsade om litteratur och lektionsupplägg och var ett tryggt bollplank när de första nationella proven skulle rättas. Idag har alla nya lärare rätt till en introduktionsperiod, något som det slarvas med på många håll. Många tror att introduktionsperioden inte längre behövs, då det inte längre är en förutsättning för att få lärarlegitimation. Men introduktionsperioden har stor betydelse för den nya lärarens möjligheter att få en god start i yrket.

Min mentor var också den som introducerade mig för Lärarförbundet. Under min studietid var jag visserligen medlem, men det var först när jag börjat jobba som lärare och följde med mentorn till ett medlemsmöte, som mitt fackliga intresse väcktes. När jag nu tittar tillbaka på mina första år som lärare är jag övertygad om att det var engagemanget i Lärarförbundet som fick mig att trivas så bra i läraryrket. När det var uppförsbacke på skolan, besvärlig arbetsmiljö eller omfattande omorganisationer gav det fackliga arbetet mig möjlighet att påverka till det bättre. Och Lärarförbundet gav mig fortbildning, erfarenhetsutbyte och stärkte mig i lärarrollen.

I ett avseende hade jag dock mindre tur när jag fick min första lärartjänst. Trots att jag hade kollat upp i förväg vad som var rimligt att begära anställdes jag på en lön som var betydligt lägre. När jag lade fram mitt löneanspråk i anställningsintervjun och hänvisade till att det var vad Lärarförbundet rekommenderade, lade den som anställde mig sitt huvud på sned och sa ”Den ingångslönen gäller för dem som är nya i kommunen, men som har arbetat i andra kommuner tidigare. Så höga löner får aldrig någon som kommer direkt från lärarhögskolan.” Med blossande kinder accepterade jag en alldeles för låg lön. Strax därefter fick jag en ny rektor. Trots den nya rektorns ansträngningar tog det flera år innan min lön var i paritet med jämförbara kollegors, då kommunens dåvarande lönepolitik inte medgav några större justeringar inom ramen för den årliga löneöversynen. Jag blev ett tydligt exempel på hur viktigt det är att få rätt lön vid anställningen.

Till dig som nu lämnar lärarutbildningen och går ut på arbetsmarknaden – var stolt över att du har valt världens viktigaste yrke! Som lärare kommer du att leda barn, elever eller studerande framåt på den livsviktiga kunskapsresan. Låt inte rodnande kinder hindra dig från att begära rätt lön. Kräv ett ordentligt introduktionsår. Du är hett eftertraktad på arbetsmarknaden, så du har trumf på hand inför anställningen. Grattis och lycka till!

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.

Låt oss tänka långsiktigt!

Att sänka ambitionerna med den svenska skolan är inte rätt väg att gå när det gäller nyanlända barns och elevers skolgång. Vi måste hitta långsiktiga och hållbara lösningar på skolans utmaningar.

Idag har jag talat på en konferens om hur vi ger nyanlända barn och elever en lyckad skolgång, en av många konferenser med samma tema denna hösttermin. Det finns många konkreta förslag och idéer om vad som behöver göras, men i grund och botten handlar det om att komma tillrätta med de utmaningar som skolan länge har dragits med och som egentligen inte berör nyanlända specifikt utan alla elever.

Vi bör inte titta på arbetet med nyanlända isolerat. Vi måste åstadkomma en bra skola för alla elever och vi måste garantera varje elev rätt stöd utifrån sina förutsättningar. Krisrubrikerna hjälper oss inte att vara konstruktiva. Situationen är ansträngd på sina håll, men mottagandet är mycket ojämnt fördelat. Det är missvisande att tala om en "flyktingkris" i alla Sveriges skolor. Som exempel kan nämnas DN:s kartläggning som visade att fyra procent av skolorna tog emot en tredjedel av de nyanlända eleverna.

Många bedömare talar om att den stora mängden människor på flykt i Europa inte är en tillfällig kris, utan en situation som kommer pågå under lång tid, "det nya normala". Därför måste vi hitta långsiktiga lösningar på skolans utmaningar om det ska bli hållbart i längden, och den allra viktigaste utmaningen är att säkra tillgången på lärare. Utan lärare är alla reformer och goda idéer på skolans område helt poänglösa.

Problemet är förstås inte att vi får fler elever, utan att läraryrket under så många år inte har värderats tillräckligt högt för att få unga att välja denna yrkesbana. Politikerna har alltför länge blundat för det faktum att lärarkåren krymper. Nu är det hög tid att vända trenden och få fler att söka sig till läraryrket. Behovet av fler lärare är så stort att det knappast kan tillgodoses endast med att fler unga väljer lärarutbildning. Fler måste också byta karriär från andra akademiska yrken till läraryrket. Därför är det positivt att regeringen nu jobbar med fler vägar till läraryrket. Men det spelar ingen roll hur många vägar det finns till läraryrket, om inte yrket i sig lockar. Läraryrket måste fortsätta att uppvärderas genom högre löner och göras attraktivt genom att det finns förutsättningar för lärare att fullgöra uppdraget, utan att slå dubbelknut på sig själva. Fler måste lockas till läraryrket och fler måste vilja stanna kvar, om ekvationen ska gå ihop. Samtidigt är det viktigt att vi inte gör avkall på kravet på behöriga och legitimerade lärare. Det är en kvalitetssäkring av undervisningen, som visar att vi menar allvar med arbetet för att höja resultaten i den svenska skolan.

Nu höjs röster från olika håll som vill se sänkta krav när det gäller skola för nyanlända, allt från att man inte ska tvingas vara så noga med utbildningsmiljön till att kraven på legitimation och behörighet hos lärarna ska skruvas ner. För mig är alla barns, elevers och studenters lärande lika viktigt, oavsett var barnen kommer ifrån eller vart de är på väg. En likvärdig skola är en grundförutsättning om integrationen ska lyckas. Sänkt ambitionsnivå ger inga långsiktiga lösningar. Vi lärare och skolledare är en nyckel till lyckat mottagande av nyanlända barn och vuxna. Framgången ligger i fler som delar på ansvaret, höga ambitioner och säkrad tillgång till utbildade lärare med rätt kompetens.

Maria Rönn, förste vice ordförande i Lärarförbundet. Följ mig gärna på Twitter, @miaronn och Instagram, @marialarare.