Lärarförbundet
Bli medlem

Läraryrket svårt drabbat av ojämställd arbetsmiljö

Kvinnodominerade yrken har sämre arbetsmiljö, vilket också är huvudförklaringen till kvinnors sämre hälsa. Vi kan se det tydligt i de olika läraryrkena, där de mest kvinnodominerade också är mest drabbade.

I den anglosaxiska debatten pratar man ofta om en feminisering av vissa delar av samhället, det kan gälla mindre trevliga aspekter såsom ”a feminization of poverty” till att kvinnor kommit in på områden som länge varit mansdominerade. Kvinnor har alltid funnits på arbetsmarknaden i väldigt högutsträckning. Perioden med hemmafruar var kort och omfattade bara delar av det svenska samhället. Ett yrke som varit öppet för kvinnor under hela den moderna tiden är läraryrket, eller iaf del av det som varit riktat mot yngre barn. Och andelen kvinnor har ökat inom övriga lärarkategorier kontinuerligt fram till våra dagar.

Vi vet att kvinnor har högre sjuktal än män, samtidigt som de lever längre. Det har funnits ett antal olika hypoteser till hur detta kan komma sig. I dag råder det koncensus bland forskare om att det är en sammansatt fråga, men att en viktig aspekt är arbetsmiljö för kvinnor. Ett problem är att när kvinnor kommer in på mansdominerade branscher så är rutiner och utrustning anpassade till män. En annan förklaring, som historiskt spelat stor roll, är kombinationen av att förvärvsarbete och hushållsarbete – ”det andra skiftet”.

Det finns många exempel på att det inte ser bra ut när det gäller arbetsmiljön för läraryrkena, och ju mer kvinnodominerat läraryrket är desto sämre ser det ut.

Enligt arbetsmiljöverket är ingen av dessa hypoteser någon avgörande förklaring till att fler kvinnor än män har en dålig arbetsmiljö. Den stora förklaringen är i stället att kvinnodominerade branscher ofta halkar efter i villkor (och även lön). Och där kommer alltså även läraryrket in. Läraryrket delar en hel del villkor med andra kvinnodominerade branscher såsom ett stort antal medarbetare per chef. Det är ett uppenbart arbetsbelastningsproblem för skolledare, men även ett problem för medarbetare – att dela en chef med många andra anställda är en klar överrisk för ohälsa.

Lärare toppar mindre smickrande lista

Det finns många exempel på att det inte ser bra ut när det gäller arbetsmiljön för läraryrkena, och ju mer kvinnodominerat läraryrket är desto sämre ser det ut. För det mest kvinnodominerade yrkena, förskollärare och lärare i fritidshem kan vi utläsa i Arbetsmiljöverkets statistik att de ligger bland de mest utsatta yrken på en mängd olika områden, både när det gäller fysisk och psykisk arbetsbelastning.

På följande områden tillhör förskollärare och lärare i fritidshem topp fem:

  • Sjuknärvaron
  • Bedömer att de inte kommer att orka jobba fram till ordinarie pensionsålder
  • Upplever att man har alldeles för mycket att göra
  • Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande
  • Kan inte koppla av tankarna på jobbet under fritiden
  • Svårt att sova pga tankar på jobbet håller en vaken
  • Uttröttad i kroppen varje vecka
  • Utsätts för buller så att man inte kan samtala i normal samtalston under minst en fjärdedel av arbetstiden

Och det här får givetvis konsekvenser. Förskollärare och lärare i fritidshem ligger på topp fem även när det gäller sjuktal, enligt försäkringskassan, med en enorm ökning av sjukskrivning pga psykiska orsaker sedan 2011.

Övriga lärarkategorier ligger inte heller bra till, men bättre än förskollärare och lärare i fritidshem. Och det verkar finnas en tydlig koppling till andel kvinnor även i läraryrkena. Ju fler män i kategorin desto bättre arbetsmiljö och lägre sjuktal, för både män och kvinnor. Det visar tydligt på att det finns en statushierarki även när det gäller arbetsmiljöproblem. Frågor som antal medarbetare per chef och samvetsstress får inte samma uppmärksamhet som fysisk arbetsmiljö. Och att även skola och förskola kan ha dålig fysisk arbetsmiljö strider mot slentrianbilden av fysisk arbetsmiljö.

Inga skäl att misströsta

Men trots att siffrorna pekar åt fel håll för tillfället finns det inga skäl att misströsta. Vi vet oerhört mycket mer idag om vilka insatser som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Det handlar ”bara” om att våga prioritera frågor om arbetsbelastning, fysisk arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete, trots knappa budgetar och stora välfärdsbehov.

Läs mer om Lärarförbundets arbete för kvinnors rättighet till utbildning