Lärarförbundet
Bli medlem

Viktiga vägval för framtidens lärarorganisation

Styrelsen för Lärarförbundet Student ser fram emot kongressens vägval.

Styrelsen för Lärarförbundet Student ser fram emot kongressens vägval.

Lärarförbundets kongress närmar sig med stormsteg! Fyra kongressombud kommer att representera Lärarförbundet Student och säkra att framtidens lärare blir hörda. Läs mer om vilka frågor som är viktigast för oss lärarstudenter i förbundet!

Lärarförbundets förbundsstyrelse lägger fram förslag om förändrade skrivningar i stadgarna. Stadgarna är det dokument som styr Lärarförbundets uppbyggnad och verksamhet. Ett av förslagen innebär förändringar i vår organisationsstruktur, som vi tidigare skrivit om här. Förutom den förändringen finns det flera förslag som vi tycker är extra viktiga att hålla koll på.
Det är frågor som handlar om förutsättningarna för oss studenter i förbundet och om att Lärarförbundet ska bli ett professionsförbund.

Förslaget om att Lärarförbundet ska bli ett professionsförbund innebär att de som vill bli medlemmar i Lärarförbundet ska ha en relevant utbildning för sitt läraruppdrag. Som det är nu, kan alla som är anställda som lärare ansluta sig till Lärarförbundet. Vi vet ju dock att det krävs lite mer än så för att faktiskt VARA lärare. Nämligen en professionsutbildning på mellan tre till fem och ett halvt år. Det är ju därför vi utbildar oss till lärare!

Ur ett studentperspektiv är vägen mot att bli ett professionsförbund ett viktigt steg att ta. Vi som läser till lärare, studerar alltifrån tre till fem år och den kunskapen vi förvärvar under utbildningen är avgörande för vårt framtida yrkesutövande. Utbildningen utvecklar vår pedagogiska, didaktiska och akademiska kompetens och det möjliggör att vi kan möta varje barn och elev på ett professionellt sätt. Varje barn och elev har rätt till en behörig lärare, en rättighet vi aldrig kan kompromissa med. Vi som valt att investera tid, kraft och ekonomi i en lärarutbildning har gjort det därför att vi ser hur viktiga skickliga och kunniga lärare är för samhällsutvecklingen. Därför anser vi att förbundsstyrelsens förslag till kongressen handlar om att göra upp med vår identitet, och med vem som faktiskt ÄR lärare.

Lärare är en profession och att bli ett professionsförbund handlar om att samla alla lärare. Om vi vill vara en konstruktiv kraft i att skapa den bästa skolan för varje barn och elev är det viktigt att Lärarförbundet gör en gränsdragning för vilka det är som faktiskt ska bedriva undervisning. Det handlar om att vi måste markera mot krafter som vill undergräva vårt professionsbildande. Det finns inga genvägar till god utbildning – god utbildning kräver välutbildade lärare som har rätt förutsättningar för sitt uppdrag. Därför måste Lärarförbundet vara ett förbund som alltid står upp för lärares fackliga OCH professionella intressen. Vi måste värdera vår utbildning och den kompetens vi besitter. Endast då kommer samhället ge oss vår professionella frihet och den tillit vi förtjänar. Därför är det avgörande att kongressen antar förbundsstyrelsens förslag om att Lärarförbundet ska vara ett professionsförbund.

Den andra stadgeförändringen som berör lärarstudenter handlar om hur vi ska organisera oss i framtiden. Förändringen innebär ett ökat fokus på lokalt engagemang. Den nationella styrelsen kommer få större muskler genom att utvidgas från att vara fem personer till nio. De lokala kommittéerna kommer att istället bli lokala styrelser, vilket möjliggör att de inom sig kan utse förtroendeposter och skapa tydligare strukturer. Det tror vi kommer få underlätta för fler att engagera sig.

Kongressen kommer också ta beslut om budget. Ett av budgetförslagen från förbundsstyrelsen innebär att Lärarförbundet Student ska ha möjlighet att heltidsarvodera sin ordförande. Arvoderingen ska motsvara studiemedlet. Det här förslaget skulle innebära stora vinster för oss, och för Lärarförbundet som helhet. Lärarförbundet Student skulle stärkas och bli än mer trovärdig i den skolpolitiska debatten och i vår påverkan av landets lärarutbildningar.

Ett annat förändringsområde i budgeten som kommer att påverka studenter i Lärarförbundet är fördelningen av ekonomiska anslag. Förbundsstyrelsens förslag möjliggör en större frihet för oss studenter att göra de aktiviteter vi vet är bäst för studenterna på det lokala lärosätet. Det här är viktiga förändringar för Lärarförbundet Student. Det handlar om att vara nära varje medlem och att synliggöra Lärarförbundet Student. Det kommer göra att Lärarförbundet är det självklara valet under studietiden och när vi sen blir yrkesverksamma.

Lärarförbundet Students styrelse

​Nordisk gemenskap och framtidstro

Nordiska lärarstudenter unite!

Nordiska lärarstudenter unite!

Under gångna helgen har våra nationella representanter Gabriella och Maria varit i Köpenhamn på Nordiska Lärarorganisationers Samråds (NLS) studerandeforum. Läs här om deras äventyr!

Internationellt arbete är något Lärarförbundet värderar högt. En del i detta är nordiskt samarbete mellan lärarfackförbund. NLS samlar 17 lärarorganisationer och deras studerandeorganisationer samlas årligen till studerandeforum som är en arena för erfarenhetsutbyte och diskussion. I år fanns det representanter med från Finland, Norge, Island, Danmark och vi, från Sverige.

Studerandeforum har varit givande och fullt med intryck! Ett genomgående tema under konventet har varit vår studiemiljö. Av den anledningen har vi gjort studiebesök på två av Köpenhamns universitet, vilket varit mycket intressant, ögonöppnande och visat på just hur olika utformade universitet kan vara. Detta i sin tur har skapat tankar kring vilka konsekvenser olika miljöer kan leda till samt vad som är en god studiemiljö, vilket sedan varit grund för flera givande samtal. De olika erfarenhetsutbytena och reflektionerna har inspirerat och gett lust att jobba för alla studenters rätt till en god studiemiljö.

Helgens diskussioner med fokus på lärandemiljön kunde slutligen mynna ut i en resolution med lärarstudentorganisationernas samlade syn på förutsättningar för en god miljö. Resolutionen blev antagen av samtliga närvarande lärarorganisationer vilket innebär att vi alla kommer jobba för att dessa förutsättningar ska vara en självklarhet på våra respektive universitet i de olika nordiska länderna.

Andra inslag under helgen var också mycket inspirerande föreläsningar. Jan Hoby höll under lördagen ett föredrag om att skapa aktiva organisationer, där han underströk vikten i att utgå från varför när vi ska agera i dagens samhälle. Av Julien *** fick vi under söndagen inspiration till hur vi kan jobba för att fler flyktingar blir universitetsutbildade. Ytterligare programpunkter var diskussion om nedskärningar i utbildningar, målstyrning, samarbete med våra moderförbund och aktivism.

Under helgen har det varit påtagligt vilken glädje vi kan ha av ett gott samarbete med våra nordiska grannländer. Dels bidrar det till ett mycket värdefullt erfarenhetsutbyte där vi kan lära av varandra, men inte minst har det också visat på att vi är starkare tillsammans!

Maria Guthke
vice ordförande

Gabriella Johansson
ledamot i nationella studerandekommittén

LSM närmar sig: valberedningen har ordet

Valberedandet är i full gång! Är du vår nästa ordförande?

Valberedandet är i full gång! Är du vår nästa ordförande?

Nu är det inte långt kvar till Lärarstudentmötet 2019! Därför letar valberedningen just nu efter de mest lämpade kandidaterna för nästa års styrelse. Är du en av dem? Läs valberedningens ord om vad du behöver veta för att kandidera och nominera!

Hej kära lärarstudenter!

Nu är det snart dags för LSM 2019 (Lärarstudentmötet).
Trots att det är mycket kvar att göra i år är det ändå dags att blicka framåt. Därför är det hög tid att börja fundera på vem eller vilka du vill ska leda Lärarförbundet Students arbete i nästa års styrelse.

Lärarförbundet Student är en politisk organisation och styrelsen leder organisationens arbete för att påverka lärarutbildningarna och nya lärares villkor i yrket till det bättre genom olika typer av påverkansarbete, debatter och stöttning av det som händer på det lokala planet. Styrelsen har kontakt med makthavare, representerar organisationen där lärarutbildning diskuteras och gör inlägg i den skolpolitiska debatten.

Låter det intressant? Läs då vidare för mer info om hur du kan bli nominerad och hur du kan nominera!

Hur väljs en styrelse?

På LSM den 22-24 november kommer en ny styrelse bestående av en ordförande, en vice ordförande och sju ledamöter att väljas. För att underlätta den här processen kommer valberedningen inför mötet arbeta fram ett förslag på en sådan styrelse utifrån nomineringar som kommer in från er lärarstudenter. Alla studerandemedlemmar i Lärarförbundet Student kan både nominera och bli nominerade till en post i styrelsen. Lärarstudentmötet röstar sedan om huruvida valberedningens förslag på en ny styrelse bör antas eller om det finns andra förslag från delegater på mötet.

Vilka poster kan jag nominera till?

Styrelsen kommer att bestå av nio personer som ska arbeta tillsammans för att leda organisationen och genomföra de beslut som tas vid Lärarstudentmötet. För att göra det krävs en sammansättning av olika personer med blandade egenskaper och kvaliteter. Därför vill vi i valberedningen få in så många nomineringar som möjligt för att kunna föreslå en styrelse med bästa möjliga sammansättning. Till styrelsen väljs en ordförande, en vice ordförande och sju ytterligare ledamöter och du kan nominera personer till alla dessa poster.
Känner du en studerandemedlem som kan passa för uppdraget? Tveka inte på att nominera!

Utöver styrelsen skall det på mötet också väljas verksamhetsrevisorer och en ny valberedning inför nästa år. Verksamhetsrevisorerna är de personer som granskar och utvärderar arbetet i Lärarförbundet Student för att göra arbetet i organisationen så bra som möjligt. För verksamhetsrevisorerna kommer valberedningen att vilja ha in nomineringar för att kunna lägga fram förslag. Valberedningen nomineras istället alltid på mötet eftersom vi inte ska valbereda våra efterträdare.


Känner du någon eller några som du tror skulle passa i en av de ovan beskrivna posterna?
Så här gör du för att nominera!


Vad ska jag skriva i min nominering?

För att nominera någon behöver du börja med att fråga om personen är intresserad av den post du vill nominera hen till. Om så är fallet kan du börja skriva en nominering.

I en nominering ingår en kort introduktion där din kandidat beskrivs med namn, vilket universitet och vilken lärarutbildning. Du behöver också bifoga mejladress till den nominerade.

Fortsätt sedan med en motivering till varför du anser att personen passar för den förtroendepost som nomineringen gäller. Beskriv här din kandidats egenskaper, kvaliteter och eventuella tidigare erfarenheter och vad du tror att hen kan bidra med i just den rollen.

Kan jag nominera mer än en person?

Ja, såklart! Nominera alla du tycker skulle passa på en förtroendepost!

Till vem ska jag skicka min nominering?

Skicka din nominering till valberedningens mejladress valberedningen@student.lararforbundet.se.
Märk mejlet med “Nominering till ordförande/vice ordförande/styrelseledamot/verksamhetsrevisor.”
Nomineringarna behöver komma in senast den 25:e oktober 2019.
Läs mer här om vad som bör ingå i din nominering.

Valberedningens förslag till ny styrelse och verksamhetsrevisorer skickas ut tillsammans med handlingarna 8:e november 2019.

Undrar du något?

Tveka inte på att skicka din fråga till oss på valberedningen@student.lararforbundet.se eller till styrelsen via student@lararforbundet.se.

Här kan du läsa mer om LSM- 19, Lärarstudentmötet, och om vad som bör ingå i din nominering.


Vi i valberedningen ser fram emot att höra ifrån så många som möjligt!

Med peppande hälsningar,

Valberedningen

​​​Ett än starkare Lärarförbundet Student i sikte!

Matilda och Maria, presidiet i Lärarförbundet Student, har stora förhoppningar inför de föreslagna förändringarna. Tillsammans blir vi ett än starkare Lärarförbundet Student!

Matilda och Maria, presidiet i Lärarförbundet Student, har stora förhoppningar inför de föreslagna förändringarna. Tillsammans blir vi ett än starkare Lärarförbundet Student!

23-26 oktober håller Lärarförbundet sin kongress. Till kongressen har förbundsstyrelsen lagt fram ett förslag som förändrar Lärarförbundet Students organisationsstruktur i grunden. Lärarförbundet Students styrelse står bakom förbundsstyrelsens förslag. Läs mer om vad förslaget innebär för oss!

Förbundsstyrelsen föreslår att dagens nationella studerandekommitté ska ersättas av en nationell styrelse bestående av nio ledamöter. Även de lokala studerandekommittéerna ska ersättas av lokala styrelser, och därigenom få möjlighet att inom sig utse förtroendeposter. På det lokala planet innebär det formella förändringar som kommer underlätta för våra lokalt engagerade att skapa egna strukturer för engagemanget. På nationellt plan innebär förslaget en förändring i hur våra medlemmar representeras.

”Vad händer när den nationella studerandekommittén inte längre finns? Hur ska vi då kunna representeras?” kanske du tänker.
(Eller så vet du inte vad den nationella studerandekommittén är. Då kan du läsa mer här.)

Tanken med det här förslaget är att det ska stärka det lokala engagemanget, knyta det engagemanget till den nationella styrelsen och ge oss mer kraft att verka på det nationella planet genom en större, arbetande styrelse. Som styrelseledamöter kan vi se att en utökad styrelse skulle ge föreningen den skjuts som vi verkligen behöver. Då skulle vi ha än starkare krafter att, från nationellt håll, stötta den lokala verksamheten samtidigt som vi med stärkta muskler företräder våra medlemmars intressen.

Utvecklingen av en stärkt styrelse kommer, tillsammans med införandet av den nya rollen studentombud, innebära en möjlighet för oss att stärkas både lokalt och nationellt. Varje år ska dessutom den nationella styrelsen kalla till en gemensam konferens med alla de lokala studentombuden och representanter från de lokala styrelserna. På så sätt kommer vi fortsatt att säkra utbytet mellan lokalt organiserade studenter.

Detta är exakt vad vi behöver för att bli starkare och för att bli fler. Förslaget ger oss: tydliga strukturer och stärkta förutsättningar för lokalt påverkansarbete. Det ger oss än större möjligheter att göra det vi lärarstudenter gör bäst: påverka vår utbildning och förutsättningarna för vårt framtida yrke.

Ju fler vi är som väljer att engagera oss i Lärarförbundet Student, desto starkare står vi. Förbundsstyrelsens förslag är ett steg i riktning mot ett starkare Lärarförbundet Student och ett än mer enande Lärarförbundet som samlar hela professionen.


Vi ser med spänning fram emot framtidens lärarstudentorganisation!

Matilda Gustafsson
ordförande

Maria Guthke
vice ordförande




Vet du verkligen vilken examen du får, lilla vän?

Som lärarstudent tror man att man vet vad lärarutbildningsvägen leder till. Men gör man verkligen det?

Som lärarstudent tror man att man vet vad lärarutbildningsvägen leder till. Men gör man verkligen det?

En av Lärarförbundet Students viktigaste frågor handlar om att samma lärarutbildning ska leda till samma typ av examina. Vad betyder egentligen det? Vet du vilka examina som utfärdas på din lärarutbildning?

Alla lärarutbildningar leder till någon typ av lärarexamen. Det vet de flesta som ger sig in på en lärarutbildning. Vad många inte vet är däremot att vissa lärarutbildningar också kan leda till en s.k. generell examen. Alltså en kandidat-, magister- eller masterexamen. Problemet är att det inte finns någon överblick över vilka utbildningar som leder till vad. Därför är det viktigt att ALLA studenter undersöker vilka examina som utfärdas på just deras utbildning.

De lärarexamen som utfärdas efter genomgången lärarutbildning är:

  • Förskollärare - Förskollärarexamen (på grundnivå)
  • Lärare med inriktning mot fritidshem – grundlärarexamen (på grundnivå)
  • Lärare F-3 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
  • Lärare 4-6 – grundlärarexamen (på avancerad nivå)
  • Ämneslärare 7-9 – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)
  • Ämneslärare gymnasiet – ämneslärarexamen (på avancerad nivå)

Men vid vissa lärosäten kan du alltså också få en generell examen. Den kan vara i form av en kandidatexamen i didaktik/förskoledidaktik, magister- eller masterexamen i didaktik och en kandidatexamen i något av dina ämnen. Det låter som viktig information att ha va?

Exakt samma antal poäng, på exakt samma akademiska nivå kan alltså leda till helt olika examina. En ämneslärarstudent vid ett universitet får ut en ämneslärarexamen, medan en student som läser exakt samma ämneskombination vid ett annat universitet dessutom får ut en kandidatexamen i något av sina ämnen. Har studenten tur visste studenten vad som gällde när hen gick in på utbildningen. Men alldeles för många har inte koll på vad som utfärdas innan de går in på utbildningen.

Universitet och högskolor har dålig översikt

Att studenter inte har koll kan inte skyllas på studenterna själva! Universiteten och högskolorna har själva så dålig översikt över sitt eget utfärdande att de ofta inte kan svara på frågan om vilka examina som utfärdas hos just dem. Den osäkerheten kan vi inte acceptera. Självklart ska det här vara lättillgänglig information som ges till alla studenter.

Och varför spelar det här roll då?

En lärarexamen är ju en finfin examen som leder till ett fantastiskt yrke!
Så är det såklart. Och en lärarexamen är självklart målet med våra studier vid en lärarutbildning och det är den som gör oss till behöriga lärare. Men inkonsekvensen i vilka examina som utfärdas innebär att vi, när vi är färdiga lärare, har helt olika möjligheter att fördjupa oss i våra ämnen och vår profession. Det kan i förlängningen också undergräva lärarutbildningarnas status. För vem vill gå en utbildning där det är godtyckligt vilka examina man får?

Du som är lärarstudent – visste du om det här?

Om inte är det hög tid att göra något åt de här bristerna! I Lärarförbundet Student arbetar vi tillsammans för att uppmärksamma frågan och för att göra studenter medvetna om deras olika möjligheter. Tillsammans kan vi förändra det här!

Hör av dig till oss: student@lararforbundet.se om du vill vara med och förändra!

Vi vill att:

  • Samma lärarutbildning ska leda till samma examen.

  • Att alla lärarutbildningar ska leda till examen på avancerad nivå.


Vill du ta reda på vilken examina som utfärdas på din utbildning?

  • Ta kontakt med studievägledningen på ditt lärosäte. Ge inte upp förrän de faktiskt gett dig ett konkret svar. Be gärna om att få svaret skrivet till dig i ett mail, så att du faktiskt har det på pränt. Be också om en bakgrund till varför de examina som utfärdas beslutats utfärdas.
  • Gör gemensam sak med dina medstudenter! Genom Lärarförbundet Student kan ni gå samman och ställa krav på ert lärosäte/institution.
  • Se till att ALLA lärarstudenter ställer de här frågorna till ansvariga på institutioner, vägledningar och lärosäten.

Gör du ett bra skol-val den nionde september?

Skolans framtid och alla barns rätt till utbildning är valets viktigaste frågor, skriver Maria Guthke och Matilda Gustafsson. Foto: Filippa Ländin

Skolans framtid och alla barns rätt till utbildning är valets viktigaste frågor, skriver Maria Guthke och Matilda Gustafsson. Foto: Filippa Ländin

Den nionde september väljer vi en ny riksdag, nya kommun- och landstingsfullmäktige. Olika partier går till val med olika prioriterade frågor och det kan vara svårt att sovra bland vallöftena. Vilka är egentligen de viktigaste valfrågorna?

För oss är det självklart: skolans framtid och alla barn och ungas lika rätt till utbildning är valets viktigaste frågor. Framtidens skolpolitik kommer att beröra oss, framtidens lärare, på flera plan. Under den tid som kommande mandatperiod fortskrider kommer många av oss som nu pluggar till lärare att bli färdiga lärare och börja arbeta i verksamhet. Vi kommer att stå i klassrum runtom i landet och arbeta för människors lika värde, för att förankra värdegrund och nya kunskaper hos våra elever. Men flera av oss kommer, tyvärr, också att hoppa av vår utbildning, eller faktiskt välja att arbeta i andra yrken. Det säger i alla fall statistiken.

Vi kommer att känna av om satsningar uteblir, om reformer som utlovats inte genomförs och vi kommer tvivla på likvärdigheten när alldeles för många klassrum står utan behöriga lärare.

Att allt börjar med en bra lärare är inte bara en floskel. Det är ett faktum att lärare bidrar i unga människors utveckling, och att de i sin tur formar framtidens samhälle. Därför är det viktigt att vi efter den nionde september får en regering som sätter utbildningspolitik högt på agendan.

Vi, framtidens lärare, behöver politiker som:


-Står för alla människors lika värde
-Minskar arbetsbelastningen och höjer löner för lärare och skolledare
-Prioriterar lärarutbildning ekonomiskt
-Skapar fler och flexiblare ingångar i läraryrket

Så du som ska rösta: tänk noga igenom ditt val.


Innan du sätter ditt kryss den nionde september vill vi uppmuntra dig att fundera på följande tre frågor:

-Prioriterar partiet/politikern skolan?
-Lägger partiet förslag som kan stärka lärarprofessionens inflytande i skolan?
-Går partiet till val för att alla människors lika värde och för att främja demokrati?

Rösta på partier där svaret på dessa frågor är ”JA!”.

God röstning!

Matilda Gustafsson & Maria Guthke
ordförande & vice ordförande
Lärarförbundet Student



Inkluderande sex- och samlevnad är livsavgörande!

Oavsett om regn öser ner eller sol strålar tågar Lärarförbundet för allas rätt att vara sig själva!

Oavsett om regn öser ner eller sol strålar tågar Lärarförbundet för allas rätt att vara sig själva!

Vi lever i ett land där människor har rätt att vara sig själva. Där vi, oavsett läggning, identitet, variation eller bakgrund har lika värde. Men finns krafter som ifrågasätter det där lika värdet, och fortfarande vanor och normer i vårt samhälle som begränsar människors handlingsutrymme och frihet.

Det där begränsande hittas ofta inom det vi kallar ”sex- och samlevnad”. Alldeles för ofta är undervisningen om sex och relationer normerande och begränsande istället för ögonöppnande och inkluderande.

När vi blivande lärare i framtiden ska prata om sex och relationer med våra elever i skolan så måste vi belysa alla delar av sexualitet och kärlek. Vi måste kunna vara inkluderande och pålästa. Vi måste tillsammans med våra elever och kollegor kunna granska samhällsnormerna om hur vi faktiskt pratar med elever om sex.

Det står i läroplanen att samtal om sex och samlevnad ska vara ämnesöverskridande i gymnasieskolan. Det ska ingå i flera olika ämnen. Innebär det att alla lärare tar det ansvaret eller betyder det snarare att ämnet faller mellan stolarna? Och vem tar det övergripande ansvaret för att alla elever får undervisning om sex och samlevnad som är normkritisk och av hög kvalitet?

Vi ser en risk: att det faller mellan stolarna. För hur ska vi framtida lärare ta det ansvar som tillfaller oss, när lärarutbildningarna inte ger oss tillräckliga perspektiv på sex och relationer eller på normkritiska förhållningssätt? Vi vill kunna möta våra framtida elever på rätt sätt: vi vill öppna deras idévärldar och vi vill kunna bidra till alla elevers känslomässiga och intellektuella utveckling. Det kräver att vi får normkritiska förhållningssätt med oss från vår utbildning. Det kräver att vi känner oss trygga inför samtal om sex och relationer.

Men den sortens kunskap får vi inte genom våra utbildningar. Och det är under all kritik.

Lärarförbundet Student har länge arbetat för att normkritiska perspektiv och normkritisk sex- och samlevnad ska vara en obligatorisk del av alla lärarutbildningar. Fortfarande är det ingen självklarhet. I februari presenterade Skolinspektionen en rapport som visar att sex- och samlevnadsundervisningen i svensk skola har många brister. Vi behöver förändring och vi behöver den nu!

Lärarförbundet Student anordnar därför ett seminarium under Pride-veckan för att diskutera detta! Vi snackar normkritisk skola och hur en inkluderande sex- och samlevnadsundervisning börjar i en normkritisk lärarutbildning. Det samtalar vi om tillsammans med lärare, lärarstudenter, sexualupplysare och Skolverket.

Vi ses på fredag 3 augusti i EuroPride House i Studion klockan 16.00.
Här hittar du mer information om seminariet.
Välkommen!

Happy Pride!

Maria Guthke
vice ordförande

Matilda Gustafsson
ordförande
Lärarförbundet Student










Lärarstudenthäng i Almedalen!

Almedalen - yes we'll be there!

Almedalen - yes we'll be there!

Än är det är inte riktig dags än för oss studenter att stänga av hjärnan för sommarledigheten. Vi har en stor grej kvar! Lärarförbundet Students styrelse är på plats i Almedalen för att påverka politikerna i utbildningspolitiska frågor!

I år engagerar vi alla Sveriges lärarstudenter! Vi bjuder nämligen in till politikerpicknick, där vi ska föra samtal med politiska aktörer om lärarstudenters viktigaste frågor.

På vår picknickfilt kommer vi ha spännande gäster! Till exempel Hans Linde, ordförande för RFSU. Med honom kommer vi prata om vikten av normkritisk sexualundervisning och varför vi måste få med oss normkritiska perspektiv redan i lärarutbildningen.

En annan spännande picknickare är Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister. Vi kommer såklart att prata skolutveckling med henne, men också om ökade studiebidrag till lärarstudenter och om situationen för alla de lärare som undervisar elever med utvisningshot. Andra picknickare som kommer sitta på vår filt är bland andra Matilda Ernkrans (S), ordförande för utbildningsutskottet, och Fredrik Christensson (C), Centerns talesperson för högre utbildning, Philip Botström, ordförande för SSU, Maria Jarl, ordförande för Lärarutbildningskonventet med flera.

Vi har också bjudit in lokalpolitiker som Katrin Stjernfeldt Jammeh och Olle Burell till vår fina picknickfilt. De leder två av våra största kommuner (där två av de största lärosätena också finns!) Malmö och Stockholm.

Vilka frågor borde vi ställa?
Skriv till oss på Twitter @lararforb_studoch följ med i våra sändningar på Facebook och Instagram!


Är du på plats i Almedalen? Missa oss inte i seminarier!

2/7 Måndag: För en attraktiv skola på vetenskaplig grund - forskning i nära samverkan mellan skola och akademi
3/7 Tisdag: Har politikerna det som krävs för att lösa skolutmaningen?
4/7 Onsdag: Lärares kunskap om dyslexi, är den ok?

Läs mer via Almedalsguiden, och följ med i etern!
Vi ses!

Flyktingmottagande, bjudgrejer och fackliga utbyten i Tyskland - Stockholmsstudenter berättar!

Stockholmsstudenterna Erik, Maria och Håkan var på workshop med fackliga från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Stockholmsstudenterna Erik, Maria och Håkan var på workshop med fackliga från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Lärarförbundet Student Stockholm kirrade en resa till Tyskland och tyska facket GAW, fick erfarenhetsutbyte med fackliga från andra europeiska länder och lärde sig mer om tyskt flyktingmottagande. Läs vad Erik, ordförande i Lärarförbundet Student Stockholm, berättar om deras resa!

ter många om, många men och ett par sena återbud blev det till slut ett tappert gäng på tre svenska lärarstudenter från Lärarförbundet Student Stockholm som tog oss an resan: Maria Guthke, Håkan M Cetin och jag, Erik Löfgren. Från olika håll (Stockholm!, Köpenhamn!, Leipzig!) möttes detta kontinentalt somriga gäng upp i Flensburg på söndagskvällen, för ett par dagars utbyte med fackligt aktiva i lärarfackförbund från Nederländerna, Portugal och Tyskland.

Under ledning av det tyska lärarfacket GEW:s representant Frank Hasenbein – som mötte upp oss på tågstationen och sedan vallade oss med fast hand igenom Tyskland – träffade vi först aktiva i den lokala avdelningen i Flensburg, med vilka vi åt middag och utbytte erfarenheter på söndagskvällen.


Gänget i Flensburg

Flensburg-gänget

frank 2
Frank!

Morgonen därpå besökte vi en grundskola i Flensburg, där vi delade upp oss för att titta på tre olika lektioner. Noterbart var att det i varje klass fanns en »praktikant« från lärarutbildningen i staden, som varje vecka gjorde en dags praktik i skolan. Den lärarstudent som var på min (Erik Löfgrens) lektion skulle egentligen jobba med gymnasieelever när han var färdig, men hade blivit placerad i en klass med lågstadieungdomar, men han tyckte ändå att det var mycket givande dagar.

Den klass jag studerade var för nyanlända i lågstadieålder som studerade tyska som andraspråk och det var inspirerande att se hur villiga och sugna de var på att lära sig – och intressant allt se hur de, trots ett ganska begränsat ordförråd, alltid pratade tyska sinsemellan.

Efter skolbesöket åkte vi till Flensburgs centrum och besökte Flüchtlingshlilfe: en ideell organisation som startade 2014 och som sedan dess hjälpt nyanlända med språkutbildningar och andra mer vardagliga sysslor (CV-skrivande, översättande, med mera). Det var väldigt intressant att sitta ner och prata med en av grundarna, Niklas Kildentoft, och prata om situationen i Tyskland, vad gäller migration, politiskt klimat och engagemanget i just Flensburg: en stad som alltid haft en väldigt välkomnande inställning till migranter och människor från andra länder. Just Niklas var heltidsanställd, med hjälp av kommunen och externa bidrag, men organisationen drevs i övrigt runt med hjälp av 25 väldigt engagerade volontärarbetare.

fluchtingshilfe

Hos fluchlingshilfe.

Därefter åkte vi vidare till Hamburg, där lokalinvånaren Frank agerade föredömlig guide och vallade oss som en fårskock genom staden.

Det är mycket som – åtminstone ur en aktivistisk synvinkel – är föredömligt i Hamburg, där invånarna gör sitt bästa för att motverka gentrifiering och chockhöjningar av hyror i innerstaden – och vårt hotell var ett exempel på just detta. 220 konstnärligt sinnade frilansare hade tillsammans bildat ett kooperativ som köpt loss en gammal centralt belägen militärkasern och var just nu (och antagligen för väldigt många år framöver) i färd med att renovera den. I ena flygeln var det dock renoverat och där fanns ett litet hostel på vilket vi bodde under våra tre nätter i Hamburg.

Tisdagen innebar en ambitiös workshop mellan 09–17, där vi diskuterade hur vi skulle kunna aktivera fler lärare och lärarstudenter i våra respektive fackförbund. Det var en heldag fylld till bredden av bra diskussioner och än bättre idéer som vi tänker försöka implementera i Lärarförbundet Student Stockholm. Vi fick också ta del av en presentation av eldsjälen Petra Barz, som jobbade i byggnaden och som – vad det verkade – hade haft ett finger med i varje aktivistisk syltburk i Hamburg de senaste decennierna.

Det var inspirerande att ta del av historier om vad som faktiskt går att åstadkomma med lite mobilisering. Speciellt tyckte jag berättelserna om ockupationer av byggnader och allmänna områden var inspirerande för oss på Stockholms Universitet, där lärarstudenterna (som är flest av alla grupper på universitetet!!) inte har något eget tillhåll. Kanske ska vi – när vi väl mobiliserat tillräckligt många lärarstudenter – helt sonika bara ockupera ett befintligt hus???

På kvällen hade vi en liten mottagning på GEW:s huvudkontor i Hamburg, där vi pratade med ordföranden i lokalföreningen och kalasade på en bjudbuffé av syriska smårätter. Frank visade upp ett imponerande tyskt utbud av bjudgrejer från GEW, där jag – Sveriges mest idoge lunch-medtagare – kommer att ha stor glädje av den lilla lunchlåda i GEW:s färger som vi fick oss till dels.

Michael Scott


Själv bjöd vi bland annat på de fina knappar vi fått med oss, där frasen »Allt börjar med en bra lärare« översatts till tyska och fått sig ett extra strängt schwung och ett antal ytterligare konsonanter.

På onsdagen var det dags för nytt skolbesök; den här gången på Europa Schule Hamm, en skola där 85 procent av barnen hade migrationsbakgrund. Det var dock en, med svenska mått mätt, speciell skola där flyktingar från Syrien och Afghanistan blandades med dansande migranter från Spanien och Ukraina, som gick på skolan för att dansa balett.

Vi studerade två olika lektioner där eleverna läste tyska som andraspråk och det var imponerande hur långt de kommit på så kort tid – och fascinerande att se hur långt... (jag letar efter ett bättre ord här) efter den tyska skolan verkar vara den svenska vad gäller digitalisering. De jobbade nästan uteslutande med penna och papper och böcker, bärbara datorer rullades in på rullvagn (som lärarna gjorde när jag gick i skolan för ett decennium sedan) och längst framme vid katedern fanns något så förhistoriskt som en kalktavla på vilken läraren gick an med gamla kritor.

Vi stötte på dessa plåtfigurer när vi gjorde en rundtur i kooperativet där vi bodde:


robot

Kan det ha varit det Hamburgska utbildningsdepartementets försök att producera lärar-robotar? Kanske.

Något som också var utmärkande för Europa Schule Hamm var dess benhårda mobilförbud – såväl i klassrummen som utanför och under rasterna. Syntes en ungdom med näbben ner i mobilskärmen så innebar det att läraren ryckte telefonen ifrån barnet och låste in den under två-tre dagar.

Detta medförde ett yvigt stojande och plojande under rasterna – där asfalten runt basketplanen och pingisborden gick varm av barnaspring – och kanske är det, om vi tittar till hur den svenska skoldebatten ser ut, på det sättet vi till slut ordnar upp hela den svenska skolan i ett enda enkelt nafs: genom att allomfattande mobilförbud.

(Jag gissar att det inte är så, nej.)

Detta var något speciellt för just denna skola och generellt är det ju så i Tyskland, märkte man: att de inte jobbar särskilt övergripande och centraliserande kring sin skola. Det finns ju 16 olika federala delstater som alla har sina egna egenheter gällande utbildningssystemet – och det som gällde i delstaten Schleswig-Holstein, vid den danska gränsen, behövde inte alls gälla om man åkte ett par timmar söderut mot Hamburg. Alla vi pratade med tyckte förstås att det här var ett befängt sätt att ordna en nationell utbildning på, men Tyskland är... konservativt.

Detsamma gäller faktumet att de tyska barnen delas upp i två olika skolor efter bara fyra gemensamma grundskoleår. Endera får de gå i den svårare, snabbare »gymnasium«-skolan eller i den enklare, lite långsammare »gemeinschaftsschule«-skolan. Detta var precis alla vi talade med överens om att det var ett, hm, konstigt system som skapade en väldig press bland de väldigt unga barnen (de högpresterande vill alla komma in på »gymnasium«-delen) och inte ens när man väl kommit in på den utbildning man vill så är man säker, då Frank berättade att hans dotter och hennes kompisar just nu var hemskt stressade över att behöva lämna »gymnasium«-skolan, vilket man kan tvingas göra efter två år. Inte heller detta förs det någon debatt om att ändra i Tyskland, då landets skolpolitik är väldigt konservativt lagd.

Nu sitter vi på tåget tillbaka och har goda tio timmar på oss innan vi är åter i Stockholm. Men det har varit ett väldigt givande besök och den sista kvällen ägnade vi åt att diskutera hur vi ska bygga vidare på detta gränsöverskridande samarbete och kanske kan det bli så att vi ordnar en träff för Hamburg 2018-gänget i Stockholm under nästa försommar?

Till dess hoppas vi att vi är ännu fler lärarstudenter från Stockholm som vill ta chansen att fortbilda sig genom utländska utbyten med fackligt aktiva lärare och lärarstudenter. Jag kan gå i god för att det är väldigt givande och roligt.

Erik Löfgren
Ordförande i Lärarförbundet Student Stockholm

Vill du veta mer om Lärarförbundet Student Stockholm?
Kontakta dem via deras facebook-sida här!

Högre studiebidrag till KPU-studenter: nu väntar vi på högre bidrag för alla lärarstudenter

Matilda Gustafsson välkomnar regeringens beslut om höjt studiebidrag för KPU:are men menar att bidragshöjning också behövs för alla lärarstudenter.

Matilda Gustafsson välkomnar regeringens beslut om höjt studiebidrag för KPU:are men menar att bidragshöjning också behövs för alla lärarstudenter.

​I Lärarförbundet Student pratar vi ofta om att satsningar behövs på lärarutbildningar och lärarstudenter. Att lärarstudenter måste belönas ekonomiskt, både under utbildningen och efter den som yrkesverksamma lärare. I veckan har den diskussionen till viss del burit frukt.

I torsdags meddelade regeringen att de beslutat att studenter på kompletterande pedagogisk utbildning ska få högre studiebidrag från och med 1 juli 2018. Det betyder att KPU-studenter nu får rätt till 7588kr i bidrag per studiemånad jämfört med det generella bidraget på 3428kr. Det innebär mer än dubbelt så mycket studiebidrag för dessa lärarstudenter. Den som har en universitetsexamen sedan tidigare kan gå en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att få en ämneslärarexamen i sina tidigare studerade ämnen.

-Det här är ett beslut vi verkligen välkomnar! Många studenter som överväger att gå ett KPU-program har kanske studielån sedan tidigare, eller har arbetsinkomst och då kan steget till att gå tillbaka till studier och studielån vara stort, säger Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.
- Med en ökad bidragsdel kommer därför människor i olika livssituationer ha möjlighet att söka sig till KPU. Och det lönar sig att välja en lärarutbildning! Det är en viktig pusselbit för att lösa lärarbristen, fortsätter hon.

Sverige befinner sig mitt i en stormande lärarbrist och skolor runtom i landet har stora rekryteringsbehov. Därför är det viktigt att man satsar både på den traditionella lärarutbildningen och alternativa lösningar, menar Matilda Gustafsson.
-Vi behöver flexibla lärarutbildningar och ekonomiska fördelar. Det regeringen nu beslutat är ett stort steg i rätt riktning, men vi behöver ekonomiska fördelar även för lärarstudenter på traditionella lärarutbildningar och för de som jobbar i skolan och vill läsa in behörighet. Lärarbristen innebär ett extraordinärt läge och det kräver att vi jobbar för lösning på flera håll samtidigt.


Maria Guthke
Vice ordförande
Lärarförbundet Student
maria.guthke@student.lararforbundet.se

Läs mer om beslutet hos regeringen.