Lärarförbundet
Bli medlem

Fråga skolpsykologen!

Mattias Norlund, skolpsykolog

Mattias Norlund, skolpsykolog

Vi fortsätter temat kring fokusfrågan om psykisk ohälsa och intervjuar en skolpsykolog om arbetet i elevhälsoteamet!

Hej Mattias! Vem är du och vad gör du?

Hej! Mattias Norlund heter jag, jag jobbar som skolpsykolog på lite olika skolor i Västerbotten och i Norrbottens inland. Mest jobbar jag på en skola i Sorsele. Det är en F-9 skola med totalt 234 elever. Det är en kommunal skola i glesbygd, trots att den ligger i kommunens centralort.

Spännande! Hur länge har du arbetat som skolpsykolog?

Jag har arbetat som skolpsykolog i två år ungefär. Tidigare har jag arbetat med ungdomar på andra sätt, både inom habilitering och på en SiS institution. Arbetet på SiS institutionen handlade om att utreda ungdomarnas problematik, med syftet att identifiera framkomliga vägar och rekommendera insatser för att få en ungdom på rätt bana igen efter sluten ungdomsvård eller psykisk ohälsa.

Vilken är din roll i elevhälsoteamet?

Min roll är att stå för ett vetenskapligt psykologiskt perspektiv på eleverna i skolmiljön. I praktiken innebär det att jag lyfter ett sådant perspektiv i möten med vårdnadshavare, personal och liknande. Jag utför i arbetet som skolpsykolog nivåbedömningar, jag handleder lärare i elevärenden, utför observationer i klassen med mera. Jag har en del samtal med elever också, men kuratorn tar de flesta elevsamtalen. Kuratorerna jag möter är alldeles fantastiska i min mening. I praktiken kan en som skolpsykolog hamna i en situation att om inte kuratorn ”räcker till” kan det ofta handla om en problematik som skall hanteras inom primärvården eller BUP istället. Tiden är en viktig faktor att väga in i vårt arbete också. Det kan vara svårt att hinna med exempelvis elevsamtal beroende på omständigheterna i den specifika tjänsten.

Jag kan ju egentligen bara tala för hur arbetet går till på de skolor jag arbetar på, men mitt intryck är att det kan vara lite utav en djungel av olika teorier och insatser cirkulerar. Dessa kan ibland även sakna vetenskaplig förankring och tyvärr saknas ibland också beprövad erfarenhet. Då kan en väl säga att det blir lite av skolpsykologens ansvar att visa vägen, angående hur det vetenskapliga läget ser ut och vad som därför är en lämplig insats i ett ärende med en elev.

Vad tycker du är extra viktigt i ditt samarbete med läraren?

Den allra viktigaste komponenten tror jag är prestigelöshet. Lärarna sitter med kunskap om eleven som jag oftast inte har. Det kan ju vara hur eleverna fungerar i vardagen, i ett klassrum och liknande. Jag besitter istället kunskaper om psykologi och vilka sådana aspekter som kan spela in, detta är kunskaper som lärarna istället oftast inte har. Om båda har ett öppet sinne så brukar det gå att hitta lösningar på de flesta situationer. Det kanske är en floskel men samarbete är verkligen nyckeln. Sen är det såklart viktigt att alla får tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete också.

Hur ser samarbetet med lärare ut nu och ser du några utvecklingsområden däri eller i elevhälsoteamens arbete i stort?

Jag tycker att samarbetet fungerar väl i enskilda ärenden och det fungerar alltid allra bäst när vi väl har kommit in i själva ärendet. Vi är mitt uppe i att förändra hur vi inom elevhälsan organiserar oss just för att komma närmre lärarna. Detta är definitivt ett utvecklingsområde, vi har nu börjat rotera runt bland arbetslagen och kan på så sätt lösa vissa ärenden vid sittande bord, tillsammans med arbetslagen. Jag tror att det då blir tydligare för exempelvis lärare hur vi i elevhälsan tänker kring olika utmaningar.

Tack Mattias! Nu vet vi lite mer om vad vi ska tänka på i samarbetet med skolpsykologen, när vi är yrkesverksamma lärare.

Gör din röst hörd!

Se till att ditt namn finns på deltagarlistorna genom att anmäla dig till LSM!

Se till att ditt namn finns på deltagarlistorna genom att anmäla dig till LSM!

Snart är det dags för LSM och en viktig del i den demokratiska processen är att det skickas in många motioner. I följande blogginlägg kommer några tips för att skriva en bra motion. Och kom ihåg: gör det innan den tionde oktober!

Motionsskrivande – från idé till beslut

Alla studerandemedlemmar i Lärarförbundet har möjlighet att skriva motioner till Lärarstudentmötet. Nedan finner du en kort genomgång av hur processen ser ut när du skriver en motion – från idé till beslut. Skicka en intresseanmälan till Lärarstudentmötet här.

Vad är en motion?

En motion är ett förslag till ändring eller tillägg i organisationens verksamhet. En välformulerad motion har en tydlig problemformulering (bakgrund). Vad är det du vill ändra på eller utveckla? Vad vill du uppnå med din motion?

En tydlig beslutsformulering (yrkande-att satsen) är viktig – vad är det du vill att LSM ska besluta? Utgå gärna från dig själv, dina erfarenheter och de existerande styrdokument som finns. Ser du utvecklingspotential eller saknar du något? Börja skissa på en motion där du beskriver vad ditt förändringsförslag innefattar och innebär. En sak som är viktig att komma ihåg när du skriver en motion är att förslaget till beslut – beslutsformuleringen – måste vara tydlig.

Var börjar jag om jag vill skriva en motion?

Titta igenom och läs den här guiden och styrdokumentet. Genom det kan du få tankar och idéer om förändring eller utveckling. Du kanske märker att något saknas i styrdokumentet som du anser ska läggas till – det är då du ska greppa pennan!

Att få igång den kreativa processen: ”8-ball metoden”

(testa gärna i grupp)

  • Sätt mobilen på 5 minuter
  • Skissa på åtta tankar/idéer – behöver inte vara färdiga tankar eller idéer, det kommer senare.
  • Sammanfatta hur det gick under första rundan – gå igenom allas papper och ta inte bort några idéer än.
  • Gör om övningen: 5 minuter igen – nu har ni ett gediget underlag med idéer. Gå igenom alla idéer, stryk de som är ”helt bananas” och slå ihop de som verkar passa.
  • Övningen går att upprepa flera gånger. När ni känner er nöjda gå igenom idéerna igen, stryk/bolla vidare /slå ihop etc.

Syftet med övningen är att dra igång det kreativa tänkandet och försöka komma bort från nej-sägandet. Fokusera på ett glatt och fritt klimat i rummet, gärna med musikrörelse för att komma igång. Ett bra komplement för att få igång idéandet är att rotera människorna i grupperna efter några fem-minutare.

Hoppas ni får roligt och massa kreativa idéer!

Motionsmall

Inkom:

datum

Dokument:

Rör frågan en extern politisk påverkansfråga eller en intern organisatorisk fråga?

Rubrik:

Någonting catchy eller konkret!?

Bakgrund:

Varför tycker du att Lärarförbundet Student bör arbetar med den här frågan?

Yrkande:

En att sats som preciserar det Lärarförbundet Student ska arbeta med. OBS! Var så konkret och tydlig som möjlig.

Typ:

Är det du själv eller din lokala studerandekommitté som skickar in denna motion?

Motionär

Namn:

Namn på den som skickar in

Studieort:

Var studerar du/ni?

E-postadress:

kontaktmöjlighet

Exempel på motioner – en som är lite bättre än den andra

Svårtydda varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Mer fika

Bakgrund:

vi har alldeles för lite fika på våra möten!

Yrkande:

vi behöver mer fika!

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

Förtydligade varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Två fikapauser varje möte

Bakgrund:

För att driva fackliga frågor behövs mycket energi, och en fikapaus räcker inte för att hålla igång ett helt möte. Det vore i Lärarförbundet students bästa att tillsätta ytterligare en fikapaus för att göra mötena mer effektiva!

Yrkande:

att Lärarförbundet Students styrelse utökar antalet fikapauser till två per möte.

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

SKICKA IN MOTIONER I WORDDOKUMENT TILL studentmotioner.lsm@lararforbundet.se !!

(gärna en motion per dokument)

En inlämnad motion

När väl motionen är inskickad och motionsstoppet har passerat läses samtliga motioner igenom av styrelsen. Efter det skriver styrelsen ett yttrande för varje motion med en rekommendation för hur Lärarstudentmötet kan besluta.

Styrelsen föreslår att motionen tillgodoses – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta ja till motionen.

Styrelsen föreslår att motionen avslås – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta nej till motionen.

Styrelsen föreslår att motionen ska anses vara besvarad – innebär att styrelsen anser att motionens intentioner tas om hand i Lärarförbundet Students verksamhet. Om Lärarstudentmötet väljer att anse motionen för besvarad betyder det att motionen är behandlad och att inget ytterligare beslut behövs i frågan.

Vad händer med motionerna under mötet?

Under mötet kommer samtliga inkomna motioner att sättas upp på så kallade påverkanstorg. På ett påverkanstorg har du möjlighet att läsa och diskutera motionerna med andra ledamöter. Där kommer ni även ha möjlighet att göra ändringsyrkanden på motionerna som satts upp, det vill säga att ni exempelvis föreslår en liten annan formulering på motionen.

Styrdokumenten föreskriver att Lärarstudentmötet ska välja max tre externa fokusfrågor, varav en ska gälla under två år, samt max tre interna fokusfrågor. Väljer Lärarstudentmötet att tillgodose fler motioner än så kommer mötet att besluta om vilka fokusfrågor som ska prioriteras i verksamheter

Fråga kuratorn!

Marcus Johansson, skolkurator

Marcus Johansson, skolkurator

Lärarförbundet Students fokusfråga om psykisk ohälsa har resulterat i bland annat att öka kunskapen om hur lärare kan samarbeta med elevhälsoteamen, när exempelvis psykisk ohälsa upptäcks. Därför har Julia Norman intervjuat Marcus Johansson om hans roll som skolkurator.

Hej Marcus! Vem är du och vad gör du?

Hej! Jo, jag är Marcus från Göteborg och min yrkesroll i skolan är kurator. Jag arbetar på en ganska stor högstadieskola, med ca. 400 elever, i en kommun i Västra Götalands län.

Väldigt övergripande kan man säga att mitt uppdrag som kurator är att bistå med ett psykosocialt perspektiv på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker i skolan. Lite mer konkret kan mina arbetsuppgifter vara väldigt varierande. Det kan vara allt från enskilda elevsamtal till att bedriva gruppverksamhet i klasser, utifrån olika teman. Tillsammans med pedagoger kan vi kuratorer ha som en form av konsultation som innebär att om en pedagog lyfter en oro kring en specifik elev så kan vi bistå med hur hen kan tänka utifrån ett psykosocialt perspektiv. Vi kan också göra klassobservationer om behovet finns. Om det exempelvis upplevs svårigheter i en klass så kan vi vara med i klassrummet under en period. På så sätt kan vi bidra med ett nytt perspektiv och om det behövs kan vi ge råd om hur pedagogen skulle kunna tänka kring arbetet i just det sammanhanget.

Utöver det har vi också ganska mycket kontakt med vårdnadshavare. Allt som oftast utifrån ungdomar som vi träffar i samtal men också om de vill få information om stödinsatser utanför skolan. Vi har även mycket kontakt med verksamheter och professioner utanför skolan såsom socialtjänst, barn och ungdomspsykiatri, fältassistenter och ungdomscoacher.

På min skola sitter vi kuratorer också med i trygghetsteamet. Det är en arbetsgrupp som arbetar med tryggheten på skolan på en förebyggande och främjande nivå. Vi har också uppgiften att samla in kränkningsanmälningar.

Arbetar ni mycket tillsammans med lärare?

Javisst, det gör vi! Vi är exempelvis ofta med på elevkonferenser eller under möten med vårdnadshavare, elev och mentor och i vissa fall även med rektor. Det kan handla om att elevens skolgång inte flyter på som den skulle kunna göra. Då kan vi sitta med och gemensamt lyssna in vad eleven och vårdnadshavaren har att säga. Så kan vi tillsammans prata om vad vi på skolan måste göra för att det ska bli bättre. Så jag skulle säga att det är ganska vanligt, och väldigt viktigt, samarbetet mellan pedagogen och skolkuratorn.

Det är också verkligen en framgångsfaktor att vi får flera olika perspektiv kring en elev, det är oftast då resultatet blir allra bäst.

Vilka ingår i elevhälsoteamet på din skola?

På min skola är det rektor och biträdande rektor och det är framförallt rektorn som leder arbetet i elevhälsoteamet. Sen är det jag och min kuratorskollega, ja vi är två kuratorer på skolan. Det är skolsköterska, två specialpedagoger, studie och yrkesvägledare, socialpedagog och en skolpsykolog. Jag tror att samtliga professioner brukar finnas med i teamet, kanske att mindre skolor inte har en socialpedagog?

Arbetar teamet ofta tillsammans?

Jo, det gör vi endel men det kan vara lite olika. Exempelvis om förhållandena kring en elev rent socialt är bra och hen främst uttrycker pedagogisk problematik. Då blir det framförallt specialpedagogen som kopplas in. Sen kan det också vara det omvända att det fungerar pedagogiskt men inte lika bra socialt då kanske bara vi kuratorer kopplas in. Ibland kan även flera professioners kompetens krävas kring en ungdoms problematik.

Vi träffas dessutom en gång i veckan i elevhälsoteamet. Då lyfter vi dels saker på organisationsnivå men även fall med enskilda elever. Den som lyfter fallet förklarar problematiken och frågorna för resten av gruppen och vi som får höra om fallet bidrar med våra perspektiv. På så sätt kan alla bidra med sin kunskap och vi får en bedömning från den samlade kompetensen i elevhälsoteamet. Det är förhoppningen att samtliga yrkesroller har fått bidra med sitt perspektiv i alla fall.

Om jag som lärare har lyft en viss problematik delges jag då informationen som kommit fram under dessa möten?

Det ska ju i regel gå till så, speciellt om ett arbetslag lyfter ett fall med elevhälsoteamet. De brukar fylla i en blankett där de beskriver vad oron grundar sig på och om det har gjorts några anpassningar eller så. I de fallen är det extra viktigt med återkoppling till pedagogerna. Det kan vara viktigt också eftersom att det är pedagogerna som i huvudsak träffar eleverna. Men vi får vara lite försiktiga vad gäller vilken information vi måste föra vidare till pedagogerna och vilken som kan stanna hos oss. Jag som kurator kan kolla med eleven om det är okej med hen att jag säger vissa specifika saker till mentorn. Om jag får godkännandet så kan jag informera mentorn och om inte så får det stanna mellan mig och eleven. I ett sådant fall har jag inte lika mycket kontakt med mentorn. Men det är verkligen viktigt att mentor och pedagoger får information för att kunna underlätta elevernas skolgång.

Har ni gemensamma möten tillsammans med pedagoger och mentorer?

Tidigare läsår har vi som lyfter ett visst fall också ansvarat för att informera berörda parter utanför elevhälsoteamet. Vi arbetar just nu med hur vi ska arbeta detta läsåret. Det kan hållas möten mellan pedagoger, som på vår skola, mötena som sker i arbetslagen varannan vecka kan vara ett forum där elevfall kan lyftas. En diskussion som förs på vår skola är om vi från elevhälsoteamet skulle kunna bli inbjudna hit om vi har varit inkopplade. Det är två sätt som den här återkopplingen kan ske på.

Något speciellt som kan behövas i samarbetet med pedagogen, vilka svårigheter kan finnas i kommunikationen?

Hmn… bra fråga! Rent schematekniskt kan det ju finnas svårigheter. Exempelvis om Jag har ett möte med en elev där svårigheter i klassrummet tas upp, men som eleven själv inte vill ta upp med pedagogen. Då kan jag istället prata med pedagogen om det här. Ibland kan då samtligas scheman vara väldigt späckatde och vi får arbeta för att få till fem minuter tillsammans. Det brukar visserligen alltid gå att lösa, men det kan vara en praktisk utmaning.

Det jag i sådana fall kan uppleva är egentligen frågan om vad pedagogen verkligen behöver veta. Hur en gör de avvägningarna, men det är också något en lär sig snabbt. Där jag arbetar upplever jag att all personal verkligen är lyhörd för att lyssna in andras perspektiv och kunskap. Att ha möjligheten att samla kunskapen på det sättet är väldigt positivt.

Ser du några utvecklingsmöjligheter i elevhälsoarbetet?

Ja, det har jag varit inne på tidigare men att all personal arbetar så integrerat som möjligt. Att all personal är skolpersonal mer än något annat, det tror jag att vi verkligen vinner på. Att elevhälsoarbetet kan integreras i det dagliga arbetet som utförs på skolor tror jag att vi kommer väldigt långt på. Det blir nog kvalitativt väldigt mycket bättre än att arbeta som i isolerade öar. Jag tror också att eleverna märker det här och det sänder vissa signaler till dem. Det blir inte det där åtgärdandet utan skapar istället möjligheter till det främjande och förebyggande arbetet.

Ja, det låter bra tycker vi. Med vår samlade kunskap kommer vi längre. Både jag och Marcus ser det här utvecklingsområdet som stort men görbart. Tack så mycket Marcus för att vi har fått kika in i din vardag som skolkurator!

Äntligen ska vi bli hobbypsykologer också!

Nelly Johansson, styrelseledamot i Lärarförbundet Student

Nelly Johansson, styrelseledamot i Lärarförbundet Student

”Att lärarförbundet student ska verka för att lärarstudenter ska få ökad kunskap om psykisk ohälsa, hur den upptäcks och hur samarbetet med elevhälsoteamet bör se ut”. Så lät en motion som vi studenter röstade igenom under lärarstudentmötet 2018. En motion som kanske anses lite
provocerande. Ska vi lägga till ytterligare en börda på lärare? Ska vi verkligen bli hobbypsykologer nu också? Räcker det inte med allt vi redan gör?

Det är dock inte vad denna motionen handlar om. Det handlar om att vi som lärare ska bli mer trygga i vår roll. Psykisk ohälsa ökar allt mer och kryper sig ner i åldrarna. Problem som man kanske inte alltid känner sig trygg i att ta hand om, så länge man inte har fått den nödvändiga kunskapen som behövs. Som lärare har vi en betydande roll för barns hälsa, både den psykiska och fysiska. På grund av detta behöver vi också kunskapen om hur vi ska hantera och möta alla våra elever. Majoriteten av småfolket i vårt klassrum kommer inte bete sig som dem vi läst om i böckerna. Det kommer uppstå oändligt med situationer som vi inte kan förbereda oss på till hundra procent. Eftersom vi redan älskar vårt blivande arbete är det självklart att vi vill bli så bra som möjligt på även det. Därför vill vi i lärarförbundet student verka för att ge lärarstudenter större kunskap kring hur vi ska hantera psykisk ohälsa.

Vår utbildning erbjuder oss en massa bra saker. Vi kan bli förberedda för att lära ut derivata, konsonanter och kunskaper om riksdagen. Men den där andra biten då? Biten som handlar om hur vi ska hantera eleverna som inte mår så bra. Jag upplever inte att jag ännu har fått lära mig på ett bra sätt hur jag ska agera när jag ser någon som far illa, eller hur jag ska ta hand om lilla Daniel som har alldeles för mycket spring i benen och inte kan kommunicera med kompisarna på ett bra sätt. Är det meningen att jag ska improvisera? Ska jag stoppa huvudet i sanden? Ska jag skicka vidare eleven och låta pappret om hen hamna mellan stolarna? Kan man upptäcka saker i tid kan man ofta minska skadan och börja arbeta tidigare för att finna lösningar. Därför vill vi i lärarförbundet student öka kunskapen om vad vi ska göra när vi upptäcker psykisk ohälsa i klassrummen. I skolan arbetar inte bara lärare, det är många andra på arbetsplatsen. Många som arbetar för att barnen ska ha det så tryggt som möjligt. Det är ett kugghjul som ska snurra och det ska fortsätta att snurra. Det finns många bra resurser som man kan använda för att hjälpa en elev med psykisk ohälsa. Hjälp som man inte ska vara rädd för att använda. Jag syftar på allt från kurator till kollegor. Att vi som blivande lärare behöver kunskap kring hur dessa resurser och samarbeten kan se ut är givetvis något som borde ingå i utbildningen. Därför vill vi i lärarförbundet Student verka för att vi ska få bättre insikt i hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med elevhälsoteam. För att synliggöra detta viktiga samarbete kommer vi att presentera samtliga komponenter i ett elevhälsoteam för dig. Vi kommer att arbeta aktivt för att synliggöra de viktiga bitarna, samt belysa de bitar som saknas. Därför söker vi dig som ingår i ett elevhälsoteam. Är du skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog, socialpedagog, skolläkare eller lärare som har erfarenhet av ett gott samarbete med elevhälsoteamet?

Tveka inte på att höra av dig för att berätta DIN historia!

Rapport: Från obehörig till lärare

Som ni lärarstudenter säkert känner till är det en stor lärarbrist. Idag saknas hela 65 000 lärare och läget ser ut att förvärras inom överskådlig framtid. Så ni har valt helt rätt karriärbana! Men det räcker inte med er, det måste till många fler examinerade lärare. Vi vet att många är intresserade av att bli lärare men att det saknas rätt förutsättningar. Det är därför vi också behöver ert engagemang och inspel från er om era erfarenheter och åsikter genom Lärarförbundet student. Det är inte bara innehållet i utbildningen som är viktigt utan även förutsättningarna för studierna.

I en ny rapport från Lärarförbundet visar vi att med rätt satsningar kan lärarbristen snabbt minska. En del av er har säkert fått delar av utbildningen validerad, eller så går ni redan på de nya initiativ som är redan igång, såsom arbetsintegrerad lärarutbildning, eller på någon av de kompletterande statliga vägarna till examen, som VAL. Det är utmärkta satsningar, men de behöver byggas ut, strategiskt samordnas och kompletteras med än fler former.

Vi har specifikt undersökt förutsättningarna för obehöriga lärare att bli behöriga – en grupp som redan har foten inne i skolan. Resultatet är slående. Hälften av de tillfrågade som saknar behörighet går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Och hälften av dem har i sin tur endast en termin kvar till examen. Vad som särskilt efterfrågas är bättre studiefinansiering och validering. I rapporten listar vi de reformer i studievillkor vi i Lärarförbundet vill se för att kunna få fler utbildade lärare.

Här kan du läsa rapporten.

#därförLärarförbundetStudent

Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Är du ny på lärarutbildningen och undrar vart du ska ta vägen och hur du få ut det mesta av din tid på lärosäte? Här är några tips från Gabriella:

Jag minns det som igår, dagen då jag första gången steg in på Uppsala universitet för att börja mina studier till lärare. Yrket jag som femtonåring bestämt mig för att utbilda mig till. Nu stod jag där och överväldigades av den stora byggnaden, mängder av pirriga lärarstudenter och en lärarutbildare som hälsade oss hjärtligt välkomna att börja resan mot ett av världens viktigaste yrken. Detta var första gången som jag kom i kontakt med de verkliga lärarstudierna, men det var också första gången som jag kom i kontakt med Lärarförbundet. Innan dagen var slut hade jag inte bara hört vilka kurser jag skulle läsa under året utan jag hade också blivit medlem i Nordens största lärarorganisation.

Att bli medlem var inget svårt, det var bara att skriva på en liten lapp så kunde jag sedan gå hem med min rosa påse som jag fått på köpet. Vad jag skulle ha påsen till visste jag mycket väl, men vad jag skulle ha mitt medlemskap till var inte lika självklart. Det där med fackförbund var något nytt för mig, och inte trodde jag att jag skulle ha någon som helst nytta av det förrän jag steg ut som lärare. Men ack vad fel jag hade.

Som tur var så insåg jag vartefter vilka möjligheter som Lärarförbundet, och särskilt Lärarförbundet Student kunde ge. Då ångrade jag bittert att jag inte tagit reda på det tidigare. Det är lätt att vara efterklok.

Min förhoppning är att DU inte ska behöva göra om mitt misstag. Därför har jag här listat mina 5 största upptäckter kring varför en ska vara medlem i Lärarförbundet och varför en ska ha koll på Lärarförbundet Student.

  1. Att bli en aktiv medlem ger dig möjligheten att träffa andra studenter som du kan diskutera skola och utbildning med, både på ditt lärosäte och genom nationella träffar som det årliga Lärarstudentmötet.
  2. Genom Lärarförbundet får du flera förmåner, som möjlighet att gå på spännande föreläsningar, att prenumerera på tre gratistidningar och inte minst ta del av förmånliga försäkringar (särskilt som student!).
  3. Du måste känna till dina rättigheter!!! Lärarförbundet hjälper dig att få koll på vad du behöver veta inför första anställningsintervjun, vad du har rätt till under ditt första år som lärare och kan ge dig allmän rådgivning gällande allt du kan behöva veta.
  4. Lärarförbundet Student samlar 30 000 medlemmar från alla lärarutbildningar och är en del av Lärarförbundets 234 000 medlemmar. Tillsammans med andra kan du påverka och på ett nationellt plan jobba för att lärarutbildningen ska bli bästa möjliga!
  5. Du kommer ha kul tillsammans med andra!

Detta är som sagt en liten del av allt vad Lärarförbundet och Lärarförbundet Student kan ge dig, men det har varit viktiga faktorer i min resa mot läraryrket och jag hoppas att det kan bli det för dig med! Tillsammans är vi starka!

Lycka till med lärarutbildningen önskar Gabriella Johansson och Lärarförbundet Student

Här kan du bli medlem?


Har du hört talas om PAX i skolan? 

Såhär kan det se ut när Emma Gertzell utbildar lärare kring hur man använder PAX i skolan.

Såhär kan det se ut när Emma Gertzell utbildar lärare kring hur man använder PAX i skolan.

Det här är lite information kring en metod för att skapa studiero i ditt framtida klassrum.

Att ordningsomdömen ska bli en hjälp för studiero är något som politikerna är övertygade om, medan sju av tio lärare inte tror det kommer göra skillnad och därför inte vill ha ordningsomdömen. Det lärare vill ha är mer stöd i klassrummet, fler satsningar på elevhälsan och större fokus på förebyggande arbete. Ett sätt att arbete förebyggande är genom PAX i skolan, en uppsättning verktyg som används i arbetet för ett klassrum som präglas av trygghet, glädje och studiero. När jag först fick höra om modellen väcktes min nyfikenhet och jag insåg att denna konkreta metod var något som skulle hjälpa mig i undervisningen. PAX i skolan introducerades i Sverige 2015, och jag har pratat med Emma Gertzell som var en av dem som 2015 tog PAX i skolan till Sverige. 

”Lärare lägger mycket tid på att lösa konflikter, men med dessa verktyg så behöver läraren inte lägga lika mycket tid på att hantera konflikter i klassrummet eftersom hen jobbar med att förebygga uppkomsten av dem. Detta gör att det blir lugnare i klassrummet och att det frigörs mer tid för att fokusera på undervisning.”

Emma hade jobbat som lärare på gymnasiet, men i och med den nya reformen som kom 2011 upplevde hon att det blev svårare för de elever som redan hade det svårt att klara sig i skolan. Dessutom försvann möjligheten till en andra chans, då det blev en mycket omständligare process att läsa upp sina betyg på Komvux. Vilka val eleverna gjorde på gymnasiet blev därmed väldigt avgörande för framtiden. Detta var något Emma reagerade starkt över och upplevde som en stor brist för många elever. Under denna tid hade Magnus Johansson, utbildad psykolog och numera även initiativtagare till PAX i Sverige, uppmärksammat hur PAX användes utomlands. Magnus kontaktade Emma och berättade om idén att initiera PAX även i Sverige. Emma läste på om PAX och upptäckte att det var ett material som gav elever verktyg som hjälpt. Det innehöll också konkreta verktyg för henne att använda i arbetet med elever som hade det särskilt tufft och vara en viktig del i arbetet för hur de kan ha det bra tillsammans. Dessutom fanns forskning som hade visat att modellen gav mycket goda effekter! Utöver det var PAX ett verktyg som var oberoende av reformer, utan stod stadigt för sig själv.  

Emma berättar vidare att som lärare hjälper PAX dig att skapa ett lugnare klassrum. Hon hade från sin lärarutbildning fått med sig mycket bra ämneskunskaper, men upplevde att hon inte hade fått samma förberedelse kring vilka förhållningssätt som behövdes i klassrummet. Genom PAX får man som lärare konkreta verktyg att använda sig av säger Emma. Hon menar att lärare lägger mycket tid på att lösa konflikter, men med detta verktyg så behöver läraren inte lägga lika mycket tid på att hantera konflikter i klassrummet eftersom hen jobbar med att förebygga uppkomsten av dem. Detta gör att det blir lugnare i klassrummet och att det frigörs mer tid för att fokusera på undervisning.

En del i PAX är att eleverna genom samtal är med och skapar en vision kring hur de vill ha det i klassrummet, vilket blir som ett substitut till regler, berättar Emma. PAX lägger också mycket vikt kring att eleverna ska vara med och reflektera över det egna beteendet och övar på så vis förmågan till självreglering. I och med att eleverna flera gånger per dag får möjlighet att reflektera kring sitt och sina kompisars beteende och därigenom öva på självreglering så blir de också bättre på det. Detta är något som man har särskilt svårt med om man har NPF, men också yngre barn har ett stort behov av att träna upp sin självregleringsförmåga. Genom PAX läggs fokus på att främja ett gott klassrumsklimat och förebygga konflikter.

Som blivande lärare är min uppfattning att PAX i skolan kan hjälpa mig med allt det där som jag inte riktigt får lära mig i min utbildning utan ska komma automatiskt genom många års erfarenheter i skolan. Jag tror att för att fler ska orka vara lärare längre behöver vi möjligheter att vara med och påverka klassrumsmiljön. Istället för att låta ett ordningsomdöme vara piska och morot.  

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Lärarutbildning numera “Ett sexigt ämne” (Lärarförbundet Student på Skandinaviska lärarutbildningskonventet)

Lärarstudenterna Elise och Frank från de norska Pedagogstudentene och Julia och Elisabeth från Lärarförbundet Student njuter av fin natur och underbar samarbete.

Lärarstudenterna Elise och Frank från de norska Pedagogstudentene och Julia och Elisabeth från Lärarförbundet Student njuter av fin natur och underbar samarbete.

Elisabeth & Julia från styrelsen befann sig under två dagar på gården Lysebu i Oslo där de deltog i det Skandinaviska lärarutbildningskonvetet. Läs mer om deras intryck och vad de tog med sig därifrån.

Vårterminen har passerat och det efterlängtade sommarlovet är på ingång för många. Det ihärdiga arbetet med att förbättra lärarutbildningarna kommer läggas lite på is, eller snarare i någon park, under någon månad.

Så här två veckor efter de sprängfyllda dagarna på det Skandinaviska lärarutbildningskonventet är vi fulla med inspiration och funderingar kring utveckling av lärarutbildningar och lärarstudenters forskningsmöjligheter. Inte bara omgivningarna vid gården Lysebu i Oslo gav oss nytt syre utan också all information om vad som händer på lärarutbildningarna runt om i Skandinavien. Vi kom fram till nästan lika många likheter som olikheter. Från Sverige gavs exempel på forskarmöjligheter via forskarskolor efter examen och från Norge och Danmark gavs andra exempel på hur forskning om eller för lärarutbildning kan bedrivas. Vi fick dessutom veta att Norge har satsat flera miljoner på nya lärares introduktionsperiod, det i relation till vår lagstadgade sådan. En möjlighet som för sällan används.

Vi har samtalat med studenter från Norska Pedagogstudenterne och representanter från Skandinaviska högskolor, professionshögskolor och Universitet. Vi har lyssnat till Norges minister för forskning och högre utbildning Iselin Nybø, Jörgen Tholin huvudsekreterare för utbildningsvetenskap vid Vetenskapsrådet och forskaren vid Quint, Kirsti Klette, som beskrev lärarutbildning som ett numera sexigt ämne att beforska. Nordiska ministerrådet fick vi också möjlighet att prata med under en middag. Sist men inte minst förklarade Frank och Elise från Pedagogstudenterne hur russetiden kan vara, i relation till den variant vi fått se i SKAM.

Ja, det var många möten, samtal och föreläsningar. Och om det var något vi verkligen kom fram till, såhär efter ett EU-val i ett Europa som genomsyras av främlingsfientliga krafter, så var det betydelsen av och möjligheterna som kommer med samarbete. För känslan av att inte vara ensam infann sig verkligen. Vi var många som ville åt samma håll, åt en bra lärarutbildning för alla lärarstudenter. Då temat för konventet var forskningsmöjligheter diskuterades också hur en god möjlighet till forskning för lärarstudenter kan bidra till en bättre lärarutbildning och en bättre omgivning som yrkesverksam. Forskningens vikt blev också tydlig för lärarstudenter i Sverige när UKÄ nyligen lyfte nödvändigheten av forskningsanknytning i lärarutbildningar. Det framkom i deras utvärderingar av grund och förskollärarutbildningarna att just forskningsanknytningen var bristfällig i en stor del av dem. Något som under helgen framkom var också att lärarstudenter i hela Skandinavien lider brist på kopplingen mellan teori och praktik. Även Kirsti Klette synliggjorde i sin forskning att en stark koppling mellan teori och praktik är en av de viktigaste faktorerna för att genomföra bra lärarutbildning. Dessa två betydelsefulla fakta låter vi gro under en skön sommar för att sen ta oss an dem i arbetet vid terminsstart.

Ha en riktigt fin och kraftsamlande sommar!

Vill du läsa mer om Kirsti Klettes forskning, kika här ->

https://www.uv.uio.no/ils/english/research/projects/cate/

Gärna arbetsintegrerad utbildning – men bara om den håller kvaliteten!

En viktig del av en lärarutbildning är att få testa teorier och sina förmågor i verkligheten.

En viktig del av en lärarutbildning är att få testa teorier och sina förmågor i verkligheten.

Lärarbristen är en av dagens största samhällsutmaningar då det redan idag saknas 60 000 behöriga lärare ute i de svenska skolorna.

I Lärarförbundets senaste undersökning i fritidshem visades att det i genomsnitt går 55 barn på varje behörig fritidslärare. Detta är ett stort problem då det ökar arbetsbelastningen på de lärare som finns, vilket riskerar att leda till en ohållbar arbetsmiljö, sjukskrivning och därmed en ännu sämre arbetsmiljö. Men samtidigt som behovet av lärare är så stort fylls inte platserna upp på ett flertal av landets lärarutbildningar, vilket innebär att framtidsprognoserna ser ännu dystrare ut för läraryrket. Detta måste förändras vilket kräver att nya konstruktiva lösningar tas fram för lärarutbildningarna.

Under dagen hölls en konferens kring vilka delar måste vara på plats för att erbjuda en arbetsintegrerad fritidslärarutbildning, vilket innebär att den teoretiska utbildningen ska varvas med arbete på en skola. Utbildningen skulle innebära att studenten får lön för den tid som förläggs som fritidslärare och CSN för den tid av utbildningen som är teoretisk. Arbetsintegrerad lärarutbildning finns redan på vissa universitet och vi i Lärarförbundet Student står mycket positiva till denna typ av utbildning. Förutom att den ger studenten möjlighet till en tydlig koppling mellan teori och praktik så möjliggör det att även den som är beroende av en kontinuerlig inkomst kan utbilda sig. På så vis kommer vi förhoppningsvis närmre en lösning på lärarbristen.

Det finns dock några saker som vi i Lärarförbundet Student inte tillåter att någon tummar på. Dels bör lärosätena vara väldigt noga med att arbetsbelastningen inte ska bli för stor för studenterna. Vi ska hålla ett helt arbetsliv, och inte bränna ut oss redan under utbildningen. Dessutom bör varje student ha en handledare på sin arbetsplats. Att stå helt ensam i ett läraruppdrag är inte rimligt. Varje student behöver ha någon att kunna anförtro sig till då läraryrket innebär många situationer som studenten inte kan förbereda sig på. Dessutom bör undervisningen, bådelärosäten och på arbetsplatsen kvalitetssäkras! Det är av största vikt att detta tas på allvar för en utbildning som både ska leda till en kompetent lärare och ett stopp för den ökande lärarbristen.

Ett hinder för att erbjuda en kvalitetssäkrad och arbetsintegrerad lärarutbildning med inriktning mot fritidshem är att det redan idag finns stora brister i forskningskompetensen kring fritidshemmen. Det finns få som forskar på verksamheten i fritidshemmet och det är en lång väg att gå för de med en grundlärarutbildning mot fritidshem att vidareutbilda sig till forskare.

Sammanfattningsvis kan vi säga att vi uppskattar utveckling på fler och mer flexibla vägar in i läraryrket. Men det som måste säkerställas innan ett nytt program kan öppnas är att kvaliteten på den teoretiska och praktiska delen är säkerställd och att det finns tydliga ramar som garanterar en sund arbetsbelastning för studenterna.

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot och Maria Guthke, ordförande

Grattis på förskoledagen!

Hannah, förskollärarstudent och studentombud vid Göteborgs Universitet.

Hannah, förskollärarstudent och studentombud vid Göteborgs Universitet.

Väldigt många är nöjda med förskolan vi har i Sverige. Det måste vi förstås fira! Förskolans dag firas idag och vi tog tillfället i akt att intervjua Hannah, vårt studentombud i Göteborg, som även studerar till förskollärare.

Varför valde du förskollärarutbildningen?

- Jag hade studieuppehåll från personalvetarprogrammet då jag sen en tid tillbaka känt att det inte var helt rätt för mig. Kurserna i pedagogik, psykologi och sociologi tyckte jag var jätteintressanta men ekonomikurserna var absolut inte min grej. Jag började vikariera på en förskola för att jag hade en kompis som gjorde det och kände från dag 1 att det var här jag skulle vara! Det kändes så viktigt, roligt och meningsfullt och jag kunde inte fatta att jag inte tänkt tanken att bli förskollärare tidigare.

Vad är det bästa med förskollärarutbildningen/förskolläraryrket?

Det bästa med förskollärarutbildningen är att den förutom att vara verksamhetsnära och intressant också är väldigt väldigt rolig. Den är varierande och innehåller till min förtjusning även estetiska inslag som sång och drama. Jag tyckte 3.5 år kändes lite långt innan jag började men det finns så mycket att lära sig och nu försöker jag suga åt mig så mycket jag kan innan jag är färdig.

Varför engagerar du dig i Lärarförbundet Student?

Att engagera sig i Lärarförbundet Student är dels ett jättebra sätt att lära känna sitt fackförbund men också en möjlighet att få vara med och påverka sin studietid.

Jag är studentombud i Göteborg och arbetar med andra lärarstudenter i Lärarförbundet Student för att få fler att engagera sig, vi informerar studenter om Lärarförbundet och försöker bidra till att skapa en givande studietid genom att bjuda in till kompletterande föreläsningar, workshops och mycket mera.

Jag engagerade mig för att det är ett roligt sätt att träffa andra lärarstudenter, få lära sig mer om facket, träffa yrkesverksamma lärare och framför allt för att kunna påverka statusen för mitt framtida yrke.

Vi lärarstudenter vet ju hur arbetssituationen ser ut för många lärare just nu och därför är det extra viktigt att vi gör våra röster hörda för att kunna påverka vår framtid.

Ännu en gång: Stort grattis till alla förskollärarstudenter till yrkesvalet och låt oss arbeta tillsammans för en bra och givande studietid!

Frågor & Svar