Lärarförbundet
Bli medlem

Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Madeleine Kisthinios-Conradi, Skolsköterska

Madeleine Kisthinios-Conradi, Skolsköterska

Hösten går och vi i lärarförbundet student fortsätter att uppmärksamma elevhälsoteamet. Den här gången är det skolsköterskan och hens arbete som är vårt fokus. Gabriella i Lärarförbundet students styrelse har pratat med Madeleine Kisthinios-Conradi.

Madeleine Kisthinios-Conradi har under sina åtta år som skolsköterska jobbat med elever från förskoleklass till årskurs nio. Här delar hon med sig av sina erfarenheter kring jobbet som skolsköterska. Ett arbete som till stor del innebär att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.


Hej Madeleine, vill du berätta lite om vad du gör i ditt jobb som skolsköterska?

Att arbeta som skolsköterska är till stor del ett jobb som syftar till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med eleverna. Det görs till stor del genom det basprogram vi har. Detta innebär att vi bland annat ska vaccinera alla elever enligt det svenska nationella basprogrammet. Vi ska också under vissa årskurser utföra hälsokontroller hos eleverna som att väga, mäta, kontrollera syn, hörsel och rygg. Dessutom ska vi erbjuda hälsosamtal till elever i särskilda åldrar.

Hur går ett hälsosamtal till?

Till att börja med får eleverna fylla i en omfattande hälsoenkät där områden som kost, sömn, fysisk aktivitet, psykiskt välmående och arbetsmiljö berörs. Skolsköterskan får sedan in enkäterna och beroende på svaren som har getts i hälsoenkäten designas sedan hälsosamtalen lite olika. Alla elever, lärare och elevhälsoteamet får ta del av den övergripande statistiken på enkäterna. I vissa fall sker samtal i smågrupper, enskilt och/eller med vårdnadshavande. Hälsosamtalet görs i form av en diskussion med eleven utefter samtalsmetoden MI, motiverade samtal, där man låter elevernas intressen och funderingar blir vägledande för samtalet. I samtalen för ett hälsofrämjande arbete har elevernas ålder viss påverkan. Det kan till exempel finnas ett större behov av att jobba mot att förebygga narkotika och tobak bland elever som är lite äldre. Ibland blir det också läge att göra vissa uppföljningar efter ett hälsosamtal, vilket då planeras in och görs efter behov.

Vilken kontakt har du med läraren?

Det är viktigt att det finns en bra dialog och en närhet mellan alla personalkategorier på skolan. Arbetet kan se lite olika ut, men på vissa skolor så läggs det upp som så att skolsköterskorna och resten av elevhälsoteamet går ut och möter upp elever och lärare på deras plats för att på så vis kunna skapa en gemensam diskussion kring vad som är bra för eleverna i stunden och vad som kan behöva göras annorlunda. I vissa fall är det läraren som kommer till elevhälsoteamet med särskilda frågor och funderingar. Skolsköterskan blir en representant för den medicinska biten och ett öga för vad man i den aspekten kan behöva tänka på. Det är bra om skolsköterskan kan vara med på APT (arbetsplatsträff) och en del av det pedagogiska arbete när det passar.

Varför är elevhälsans arbete viktigt?

Eftersom att varje elev är en hel människa tycker jag att det är det viktigt att se eleven i sin helhet och i den kontext som hen befinner sig i. Alla olika bitar bidrar tillsammans till att eleven ska kunna jobba så bra som möjligt. Framför allt är det viktigt att förstärka elever som har ett gott hälsotänk. Sedan finns det elever som går igenom svåra perioder i livet med föräldrar som skiljer sig m.m. och detta påverkar klart måluppfyllelsen, vilket kan vara viktigt att ha förståelse för. Vi som jobbar i skolan är experter inom våra olika områden där alla perspektiv är viktiga i det tvärprofessionella arbetet. Elevhälsoarbetet börjar redan i klassrummet och går som en röd tråd genom hela skolgången. Det är viktigt att elevhälsan har

ett helhetstänk. Elevens välmående ägs av alla på skolan och att man måste hjälpas åt, både elevhälsan och andra vuxna som finns på skolan, för att skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska må så bra som möjligt och då kunna nå bästa möjlig måluppfyllelse.

Vad kan vara bra för den blivande läraren att veta?

Eleven står i centrum och alla bitar behövs för att stärka elevens lärande och uppnå måluppfyllelse för varje elev. Tillsammans skapar vi de bästa förutsättningarna för elevens framgång. Vi vet att en bra hälsa går hand i hand med en hög måluppfyllelse och ett lyckligare liv!

Vi marscherar för skolan!

Linnea Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan och förtroendevald i Lärarförbundet Skolledare Göteborg samt initiativtagare till Skolledarupproret

Linnea Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan och förtroendevald i Lärarförbundet Skolledare Göteborg samt initiativtagare till Skolledarupproret

På lördag och söndag samlar skolmarschen till en gemensam demonstration mot nedskärningar i skolan. Här berättar Linnea Lindqvist, rektor i Göteborg, medlem i Lärarförbundet och initiativtagare till Skolledareupproret varför hon marscherar och varför andra borde följa med.

Den 12 - 13 oktober är det Skolmarschen på flera platser i Sverige. Vi som startat skolupproren har gjort det för att protestera mot nedskärningarna. Vi menar att antingen behöver kommunerna få mer pengar, eller så behöver det statliga uppdraget på skolan minska.

Jag startade skolledarupproret i våras eftersom det är dags att vi rektorer börjar säga ifrån. Ska vi lyckas skapa opinion mot nedskärningarna och sätta frågan högst upp på den politiska agendan så måste vi rektorer börja säga ifrån. Det är vi som ska göra jobbet och genomföra politikernas nedskärningsbudgetar.

Rektorer har en svår situation eftersom vi ska se till att medarbetarna har en bra arbetsmiljö i enlighet med arbetsmiljölagen, vi ska se till att eleverna får den utbildning de har rätt till i enlighet med skollagen och vi ska se till att ha en budget i balans i enlighet med kommunallagen. Det intressanta är att det alltid är kommunallagen som får företräde.

Hur kan jag som rektor agera på budgetmötena när jag blir tillsagd att göra nedskärningar? Kan jag ens göra något? Som anställd kan jag inte arbetsvägra, men jag kan påvisa konsekvenserna och ställa motkrav. Vi rektorer behöver vara tydliga med våra huvudmän att vi absolut kan förklara medarbetare övertaliga men att det också innebär att arbetsuppgifterna medarbetaren har försvinner. De arbetsuppgifterna kommer inte att bli utförda. Om jag som rektor förklarar en kurator övertalig så betyder det att jag inte kan genomföra sociala utredningar. De kommer då förbli ogjorda. Om jag ska förklara en elevassistent övertalig så betyder det att eleven inte får stöd, och det betyder att eleven behöver tas om hand, kanske i en central SU grupp om eleven inte kan gå i en reguljär klass utan assistent innan assistenten förflyttas eller sägs upp. Om en elevassistent blir övertalig betyder det inte att läraren ska lösa undervisningen för eleven utan elevassistent. Om jag förklarar en administratör övertalig på halvtid så betyder det att jag inte kommer kunna göra all administration, hälften kommer bli ogjord. Om antalet personal i fritidshemmet minskar så betyder det att elever inte kommer kunna få plats i fritidshemmet. Att det blir färre personal på fritidshemmet betyder inte att färre personal ska ta hand om fler elever. Det kommer leda till arga vårdnadshavare som behöver fritids för sina barn. Det kommer synliggöra hur situationen ser ut i många kommuner. Minskade resurser måste börja innebära ett minskat uppdrag.

Alla är överens om att lärarbristen är ett av våra största problem inom skolan. Vi läser i tidningen med jämna mellanrum att studenter hoppar av lärarutbildningen i förtid. Det kommer även förslag på lösningar med jämna mellanrum. Lösningarna är ofta antingen professionsutveckling eller högre lärarlöner. Bara lärarnas löner ökar så kommer fler att vilja bli lärare. Jag gör en annan analys av vad som krävs för att komma tillrätta med lärarbristen. Orsaken till att vi har lärarbrist är att skolan är organiserad utifrån principen att vi hela tiden ska bli billigare och samtidigt bättre. Vi ska sänka kostnaden och öka kvalitén samtidigt. Jag menar att det inte går. SKL gick för någon vecka sedan ut och sa att 99% av alla kommuner kommer att skära ner i välfärden 2020. När politikerna lägger budgetar så skriver de ofta in ”generella effektiviseringskrav” Att effektivisera, dvs att hitta bättre sätt att arbeta behöver inte vara fel, tvärtom. Men att lägga in generella effektiviseringskrav, dvs att kostnaden ska minska men man berättar inte hur det ska ske leder till att glappet mellan krav och resurser ökar. Vi blir färre personer som ska utföra samma arbete. Försäkringskassan skrev i sin senaste årsrapport att höga sjuktalen inom skolans värld har att göra med brister i arbetsmiljön. Jag menar att bristerna i

arbetsmiljön i skolan står i direkt relation till nedskärningarna. Lärares undervisningstid har ökat sedan usken försvann. Dokumentationen läraren är ålagd att göra ökar och detta i kombination med ökad undervisningstid gör att uppdraget blir ohållbart. Ska fler vilja bli lärare i framtiden behöver vi styra skolan på ett annat sätt. Vi behöver se till att skolan får en stabil finansiering och vi behöver göra upp med principen att vi hela tiden kan bli billigare och bättre. Vi kan bara komma tillrätta med lärarbristen om vi ändrar skolans styrning.

Jag menar att rektorerna måste ta sitt ansvar när det gäller frågan om nedskärningarna. Det ger mer effekt om vi som ska utföra arbetet säger ifrån. När vi ställer motkrav och ifrågasätter huvudmännens beslut så skapar vi möjlighet till förändring. Gör vi detta tillsammans, som ett skolledarkollektiv så kommer det ge effekt, det är jag övertygad om. En bråkig rektor kan huvudmannen göra sig av med, men de kan inte göra sig av med en hel rektorsgrupp i en kommun när rektorerna går ihop och säger stopp. Det måste finnas en rektor på varje skola. Det är rektorernas marknad nu. Det är stor brist på skolledare och desto svårare uppdraget blir att genomföra desto svårare kommer det bli att rekrytera rektorer. Vi behöver ta diskussionen med våra huvudmän om vad som ska bort när resurserna minskar. Vi behöver vara tydliga med att vi självklart ska ha en budget i balans, men att det innebär också att uppdraget behöver minska eftersom vi också är skyldiga att ha en verksamhet i balans, om man tänker att eleverna ska få den utbildning de enligt lag har rätt till.

Vi ses på gator och torg den 12-13/10 då vi kollektivt säger ”Det räcker nu” till våra politiker som fortsätter skära ner i våra skolor.

Med detta sagt är det rektorns angelägenhet såväl som vår angelägenhet, som lärarstudenter, att nedskärningarna får ett stopp och att satsningar på skolan istället blir verklighet. Detta särskilt med tanke på att vi behöver vända en trend av lärarbrist och möjliggöra en attraktiv arbetsmiljö där vi vill, och kan, vara fler som jobbar för en bra skola.

Lärarstudentmötet närmar sig and you are invited!

"Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-aventyr. Kanske blir LSM 2019 början på ditt?" skriver Maria Guthke

"Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-aventyr. Kanske blir LSM 2019 början på ditt?" skriver Maria Guthke

Lärarstudentmötet 2019 närmar sig och DU är inbjuden! Ordförande Maria berättar om varför du inte får missa årets lärarstudenthändelse. Anmäl dig nu!

Kära lärarstudent!

Jag har härmed den stora äran att bjuda in dig till årets lärarstudenthändelse. Du är välkommen till Lärarstudentmötet 2019!

Lärarstudentmötet träffas lärarstudenter från hela Sverige för att prata lärarutbildning, umgås och fatta beslut om vilken politik Lärarförbundet Student ska föra, och om vilka som ska representera organisationen. Just i år är det en extra spännande helg som väntar. Vi har en förändrad organisation som gör oss än starkare, och som gör din röst extra viktig. Vi formar framtidens lärarstudentorganisation! Varför? För att vi blivande lärare måste ha ett stort inflytande över våra utbildningar. Vi utgör framtiden i skolan, och vi måste bli lyssnade till!

Helgen kommer dessutom kantas av intressanta föreläsare, talare och inspirerande workshops!
Se till att attenda vårt facebook-evenemang för att inte missa någon information.

Är du inte tillräckligt erfaren för att åka på Lärarstudentmötet? Bullshit!

Lärarstudentmötet träffas lärarstudenter från hela Sverige för att prata lärarutbildning, umgås och fatta beslut om vilken politik Lärarförbundet Student ska föra, och om vilka som ska representera organisationen. Just i år är det en extra spännande helg som väntar. Vi har en förändrad organisation som gör oss än starkare, och som gör din röst extra viktig. Vi formar framtidens lärarstudentorganisation! Varför? För att vi blivande lärare måste ha ett stort inflytande över våra utbildningar. Vi utgör framtiden i skolan, och vi måste bli lyssnade till!

Jag själv deltog på mitt första Lärarstudentmöte med några månaders lärarstudier i ryggen. Jag darrade lite i knäna på vägen dit, men aldrig, ALDRIG har jag ångrat att jag tog möjligheten att delta. Tack vare Lärarstudentmötet, och Lärarförbundet Student, har jag vunnit ett värdefullt lärarstudent-nätverk som jag vet att jag kommer att ha nytta av under hela mitt liv.

Sverige står inför en enorm lärarbrist. 65 000 lärare beräknas saknas. Det kommer att påverka oss, och vårt kommande yrkesliv. Jag vill därför uppmana dig som lärarstudent och blivande lärare: kräv de förutsättningar du behöver! Kräv den utbildning du har rätt till! Och sist men inte minst: organisera dig! Tillsammans är vi starkare.

Lärarstudentmötet 2016 blev början på mitt Lärarförbundet Student-äventyr.
Kanske LSM 2019 är början på ditt?
Vi ses där!

Läs mer här om hur du anmäler dig!

Maria Guthke
Ordförande
Lärarförbundet Student

Öppet brev Worlds Teachers' Day

Världen över saknas det 69 miljoner lärare. Årets världslärardag har som tema att unga lärare är framtiden för professionen. Men det betyder också att unga lärare och lärarstudenter behöver inflytande över läraryrkets framtid. Därför skrev nordiska lärarstudentorganisationer ett öppet brev.

To whom it may concern!

This World Teachers' Day we are recognizing the importance of young teachers and the need of them to safe guard the future with inclusive and equitable quality education and lifelong learning opportunities for all. We, as representatives of Nordic student teachers, stand behind your joint message. We would like to take up your call to promote the emergence of a vibrant teaching force. But we would even like to state that even though young teachers and student teachers are the future of the teaching profession, we are even the present. You need to involve young teachers and student teachers in that work. You need to listen to their concerns and ideas to succeed with your mission to reaffirm the value of the teaching mission and strengthen the teaching force.

Yours sincerely,

NLS studerandeforum

student representatives within the Nordic Teachers’ Council

Fråga Specialpedagogen!

Anna Bengtsson, specialpedagog

Anna Bengtsson, specialpedagog

Elevhälsoteamen kan innehålla många olika yrkesprofessioner börjar vi märka. En profession som många lärarstudenter kanske redan har mött under VFU:n är specialpedagogen. Vi intervjuar här Anna som berättar för oss om hur hon brukar arbeta i elevhälsoteamet.

Hej! Vad heter du och vad arbetar du med?
Jag heter Anna Bengtsson och arbetar som specialpedagog på en F-6 skola med ca 280 elever. Skolan ligger lantligt i en kommun i Västra Götalands län.

Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
Jag har arbetat som specialpedagog sedan 2008. Innan det arbetade jag som lärare i 12 år.

Vilken är din roll i elevhälsoteamet?
Som specialpedagog är jag tillsammans med speciallärare den profession som bidrar med den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsans tvärprofessionella arbete. En vanlig missuppfattning är att den specialpedagogiska kompetensen innebär en expertkunskap kring de elever som är i störst behov av stöd. Jag har märkt att denna förväntan ibland blir ett hinder som ofta leder till att specialpedagogens kompetens bara används på individnivå och därmed endast kommer några elever till del. Jag skulle istället beskriva det som att den specialpedagogiska kompetensen handlar om att bidra till att bredda skolans lärmiljöer och göra dem tillgängliga för alla elever. Den specialpedagogiska kompetensen ska användas även på grupp- & organisationsnivå och främst i det förebyggande och främjande arbetet.

Så vad innebär det här lite mer konkret då?
Ja, det här uppdraget delas med övriga professioner inom elevhälsan och med lärare. Därför är samverkan inom skolan avgörande. Ett första exempel det som kallas EHM – elevhälsomöten, en modell som jag tillsammans med kollegor utarbetade när jag var anställd på Bergsjöskolan i Göteborg.

EHM möjliggör kontinuerligt samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner kring elever, grupper och lärmiljöer. EHM blir som att kontinuerligt ta temperaturen på verksamheten för att möta lärarna där de är. För att fånga upp det som oroar och det som är svårt men också det som fungerar bra. Utifrån lärarnas utmaningar ägnas mötet sedan åt att lära av och med varandra för att utveckla arbetet vidare. Varje möte mynnar ut i en konkret planering hur arbetet ska fortsätta, på alla nivåer. Planeringen dokumenteras i det vi kallar spindeldokument och arbetet följs upp systematiskt så att all berörd personal hålls informerade om hur arbetet fortgår. EHM är navet i skolans elevhälsoarbete och ersätter traditionellt elevhälsoarbete där lärare ofta får stöd av elevhälsan i ett senare skede genom att göra anmälningar till elevhälsoteamet. EHM minskar därför glappet mellan lärare och elevhälsa. Många skolor kämpar fortfarande med att överbrygga det här glappet.

På EHM bidrar jag som specialpedagog med ett relationellt perspektiv – förståelsen för hur elevers behov uppstår i mötet med lärmiljön. Jag bidrar med kompetensen att kartlägga och analysera för att få syn på samband mellan lärmiljön och elevens behov. Det handlar också om att synliggöra hinder & möjligheter så att riskfaktorerna kan undanröjas och friskfaktorerna stärkas.

Har du några exempel på hur arbetet tillsammans med lärare kan se ut?
Jo, den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i samarbete med lärare för att skapa goda och tillgängliga lärmiljöer. Detta till exempel genom

• en utredning om behov av särskilt stöd och eventuellt utarbetande av åtgärdsprogram.
• uppföljning och utarbetande av extra anpassningar.
• analys av arbetet med extra anpassningar för att få syn på mönster på gruppnivå som i sin tur används för att utveckla undervisningen och ”bredda lärmiljön”.
• vid bedömning av elevers kunskapsutveckling utifrån exempelvis bedömningsstöd – på individnivå men också på gruppnivå.
• lärande besök/observationer av undervisningen som följs upp genom samtal.

I den specialpedagogiska kompetensen ingår också att kunna leda och föra kvalificerade samtal, något som används i det arbete jag har nämnt tidigare eller vid t ex handledningstillfällen. Andra tillfällen är när jag leder överlämningar inom skolan eller mellan skolor eller vid lärande samtal där kollegiet har läst gemensam litteratur. Alla dessa moment, som jag har beskrivit, finns inbyggt i organisationen som en del av skolans rutiner vilket betyder att jag som specialpedagog har flera möjligheter till samarbete med lärare utöver det som sker mer spontant.

Min specialpedagogiska kompetens tas också tillvara på organisationsnivå där jag i samarbete med skolledning leder skolans pedagogiska arbete.

Kan du nämna några viktiga komponenter i ditt samarbete med lärare och ser du några utvecklingsområden i det samarbetet samt i elevhälsoteamets arbete i stort?
I mitt fall får jag använda den specialpedagogiska kompetensen så som det är tänkt, det vill säga på individ-, grupp- & skolnivå både i det åtgärdande OCH i det förebyggande och främjande arbetet, det är ingen självklarhet utan en utmaning för många skolor.


Det allra viktigaste för att få till ett nära samarbete mellan specialpedagog och lärare i det förebyggande och främjande arbetet med fokus på att skapa breda, tillgängliga lärmiljöer är att det finns tid och plats för det här arbetet, inbyggt i organisationen. För att det ska bli möjligt behöver skolledningen ha kunskap och förståelse för hur den specialpedagogiska kompetensen kan tas tillvara. I ett välfungerande samarbete mellan skolledning och specialpedagog kan bra organisatoriska förutsättningar skapas. Det ökar chansen för att lärare redan i planeringen men också i uppföljningen och i utvärdering och utveckling av undervisningen – kan dra nytta av specialpedagogens kompetens. 


Tack Anna för uttömmande svar på våra frågor! Nu vet vi mer om hur vi kan arbeta med specialpedagoger i framtiden.

Lärarens arbete med Elevhälsoteamet

Hanna Jönsson, lärare

Hanna Jönsson, lärare

För oss lärarstudenter är det såklart också viktigt att veta hur en lärare ser på samarbetet med elevhälsoteamet. Gabriella Johansson har därför intervjuat en lärare om detta!

Som en del i satsningen att ge studenter bättre kunskap om elevhälsoteamet och hur man kan samarbeta med dem har vi förstås också sett lärarperspektivet som en viktig del. Vilken betydelse har egentligen elevhälsoteamet för läraren? Har man ens någon nytta av dem i skolan? Vi har pratat med Hanna som tidigare varit en del av Lärarförbundet Student, men nu gått vidare till skolans värld.

Hejsan! Vem är du?
Hej! Jag heter Hanna Jönsson och jag kommer ursprungligen från Östersund men är numera bosatt i Uppsala. Jag gick lärarutbildningen i Uppsala och tog examen VT18. Jag är därmed inne på mitt andra år som lärare, just nu arbetar jag i en årskurs 2.

Hur ser ditt samarbete med elevhälsoteamet ut?
Jag samarbetar med EHT (elevhälsoteamet) vid alla tillfällen som jag ser en oro hos elever och vid tillfällen där kunskapen inom arbetslaget inte räcker till. Främst sker mitt samarbete via en nära dialog med speciallärare på skolan.

Vilken påverkan har EHT för dig som lärare?
EHT har en stor betydelse då de sitter på kunskaper som varken jag eller mina närmsta kollegor har. Det är en expertgrupp som fokuserar på att stötta lärare i deras dagliga arbete med att hjälpa elever som har identifierats med olika typer av svårigheter.

Hur ser ett händelseförlopp ut när du behöver arbeta med elevhälsoteamet?
Som lärare identifierar vi ofta olika typer av svårigheter och försöker att göra olika typer av extra anpassningar i klassrummet, tar kontakt med VH (vårdnadshavare) och försöker i första hand ta hjälp av nära kollegor. Vi kan också ta hjälp av kurator eller skolsköterska om vi anser att det är lämpligt för situationen. När kunskapen inte räcker till eller vi behöver stöd från andra skriver vi en blankett till EHT utifrån det vi har identifierat och det vi redan gjort för eleven. Ärendet diskuteras sedan på möten med EHT och vi får en återkoppling. Vid vissa tillfällen bjuds läraren in till kommande möte för vidare diskussion.

När har du fått din kunskap kring hur man som lärare behöver samarbeta med elevhälsoteamet?
Kunskapen om EHT har jag främst lärt mig som yrkesutövare, det är nog främst för att det ser olika ut på olika skolor, beroende på om de är stora eller små och hur organisationen är uppbyggd. Via utbildningen fick jag kunskapen om att de finns och vilka personer som ofta ingår.

Vad vill du slutligen skicka med till alla blivande lärare?
Elevhälsoteamet är superviktigt! Framförallt är det också väldigt viktigt att elevhälsoteamet är välfungerande på skolan. De som ingår i EHT har kompetenser som jag som lärare inte har, så det är därför av stor vikt att EHT är nära på plats och att det är lätt att nå dem. För de finns ju där för att stötta mig som lärare och för att se till att eleverna på skolan mår bra.

Fråga skolpsykologen!

Mattias Norlund, skolpsykolog

Mattias Norlund, skolpsykolog

Vi fortsätter temat kring fokusfrågan om psykisk ohälsa och intervjuar en skolpsykolog om arbetet i elevhälsoteamet!

Hej Mattias! Vem är du och vad gör du?

Hej! Mattias Norlund heter jag, jag jobbar som skolpsykolog på lite olika skolor i Västerbotten och i Norrbottens inland. Mest jobbar jag på en skola i Sorsele. Det är en F-9 skola med totalt 234 elever. Det är en kommunal skola i glesbygd, trots att den ligger i kommunens centralort.

Spännande! Hur länge har du arbetat som skolpsykolog?

Jag har arbetat som skolpsykolog i två år ungefär. Tidigare har jag arbetat med ungdomar på andra sätt, både inom habilitering och på en SiS institution. Arbetet på SiS institutionen handlade om att utreda ungdomarnas problematik, med syftet att identifiera framkomliga vägar och rekommendera insatser för att få en ungdom på rätt bana igen efter sluten ungdomsvård eller psykisk ohälsa.

Vilken är din roll i elevhälsoteamet?

Min roll är att stå för ett vetenskapligt psykologiskt perspektiv på eleverna i skolmiljön. I praktiken innebär det att jag lyfter ett sådant perspektiv i möten med vårdnadshavare, personal och liknande. Jag utför i arbetet som skolpsykolog nivåbedömningar, jag handleder lärare i elevärenden, utför observationer i klassen med mera. Jag har en del samtal med elever också, men kuratorn tar de flesta elevsamtalen. Kuratorerna jag möter är alldeles fantastiska i min mening. I praktiken kan en som skolpsykolog hamna i en situation att om inte kuratorn ”räcker till” kan det ofta handla om en problematik som skall hanteras inom primärvården eller BUP istället. Tiden är en viktig faktor att väga in i vårt arbete också. Det kan vara svårt att hinna med exempelvis elevsamtal beroende på omständigheterna i den specifika tjänsten.

Jag kan ju egentligen bara tala för hur arbetet går till på de skolor jag arbetar på, men mitt intryck är att det kan vara lite utav en djungel av olika teorier och insatser cirkulerar. Dessa kan ibland även sakna vetenskaplig förankring och tyvärr saknas ibland också beprövad erfarenhet. Då kan en väl säga att det blir lite av skolpsykologens ansvar att visa vägen, angående hur det vetenskapliga läget ser ut och vad som därför är en lämplig insats i ett ärende med en elev.

Vad tycker du är extra viktigt i ditt samarbete med läraren?

Den allra viktigaste komponenten tror jag är prestigelöshet. Lärarna sitter med kunskap om eleven som jag oftast inte har. Det kan ju vara hur eleverna fungerar i vardagen, i ett klassrum och liknande. Jag besitter istället kunskaper om psykologi och vilka sådana aspekter som kan spela in, detta är kunskaper som lärarna istället oftast inte har. Om båda har ett öppet sinne så brukar det gå att hitta lösningar på de flesta situationer. Det kanske är en floskel men samarbete är verkligen nyckeln. Sen är det såklart viktigt att alla får tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete också.

Hur ser samarbetet med lärare ut nu och ser du några utvecklingsområden däri eller i elevhälsoteamens arbete i stort?

Jag tycker att samarbetet fungerar väl i enskilda ärenden och det fungerar alltid allra bäst när vi väl har kommit in i själva ärendet. Vi är mitt uppe i att förändra hur vi inom elevhälsan organiserar oss just för att komma närmre lärarna. Detta är definitivt ett utvecklingsområde, vi har nu börjat rotera runt bland arbetslagen och kan på så sätt lösa vissa ärenden vid sittande bord, tillsammans med arbetslagen. Jag tror att det då blir tydligare för exempelvis lärare hur vi i elevhälsan tänker kring olika utmaningar.

Tack Mattias! Nu vet vi lite mer om vad vi ska tänka på i samarbetet med skolpsykologen, när vi är yrkesverksamma lärare.

Gör din röst hörd!

Se till att ditt namn finns på deltagarlistorna genom att anmäla dig till LSM!

Se till att ditt namn finns på deltagarlistorna genom att anmäla dig till LSM!

Snart är det dags för LSM och en viktig del i den demokratiska processen är att det skickas in många motioner. I följande blogginlägg kommer några tips för att skriva en bra motion. Och kom ihåg: gör det innan den tionde oktober!

Motionsskrivande – från idé till beslut

Alla studerandemedlemmar i Lärarförbundet har möjlighet att skriva motioner till Lärarstudentmötet. Nedan finner du en kort genomgång av hur processen ser ut när du skriver en motion – från idé till beslut. Skicka en intresseanmälan till Lärarstudentmötet här.

Vad är en motion?

En motion är ett förslag till ändring eller tillägg i organisationens verksamhet. En välformulerad motion har en tydlig problemformulering (bakgrund). Vad är det du vill ändra på eller utveckla? Vad vill du uppnå med din motion?

En tydlig beslutsformulering (yrkande-att satsen) är viktig – vad är det du vill att LSM ska besluta? Utgå gärna från dig själv, dina erfarenheter och de existerande styrdokument som finns. Ser du utvecklingspotential eller saknar du något? Börja skissa på en motion där du beskriver vad ditt förändringsförslag innefattar och innebär. En sak som är viktig att komma ihåg när du skriver en motion är att förslaget till beslut – beslutsformuleringen – måste vara tydlig.

Var börjar jag om jag vill skriva en motion?

Titta igenom och läs den här guiden och styrdokumentet. Genom det kan du få tankar och idéer om förändring eller utveckling. Du kanske märker att något saknas i styrdokumentet som du anser ska läggas till – det är då du ska greppa pennan!

Att få igång den kreativa processen: ”8-ball metoden”

(testa gärna i grupp)

  • Sätt mobilen på 5 minuter
  • Skissa på åtta tankar/idéer – behöver inte vara färdiga tankar eller idéer, det kommer senare.
  • Sammanfatta hur det gick under första rundan – gå igenom allas papper och ta inte bort några idéer än.
  • Gör om övningen: 5 minuter igen – nu har ni ett gediget underlag med idéer. Gå igenom alla idéer, stryk de som är ”helt bananas” och slå ihop de som verkar passa.
  • Övningen går att upprepa flera gånger. När ni känner er nöjda gå igenom idéerna igen, stryk/bolla vidare /slå ihop etc.

Syftet med övningen är att dra igång det kreativa tänkandet och försöka komma bort från nej-sägandet. Fokusera på ett glatt och fritt klimat i rummet, gärna med musikrörelse för att komma igång. Ett bra komplement för att få igång idéandet är att rotera människorna i grupperna efter några fem-minutare.

Hoppas ni får roligt och massa kreativa idéer!

Motionsmall

Inkom:

datum

Dokument:

Rör frågan en extern politisk påverkansfråga eller en intern organisatorisk fråga?

Rubrik:

Någonting catchy eller konkret!?

Bakgrund:

Varför tycker du att Lärarförbundet Student bör arbetar med den här frågan?

Yrkande:

En att sats som preciserar det Lärarförbundet Student ska arbeta med. OBS! Var så konkret och tydlig som möjlig.

Typ:

Är det du själv eller din lokala studerandekommitté som skickar in denna motion?

Motionär

Namn:

Namn på den som skickar in

Studieort:

Var studerar du/ni?

E-postadress:

kontaktmöjlighet

Exempel på motioner – en som är lite bättre än den andra

Svårtydda varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Mer fika

Bakgrund:

vi har alldeles för lite fika på våra möten!

Yrkande:

vi behöver mer fika!

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

Förtydligade varianten:

Inkom:

2019-09-14

Dokument:

Interna fokusfrågor

Rubrik:

Två fikapauser varje möte

Bakgrund:

För att driva fackliga frågor behövs mycket energi, och en fikapaus räcker inte för att hålla igång ett helt möte. Det vore i Lärarförbundet students bästa att tillsätta ytterligare en fikapaus för att göra mötena mer effektiva!

Yrkande:

att Lärarförbundet Students styrelse utökar antalet fikapauser till två per möte.

Typ:

enskild

Motionär

Namn:

Oskar Bäckman

Studieort:

Uppsala

E-postadress:

oskar@mail.com

SKICKA IN MOTIONER I WORDDOKUMENT TILL studentmotioner.lsm@lararforbundet.se !!

(gärna en motion per dokument)

En inlämnad motion

När väl motionen är inskickad och motionsstoppet har passerat läses samtliga motioner igenom av styrelsen. Efter det skriver styrelsen ett yttrande för varje motion med en rekommendation för hur Lärarstudentmötet kan besluta.

Styrelsen föreslår att motionen tillgodoses – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta ja till motionen.

Styrelsen föreslår att motionen avslås – innebär att Lärarstudentmötet rekommenderas att rösta nej till motionen.

Styrelsen föreslår att motionen ska anses vara besvarad – innebär att styrelsen anser att motionens intentioner tas om hand i Lärarförbundet Students verksamhet. Om Lärarstudentmötet väljer att anse motionen för besvarad betyder det att motionen är behandlad och att inget ytterligare beslut behövs i frågan.

Vad händer med motionerna under mötet?

Under mötet kommer samtliga inkomna motioner att sättas upp på så kallade påverkanstorg. På ett påverkanstorg har du möjlighet att läsa och diskutera motionerna med andra ledamöter. Där kommer ni även ha möjlighet att göra ändringsyrkanden på motionerna som satts upp, det vill säga att ni exempelvis föreslår en liten annan formulering på motionen.

Styrdokumenten föreskriver att Lärarstudentmötet ska välja max tre externa fokusfrågor, varav en ska gälla under två år, samt max tre interna fokusfrågor. Väljer Lärarstudentmötet att tillgodose fler motioner än så kommer mötet att besluta om vilka fokusfrågor som ska prioriteras i verksamheter

Fråga kuratorn!

Marcus Johansson, skolkurator

Marcus Johansson, skolkurator

Lärarförbundet Students fokusfråga om psykisk ohälsa har resulterat i bland annat att öka kunskapen om hur lärare kan samarbeta med elevhälsoteamen, när exempelvis psykisk ohälsa upptäcks. Därför har Julia Norman intervjuat Marcus Johansson om hans roll som skolkurator.

Hej Marcus! Vem är du och vad gör du?

Hej! Jo, jag är Marcus från Göteborg och min yrkesroll i skolan är kurator. Jag arbetar på en ganska stor högstadieskola, med ca. 400 elever, i en kommun i Västra Götalands län.

Väldigt övergripande kan man säga att mitt uppdrag som kurator är att bistå med ett psykosocialt perspektiv på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker i skolan. Lite mer konkret kan mina arbetsuppgifter vara väldigt varierande. Det kan vara allt från enskilda elevsamtal till att bedriva gruppverksamhet i klasser, utifrån olika teman. Tillsammans med pedagoger kan vi kuratorer ha som en form av konsultation som innebär att om en pedagog lyfter en oro kring en specifik elev så kan vi bistå med hur hen kan tänka utifrån ett psykosocialt perspektiv. Vi kan också göra klassobservationer om behovet finns. Om det exempelvis upplevs svårigheter i en klass så kan vi vara med i klassrummet under en period. På så sätt kan vi bidra med ett nytt perspektiv och om det behövs kan vi ge råd om hur pedagogen skulle kunna tänka kring arbetet i just det sammanhanget.

Utöver det har vi också ganska mycket kontakt med vårdnadshavare. Allt som oftast utifrån ungdomar som vi träffar i samtal men också om de vill få information om stödinsatser utanför skolan. Vi har även mycket kontakt med verksamheter och professioner utanför skolan såsom socialtjänst, barn och ungdomspsykiatri, fältassistenter och ungdomscoacher.

På min skola sitter vi kuratorer också med i trygghetsteamet. Det är en arbetsgrupp som arbetar med tryggheten på skolan på en förebyggande och främjande nivå. Vi har också uppgiften att samla in kränkningsanmälningar.

Arbetar ni mycket tillsammans med lärare?

Javisst, det gör vi! Vi är exempelvis ofta med på elevkonferenser eller under möten med vårdnadshavare, elev och mentor och i vissa fall även med rektor. Det kan handla om att elevens skolgång inte flyter på som den skulle kunna göra. Då kan vi sitta med och gemensamt lyssna in vad eleven och vårdnadshavaren har att säga. Så kan vi tillsammans prata om vad vi på skolan måste göra för att det ska bli bättre. Så jag skulle säga att det är ganska vanligt, och väldigt viktigt, samarbetet mellan pedagogen och skolkuratorn.

Det är också verkligen en framgångsfaktor att vi får flera olika perspektiv kring en elev, det är oftast då resultatet blir allra bäst.

Vilka ingår i elevhälsoteamet på din skola?

På min skola är det rektor och biträdande rektor och det är framförallt rektorn som leder arbetet i elevhälsoteamet. Sen är det jag och min kuratorskollega, ja vi är två kuratorer på skolan. Det är skolsköterska, två specialpedagoger, studie och yrkesvägledare, socialpedagog och en skolpsykolog. Jag tror att samtliga professioner brukar finnas med i teamet, kanske att mindre skolor inte har en socialpedagog?

Arbetar teamet ofta tillsammans?

Jo, det gör vi endel men det kan vara lite olika. Exempelvis om förhållandena kring en elev rent socialt är bra och hen främst uttrycker pedagogisk problematik. Då blir det framförallt specialpedagogen som kopplas in. Sen kan det också vara det omvända att det fungerar pedagogiskt men inte lika bra socialt då kanske bara vi kuratorer kopplas in. Ibland kan även flera professioners kompetens krävas kring en ungdoms problematik.

Vi träffas dessutom en gång i veckan i elevhälsoteamet. Då lyfter vi dels saker på organisationsnivå men även fall med enskilda elever. Den som lyfter fallet förklarar problematiken och frågorna för resten av gruppen och vi som får höra om fallet bidrar med våra perspektiv. På så sätt kan alla bidra med sin kunskap och vi får en bedömning från den samlade kompetensen i elevhälsoteamet. Det är förhoppningen att samtliga yrkesroller har fått bidra med sitt perspektiv i alla fall.

Om jag som lärare har lyft en viss problematik delges jag då informationen som kommit fram under dessa möten?

Det ska ju i regel gå till så, speciellt om ett arbetslag lyfter ett fall med elevhälsoteamet. De brukar fylla i en blankett där de beskriver vad oron grundar sig på och om det har gjorts några anpassningar eller så. I de fallen är det extra viktigt med återkoppling till pedagogerna. Det kan vara viktigt också eftersom att det är pedagogerna som i huvudsak träffar eleverna. Men vi får vara lite försiktiga vad gäller vilken information vi måste föra vidare till pedagogerna och vilken som kan stanna hos oss. Jag som kurator kan kolla med eleven om det är okej med hen att jag säger vissa specifika saker till mentorn. Om jag får godkännandet så kan jag informera mentorn och om inte så får det stanna mellan mig och eleven. I ett sådant fall har jag inte lika mycket kontakt med mentorn. Men det är verkligen viktigt att mentor och pedagoger får information för att kunna underlätta elevernas skolgång.

Har ni gemensamma möten tillsammans med pedagoger och mentorer?

Tidigare läsår har vi som lyfter ett visst fall också ansvarat för att informera berörda parter utanför elevhälsoteamet. Vi arbetar just nu med hur vi ska arbeta detta läsåret. Det kan hållas möten mellan pedagoger, som på vår skola, mötena som sker i arbetslagen varannan vecka kan vara ett forum där elevfall kan lyftas. En diskussion som förs på vår skola är om vi från elevhälsoteamet skulle kunna bli inbjudna hit om vi har varit inkopplade. Det är två sätt som den här återkopplingen kan ske på.

Något speciellt som kan behövas i samarbetet med pedagogen, vilka svårigheter kan finnas i kommunikationen?

Hmn… bra fråga! Rent schematekniskt kan det ju finnas svårigheter. Exempelvis om Jag har ett möte med en elev där svårigheter i klassrummet tas upp, men som eleven själv inte vill ta upp med pedagogen. Då kan jag istället prata med pedagogen om det här. Ibland kan då samtligas scheman vara väldigt späckatde och vi får arbeta för att få till fem minuter tillsammans. Det brukar visserligen alltid gå att lösa, men det kan vara en praktisk utmaning.

Det jag i sådana fall kan uppleva är egentligen frågan om vad pedagogen verkligen behöver veta. Hur en gör de avvägningarna, men det är också något en lär sig snabbt. Där jag arbetar upplever jag att all personal verkligen är lyhörd för att lyssna in andras perspektiv och kunskap. Att ha möjligheten att samla kunskapen på det sättet är väldigt positivt.

Ser du några utvecklingsmöjligheter i elevhälsoarbetet?

Ja, det har jag varit inne på tidigare men att all personal arbetar så integrerat som möjligt. Att all personal är skolpersonal mer än något annat, det tror jag att vi verkligen vinner på. Att elevhälsoarbetet kan integreras i det dagliga arbetet som utförs på skolor tror jag att vi kommer väldigt långt på. Det blir nog kvalitativt väldigt mycket bättre än att arbeta som i isolerade öar. Jag tror också att eleverna märker det här och det sänder vissa signaler till dem. Det blir inte det där åtgärdandet utan skapar istället möjligheter till det främjande och förebyggande arbetet.

Ja, det låter bra tycker vi. Med vår samlade kunskap kommer vi längre. Både jag och Marcus ser det här utvecklingsområdet som stort men görbart. Tack så mycket Marcus för att vi har fått kika in i din vardag som skolkurator!

Äntligen ska vi bli hobbypsykologer också!

Nelly Johansson, styrelseledamot i Lärarförbundet Student

Nelly Johansson, styrelseledamot i Lärarförbundet Student

”Att lärarförbundet student ska verka för att lärarstudenter ska få ökad kunskap om psykisk ohälsa, hur den upptäcks och hur samarbetet med elevhälsoteamet bör se ut”. Så lät en motion som vi studenter röstade igenom under lärarstudentmötet 2018. En motion som kanske anses lite
provocerande. Ska vi lägga till ytterligare en börda på lärare? Ska vi verkligen bli hobbypsykologer nu också? Räcker det inte med allt vi redan gör?

Det är dock inte vad denna motionen handlar om. Det handlar om att vi som lärare ska bli mer trygga i vår roll. Psykisk ohälsa ökar allt mer och kryper sig ner i åldrarna. Problem som man kanske inte alltid känner sig trygg i att ta hand om, så länge man inte har fått den nödvändiga kunskapen som behövs. Som lärare har vi en betydande roll för barns hälsa, både den psykiska och fysiska. På grund av detta behöver vi också kunskapen om hur vi ska hantera och möta alla våra elever. Majoriteten av småfolket i vårt klassrum kommer inte bete sig som dem vi läst om i böckerna. Det kommer uppstå oändligt med situationer som vi inte kan förbereda oss på till hundra procent. Eftersom vi redan älskar vårt blivande arbete är det självklart att vi vill bli så bra som möjligt på även det. Därför vill vi i lärarförbundet student verka för att ge lärarstudenter större kunskap kring hur vi ska hantera psykisk ohälsa.

Vår utbildning erbjuder oss en massa bra saker. Vi kan bli förberedda för att lära ut derivata, konsonanter och kunskaper om riksdagen. Men den där andra biten då? Biten som handlar om hur vi ska hantera eleverna som inte mår så bra. Jag upplever inte att jag ännu har fått lära mig på ett bra sätt hur jag ska agera när jag ser någon som far illa, eller hur jag ska ta hand om lilla Daniel som har alldeles för mycket spring i benen och inte kan kommunicera med kompisarna på ett bra sätt. Är det meningen att jag ska improvisera? Ska jag stoppa huvudet i sanden? Ska jag skicka vidare eleven och låta pappret om hen hamna mellan stolarna? Kan man upptäcka saker i tid kan man ofta minska skadan och börja arbeta tidigare för att finna lösningar. Därför vill vi i lärarförbundet student öka kunskapen om vad vi ska göra när vi upptäcker psykisk ohälsa i klassrummen. I skolan arbetar inte bara lärare, det är många andra på arbetsplatsen. Många som arbetar för att barnen ska ha det så tryggt som möjligt. Det är ett kugghjul som ska snurra och det ska fortsätta att snurra. Det finns många bra resurser som man kan använda för att hjälpa en elev med psykisk ohälsa. Hjälp som man inte ska vara rädd för att använda. Jag syftar på allt från kurator till kollegor. Att vi som blivande lärare behöver kunskap kring hur dessa resurser och samarbeten kan se ut är givetvis något som borde ingå i utbildningen. Därför vill vi i lärarförbundet Student verka för att vi ska få bättre insikt i hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med elevhälsoteam. För att synliggöra detta viktiga samarbete kommer vi att presentera samtliga komponenter i ett elevhälsoteam för dig. Vi kommer att arbeta aktivt för att synliggöra de viktiga bitarna, samt belysa de bitar som saknas. Därför söker vi dig som ingår i ett elevhälsoteam. Är du skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog, socialpedagog, skolläkare eller lärare som har erfarenhet av ett gott samarbete med elevhälsoteamet?

Tveka inte på att höra av dig för att berätta DIN historia!