Lärarförbundet
Bli medlem

inspiration på norska

Lärarstudenter från Finland, Danmark, Norge och Sverige står enade för en lärarutbildning av hög kvalitet.

Lärarstudenter från Finland, Danmark, Norge och Sverige står enade för en lärarutbildning av hög kvalitet.

Jag sitter på en parkbänk i Oslo, solar mig och vill gärna dela med mig av några tankar som jag har haft under den gångna helgen. Jag har varit på vår systerorganisations Pedagogstudentene i Utdanningsforbundets årsmöte och här är några av de intryck som mötet lämnade hos mig.

Tankeväckande diskussioner och trevliga sociala stunder blir de minnen jag tar med mig hem från mötet. Syftet med mitt besök var att få nya idéer till Lärarförbundet Student, men även att stärka relationen och skapa långsiktigt samarbete mellan våra organisationer. Det är viktigt att de nordiska lärarstudentorganisationerna står enade. Vi ser att vi har många gemensamma mål och utmaningar att arbeta kring i våra lärarutbildningar.

En stor framgång för Pedagogstudentene var deras påverkansarbete kring introduktionsperioden för nyexaminerade lärare. Stortinget är överens om att en god introduktion till yrket är viktigt för nya lärare och det har satsas 60 miljoner norska kronor på introduktion för nyexaminerade lärare i statsbudgeten. Introduktionsperioden i Sverige är undermålig och Pedagogstudentenes resultatinriktade uthållighet i frågan ger mig ny energi att ta mig an frågan. Dessutom är de kontakter som jag knöt under helgen en bra informationskälla i det framtida arbete.

I många avseenden är lärarstudenter i Norge och Sverige organiserad på samma sätt. Stort vikt läggs på det lokala engagemanget som är nära lärarstudenterna och ska göra skillnad i medlemmars vardag.

Likt Lärarförbundet Student ska Pedagogstudentene arbeta för att stärka VFU perioden i lärarutbildningarna. Kopplingen mellan de teorier vi lär oss i föreläsningssalen och den verklighet som finns i praxisen måste vara tydlig och möjlig att förena.

Det är inte bara så att våra norska kamrater håller sitt årsmöte helt digitalt, de vill även arbeta för att digitala kompetenser i utbildningen stärks.

Om du vill läsa vad mer Pedagogstudentene ska arbeta med under det kommande verksamhetsår, kan du läsa deras arbeidsprogram.

Nu tar jag ledigt för resten av dagen och får vara turist i Oslo. Imorgon fortsätter jag arbete mot världens bästa lärarutbildningar med ny kraft, nytt mod och nya utvecklingsidéer.

Takk for meg. Maria Guthke, ordförande.

Vi behöver kunskaper kring hållbar utveckling för att kunna lära ut detta!

Agenda 2030 - 17 mål för en hållbar global utveckling

Agenda 2030 - 17 mål för en hållbar global utveckling

I veckan är det Global Action Week, en global kampanj för att uppmärksamma och stärka arbete med det fjärde globala målet för hållbar utveckling. Totalt finns det 17 mål och tanken är att alla länders regeringar, samhällen och individer ska sträva efter att uppfylla dessa mål innan 2030.

Att arbeta mot målen är även en del av skolans och lärarnas uppdrag. Men hur mycket kan vi lärarstudenter faktiskt om hållbar utveckling?

Jag intervjuade Örjan Hansson och Alexina Thorén Williams, två lärarutbildare på Göteborgs universitet som tyckte att alla ämneslärarstudenter behöver fler kunskaper kring Agenda 2030 och verktyg att undervisa sina framtida elever i hållbar utveckling. Därför skapade de en obligatorisk kurs för alla ämneslärarstudenter på GU.

Kan ni kort beskriva kursen?

Kursen "Hållbar utveckling med människan i centrum" är obligatorisk för alla på Ämneslärarprogrammets tredje termin. Under fem halvdagar och en heldag får studenterna gå en gemensam tvärvetenskaplig strimma med fokus på Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Syftet är att studenterna under kursen ska få möjlighet att reflektera kring olika perspektiv på hållbar utveckling i relation till sin undervisning och framtida yrkesroll. För att bli godkänd på kursen krävs att man deltar i minst fem av de sju aktiviteterna och att inlämningsuppgiften blivit bedömd som godkänd.

Varför är det viktigt att framtida lärare får kunskaper kring Agenda 2030?

I Högskolelagen (2005:1208) 1 kap, 5 § står det:

"Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa."

I vår kurs vill vi ge de blivande ämneslärarna en möjlighet att reflektera över olika perspektiv och värderingar som berör hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Vi behandlar grundläggande begrepp och försöker lyfta fram aktuella frågor.

Begreppet hållbar utveckling har en ganska lång historia. Citatet ovan från Högskolelagen är baserat på den så kallade Brundtlandkommissionens arbete 1987 och redan då talade man om de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet. År 2000 formulerade FN de åtta Milleniemålen som man skulle arbeta mot fram till 2015. Och sedan har FN utvidgat och preciserat dessa i form av Agenda 2030 som nu ska genomsyra utvecklingsarbete på alla nivåer i samhället - inte minst i skolan!

Hur har lärarstudenternas respons varit på kursen?

Vi har nu genomfört kursen fem gånger sedan starten på hösten 2014. I början var det ett visst motstånd - både från lärarstudenter och lärarutbildare. Det var ju ett nytt moment som lades ovanpå ett schema som i flera ämneskurser var ganska späckat. Men för varje år märker vi hur fler och fler blir mer positiva. Det märks att många studenter redan är övertygade om hur viktigt det är att arbeta mot en hållbar utveckling och nu är det många som vill att vi ska utvidga och fördjupa kursen.

Vad står på planen inför höstterminen 2019?

Tyvärr är det svårt att ge kursen mer utrymme i utbildningen. Men vi jobbar hela tiden med att förbättra den. Vi har redan infört moment om hur man jobbar med hållbar utveckling i skolpraktiken. Men eftersom detta efterfrågas mycket ska vi försöka få in fler sådana moment.

Har ni några tipps till lärarstudenter som vill lära sig mer om hållbar utveckling och Agenda 2030?

Det finns mycket att lära sig på webbsidan Globala Målen.

Global Action Week 2019

Global Campaign for Education’s Global Action Week for Education in 2019 will focus on making the right to an inclusive, equitable, quality, free public education a reality. GAW 2019, entitled “My Education, My Right(s)” will support citizens and communities to claim their right to education, encompassing the realisation of the full Sustainable Development Goal 4 agenda.

Global Campaign for Education’s Global Action Week for Education in 2019 will focus on making the right to an inclusive, equitable, quality, free public education a reality. GAW 2019, entitled “My Education, My Right(s)” will support citizens and communities to claim their right to education, encompassing the realisation of the full Sustainable Development Goal 4 agenda.

​Global Action Week är en global kampanj som uppmärksammar FN:s fjärde globala mål om god utbildning för alla. Varje år arrangeras Global Action Week med syfte att påminna om FN:s utvecklingsmål att alla barn ska ha rätt till utbildning och 2019 anordnas Global Action Week den 23-30 april.​


De kommande åren kommer Agenda 2030 och de 17 Globala Målen för hållbar utveckling att sätta prioriteringsordningen för den globala utvecklingen. Målen syftar bland annat till att utrota fattigdomen (mål 1), minska ojämlikheten (mål 10) , skydda vår miljö (mål 15) och uppnå att jämställdhet (mål 5). Det fjärde målet handlar om att säkerställa utbildning och syftar till att garantera en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

I år kommer vi i Lärarförbundet låta Global Action Week ha slogan "Allt börjar med bra lärare - från förskolan till universitet". För oss studenter kan något som blir extra viktigt i och med det vara att alla har rätt till en VFU-handledare med handledarutbildning! Eftersom detta är väldigt viktigt tycker vi förstås att det vore toppen om alla lärarstudenter blev uppmärksammade på detta. Vi är nyfiken på hur många av våra medlemmar har haft en utbildad handledare under sitt senaste VFU.

Läs mer om själva kampanjen på Campaign For Educations hemsida!

En kvalitativ lärarutbildning framför ytterligare ett omdöme i skolan

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

Nu skapar politiken reda och ordning i klassrummet, eller?

​Nu ska det bli ordning i skolan! Eleverna ska sitta stilla och arbetsro ska infinna sig. Lätt som en plätt. Det krävs bara att införa ett omdöme i ordning och uppförande. Detta är i alla fall vad våra politiker säger. Men är inte det att göra det hela lite väl enkelt? Eller missa problemets kärna…

Att det kan vara stökigt i de svenska klassrummen har nog inte gått någon förbi de senaste åren och alla är ju enade om att det måste bli ändring på det. Enligt Alliansen och Sverigedemokraterna är lösningen att införa ett ordningsomdöme, men frågan är om det är rätt väg att gå.

Om vi istället kollar på vad som skulle kunna vara roten till problemet tror jag att alla vi som varit i ett klassrum vet att konflikter lätt uppstår mellan eleverna. Kunde det då inte vara en bättre och mer konstruktiv idé att hjälpa eleverna att lösa konflikterna istället för att skicka ett skriftligt omdöme vid jul? Så varför inte lägga resurserna på att säkerställa att det finns vuxna med kunskap om konflikthantering i klassrummet istället.

Tyvärr är det många lärarstudenter som i dagsläget inte upplever att de får den utbildning i konflikthantering som de behöver, då det är stor variation i kvalitet och omfattning från universitet till universitet. Lärare ska ju vara lärare, men att bedriva undervisning med konflikter i klassrummet är ohållbart. Därför är det av största vikt att man har kunskap och befogenheter att hantera sådana situationer! Något som borde vara en självklarhet, oavsett vilken lärarutbildning man går på.

Dagens lärarutbildningar präglas dock till hög grad av självstudier och till en låg grad av lärarledd undervisning. Detta gör alla lovord kring satsningar på läraryrket till tomma ord. För att utbilda bra lärare krävs en bra utbildning. Det är svårt att uppnå genom 8 timmars undervisningstid i veckan som enligt rapporten “Lärarledd tid i den svenska högskolan” är fallet nu. Med fler undervisningstimmar i veckan och fler verksamhetsnära inslag kan lärarstudenter utveckla ett pedagogiskt ledarskap som förbereder dem att möta klassrummens olika utmaningar.

Av dessa anledningar vill vi att politikerna riktar blicken mot lärarutbildningen och säkerställer att alla studenter får en omfattande och kvalitativ utbildning. På så vis kan vi bli utrustade att möta de konflikter som uppstår bland eleverna och leda dem till att bli demokratiska medborgare, istället för att bedöma deras beteenden genom ett skriftligt omdöme.

Men ännu bättre är det ju förstås om läraren också stöttas av andra personalgrupper som kan ta hand om konflikterna och de elever som stör undervisningen. Då kan läraren faktiskt lägga fokus på de elever som inte stör undervisningen utan är där för att lära.

Vid pennan, Gabriella Johansson, styrelseledamot Lärarförbundet Student

Nu smäller det, Lärarstudentpodden är här!

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Styrelseledamöter David och Elisabeth snackar läraryrket med moderatorn Linda

Lärarstudenter får en ny kanal att lyfta viktiga frågor och prata om de utmaningar och möjligheter som surrar hos blivande lärare: nu finns det Lärarstudentpodden och i första avsnittet snackar vi lärarbrist.

I första avsnittet av Lärarstudentpodden snackar Lärarförbundet Students styrelseledamöter Elisabeth och David om deras väg till läraryrket och diskutera lösningar till lärarbristen.

Lite fakta som vi pratar om i podden:

  • Vi har en växande lärarbrist en växande lärarbrist, där vi idag saknar nästan 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Den 15 mars öppnar anmälan inför höstterminens lärarutbildningar - och för att locka fler att söka till världens viktigaste jobb - kör Lärarförbundet student igång kampanjen - #därförlärare.
  • Det vikande intresset för lärarutbildningar märks tydligast på förskollärarutbildningen – och av de som söker – lyser männen med sin frånvaro. 91 procent av de sökande är kvinnor. Fler män som hoppar av utbildningen, och lämnar i större utsträckning yrket. Idag är cirka 4 % av förskollärarkåren män, vilket är betydligt färre än det var på 70-talet.
  • Förra året presenterade Lärarförbundet och Ungdomsbarometern en undersökning som visade – att när cirka 10 000 ungdomar fick välja bland 80 yrken – så hamnade lärare på det tionde mest populära. Före polis och läkare. Om lärare nu är ett så pass populärt yrke bland unga – varför är det då så få som väljer att söka till lärarutbildningarna?
  • I februari rapporterade Lärarförbundet att antalet arbetslösa lärare ökat med 15% det sista året. Men det beror inte på arbetsbrist utan på att lärare själva säger upp sig på grund av bristande arbetsmiljö. Och i en ny undersökning där Lärarförbundets medlemsgrupp lärarstudenter får svara på vilka tre orsaker som skulle få dem att överväga att lämna yrket – hamnar följande tre i topp: 70 % svarar för hög arbetsbelastning. 55 % svarar dålig arbetsmiljö. Och 46 % säger för stora barn- elev eller studerandegrupper.

Har du idéer på tema vi ska ta upp i podden? Hör av dig till oss på Instagram eller Facebook!

#därförlärare

Lärarförbundet Student uppmärksammar lärarbristen i dagens samhälle genom att dela berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället för att locka fler till att välja en lärarutbildning. Följ kampanjen på Instagram: @lararforbundetstudent

Lärarbristen är här och påverkarrt samhälle. Vi måste motverka det genast, men hur gör vi det allra bäst?

Vi måste självklart utbilda fler lärare!

Lärarbristen har tagit ett fast grepp om Skolsverige och påverkar hela samhället”.

Det är beräknat att år 2035 kommer det att saknas 79 000 lärare! Det är 79 000 för många. Därför är det på tiden att motverka detta, det måste utbildas fler lärare NU.

För att inspirera flera till en lärarutbildning delar vi berättelser från lärarstudenter, lärare och medborgare i samhället varför alla borda välja en lärarutbildning genom vår #därförlärare kampanj.

Kampanjen kommer att pågå under tiden som ansökningar till lärarutbildningar är öppen.

Vi kommer att sprida kampanjen på sociala medier, genom att dela bilder med korta motiveringar till varför en själv valde att studera till lärare, eller varför andra borde välja att studera till lärare.

Vi lyfter lärarutbildningar och den positiva delen av läraryrket. Vi är såklart medvetna om att det finns brister, men det är det som fler utbildade lärare kan ändra på.

Läraryrket är ett flexibelt yrke, som ger ett livslångt lärande, med många utvecklingsmöjligheter.

Många intresseområden kan leda till en lärarutbildning. Där får du möjlighet att utvecklas och få kunskap. Kunskap är coolt och kunskap är det som vi lär ut. I läraryrket både får och ger du kunskap.

Att vara lärare är att vara del av något större, vi har redan kännedom om att de som arbetar som lärare gör ett meningsfullt arbete. Vi måste visa att läraryrket är värt att lyfta, för att det finns så många eldsjälar därute som gör fantastiska jobb varje dag.

Tillsammans gör vi skillnad!

Vill du dela med dig? Lägg upp din bild på sociala medier och skriv en motivering till varför fler bör välja läraryrket!

Följ oss under kampanjen på Lärarförbundet Students Instagram.

Börja med skolan så påverkar vi resten

Lärarförbundet Student deltar i kampen för ett jämställt samhälle

Lärarförbundet Student deltar i kampen för ett jämställt samhälle

Skolan ska gestalta och befästa värden som allas lika värde och jämställdhet mellan könen. Med bakgrund i den demokratiska grunden som alla vi lärarstudenter förhoppningsvis bara längtar efter att bidra till, vill jag nu berätta om något jag var med om förra veckan.





16:06 - Ni har kanske uppmärksammat klockslaget rätt nyligen och vet betydelsen? Jag och många med mig uppmärksammade 16:06 under en manifestation på Götaplatsen i Göteborg förra veckan. Klockslaget representerar löneskillnaden på 11,3 % mellan män och kvinnor omräknat i tid under en arbetsdag från kl. 8-17. Efter att klockan slagit 16:06 jobbar vi kvinnor gratis.

Efter manifestationen erbjöds en föreläsning med Linnéa Claesson om just jämställdhet, om civilkurage och människors lika värde. Den känslan jag hade inom mig efter föreläsningen kan jag fortfarande inte riktigt sätta ord på, men här kommer ett försök. Jag har alltid blivit och blev även denna gång otroligt inspirerad över att det finns personer som viger sina liv åt att göra världen till en bättre plats att leva på. Vi har många att tacka för att vi är där idag och vi är skyldiga dem att fortsätta kampen. Samtidigt växte än en gång ilskan jag känner för människor som utsätter dessa frihetskampens frontfigurer för hot och våld. Och mitt i all inspiration och växande ilska kände jag en sån samhörighet med alla andra som befann sig i lokalen. Vi var ju där för att vi tror på och vill bidra i arbetet för en jämställd värld. Det var, som ni säkert förstår, en enda stor känslostorm som tog sig hemåt i spöregnet i Göteborg den kvällen. Det var hoppfullt och hopplöst, vetskapen om att förändring i rätt riktning sker och samtidigt finns det så mycket kvar.

Vart vill jag nu komma med detta? Jo, jag skulle som många innan mig vilja lyfta vilken otrolig arena för förändring skolan är. Våra barn och unga spenderar stora delar av sin uppväxt i förskolan och skolan vilket ställer höga krav på verksamheten om den ska lyckas förmedla de värden som nämndes inledningsvis. Höga krav på verksamheten ställer i sin tur höga krav på lärares kompetens att undervisa i dessa frågor. Där spelar såklart lärarutbildningen en stor roll. Den måste bidra till att lärarstudenter utvecklar kunskaper om genus och kön, om traditionella och stereotypa könsroller, om normer och ett normkritiskt förhållningssätt.

Det finns olika projekt som arbetar mot samma mål, till exempel Backa-initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar och trakasserier eller FATTA som arbetar för spridningen av kunskap om samtycke. Lärarförbundet arbetar såklart även i lönefrågan för jämställda löner. Lärarförbundet Student är ständigt aktiv i frågor rörande lärarutbildning och dess utveckling. Låt oss ta stöd av varandra i kampen mot ett jämställt samhälle. Låt oss tillsammans utnyttja skolans fulla potential att vara den arena för ett demokratiskt arbete som den kan vara. För börjar vi med skolan så kan vi också påverka resten.

Jämställdhet och mensskydd

Vår presidiet Maria och Julia står upp för kvinnors rätt att organisera sig!

Vår presidiet Maria och Julia står upp för kvinnors rätt att organisera sig!

Idag infaller en otroligt viktig dag då frågor lyfts som på olika sätt berör alla och envar: Internationella kvinnodagen!

Såklart berörs även vi blivande lärare i högsta grad av den alltför ofta bristande jämställdheten i vår omgivning och kanske framförallt i skolan. Bristande kunskaper om genus och kön får effekter från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning. Det syns genom bland annat stereotypa förebilder i skolan, kanoniserad kurs- och skönlitteratur, en normativt befästande klassrumskultur och den många gånger dikotoma synen på elever i skola och förskola.

Dessa frågor uppmärksammas en gång om året under kvinnodagen men den berör demokratiska frågor som drivs, utsatthet som hämmar, orättvisor som reproduceras och brott som begås varje dag. Detta är verkligheten i Sverige som i nuläget anses vara ett av världens mest jämställda länder. Här tas jämställdhetsperspektivet dessutom upp som en tungt vägande punkt i utvärderingen av lärarutbildningarna. I skrivande stund vilar jag mellan bedömmarsamtalen i just dessa utvärderingar på Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i Stockholm. Vi har givetvis diskuterat målet som rör studentinflytande utifrån många olika perspektiv men ett annat mål som alla lärarutbildningar måste uppfylla är jämställdhetsmålet. Drivs en lärarutbildning utan incitament om jämställdhet bör inte utbildningen få drivas. Våra utbildningar påverkas på så sätt från politiskt håll för att ständigt driva frågor kring jämställdhet och utbilda jämställt.

Det finns givetvis mycket kvar att göra i frågan men mycket görs också både politiskt och via civilsamhället. Om vi jämför kvinnors rättigheter i Sverige med hur förutsättningarna kan se ut i vissa delar av världen får vi väl anse oss ha haft förutsättningarna att komma en liten bit på rätt väg. I Sverige står exempelvis inte menstruationen i alllmänhet i vägen för skolgång och utbildning. De psykiska och fysiska problem som kommer med mensen undermineras. Men det tabu som omger denna männniskosläktets viktigaste och den kvinnliga vardagens värsta period har i alla fall i vissa sammanhang utan skam börjat dryftas. Med de ekonomiska förutsättningarna som finns ges vi också möjligheten att medicinera mot mensverk och andra menstruationsbesvär, vi kan möjliggöra bra hygien på toaletter och vi kan dessutom köpa och använda olika typer av mensskydd så att vi alltid ska kunna gå till skolan.

Att kunna gå i grundskolan är en mänsklig rättighet men för vissa kvinnor och flickor är det ingen självklarhet när de har mens. Enligt UNICEF är dessutom utbildning av flickor ett effektivt sätt att minska fattigdomen i världen. Så om du inte vet vad hur du ska bidra till kampen på kvinnodagen så har jag ett förslag till första insats. Bidra till världens förbättring genom att möjliggöra skolgång för kvinnor och flickor som har mens.

Tips på gåvor för en studentekonomi:

Actionade: Mensskyddet, kvinnorättskämpe, skolböcker

Barnfonden: ge bort tygbindor

UNICEF: Skolpaket

Wateraid: Ge bort rent vatten

Nu tar Maria Guthke mer plats

Maria Guthke, ny ordförande för Lärarförbundet Student 2019

Maria Guthke, ny ordförande för Lärarförbundet Student 2019

Några i nya styrelsen har hunnit presentera sig här på lärarstudentbloggen. Turen har kommit till Maria, ordförande i Lärarförbundet Student.

Läraryrket var det självklara valet för mig. Det var det enda sett jag kunde förena min önskan att få umgås med barn så mycket som möjligt och min dröm att förbättra världen.

Redan under första året på lärarutbildningen noterade jag att det fanns lite sammanhang mellan olika kurser, att antalet undervisningstimmar varierar stark mellan olika institutioner och att det svåraste att göra under en lärarutbildning verkar vara att åka på utbyte till andra länder. Lärarna jag träffade under min första VFU var entusiastisk kring sina elevers utveckling, men pratade även om stress och en hög arbetsbelastning, inte så konstigt när hälften av kollegium var sjukskriven. Det var inte hellre så konstig att jag då tackade jag för att åka på Lärarstudentmötet 2016 som beskrevs som en lärorik möjlighet att diskutera lärarutbildningar med lärarstudenter från hela Sverige. Beskrivningen var rättvis, men mötet blev så mycket mer. Mötet satt eld på mitt engagemang och jag påbörjade en resa av att försköka omvandla frustration till konstruktiva lösningar. Om vi spolar tiden fram två år, kommer vi till Lärarstudentmöte 2018 där jag ställde upp att bli Lärarförbundet Students ordförande för att det finns så mycket kvar att göra.

Det som lockade mig till Lärarförbundet från början var en känsla av gemenskap, jag fick tillhöra Sveriges lärarkår. Min skolgång i Tyskland sågs inte som bristande kunskaper kring det svenska systemet utan en tillgång av nya perspektiv. Denna gemenskap gav mig styrkan att utmana mig själv och andra att våga ta nästa steg. Att våga ta plats i sammanhang där våra röster inte blir hörda. Nu vill jag ge vidare den där känslan och göra Sveriges lärarstudenters röster hörde i alla sammanhang som rör lärarutbildningar och skolans värld.

Hör gärna av dig till mig med frågor och input till maria.guthke@student.lararforbundet.se

Elisabeth Holmberg, engagera mera!

Mitt engagemang började i möten med inspirerande och kunniga engagerade lärarstudenter som jag lärt och lär mig massor av! Tillsammans påverkar vi debatten, vi lär och har fantastiskt roligt på vägens gång.

Men läraryrket var inte riktigt vad jag hade planerat från början. Tidigt i högstadiet efter en föreläsning om polisyrket bestämde jag mig, jag skulle bli polis och arbeta med och hjälpa människor. Tiden gick, jag tog studenten och i lärarbristens Sverige fick jag som många av mina vänner hemma i Jämtland ett vikariat på en skola. Vad jag inte hade förväntat mig var att eleverna och kollegorna som jag mötte skulle påverka mig så pass mycket att jag la polisplanerna på hyllan. Jag sökte istället till grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6 vid Göteborgs Universitet, fick antagningsbesked och tog mitt pick och pack och flyttade från Östersund till Göteborg. Tacksam är jag för det eftersom att jag under utbildningens gång stärkts i mitt beslut att bli lärare.

Jag ser tillbaka på tiden jag vikarierade i skolan med glädje. Jag ser även tillbaka på mitt arbete och upptäcker många tillfällen där jag skulle handlat annorlunda om jag fått göra om allt idag. Men det är väl det fina med att utbilda sig inom professionen? Det är också det nödvändiga med utbildningen. Vi behöver en stark och enad lärarprofession för att skapa den bästa skolan för alla elever. Därför behöver vi också den bästa lärarutbildningen så att våra blivande lärare blir förberedda för arbetslivet som väntar. Just därför har jag valt att engagera mig i Lärarförbundet Student.

Min femte termin på utbildningen har nyss börjat. Så har även mitt styrelseuppdrag i Lärarförbundet Student. Jag är ödmjuk och tacksam för uppdraget, och jag hoppas och tror att det blir ett lärorikt år där jag får vara delaktig i förändring. Årets fokusfrågor är högst relevanta och för mig har alltid den verksamhetsförlagda utbildningen varit något som engagerar mig extra. Jag tror att en VFU där studenten får uppleva och utvecklas i professionen med stöd från en handledare som har förutsättningar för arbetet är av stor vikt för att behålla och locka fler studenter till lärarutbildningen. Därför är det viktigt att vi hittar vägar för att kvalitetssäkra och utveckla dessa inslag i utbildningen. För att det ska vara möjligt tror jag att den nationella styrelsen behöver samarbeta med de lokala studentstyrelserna på varje lärosäte eftersom att dem har kunskap om VFUn på den orten. Under det kommande året hoppas jag på många samtal och möten med lärarstudenter för att tillsammans hitta vägar mot en VFU av hög kvalitet.

Slutligen vill jag uppmana alla lärarstudenter att göra sin röst hörd. Vi behöver bli fler engagerade för tillsammans är vi starka. Ett engagemang i Lärarförbundet Student anser jag vara för alla lärare skull, för alla elevers skull, för utvecklingen av vårt demokratiska samhällets skull. Ni kanske hört det förut, att allt börjar med bra lärare.