Lärarförbundet
Bli medlem

Pedagogstudentenes Landsmøte - en arena för utbyte

Den 16-19 april var Lärarförbudent Students internationellt ansvariga Angelina Pena och vice ordförande Erik Johansson, på Pedagogstudentenes Landsmøte i Oslo. Pedagogstudentene är Lärarförbundet Students systerorganisation i Norge och är en del av norska Utdanningsforbundet.

Under de fyra dagarna diskuterade de norska lärarstudenterna om den politiska inriktningen och organisationsutvecklingen för verksamhetsåret 2015/1016. Dessutom valdes en ny styrelse, vice-ordförande och ordförande för organisationen.

På dagordningen fanns flera frågor som på många sätt liknar de som diskuteras i Sverige och i Lärarförbundet Student. Läraryrkets status och professionsutveckling stod högt på agendan i debatten. Bland annat debatterades frågan om likvärdiga lärarutbildningar över hela landet med nationella riktlinjer för vad dessa bör innefatta.


En annan debatterad fråga var opinionskapande för de praktisk-estetiska ämnena. Där tog Pedagogostudentene råd och exempel från Lärarförbundet Student angående vikten av kreativitet för skolan, elever och samhället i allmänhet.

I och med det goda samarbetet mellan Lärarförbundet Student och Pedagogstudentene, finns en enorm potential att lära av varandra och ta stöd av varandra när det gäller utbyte av erfarenhet och råd, både för opinionsbildning men också för att utveckla organisationernas struktur och uppbyggnad.


Pedagogstudentenes medlemmar och förtroendevalda visar upp ett fantastiskt engagemang under Landsmøtet genom de öppna och inkluderande debatterna, som hölls med en otroligt god stämning genom hela mötet. Detta inspirerar oss i Lärarförbundet Student att fortsätta utveckla vårt årsmöte, Lärarstudentmötet, och har gett oss många idéer om förnyelse.


Vi i Lärarförbundet Student vill tacka för en väldigt trevlig helg och önskar Pedagogstudentene lycka till i det kommande arbetet. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete mellan våra organisationer i framtiden.


Vid Pennan
Erik Johansson
Vice ordförande Lärarförbundet Student
Angelina Pena
Internationellt Ansvarig Lärarförbundet Student

Lärarförbundet stödjer strejken i Spanien

Lärarförbundet och Lärarförbundet Student stöttar våra kollegor i Spanien som i dag strejkar mot en reform för högre utbildning. Genom ett solidaritetsbrev, undertecknat Johanna Jaara Åstrand & Ditte Karlsson, vill vi ställa oss på våra spanska kollegors sida i kampen för en likvärdig utbildning.

I dag sänder vi uppmuntran och kraft till våra kollegor i FECCOO och de lärarstudenter i Spanien som går ut i strejk. 

Reformen det strejkas mot öppnar vägen för privatisering av högre utbildning, vilket i sin tur innebär en risk för utestängande av studenter som inte har ekonomiska resurser att betala för en privat utbildning.

Lärarförbundet Student och Lärarförbundet har skickat ett solidaritetsbrev där vi, genom ordföranden Johanna Jaara Åstrand och Ditte Karlsson, uttrycker vår stöttning för strejken samt för en offentlig universitetsutbildning av hög kvalitet som är tillgänglig för alla studenter, oavsett ekonomiska förutsättningar.

Utifrån ett lärarstudentperspektiv kan reformen leda till att söktrycket till lärarutbildningen minskar och att färre examineras. Om färre söker sjunker även lärarstatusen i landet och lärarbristen ökar. Detta medför ett samhällsproblem med färre utbildade lärare i skolorna, vilket i sin tur innebär en risk för sämre kunskap och utbildning för elever och samhälle. Oavsett land. 

Hela världens politiker bör inse att en satsning på utbildning är en satsning på framtiden.


Vid pennan
Lärarförbundet Students Internationella Grupp

"Att vara den man är, det vill säga en individ, olik alla andra människor - är min rättighet som människa."

Varje år den 21:e mars firas World Down Syndrome Day världen över. Dagens syfte är att belysa och ge en röst åt en kategori människor som allt för ofta marginaliseras i samhället. Samtidigt har dagen blivit en symbol för behovet & vikten av alla människors härliga olikheter.

Jag har haft äran att växa upp med en utvecklingsstörd lillebror. Han är en riktig solstråle som kan slänga ur sig de skönaste kommentarerna när han är på det humöret och samtidigt är han en liten jävel som kan vara den tjurigaste individen på planeten när han lägger den sidan till. Han är med andra ord precis lika ombytlig och underbar som alla andra. När jag var 14 år gammal fick jag mitt första sommarjobb. Jag blev ledare på ett av FUB:s läger för utvecklingsstörda barn. Sedan dess har jag varit kvar inom den sektorn och avverkat otaliga timmar i sällskap med just utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Handen på hjärtat - få saker har gett mig mer, både vad gäller personlig utveckling och glädje. Dessvärre är det en glädje på tok för få får dela - många människor lever än med enorma kunskapsluckor, om just utvecklingsstörda, och luckorna har sorgligt nog fyllts med fördomar.

I nuläget arbetar jag i ett projekt för mänskliga rättigheter där fokus ligger på att öka kunskaperna om utvecklingsstörningar i U-länder. Som ett led i vårt arbete har vi besökt skolor i Sverige och pratat om detsamma. Min personliga uppfattning är att kunskapsnivån är skrämmande låg. Dessutom haglar fortfarande skällsorden tätt på skolgården och utsattheten för nämnda elevgrupp är stor. Carlbeck-kommittén vittnar i sin utredning från 2004 om behovet av att minska glappet mellan elever i särskolan och övriga skolan, detta bland annat av anledningen att fördomar gror när kunskaperna om varandra inte räcker till. Och kunskap om varandra får vi enbart i mötet med varandra. Därutöver pekade kommittén på att alla elever skulle vinna på en mer inkluderande skola då acceptansen för olikheter skulle öka och mobbningen därmed minska.

Som i så många andra frågor har vi i Sverige kommit en bra bit på vägen att nå ett inkluderande samhälle, men vi är inte där än. Svensk skola behöver ta ett större ansvar och bli mer inkluderande. För ärligt talat: hur ska vi kunna leva ihop om vi aldrig lärt ihop? Och hur ska vi gräva ner fördomarna och hånen om vi aldrig mötts?

I svensk skola har alla elever rätt att vara just de unika individer de är. Ingen ska behöva ändra sig för att hen inte passar in i normen. Det är ofantligt viktigt att vi påminner både oss själva och våra elever om det titt som tätt. På lördag när World Down Syndrome Day firas världen över bär alla vi som vill stå upp för olikheter, på alla sätt och vis, omaka strumpor. Vi rockar helt enkelt sockorna. I helgen kommer Lärarförbundet Student självklart att delta och i morgon kommer dessutom skolor i hela Sverige tjuvstarta genom att elever och anställda uppmuntrats att rocka sockorna för att belysa att annorlunda är bra. Eller, som en av mina elever uttryckte det i dag: "Så glad jag är över att vi är olika! Det hade varit tråkigt annars.".


Vid Pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Gästblogg: Kopplingen mellan teori och praktik

Björn Appelgren, UR-pedagog, gästbloggar i dag om praxischocken han upplevde som nyexad lärare och på vilket sätt UR kan stötta nya lärarstudenter i den processen. Lärarförbundet Student ser behovet av en större koppling mellan teori och praktik, det gör även Appelgren.

Jag möter ganska många lärarstudenter i mitt yrke som en av @UR_Pedagogerna. När jag frågar dem om lärarutbildningen påtalar nästan alla att de saknar kopplingen mellan de teoretiska delarna och det praktiskta utförandet. Ett svårlöst problem verkar det som. Jag upplevde precis samma sak när jag gick min lärarutbildning (färdig 2009). Vi hade förvisso en VFU-period, men den kändes alldeles för kort och väldigt slumpmässig i sitt innehåll (även om jag var supernöjd med min handledare).

Jag minns också att vi skrev yrkesetiska profiler för hur vi ville, och skulle vara, som framtida lärare. Jag lovade mig där och då att ta alla elever som närvarade på mina lektioner till minst G (dåtidens betygssystem). Inte någon anmärkningsvärt i sig, men i det tänket inbillade jag mig också att närvaron alltid skulle ligga närmare 100 procent. Varje lektion. Inte ska väl lärare behöva jobba med att få eleverna till skolan?

Mitt första lärarjobb, som nyexad lärare, blev ett slag i ansiktet. Jag tog över tre gymnasieklasserklasser som under sin dittills tvååriga gymnasietid hade misshandlats av täta lärarbyten/-avhopp och därför låg långt efter kunskapsmässigt. Närvaron en bra dag, fördelat över alla tre klasserna, var ca 50 procent och på knappt 100 elever skrev jag drygt 60 åtgärdsprogram den första terminen. Jag gjorde det verkligen inte så bra (irriterat och slentrianskrev jag ”kom på lektionerna” i de flesta), men jag visste i ärlighetens namn inte hur jag skulle hantera det. Jag uppleved en enorm känsla av att lämnas ensam med något jag inte klarade av. Ingen hade ens berättat att det fanns IUP och åtgärdsprogram…

Det finns många liknande anekdoter, som jag inte ska fastna i, men de slutar alltid i samma frågor. Hade lärarutbildningen kunnat rusta mig bättre och vad hade jag kunnat göra själv? Jag tänker inte besvara mina retoriska frågor till mig själv i det här inlägget, men jag tror nog att UR (där jag jobbar idag) hade kunnat vara en viktig pusslebit i min förståelse för läraryrket. Inte minst om jag hade sett Sverige Sviker, där ungdomar som haft en tuff skoltid berättar om sina erfarenheter av svensk skola. Då kände jag knappt till UR eller vad UR gjorde, men det gör jag såklart idag.

När jag frågar lärarstudenter om UR ser många ut som frågetecken. Få känner till UR:s uppdrag – att producera utbildningsprogram, som ska kunna användas från förskola till högskola (och där räknas lärarutbildningen in såklart). De lärarstudenter som däremot är bekanta med UR utdelar ofta beröm för att programmen är en bra brygga mellan teori och praktik. Våra program gestaltar det som inte finns plats i böckerna, nämligen praktiken och lärarens vardag, och ett av många exempel är Idrottslärarens drömmar och dilemman. Jag slänger gärna på ett obegränsat antal program i tipshögen, men håller mig till några av våra mest aktuella beträffande kopplingen mellan teori och praktik: Pedagogens retorik, Strategier för läsförståelse, Språket bär kunskapen, Tio lektioner i språkdidaktik, Friare kan ingen vara, DropOuts och Sexualkunskap

Två personliga favoritprogram är vidare Lärandets idéhistoria och Världens bästa skitskola. Dessa program går till och med rakt in i vissa delkurser, enligt respons från flera olika lärarstudenter på olika lärarutbildningar.

I ett försök att underlätta för det kollegiala erfarenhetsutbytet (här i betydelsen lärare lär lärare och/eller lärare lär lärarstudent) har jag och mina kollegor i @UR_Pedagogerna också paketerat ihop våra radioprogram Skolministeriet, Lärarrummet och Barnaministeriet i mer lättöverskådliga ämnesingångar. Ett liknande försök pågår med UR Samtiden, där vi samlar deras föreläsningar om skola och skolutveckling sorterat på sändningsår. I dessa radio- och föreläsningspaket kan man lyssna till aktiva lärare och prominenta forskare och skolpersonligheter. Om lärarutbildningen är dålig på att erbjuda möten med aktiva lärare kan vi i alla fall erbjuda ett digitalt möte på detta sätt.

Avslutningsvis hopas jag att det här inlägget har gett dig något nyttigt för just din lärarutbildning. Vill du komma i kontakt med oss är det bara att e-post. Annars finns vi på vår blogg, Twitter, Facebook, Storify och Instagram.


/Björn Appelgren

"Skolan ska främja förståelse för andra människor"

Vi vill uppnå ett demokratiskt och öppet samhälle - det kräver kunskap och utbildning. Vilket i sin tur kräver satsningar på skolan, skriver Ditte i dagens blogginlägg.

"Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."

Citatet är taget från Lgr 11:s inledande kapitel om skolans värdegrund och uppdrag. Ett uppdrag som hävdar och innebär att skola och utbildning är grundbulten i det demokratiska och toleranta samhället vi vill bevara och uppnå. Jag skriver uppnå, då vi gång på gång blir påminda om det faktum att vi inte riktigt är det demokratiska och toleranta land vi så gärna vill se oss som. Senast i förrgår läste vi om att journalisten Alexandra Pascalidou lämnat Sverige och sina uppdrag på grund av hat och hot. Hat och hot som offentliga kvinnor får räkna med. Hat och hot som är en del av den vardag människor som, ofta, ställer sig på de svagas sida lever i. Vi läser också om unga svenska killar som lämnar Sverige för att slåss för extremistiska grupper. Vi läser om attacker mot moskéer och synagogor. Vi läser om en ökad hotbild samt attacker mot tiggare. Vi läser om rasistiska utlåtanden från rasistiska partier och hur det resulterar i ökat stöd. Vi läser, med andra ord, om ökad antisemitism, ökad islamofobi, ökat kvinnohat, ökad rasism, ökad extremism och ökad utsatthet för en ofantlig mängd människor.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla."

Education International, FN och vi i Lärarförbundet är några av flera stora aktörer som ofta lyfter det faktum att kunskap och utbildning är det bästa sättet att bemöta all form av odemokratiska åsikter, ojämlika förhållanden och hat. Kunskap är A och O för att vi ska kunna uppnå just det demokratiska och toleranta samhälle vi eftersträvar. Men. Det kräver också satsningar på skolan. Det kräver satsningar på lärarna. Det kräver satsningar på lärarutbildningen och lärarstudenterna. För vad händer med det svenska samhället när det inte finns resurser att möta alla elever på den nivå de befinner sig? Vad händer med den värdegrund och det uppdrag skolan ska stå för när lärare, på grund av en orimligt hög arbetsbörda, inte hinner se och bekräfta var elev? Vad händer när 65'000 lärare saknas år 2025 och klassrummen gapar tomma? Vem förmedlar skolans värdegrund och uppdrag då?

"Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."

40% av de elever som går ur grundskolan utan fullständiga betyg hamnar i arbetslöshet. Det är ett misslyckande för individen, för skolan och för samhället. Det skapar ett utanförskap och utanförskap riskerar att skapa ett segregerat samhälle där just hat, extremism och odemokratiska tankar gror. Det går därför inte att lyfta vikten av satsningar på skolan för mycket. Det går inte att överdriva vilken negativ effekt det får för hela samhället när skolan missgynnas.

Att vara en kunskapsnation innebär mycket mer än att få goda resultat på PISA. Det är dags att vi inser det nu. För allas skull.

Vid pennan
Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

Rapport från helgen: LR Stud tar stort steg mot ett enat lärarförbund

Erik Johansson, Lärarförbundet Students vice ordförande, var i helgen på plats på LR Studs konvent som representant för Lärarförbundet Student. Här skriver han lite om sina tankar och reflektioner från besöket.

I helgen fick jag möjlighet att representera Lärarförbundet Student under Lärarnas Riksförbunds Studerandeförenings Konvent. Konventets uppgift är att besluta om vilka fokusfrågor föreningen ska arbeta med under kommande verksamhetsår samt att välja representanter för organisationen i en central styrelse. Helgen bjöd på många intressanta diskussioner och debatter som på många sätt liknade de som Lärarförbundet Student hade under Lärarstudentmötet i november 2014.

De två, ur vår synvinkel, enskilt mest intressanta diskussionerna handlade om huruvida LR Stud ska driva frågan om att LR ska organisera förskollärare samt frågan om att deras och vårt moderförbunden ska bli ett.


Efter en sluten diskussion, där inbjudna gäster fick lämna rummet, beslutade Konventet att LR Stud ska arbeta för att förskollärare ska välkomnas i Lärarnas Riksförbund. Detta beslut är ett tydligt ställningstagande gentemot föreningens moderorganisation och ett stort steg närmre Lärarförbundet. Lärarförbundet har sedan många år tillbaka hävdat att det allra bästa för Sveriges lärare och för skolan i stort vore om de två fackförbunden kunde enas i en och samma organisation. LR Stud valde att inte rösta igenom förslaget om ett enat fackförbund men detta enormt stora steg att ansluta förskollärare kan inte tolkas på något annat sätt än att de i praktiken ändå röstat för en sammanslagning. Som representant för Lärarförbundet känner jag mig stolt över att vårt goda arbete och opinionsbildande även fått LR Stud att inse värdet av en enad lärarorganisation.


Tack LR Stud för en trevlig helg i Göteborg och tack för att ni äntligen inser vikten av en samlad lärarkår.


Vid Pennan

Erik Johansson
Vice Ordförande Lärarförbundet Student

Kan vi prata om det viktiga nu?

"Eleverna är inga försökskaniner! Deras tid i skolan går inte om! Om det här försöket visar sig vara lika misslyckat som forskning visat tidigare har vi alltså testat bort och försvårat deras möjlighet att uppnå sin fulla potential!".

Orden kommer från en lärare som jobbat i 30 år och upprördes av överenskommelsen som innebär att 100 skolor kan bli försöksverksamhet för betyg i årskurs fyra. Hen är inte ensam. Vi är många som är upprörda över betygsöverenskommelsen. Undertecknad en av dessa. Det är svårt att vara glad när en hel profession körts över av politiker. Som om inte det var nog kördes dessutom forskningen, eleverna, lärarstudenterna samt majoriteten av svenska folket (Schibsted/Inizios undersökning visade att 6/10 är mot) över av bara farten.

100 skolor ges alltså möjlighet att delta i betygsförsöket med betyg från årskurs fyra. Försöket ska sedan utvärderas och först därefter riskerar debatten att blossa upp igen. Innan vi går vidare måste dock två saker förtydligas:

1. Ur vetenskaplig synpunkt är försöksprojekt som bygger på frivilligt deltagande mycket svåra att dra tillförlitliga slutsatser från. Det kommer alltså, ur forskningssynpunkt, inte gå att dra några generella eller avgörande slutsatser från försöken.

2. Det finns en risk att skolorna som ansluter sig till projektet representerar en mycket homogen grupp. Tidigare betyg försämrar förutsättningarna för svagpresterande elever - kommer denna grupp att testas eller finns det en risk att det främst är elever som gynnas av yttre motivation som ingår i testet? Hur påverkar det i så fall resultatet och de slutsatser som, oavsett ovanstående punkt, kommer försöka dras?

Betygöverenskommelsen är inte en vinst - 100 skolor kan i teorin fortfarande utsättas för försöken. Vilket är 100 skolor för mycket. Men det kunde varit värre. Vi kunde stått inför en situation där alla elever skulle få betyg i fyran. Vi får inte glömma det. I dagsläget är dessutom intresset för deltagande i försöket svagt. Det inger hopp till alla oss som är trötta på en skolpolitik byggd på tyckande och idéer.

För ja. Vi är många som är trötta på debatten om betyg och istället vill se skolan styras med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Vi är många som ser problemen med att vi kommer sakna 43'000 lärare om fem år. Som häpnas över hur få som söker till utbildningen samtidigt som så många väljer att sluta efter bara ett fåtal år inom yrket. Vi är jättemånga som oroas över att elever inte får den hjälp de behöver så tidigt som möjligt. Och vet ni vad? Vi är en hel drös som oroas över faktumet att politikerna inte fokuserat på dessa frågor istället för att bråka om betyg. Men, vi är lika många som nu drar en lättnadens suck i förhoppningen om att samma politiker bråkat klart och frågar dem - kan vi prata om det viktiga nu?

Vid pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

1935 - ett händelserikt år

Folkpartiet hänvisar till forskning från 1935 som säger att tidigare betyg gynnar elevers lärande. Till skillnad från all aktuell forskning, alltså.

Lärarna, forskningen och eleverna är överens - tidigare betyg skulle inte gynna svenska elevers reultat eller svensk skolas utveckling. Snarare tvärtom, då betyg har visat sig ge negtiva effekter på svagpresterande elevers resultat. Yttre motivation, likt betyg, har nämligen visat sig enbart motivera redan högpresterande elever och därmed riskerar en skola som bygger på yttre motivation att faktiskt öka, det redan stora, glappet mellan elever i skolan. Ett glapp där flickor presterar bättre än pojkar och där en elevs föräldrars utbildning är avgörande för hens resultat. Det motsatta till vad skolan och dess kompensatoriska uppdrag vill. Ett kompensatoriskt uppdrag som tydligt framskrivs i den skollag som Folkpartiet varit högst delaktiga i att ta fram. En skollag där det dessutom står att undervisning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Om skolan ska bygga på detta bör rimligtvis politiken som styr skolan också byggas på det, kan en tycka. Just därför blir det lite märkligt att Fp nu driver en politik som strider mot deras egen skollag samt forskning, eller hur?

Men Folkpartiet vägrar ge sig - det ska införas tidigare betyg. Till sin hjälp har Fp nu funnit en forskning som stöttar deras resonemang om att tidigare betyg gynnar elevers lärande. Haken? Den är från 1935... Det fick mig att fundera på vad mer som hände 1935, detta år som nu ska vara med och bygga svensk skolpolitik. Tillåt mig att ger er några exempel:

-Libyen bildas.
-1/3 svenskar få tillgång till radio.
-Världens första ölburk säljs.
-Rökning anses främja hälsan.
-Island blir första landet i världen att legalisera abort.
-Hitler håller på med en väldig massa hat och gör bla hakkorset till nationalsymbol samt inrättar Nürnberglagarna.
-Rudolf Hess inbjuds att besöka Stockholm.
-Sverige har ett rasbiologiskt institut.
-Tanken om högertrafik lyfts.
-Monopol spelas för första gången.
-Strängnäs allmänna läroverk för pojkar öppnar.

Jag vet inte vad ni tycker, men jag kan uppleva att vi kommit en bit sedan dess och inte känner en 100%:ig tillit till det årets forskning...

Vi i Lärarförbundet Student vill nu sålla oss till mängden som uppmanar politikerna att lyssna på professionen och forskningen - tidigare betyg skulle på intet sätt förbättra resultaten i svensk skola. Ta tag i de riktiga problemen istället, som exempelvis tidigare resurser, att säkra en högkvalitativ lärarutbildning, höjd lärarstatus och att mota den kommande lärarkrisen - det skulle resultera i en positiv skolutveckling.


Vid pennan

Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet Student

"Det ska vara ett plus i CV:t att ha gått på lärarutbildningen."

I dag har TCO haft sin årliga konferens om högre utbildning. Årets fokus var "kunskap i en värld som förändras". Då fyra av våra handlingsprogramspunkter handlar om just högre utbildning, i form av lärarutbildningen, upplevde vi att konferensen passade oss som handen i handsken!

En dag full av kunskap, intryck och intressanta diskussioner är till ända! Vi har lyssnat på allt från en diskussion om hur utbildning kan resultera i klassresor till universitetskansler Harriet Wallbergs presentation av sin utredning kring ett nytt system för kvalitet samt utvärdering av högre utbildning. Plats på programmet fick dessutom Eva Nordmark, OECD och flera andra sakkunniga representanter från lärosäten, politiker och fackförbund.

En mycket intressant talare var Lars Haikola som berörde problematiken och möjligheterna vad gäller att högre utbildning möter samhällets behov. Haikola utreder just nu vilket utbud som finns på lärosätena. Hans utredning ska vara klar och presenteras i sommar men redan nu går det att säga att en del yrkeskårer är kraftigt drabbade av att det utbildas för få. En sådan är läraryrket. Antalet som läser på lärarutbildningen är långt från tillräckligt för att möta den stora lärarkrisen, som redan är över oss men som dessutom kommer eskalera till att vi år 2020 saknar 43'000 lärare (SCB:s beräkning). Rapporten ska diskutera möjligheterna av att dimensionera högre utbildning, något vi i Lärarförbundet student ser ett behov av. Dimensionering är dock ingen lätt nöt att knäcka och ett problem är att det alltid är svårt att förutsätta vilka behov som kommer finnas i framtiden. Som vi ser det är det dock mycket bra att frågan diskuteras och utreds. Det är ett steg, om än litet, i processen att möta lärarkrisen.

Som en parentes bör det dock tilläggas att ett större steg hade varit att höja lönen, då en av fyra som läser någon annan utbildning skulle kunna tänka sig att bli lärare om denna förändring genomfördes... Något Johanna Jaara Åstrand lyfte i sitt tal, då hon fick äran att avsluta konferensen.

Som avslutning i detta inlägg ska lite extra fokus läggas på Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som inte enbart står bakom citatet som är rubriken på detta inlägg utan som även, i sitt tal, la stort fokus på att vi måste se skolan som en helhet. Hon menade, precis som vi, att utbildning är basen i hela samhället. Genom att lärarutbildningen kvalitetssäkras får vi kompetenta lärare vilka är de enskilt viktigaste faktorerna för att säkra en högkvalitativt utbildning för alla elever. Vi anser att det är glädjande att ministern inte bara ser utan även lyfter vikten av yrket och hur det måste finnas kvalitet och resurser hela vägen, det vill säga från förskola till högskola, för att nå ett så bra samhälle som möjligt. Det är musik för Lärarförbundet Students öron...

Vid pennan: Ditte Karlsson
Ordförande Lärarförbundet student

Fyllnadsval Lärarförbundet Students styrelse

Hej lärarstudenter!

En av styrelseledamöterna har avsagt sig sitt uppdrag hos Lärarförbundet Student och vi behöver genomföra ett fyllnadsval. Vi behöver också utse en supplerande representant till styrelsen.


Valen kommer att gå till enligt följande;

  • Alla medlemmar i Lärarförbundet Student kan nominera personer till fyllnadsvalet och suppleantvalet. Personerna som nomineras måste vara ordinarie ledamöter i studerandekommittén. Motivera varför ni tycker att personerna passar till platserna. Ni måste försäkra er om att personerna i fråga vill kandidera.
  • Nomineringar skickas senast den 28 januari till karin.flodstrom@hotmail.com
  • Valberedningen presenterar sina förslag den 4 februari.
  • Val av ny styrelseledamot och suppleant till styrelsen väljs av studerandekommittén på studerandekommittémötet den 7-8 februari.

Efterfrågade kvalifikationer

Lärarförbundet Students styrelse har diskuterat vilka kunskaper och egenskaper som saknas och har kommit fram till att det behövs en opinionsansvarig. Önskvärt är att personen besitter politisk sakkunnighet, någon som tycker om att följa med i diskussioner och debatter samt som på ett enkelt sätt kan tillägna sig den politik Lärarförbundet Student driver. En förmåga att se saker ur olika vinklar men även se möjligheter värdesätts.

Lärarförbundet Student söker också efter en suppleant till styrelsen. Att föredra på denna post är någon med god insyn i Lärarförbundet Students arbete, med en förmåga att axla olika roller. Suppleanten kommer att kallas in när någon i styrelsen inte kan närvara vid möten eller åligganden. Även denna person väljs inom kretsen av studerandekommitténs ledamöter.

Observera att nomineringarna ska skickas senast den 28 januari till karin.flodstrom@hotmail.com


Vid frågor, kontakta emelie.vargard@gmail.com


Med vänlig hälsning,

Valberedningen.

Frågor & Svar